Kategoriarkiv: Vetenskaplig publicering

Impaktfaktorers betydelse för publicering av omvårdnadsforskning

I en kort artikel redovisar Kumaran och Ha (2017) en undersökning av hur kanadensiska omvårdnadsforskare ser på impaktfaktorer och hur det påverkar dem i deras publiceringsstrategier. JIF (Journal impact factor) och andra bibliometriska mått påverkar var forskare strävar efter att bli publicerade. Vad är det som mäts? Vad kännetecknar tidskrifter med hög impaktfaktor och kan det finnas andra aspekter som är viktigare för den som vill nå ut med sina resultat till läsare som kan omsätta dem i praktiken?

De omvårdnadstidskrifter som har högst JIF har ofta ett fokus som snarare är internationellt och generellt än specialiserat. Omvårdnadsartiklar redovisar ofta klinisk och multidisciplinär forskning.

Kumaran, Maha, och Chau Ha. ”Knowledge of journal impact factors among nursing faculty: A cross-sectional study”. Journal of the Medical Library Association 105, nr 2 (2017): 140–44.
doi: 10.5195/jmla.2017.207.

» Läs mer om impaktfaktorer i tidningen Curie.

Publicera open access via Springer Compact

Högskolan är nu med i ett det nationella pilotavtalet Springer Compact. I korthet innebär avtalet att forskare affilierade till HH får tillgång till ca 1700 Springer-tidskrifter, samt att HH-forskare som publicerar sig i dessa tidskrifter inte behöver betala författaravgifter, så kallade APC-avgifter. APC-kostnaderna täcks av det nationella avtalet och publikationerna blir fritt tillgängliga.

Läs mer om avtalet

 

Does twittering promote the impact of your research?

Je suis désormais sur Twitter!! by Celtikipooh (CC BY-ND 2.0)

Je suis désormais sur Twitter!! by Celtikipooh
(CC BY-ND 2.0)

In a recent article two researchers from the Swedish school of Library and Information Science (University of Borås) report the results of an investigation on how academic texts are discussed on Twitter (Nelhans & Lorentzen, 2016).

Nelhans, G., & Lorentzen, D. G. (2016). Twitter conversation patterns related to research papers. Information Research, 21(2).

While previous research has studied the correlation between tweets and citations this study goes a step further and the authors analyze the conversations.

The data was tweets that contained a digital object identifier (DOI) and where the articles could be found in Web of Science.

Nelhans and Lorentzen found that natural science research and articles from open access journals was most common among the tweets found with these criteria. The tweets were used for self-promotion but also as conversation starters. The journals and the publication year for the mentioned articles are presented in the article as are the topics and types of conversation, for example quotes, comments, affirmation or argumentation. In the qualitative analysis the authors notice that material attainable to the public are more represented than would be expected compared to selections made on academic citations. Another interesting finding is that inter- and multidisciplinary research stand out.

Read more:

Is tweeting part of the publication process? Does it promote your research? Get the view from publisher and researcher (together with a twitter success story).

Tweet your research: A how-to guide

Nelhans and Lorentzen note that the dominance by the natural sciences they find are contradicted by the findings of e.g. Costas, Zahedi, and Wouters (2015) where biomedical and health sciences dominated.

Costas, R., Zahedi, Z., & Wouters, P. (2015). Do “altmetrics” correlate with citations? Extensive comparison of altmetric indicators with citations from a multidisciplinary perspective. Journal of the Association for Information Science and Technology, 66(10), 2003–2019. http://doi.org/10.1002/asi.23309

And what about Humanities? “Humanities research is a different animal” as Stacy Konkiel states in

Altmetrics for the humanities: Disciplines, output types, and discovery

Ökar twittrande spridningen av din forskning?

Je suis désormais sur Twitter!! by Celtikipooh (CC BY-ND 2.0)

Je suis désormais sur Twitter!! by Celtikipooh
(CC BY-ND 2.0)

I en nyligen publicerad artikel av två forskare från Bibliotekshögskolan (Högskolan i Borås) presenteras resultatet av en undersökning om hur akademiska texter diskuteras på Twitter (Nelhans & Lorentzen, 2016).

Nelhans, G., & Lorentzen, D. G. (2016). Twitter conversation patterns related to research papers. Information Research, 21(2).

Tidigare forskning har undersökt korrelationen mellan tweetar och citeringar men här går Nelhans and Lorentzen ett steg längre och analyserar innehållet. De undersökte twittermeddelanden som innehöll en digital identifierare (DOI) och där artiklarna kunde hittas i Web of Science.

De fann att naturvetenskaplig forskning och artiklar med open access var vanligast i de tweetar som identiferades på detta sätt. Man twittrade för att marknadsföra artikeln men också för att inleda ett samtal eller en diskussion.

Vilka tidskrifter och publiceringsår som toppade bland de undersökta artiklarna presenteras i artikeln liksom vilka ämnen och vilken typ av kommentarer som förekom (till exempel citat, kommentarer, bekräftelser eller argumentation. I den kvalitativa analysen noterar författarna att material med större tillgänglighet är överrepresenterat i förhållande till vad man kunnat förvänta sig från ett urval baserad på akademiska citeringar. Ett annat intressant fynd är att inter- och mångdisciplinär forskning framträder tydligt.

