Kategoriarkiv: Strategisk publicering

Impaktfaktorers betydelse för publicering av omvårdnadsforskning

I en kort artikel redovisar Kumaran och Ha (2017) en undersökning av hur kanadensiska omvårdnadsforskare ser på impaktfaktorer och hur det påverkar dem i deras publiceringsstrategier. JIF (Journal impact factor) och andra bibliometriska mått påverkar var forskare strävar efter att bli publicerade. Vad är det som mäts? Vad kännetecknar tidskrifter med hög impaktfaktor och kan det finnas andra aspekter som är viktigare för den som vill nå ut med sina resultat till läsare som kan omsätta dem i praktiken?

De omvårdnadstidskrifter som har högst JIF har ofta ett fokus som snarare är internationellt och generellt än specialiserat. Omvårdnadsartiklar redovisar ofta klinisk och multidisciplinär forskning.

Kumaran, Maha, och Chau Ha. ”Knowledge of journal impact factors among nursing faculty: A cross-sectional study”. Journal of the Medical Library Association 105, nr 2 (2017): 140–44.
doi: 10.5195/jmla.2017.207.

» Läs mer om impaktfaktorer i tidningen Curie.

Bibliotekarierollen och strategiskt publiceringsstöd

I en ny artikel i den vetenskapliga tidskriften The Journal of Academic Librarianship presenterar Joacim Hansson och Krister Johannesson en empirisk undersökning om bibliotekarierollen och det stöd till forskare i publiceringsfrågor som är under utveckling vid Linnéuniversitetets respektive Högskolan i Skövdes bibliotek.

Förutom att man med denna forskning delvis bryter ny mark i en för vårt publiceringsprojekt högst aktuell och angelägen organisatorisk fråga, så är det också personligen lite kul att vara bekant med båda författarna. Joacim var teoretiskt slipad lärare i biblioteks- och informationsvetenskap vid min tid på Bibliotekshögskolan och Krister är en av de kollegor på Högskolan i Skövde som vi för närvarande har ett nära samarbete med när det gäller bibliometridelen av forskningsutvärderingen ARC13 .

Deras undersökning belyser det möjligen fruktbara spänningsförhållandet mellan ett reaktivt och ett mer proaktivt arbetssätt som de menar skiljer å ena sidan den tämligen väl inarbetade kontaktbibliotekarierollen inriktad på vissa ämnen och å andra sidan den nyare bibliotekarieroll som innebär att jobba specialiserat med repositorier som DiVA och strategiska publiceringsfrågor såsom open access.

Den kanske viktigaste slutsatsen i studien bekräftar och styrker en insikt som vi i praktiken redan har börjat få nys om när det gäller det sociala nätverkandet med forskare här på det egna lärosätet – nämligen att man som bibliotekarie kan fylla en unik strategisk nyckelfunktion genom att medverka till att ta vara på erfarenheter och bygga allianser tvärs över campus och olika organisationsenheter i syfte att stärka och synliggöra hela organisationens vetenskapliga publicering.