Kategoriarkiv: Vetenskaplig publicering

Publicera open access via Springer Compact

Högskolan är nu med i ett det nationella pilotavtalet Springer Compact. I korthet innebär avtalet att forskare affilierade till HH får tillgång till ca 1700 Springer-tidskrifter, samt att HH-forskare som publicerar sig i dessa tidskrifter inte behöver betala författaravgifter, så kallade APC-avgifter. APC-kostnaderna täcks av det nationella avtalet och publikationerna blir fritt tillgängliga.

Läs mer om avtalet

 

Ph.D. support – from day one to thesis nailing

This Autumn’s Ph.D. network kick-off was held at Scandic Hallandia on Friday the 3rd of October. Representatives from the University Library were invited to give a short presentation.

We talked about the library’s support and services for Ph.D students ”from day one to thesis nailing”. This covers, among other things, customized search support, reference management training, acquisition of literature including inter-library loans, publishing and research support, as well as all resources that can be found through channels as different as the discovery tool Summon and our research support shelf.

We also mentioned some upcoming events:

During the talk and its aftermath we were able to answer questions regarding:

The library presentation were appreciated by both the organizers and the participants, and we’re already looking forward for the next kick-off in Spring!

Full presentation in PDF

 

Mötesplats Open Access 2014

Mötesplats Open Access är den stora årliga konferensen om frågor rörande open access (OA) och hantering av vetenskapliga publikationer vid svenska forskningsbibliotek. I år gick den av stapeln i Växjö 1–2 april. Arrangerade gjorde programmet Open Access.se och Kungliga biblioteket i samverkan med Linnéuniversitetet. Att det finns ett stadigt ökande intresse för OA och publiceringsfrågor är trevligt och kan konstateras av att deltagarantalet denna gång slog rekord: hela 140 stycken.

HH-preziFrån Högskolebiblioteket i Halmstad deltog vi med en programpunkt inom temat publiceringsstöd som fick gott mottagande. Det vi delade med oss av var våra erfarenheter och den respons vi fått angående OA-relaterade frågor under de dialogmöten och workshops vi anordnat för forskare. Vi talade också mer allmänt om det projekt biblioteket har bedrivit om vetenskaplig publicering och de slutsatser om forskarstöd vi har dragit från det. Bilderna till presentationen finns upplagda tillsammans med alla de andra föredragshållarnas på konferensens webbplats.

Om man ska säga något kort om de generella trenderna på MOA 2014 så handlade de om att 1.) problematisera open access-begreppet, 2.) kartläggning och statistisk mätning av OA-publicering på såväl nationell som lokal nivå, och sist men inte minst 3.) om hela rörelsen mot öppen forskningsdata. Något som flera konstaterar är att potentialen för OA-publicering långt ifrån är uttömd och att mycket som faktiskt är tillåtet att parallellpublicera i de institutionella arkiven ändå fortfarande saknas där.

Ett mycket intressant spin-off-initiativ från Mötesplats OA-konferenserna (som även det sägs bli ett årligt arrangemang) är den konferens om forskningsinformationens infrastruktur/ekosystem som Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet inbjuder till den 21 oktober. Det som nämns i uppräkningen av vad som då kommer att avhandlas är bland annat SwePub Analys, SweCRIS, Prisma, ORCID, förslag på ny resursfördelningsmodell, forskarstöd på bibliotek samt erfarenheter från våra nordiska grannländer.

 

Open access – ett andrahandsalternativ?

När de stora vetenskapliga flaggskeppstidskrifterna Science och Nature nu startar open access-tidskrifter får dessa rollen av ett slags andrahandsalternativ för manuskript som fått avslag i de prenumerationsbaserade och mer prestigefyllda förstavalskanalerna.

Ulf Kronman, samordnare för KB:s Expertgrupp för OpenAccess.se och publiceringsfrågor, reflekterar kring denna nya trend i blogginlägget Science follows Nature and starts a second-tier open access journal. Till sin hjälp tar han de tre karaktärskategorierna i Sergio Leones krutdoftande kultwestern Den gode, den onde, den fule.

Det goda med trenden ser han i att en större mångfald av bidrag med god vetenskaplig kvalitet nu bereds möjligheten att få spridning och genomslag.

Det onda med trenden menar han ligger i att open access härigenom framstår som ett andrahandsval, vilket cementerar uppfattningen att prenumerationsbaserade tidskrifter per definition håller högre kvalitet.