Läs mer:

Är twittrande en del av publiceringsprocessen? Gynnar det spridningen av forskningsresultat? Ta del av forskares och förläggares syn (tillsammans med en framgångshistoria).

Tweet your research: A how-to guide

Nelhans ochLorentzen konstaterar att den dominans av naturvetenskapliga artiklar som de finner motsägs av andra studier, t.ex. Costas, Zahedi, and Wouters (2015), där biomedicin och hälsovetenskap dominerar.

Costas, R., Zahedi, Z., & Wouters, P. (2015). Do “altmetrics” correlate with citations? Extensive comparison of altmetric indicators with citations from a multidisciplinary perspective. Journal of the Association for Information Science and Technology, 66(10), 2003–2019. http://doi.org/10.1002/asi.23309

Och hur är det inom humaniora? “Humanities research is a different animal” som Stacy Konkiel konstaterar i

Altmetrics for the humanities: Disciplines, output types, and discovery

Ph.D. support – from day one to thesis nailing

This Autumn’s Ph.D. network kick-off was held at Scandic Hallandia on Friday the 3rd of October. Representatives from the University Library were invited to give a short presentation.

We talked about the library’s support and services for Ph.D students ”from day one to thesis nailing”. This covers, among other things, customized search support, reference management training, acquisition of literature including inter-library loans, publishing and research support, as well as all resources that can be found through channels as different as the discovery tool Summon and our research support shelf.

We also mentioned some upcoming events:

During the talk and its aftermath we were able to answer questions regarding:

The library presentation were appreciated by both the organizers and the participants, and we’re already looking forward for the next kick-off in Spring!

Full presentation in PDF

 

Mötesplats Open Access 2014

Mötesplats Open Access är den stora årliga konferensen om frågor rörande open access (OA) och hantering av vetenskapliga publikationer vid svenska forskningsbibliotek. I år gick den av stapeln i Växjö 1–2 april. Arrangerade gjorde programmet Open Access.se och Kungliga biblioteket i samverkan med Linnéuniversitetet. Att det finns ett stadigt ökande intresse för OA och publiceringsfrågor är trevligt och kan konstateras av att deltagarantalet denna gång slog rekord: hela 140 stycken.

HH-preziFrån Högskolebiblioteket i Halmstad deltog vi med en programpunkt inom temat publiceringsstöd som fick gott mottagande. Det vi delade med oss av var våra erfarenheter och den respons vi fått angående OA-relaterade frågor under de dialogmöten och workshops vi anordnat för forskare. Vi talade också mer allmänt om det projekt biblioteket har bedrivit om vetenskaplig publicering och de slutsatser om forskarstöd vi har dragit från det. Bilderna till presentationen finns upplagda tillsammans med alla de andra föredragshållarnas på konferensens webbplats.

Om man ska säga något kort om de generella trenderna på MOA 2014 så handlade de om att 1.) problematisera open access-begreppet, 2.) kartläggning och statistisk mätning av OA-publicering på såväl nationell som lokal nivå, och sist men inte minst 3.) om hela rörelsen mot öppen forskningsdata. Något som flera konstaterar är att potentialen för OA-publicering långt ifrån är uttömd och att mycket som faktiskt är tillåtet att parallellpublicera i de institutionella arkiven ändå fortfarande saknas där.

Ett mycket intressant spin-off-initiativ från Mötesplats OA-konferenserna (som även det sägs bli ett årligt arrangemang) är den konferens om forskningsinformationens infrastruktur/ekosystem som Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet inbjuder till den 21 oktober. Det som nämns i uppräkningen av vad som då kommer att avhandlas är bland annat SwePub Analys, SweCRIS, Prisma, ORCID, förslag på ny resursfördelningsmodell, forskarstöd på bibliotek samt erfarenheter från våra nordiska grannländer.

 

Open access – ett andrahandsalternativ?

När de stora vetenskapliga flaggskeppstidskrifterna Science och Nature nu startar open access-tidskrifter får dessa rollen av ett slags andrahandsalternativ för manuskript som fått avslag i de prenumerationsbaserade och mer prestigefyllda förstavalskanalerna.

Ulf Kronman, samordnare för KB:s Expertgrupp för OpenAccess.se och publiceringsfrågor, reflekterar kring denna nya trend i blogginlägget Science follows Nature and starts a second-tier open access journal. Till sin hjälp tar han de tre karaktärskategorierna i Sergio Leones krutdoftande kultwestern Den gode, den onde, den fule.

Det goda med trenden ser han i att en större mångfald av bidrag med god vetenskaplig kvalitet nu bereds möjligheten att få spridning och genomslag.

Det onda med trenden menar han ligger i att open access härigenom framstår som ett andrahandsval, vilket cementerar uppfattningen att prenumerationsbaserade tidskrifter per definition håller högre kvalitet.

