Kategoriarkiv: Övrigt

Nya regler för laddning av utskriftskonto

Från 21/8 är minimibeloppet för laddning av det interna utskriftskontot Uniflow 100kr.

Använd gärna PayEx som utskriftskonto istället. Minsta insättning på PayEx är 10kr. Information om hur du skapar och enkelt laddar ditt Payex-konto hittar du här. Du kan också få pengar återbetalda till ditt bankkonto från ditt PayEx-konto. Läs mer om det här.

Information om våra utskriftspriser hittar du här.

Biblioteksenkäten 2013, studenter

I våras fick alla studenter möjlighet att svara på en enkät om biblioteket. 502 personer fullföljde enkäten och många lämnade också kommentarer om verksamheten.

Resultatet i korthet: Nöjd-kundindex för 2013, medelvärden för 2013 och 2009

 

 

 

Bemötande och service får högst betyg och många positiva kommentarer. Några har kommenterat att de inte fått den service de förväntat sig. Biblioteket arbetar kontinuerligt för att alla ska få bra hjälp, service och handledning.

Även informationsresurserna är man nöjd med, resultatet är något högre än 2009. Särskilt nöjd är man med e-resurserna och dessa har  utökats sedan förra enkäten. I kommentarerna märks en önskan om att allt som man hittar i databaserna ska vara tillgängligt i fulltext. Fler exemplar av kurslitteraturen och mer kurslitteratur i elektronisk form är tydliga önskemål. Biblioteket köper kurslitteratur i e-format när så är möjligt. Kurslitteratur i tryckt format tillhandahåller biblioteket i minst 2 exemplar.

Många uppger att de tycker att biblioteket är en trivsam miljö men att antalet sittplatser är för få och att ljudnivån är hög. Fler grupprum är det som efterfrågas mest. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att förbättra ljudnivån under sommaren och hösten 2013. Sedan gäller det för alla som vistas i biblioteket att tänka på att tala i en samtalsnivå som inte stör andra. Antalet sittplatser och grupprum är en fråga som biblioteket har ständigt aktuell då det ett känt önskemål sedan tidigare enkäter. Biblioteket har idag trettio fler studieplatser än 2009. Byggnaden begränsar möjligheten att utöka antalet sittplatser och bokhyllor.

Länk till hela rapporten

Uppsatsdagen är här!

PS: kaffet är inte obligatoriskt ;-)

Tisdagen 19 november är det åter dags att få tips, inspiration och motivation. Skriver du eller ska du skriva uppsats så är detta ett tillfälle du inte vill missa.

I programmet  kan du se vad dagen har att erbjuda. Utöver föreläsningarna är du välkommen att ställa frågor och ta en fika med oss.

Plats: Visionen, ingen anmälan krävs.

Obs! alla föreläsningar hålls både på svenska och engelska. För tider se respektive program.

Program Svenska

Programme Engelska

Medieexponering, nätverk och förändrade forskningsfokus. Intervju med Frida Stranne om att som forskare synas i den massmediala samhällsdebatten

Frida Stranne är lektor i statsvetenskap här på Högskolan i Halmstad och har disputerat i ämnet freds- och utvecklings­­forskning. Bland annat har hon en uppmärksammad doktorsavhandling om amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik i bagaget. Under 2012 var hon SvD:s expert­kommentator i samband med det amerikanska presidentvalet – ett samarbete som man på SvD blev ”otroligt nöjda med” upplyser mig Lena Karvik, redaktör för Brännpunkt, tidningens debatt- och opinionssida.

Ständig balansgång

CVIbeskuren2-1Jag träffar Frida i hennes tillfälliga arbetsrum hos EKS på femte våningen i ”Skrapan” för att höra något om hennes erfarenheter från den här intensiva perioden av medieexponering. Hon börjar med att för det första understryka en sak: att det hela är en ständig balansgång.

Man måste vara fullt på det klara med att när man som forskare träder fram och försöker få gehör för vetenskapligt grundade resonemang i massmedieflödet så sker det givetvis på helt andra villkor än inom forskningsvärlden.