Det fula med trenden relaterar han till dess krasst ekonomiska motiv. Förlagen kan nu – utöver de tidigare avgifterna för prenumerationer – dessutom ta ut publiceringsavgifter för de manuskript som fått avslag i den ordinarie tidskriften, och detta utan att i grunden behöva ompröva den prenumerationsbaserade affärsmodellen.

Kronman sammanfattar sitt resonemang med att vi nu bevittnar början på en tudelning av systemet för vetenskaplig artikelpublicering, baserad på två olika typer av tjänster. Å ena sidan har vi den prenumerationsbaserade modellen, vilken erbjuder läsarna ett redaktionellt urval. Å andra sidan har vi open access-publicering, vilken fokuserar på att tillhandahålla vetenskaplig granskning för forskarna. Uppdelningen som sådan behöver inte vara av ondo, men samtidigt manar han till vaksamhet, så att man inte hamnar i situationen att behöva betala två gånger för en och samma service.

Konferens om forskningsbibliotekens nya roller

Den 6 februari anordnades i Stockholm en välbesökt konferens om forskningsbibliotekens nya roller. Av de cirka 170 deltagarna var vi tre från Högskolebiblioteket i Halmstad som, förutom att ta del av det späckade programmet, också bland annat kunde passa på att knyta några viktiga kontakter med kollegor som jobbar med forskarstöd och publiceringsfrågor vid andra lärosäten.

Forskningsbibliotekens-nya-rollerKonferensen skulle kunna ses som en uppföljning på den pionjärrapport om svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor som Helena Francke lade fram i fjol på uppdrag av Svensk Biblioteksförening. Rapportens övergripande slutsats är att vi befinner oss i ett paradigmskifte när det gäller bibliotekens kompetens: ”från att ge lokal tillgång till global litteratur till att ge global tillgång till lokal litteratur”.

Konferensen följde upp denna tråd från olika perspektiv och för arrangemanget stod just Svensk Biblioteksförening i samarbete med KB, Stockholms universitetsbibliotek och Södertörns högskolebibliotek. Alla programpunkterna filmades och finns nu tillgängliga på länkarna nedan.

Se även det sammandrag av dagen som Pieta Eklund från Bibliotek & läranderesurser vid Högskolan i Borås delar med sig av på bloggen Forskningsrelaterat.

Filmklipp med programpunkterna från dagen

Internationella open access-veckan 2013

Med anledning av den pågående internationella Open Access-veckan vill vi ännu en gång passa på att lyfta fram open access-publicering (OA) som ett i många fall starkt och relevant alternativ till konventionell, prenumerationsbaserad publicering.

Vad är open access?

Open access-publicering av vetenskaplig litteratur innebär att denna görs fritt tillgänglig i digital form på webben för alla att läsa, ladda ned, kopiera och använda. Samtidigt behåller författaren upphovsrätten och har därför tillåtelse att till exempel länka till publikationen i fulltext från en hemsida med sitt CV. Sammantaget ger detta förutsättningar för att göra forskningen mer synlig, spridd och citerad.

Den gyllene och den gröna vägen

Open access-publicering av en artikel kan göras antingen genom den gyllene vägen – det vill säga direkt i en OA-tidskrift – eller genom den gröna vägen, det vill säga genom så kallad parallellpublicering av en tidigare publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv. I databasen SHERPA/RoMEO kan man kontrollera om det utgivande förlaget tillåter att man parallellpublicerar.

Parallellpublicering i DiVA

Som forskare på Högskolan i Halmstad har man möjlighet att parallellpublicera i DiVA – det Digitala Vetenskapliga Arkivet. Enligt gällande riktlinjer är det obligatoriskt för alla forskare och anställda att registrera sina vetenskapliga publikationer i DiVA, men det publicerade materialet bör, i den mån det är juridiskt möjligt, även publiceras fritt tillgängliga i fulltext.

Synlighet på webben

När det gäller synlighet på webben är DiVA en mycket god plattform med hög användning per publikation. Bara under september månad har över 16 000 unika besökare utnyttjat möjligheten att ladda ner fulltextdokument från Högskolan i Halmstads DiVA – totalt fler än 35 000 gånger. De flesta av nedladdningarna sker genom direkta sökträffar från Google.

Några tidigare inlägg om open access

Förslag om open access-publicering av vetenskapliga böcker i Sverige
Open access och tveksamma förlag
Den ultimata open access-guiden?

Ny avdelning om vetenskaplig publicering & kommunikation

IMG_0712-224x300I veckan upprättades en ny hyllavdelning i biblioteket, en avdelning riktad mot de forskare och doktorander som verkar vid Högskolan i Halmstad. Här hittas litteratur och information om:

• publiceringsstrategier
• vetenskapligt skrivande
• Open Access
• registrering av publikationer i DiVA
• m.m.