Det fula med trenden relaterar han till dess krasst ekonomiska motiv. Förlagen kan nu – utöver de tidigare avgifterna för prenumerationer – dessutom ta ut publiceringsavgifter för de manuskript som fått avslag i den ordinarie tidskriften, och detta utan att i grunden behöva ompröva den prenumerationsbaserade affärsmodellen.

Kronman sammanfattar sitt resonemang med att vi nu bevittnar början på en tudelning av systemet för vetenskaplig artikelpublicering, baserad på två olika typer av tjänster. Å ena sidan har vi den prenumerationsbaserade modellen, vilken erbjuder läsarna ett redaktionellt urval. Å andra sidan har vi open access-publicering, vilken fokuserar på att tillhandahålla vetenskaplig granskning för forskarna. Uppdelningen som sådan behöver inte vara av ondo, men samtidigt manar han till vaksamhet, så att man inte hamnar i situationen att behöva betala två gånger för en och samma service.

Konferens om forskningsbibliotekens nya roller

Den 6 februari anordnades i Stockholm en välbesökt konferens om forskningsbibliotekens nya roller. Av de cirka 170 deltagarna var vi tre från Högskolebiblioteket i Halmstad som, förutom att ta del av det späckade programmet, också bland annat kunde passa på att knyta några viktiga kontakter med kollegor som jobbar med forskarstöd och publiceringsfrågor vid andra lärosäten.

Forskningsbibliotekens-nya-rollerKonferensen skulle kunna ses som en uppföljning på den pionjärrapport om svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor som Helena Francke lade fram i fjol på uppdrag av Svensk Biblioteksförening. Rapportens övergripande slutsats är att vi befinner oss i ett paradigmskifte när det gäller bibliotekens kompetens: ”från att ge lokal tillgång till global litteratur till att ge global tillgång till lokal litteratur”.

Konferensen följde upp denna tråd från olika perspektiv och för arrangemanget stod just Svensk Biblioteksförening i samarbete med KB, Stockholms universitetsbibliotek och Södertörns högskolebibliotek. Alla programpunkterna filmades och finns nu tillgängliga på länkarna nedan.

Se även det sammandrag av dagen som Pieta Eklund från Bibliotek & läranderesurser vid Högskolan i Borås delar med sig av på bloggen Forskningsrelaterat.

Filmklipp med programpunkterna från dagen

Internationella open access-veckan 2013

Med anledning av den pågående internationella Open Access-veckan vill vi ännu en gång passa på att lyfta fram open access-publicering (OA) som ett i många fall starkt och relevant alternativ till konventionell, prenumerationsbaserad publicering.

Vad är open access?

Open access-publicering av vetenskaplig litteratur innebär att denna görs fritt tillgänglig i digital form på webben för alla att läsa, ladda ned, kopiera och använda. Samtidigt behåller författaren upphovsrätten och har därför tillåtelse att till exempel länka till publikationen i fulltext från en hemsida med sitt CV. Sammantaget ger detta förutsättningar för att göra forskningen mer synlig, spridd och citerad.

Den gyllene och den gröna vägen

Open access-publicering av en artikel kan göras antingen genom den gyllene vägen – det vill säga direkt i en OA-tidskrift – eller genom den gröna vägen, det vill säga genom så kallad parallellpublicering av en tidigare publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv. I databasen SHERPA/RoMEO kan man kontrollera om det utgivande förlaget tillåter att man parallellpublicerar.

Parallellpublicering i DiVA

Som forskare på Högskolan i Halmstad har man möjlighet att parallellpublicera i DiVA – det Digitala Vetenskapliga Arkivet. Enligt gällande riktlinjer är det obligatoriskt för alla forskare och anställda att registrera sina vetenskapliga publikationer i DiVA, men det publicerade materialet bör, i den mån det är juridiskt möjligt, även publiceras fritt tillgängliga i fulltext.

Synlighet på webben

När det gäller synlighet på webben är DiVA en mycket god plattform med hög användning per publikation. Bara under september månad har över 16 000 unika besökare utnyttjat möjligheten att ladda ner fulltextdokument från Högskolan i Halmstads DiVA – totalt fler än 35 000 gånger. De flesta av nedladdningarna sker genom direkta sökträffar från Google.

Några tidigare inlägg om open access

Förslag om open access-publicering av vetenskapliga böcker i Sverige
Open access och tveksamma förlag
Den ultimata open access-guiden?

Ny avdelning om vetenskaplig publicering & kommunikation

IMG_0712-224x300I veckan upprättades en ny hyllavdelning i biblioteket, en avdelning riktad mot de forskare och doktorander som verkar vid Högskolan i Halmstad. Här hittas litteratur och information om:

• publiceringsstrategier
• vetenskapligt skrivande
• Open Access
• registrering av publikationer i DiVA
• m.m.

 

Avdelningen har tillkommit genom det publiceringsprojekt som just nu bedrivs av biblioteket för att stödja Högskolan i Halmstads forskare i publiceringsprocessen.

Välkomna in för en närmare titt!