Eftersom själva frågeställningarna i det snuttifierade medielandskapet sätter så uppenbara begränsningar är det nödvändigt att utveckla en egen, medveten mediestrategi. Man måste även vara noga med att tacka nej till sådant som ligger utanför den egna forskningens fokus, säger hon.

Synlighet och nätverk

Medverkan i massmedia kan ibland nästan ses som komprometterande i den akademiska världen. Samtidigt har den enorma uppmärksamheten för Fridas del bidragit till att göra hennes namn känt och efterfrågat i nya sammanhang, sammanhang vilka hon bedömer vara av stort värde. Det har öppnats upp fler kontaktytor och plattformar att verka utifrån. Det ena leder till det andra, även om det kanske inte alltid går att peka på direkta, kausala samband.

Parallellt med SvD-uppdraget startade hon den egna bloggen amerikaanalys.se – ”för en breddad, fördjupad och forskningsförankrad debatt om amerikansk politik”. Där har hon vissa längre och mer vetenskapligt utformade inlägg. Att bloggen läses fick hon till exempel kvitto på när det visade sig att SR:s Studio Ett hade läst den inför ett av de tillfällen hon medverkade där.

Medverkan i SvD synliggjorde henne alltså i nya kanaler, vilket ledde till förfrågningar om att medverka i paneldebatter och föredrag vid exempelvis SNS i Malmö och Utrikespolitiska Institutet i Stockholm. I början av februari är det dags för ytterligare en paneldebatt med bland andra Erik Åsard, professor i Nordamerikastudier i Uppsala. Hon har också blivit kontaktad av andra forskare i Sverige och utomlands, vilket öppnat ytterligare nya dörrar. Dessutom har hon blivit inbjuden av föreläsningsföreningar att komma och tala om amerikansk politik, vilket gjort hennes forskning spridd i vidare kretsar. I söndags hade hon med en debattartikel i Aftonbladet tillsammans med Trita Parsi, en internationellt erkänd och meriterad forskare, verksam i Washington. Sist men inte minst är hon inbjuden som gästforskare på American University i Washington D.C. läsåret 2013–2014.

Synligheten öppnar med andra ord upp för nya kontakter och samarbeten där man kan ta större kontroll över situationen och beredas bättre möjligheter att leda över frågeställningar till en egen agenda där forskningsfrågorna i högre grad kan sättas i centrum. Frida nämner också att det finns ett belagt samband mellan massmedial synlighet och beviljning av forskningsmedel, vilket medievetaren Lennart Hast här på Högskolan har uppmärksammat henne på (ett samband vi hoppas kunna återkomma till och belysa ytterligare här på bloggen!).

Medieexponeringens baksida

All den hektiska medieexponeringen har också en baksida som kan fresta på. Som valkommentator hamnar man själv på många sätt i hetluften. Det är lätt att känna sig ”tillknycklad” i de fall man bemöts av floder av tuffa kommentarer på tidningarnas debattsidor, men det är viktigt att inte låta sig tystas av sådant som är påfrestande menar Frida.

På det här området behövs stöd och att man har möjlighet att dra nytta av andra. Själv har hon kunnat få stöd och goda råd av medievetarna här på lärosätet, men i det stora hela så är det dock ett outvecklat område inom akademin. Frida är på många sätt först med dessa erfarenheter bland kollegorna – mycket beroende på den ju på många sätt dagsaktuella karaktären på hennes ämne.

Hon säger också att det är viktigt att lära sig leva med de resultat och eventuella misstag som begås i stundens hetta i olika intervjusituationer och liknande. Till skillnad från vad som är fallet inom forskningsvärlden så ges det ju i den massmediala hetluften sällan något utrymme att utveckla sina resonemang.

Nya forskningsfokus

Avslutningsvis berättar Frida att hon genom sin medverkan i massmedia dessutom har fått ny lust för sin forskning. Alla de frågor som ställts under den här perioden, men som ännu ej besvarats, har hjälpt henne att hitta nya forskningsfokus.