 

Avdelningen har tillkommit genom det publiceringsprojekt som just nu bedrivs av biblioteket för att stödja Högskolan i Halmstads forskare i publiceringsprocessen.

Välkomna in för en närmare titt!

De 10 vanligaste skälen till varför ett bidrag till en vetenskaplig tidskrift avslås

I många frågor kan det vara intressant att ta del även av förläggarnas perspektiv på publicering. Förlaget Taylor & Francis har satt samman en instruktionsfilm om vad man bör tänka på för att bli publicerad. Här ger de oss bland annat en lista på de 10 vanligaste skälen till varför ett bidrag till en vetenskaplig tidskrift avslås.

De 10 vanligaste skälen till varför ett bidrag till en vetenskaplig tidskrift avslås

  1. Bidraget har skickats till fel tidskrift, faller utanför ramen för dess inriktning.
  2. Bidraget är inte utformat som en egentlig tidskriftsartikel (kanske alltför journalistiskt, ett kapitel i en avhandling eller en konsultrapport).
  3. Bidraget är antingen alltför långt eller för kort.
  4. Bidraget beaktar inte i tillräckligt hög grad tidskriftens riktlinjer eller konventionerna för akademiskt skrivande.
  5. Bidraget har språkliga och/eller stilistiska brister (interpunktion, grammatik, engelskakunskaper).
  6. Bidraget misslyckas med att säga någonting väsentligt, kommer inte med något nytt inom ämnet eller konstaterar endast det uppenbara på ett långrandigt sätt.
  7. Bidraget är inte tillräckligt kontextualiserat (fokuserar t. ex. på provinsiella intressen och förbiser behoven hos en internationell eller vidare läsekrets).
  8. Bidraget har ett bristfälligt teoretiskt ramverk (inkl. referenser till relevant litteratur).
  9. Bidraget är osammanhängande och uppenbart inte korrekturläst.
  10. Bidraget är kränkande, oetiskt eller ohyfsat.

Nytt om ORCID

ORCID (Open Researcher & Contributor ID) som vi tidigare skrivit om är ett internationellt id för forskare som nu har över 250 000 registrerade medlemmar och över 80 anslutna medlemsorganisationer (däribland Chalmers).

orcid-logoVetenskapsrådet kommer inom kort att med stor sannolikhet ta beslut om att göra ORCID obligatoriskt i alla forskningsansökningar från och med någon gång i vår. Detta framkom på gårdagens workshop om utvecklingen av SwePub för att möjliggöra bibliometriska analyser – där vi deltog med två representanter från Högskolan i Halmstad.

Sedan en tid tillbaka finns även ett ORCID-fält i DiVA. Detta kompletterar (men ersätter inte) fältet för lokalt användar-id (vilket behövs för att koppla DiVA-posterna till personalkatalogen och CV-databasen). För dig som registrerat dig i ORCID (vilket vi rekommenderar) har vi nu möjlighet att genom en batchfunktion enkelt lägga till detta på alla dina DiVA-poster. Kontakta DiVA Helpdesk för hjälp med detta!

Apropå bibliometriska mått och deras begränsningar

När man använder sig av bibliometriska metoder för att analysera och utvärdera forskning är det viktigt att inte bara använda sig av exakta definitioner av vad det är man mäter, utan också att man tydligt klargör och är medveten om metodologins begränsningar – det vill säga vad som faller utanför de givna mätområdena, eller så att säga utgör de ”vita fläckarna” på kartan.

Tolkning krävs

Bibliometriska studier handlar om att ta fram statistiska mätvärden för ett antal indikatorer om publiceringsproduktivitet. En indikator kan till exempel visa på antalet publikationer av en viss typ som registrerats i en databas eller hur många gånger en viss artikel har citerats.

Som det framgår av själva termen indikatorer vill man genom dessa indikera (”peka på”) någonting om helheten. När man på detta sätt med andra ord kvantifierar vissa delaspekter av en given datamängd krävs det dock alltid en tolkning.

För att kunna göra en tillförlitlig tolkning krävs i sin tur såväl en förståelse för metodologins begränsningar som en ingående kännedom om omständigheterna för det faktiska sammanhang som ligger till grund för mätningen. Det är just av denna anledning som som någon form av självvärdering ofta spelar en så betydelsefull roll i processen.