Utan att vi egentligen har uppehållit oss vid själva forskningsämnet som sådant, så är det framför allt ett intryck som dröjer sig kvar när jag tackar för intervjun: att det ändå är så uppenbart tydligt att detta är något som hon verkligen brinner för. Att engagemanget för själva ämnet är den drivkraft som fått henne att i så hög grad bryta ny mark och att som relativt oetablerad forskare och kvinna ta en så pass självklar plats i en av de mer konkurrensutsatta nischerna i medielandskapet.

Nobelpriset i ekonomi 2012

Sveriges riksbanks pris till Alfred Nobels minne, nobelpriset i ekonomi, har tilldelats två amerikaner ”för teorin om stabila allokeringar och för utformning av marknadsinstitutioner i praktiken”. Några böcker av dem finns inte på biblioteket men de har skrivit massor av artiklar som man lätt hittar genom att söka i alla (nästan) bibliotekets databaser samtidigt. Se:

Alvin C Roth respektive

Robert S Shapley (både av och om hans teorier)

 

Ämnesguider – hitta informationskällor inom ditt ämnesområde

Bibliotekets ämnesguider får nytt utseende!

I ämnesguiderna får du hjälp att hitta litteratur och tips om informationssökning, referenshantering med mera. Här hittar du bra utgångspunkter för  informationssökning inom just ditt ämne.

Guiderna uppdateras kontinuerligt och vi tar gärna emot synpunkter på innehållet.

» Till startsidan ämnesguiderna

Visste du att … du kan låna en bärbar dator inne i biblioteket?

Ibland är alla de stationära datorerna upptagna. Ibland vill man sitta på ett speciellt ställe i biblioteket. Då kan man gå till bibliotekets diskar och kolla om någon av våra bärbara datorer finns ledig. Man måste ha både lånekort och id-kort (pass, körkort etc.) men sedan är det bara att hitta sin favoritplats i biblioteket och sätta igång datorn.

 

Ursäkta röran

Hoppas att ni har överseende med röran. Vi fixar och donar inför en ny och välkommande terminsstart. För att bäst ta tillvara på våra lokaler och kunna frigöra ytor kommer följande förändringar att äga rum:

  • All kurslitteratur inklusive referensexemplar kommer att finnas på hyllorna mittemot utlåningsdisken. Alltså finns referensexemplaren inte längre bakom diskarna.
  • Hyllor 1- 4 har flyttats längre in i lokalen. Numreringen fortsätter sedan på plan 2
  • Inom kort och i samband med det nya utskriftssystemet kommer 3 helt nya kopiatorer att placeras i närheten av kurslitteraturen.

 

Hallandssamlingens donator Eric Rasmusson avliden

Eric Rasmusson har avlidit i en ålder av 95 år. Eric Rasmusson var född och uppvuxen i Halland och hit återvände han efter sitt yrkesverksamma liv som marknadsdirektör på Tetra Pak i Lund. Med ett stort intresse och engagemang i Halland samlade Eric hallandslitteratur sedan unga år. 1997 donerade han sin stora hallandssamling till Högskolan i Halmstad. Sedan 2000 finns den i Hallandsrummet på biblioteket. Eric var också själv en flitig skribent både med flera egna böcker och som recensent och artikelförfattare i bland annat Hallandsposten och Föreningen Gamla Halmstads årsskrift. Kuckeliku som handlar om kyrktuppar och Hallandica om Halland som bördig producent av mjölk och ost är några av boktitlarna. Alla Erics böcker finns i hallandssamlingen och hittas via bibliotekets katalog

Eric fortsatte att måna om bibliotekets hallandssamling efter att donationen kommit på plats genom att tipsa om och donera nyare hallandslitteratur och var en ofta sedd besökare i Hallandsrummet. Samlingen består idag av cirka 5 000 titlar och är till glädje för studenter, forskare och allmänhet som söker äldre och nyare litteratur om  Halland. Bland de äldsta trycken är fredsfördragen i Brömsebro 1645 och Roskilde 1658. Bibliotekets hallandssamling växer hela tiden. Ett av de senaste förvärven är filmen  En boksamlare berättar, 2011,  av Kathinka Lindhe. Här berättar Eric om sitt liv och sitt boksamlande med sedvanligt gott humör och berättarglädje.