Kartan och landskapet

När vi talar om bibliometri skulle man kunna göra en liknelse med varför och hur man ritar en karta över ett landskap. ”Landskapet” i det här fallet är exempelvis en forskningsmiljös sammanlagda publicering och ”kartan” är då den bibliometriska studien.

Någon form av karta kan mycket väl vara nödvändig för att överhuvudtaget kunna skaffa sig en överblick över ett område och därmed medvetet kunna orientera sig. Kartan kommer dock alltid – och i likhet med varje teoretisk modell eller kunskapsrepresentation –  att på ett eller annat vis vara en dimensionsreducerad förenkling av den mer komplexa helheten. Frågan är bara vilka delar som lyfts fram, eller vilka ”glasögon” kartan så att säga erbjuder en att betrakta landskapet med.

De metoder man väljer att använda sig av i sin bibliometriska ”kartritning” får av naturliga skäl olika konsekvenser för resultatet. Inte minst kan det slå olika beroende på vilket forskningsämne man väljer att titta på. Därför är det begripligt att kritik mot de gängse bibliometriska metoderna snarare kommit att bli mer regel än undantag i många läger. Samtidigt används bibliometriska analyser allt oftare som ett sätt att försöka ta fram objektiva kriterier för kvalitetsutvärderingar, ranking och medelstilldelning.

Vanlig kritik och några sätt att kompensera för och tillmötesgå denna

En högst relevant och också utbredd kritik är exempelvis att Web of Science (WoS) – den databas som än så länge är den enda som medger datauttag när det gäller citeringsanalys – har en bristande täckning, och då framförallt när det gäller humaniora och samhällsvetenskap. Citeringsanalysen utgår enbart från kollegialt granskade artiklar indexerade i just WoS, vilket då utesluter forskningsresultat publicerade inte bara i monografier utan också i konferenstryck.

För att till viss del kompensera för att man inom olika ämnen sinsemellan kan ha mycket olika olika publicerings- och och citeringsmönster har man tagit fram så kallade fältnormerade indikatorer. Dessa utgår från det genomsnittliga värdet inom ett visst ämnesområde, för att man så att säga skall undvika att jämföra äpplen med päron. Men inte heller dessa fältnormerade indikatorer går fria från kritik. Så har till exempel Peter Sjögårde, bibliometrisk analytiker på KTH, nyligen uppmärksammat ett amerikanskt initiativ som kritiserar indikatorn Journal Impact Factor. Liknande kritiska synpunkter finns även redovisade under rubriken ”Citation impact” på den nya webbtjänsten PhD on Track, som vi tidigare tidigare skrivit om.

Ett alternativt och kompletterande sätt att mäta genomslag på – förutom just genom citeringar – är rankning av publiceringskanaler. En poängberäkning sker då utifrån hur pass god vetenskaplig kvalitet en viss tidskrift eller ett förlag av en expertgrupp anses hålla inom ett ämnesfält. Det är denna princip som ligger till grund för den så kallade norska modellen, vilken blivit ett slags standard även här i Sverige.

Några vidare perspektiv

I regeringens senaste Forsknings- och innovationsproposition (2012/13:30) för perioden 2013–2016 föreslås bland annat att den nationella publikationsdatabasen SwePub skall utvecklas så att den skall komma att kunna ersätta den bristfälliga WoS som grund för bibliometriska utvärderingar. Då Högskolan i Halmstad via DiVA redan i dag levererar metadata till SwePub deltog vi i mars i år i en första workshop om framtida samverkan och standardisering kring detta.

Fördelen med att använda data direkt från DiVA är att den enskilde forskaren själv kan påverka vilket material som ligger till grund för analysen. I vår egen pågående forskningsutvärdering ARC13 har vi till exempel, som första lärosäte hittills, kunnat extrahera data från adressfältet i DiVA-posterna för att göra samverkansanalyser.

När det kommer till utvärdering och mätning av vetenskapligt genomslag handlar det hela i slutändan ändå till stor del om vilka intentioner man har med sin forskning, samt vilket typ av genomslag man eftersträvar. I en gedigen handbok utgiven av brittiska LSE Public Policy Group för hur man inom samhällsvetenskap och humaniora kan maximera sitt vetenskapliga genomslag skiljer man på akademiskt genomslag respektive externt genomslag i förhållande till det omgivande samhället. Sådana externa variabler bör man med fördel också försöka att inkludera i sina tolkningar och självvärderingar.

För att sammanfatta och lyfta fram huvudpoängen i dessa stycken: Någon form av bibliometri må vara nödvändig, men det är enbart uttolkningen av denna som kan kompensera för dess inneboende begränsningar och ge den dess fulla betydelse och sammanhang.