Kategoriarkiv: Bibliometri

Presentationer från workshop om forskningsinformationssystem

Torsdagen den 5:e december arrangerade Högskolebiblioteket i samarbete med Enheten för strategiskt stöd en workshop om utvecklingen av forskningsinformationssystem nationellt såväl som lokalt vid Högskolan i Halmstad.

Workshop-presentationInbjudna var representanter för högskolans ledning, forskningsledningarna, IT-avdelningen, personalavdelningen, funktionsansvariga vid ESS samt olika delar av administrationen.

De frågeställningar vi såg ett behov av att ventilera var:

1. Vad händer inom forskningsinformationsområdet och hur påverkar det forskningen, de lokala systemen och arbetet med forskarstöd vid Högskolan i Halmstad?

2. Vad behövs för att förenkla flöden och få de olika lokala systemen att hänga ihop?

3. Hur kan vi presentera publiceringsprofiler och CV-data på webben?

Här har vi lagt upp de presentationer som hölls under dagen.

Torulf Lind, IT-strateg på Vetenskapsrådet, var först ut och berättade i sin presentation om utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinformation.

Jonas Gilbert, chef för avdelningen för publiceringsservice och bibliometri på Chalmers bibliotek, stod näst i tur och talade i sin presentation om Chalmers pilotprojekt med det internationella författar-id:t ORCID samt utveckling av lokala forskningsinformationssystem.

Ulf Kronman, samordnare för Expertgruppen för OpenAccess.se och publiceringsfrågor vid Kungliga biblioteket, var först ut under eftermiddagen. Hans presentation kom (i något förkortat skick) huvudsakligen att handla om:

  1. bibliometri och hur regeringen använder sig av denna för medelstilldelning.
  2. open access som publicerings- och affärsmodell.
  3. något om publiceringsstrategier i den framväxande publikationsekonomin.

Min egen presentation avrundade dagen och handlade om forskarstöd och utvecklingen av ett lokalt forskningsinformationssystem vid Högskolan i Halmstad när publikationsdata nu allt tydligare kommit att integreras med ekonomi. Huvuddragen i presentationen var:

  1. Hur information från den lokala publikationsdatabasen på kort tid i praktiken integrerats med ett så gott som komplett lokalt system för forskningsinformation.
  2. Hur man utifrån data i detta forskningsinformationssystem skulle kunna visa upp kopplingen mellan publikation, person och projekt i en webbportallösning.
  3. Vilka nästa steg som skulle behöva tas för att realisera ovanstående.

En samordningsgrupp kommer att bildas som ska arbeta vidare med dessa frågor.

Vi tackar alla deltagare och medverkande för dagen och hoppas att även de anmälda som fick förhinder att delta vid detta tillfälle kan finna värde i de upplagda presentationerna.

/ Jonas Olsfelt, bibliotekarie & projektledare för forskarstöd i publiceringsfrågor

Hur bedöma forskningens samhälleliga genomslag och relevans?

ARC13 är den stora granskning av forskningens kvalitet och genomslag som Högskolan i Halmstad under det gångna året genomfört i samarbete med Mittuniversitetet och Högskolan i Skövde. Det är den hittills första utvärderingen vid svenska lärosäten som – genom bland annat bibliometri och fallstudier – explicit inkluderar samproduktion med offentliga och privata aktörer.

VR-OmslagDetta uppmärksammas i Vetenskapsrådets ”Kartläggning av olika nationella system för utvärdering av forskningens kvalitet” – en förstudie inför regeringsuppdraget att ta fram ett förslag till modell för resursfördelning till universitet och högskolor baserat på kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans.

Frågan om hur man mäter och bedömer just forskningens samhälleliga genomslag och relevans är komplex och långt ifrån oomtvistad, men samtidigt brännande aktuell. Innovationsmyndigheten VINNOVA har fått ett till VR:s regeringsuppdrag närbesläktat dito att utforma metoder och kriterier för just bedömning av prestation och kvalitet i samverkan med det omgivande samhället.

Samtidigt pågår på KTH ett lokalt fördjupningsarbete rörande riktlinjer och mätning av forskningens samhällspåverkan i kölvattnet av forskningsutvärderingen RAE2012 (vilken i sin tur var inspirationskälla till vår ARC13).

Flera parallella och betydelsefulla processer för att ta sig an frågeställningen har med andra ord satts i rullning, såväl lokalt som nationellt. En svensk utvärderingsmodell som inkluderar bedömning av forskningens samhälleliga genomslag och relevans verkar vara på god väg att utkristalliseras. Många frågetecken återstår, men att modellen kommer att kunna få långtgående konsekvenser för vetenskapssamhällets villkor och förutsättningar är nog en inte alltför vågad gissning.

Publiceringsfrågor och forskningsbibliotekens nya roll

Arbete med publiceringsfrågor för att tillgängliggöra och synliggöra det egna lärosätets forskning har på senare år blivit en allt viktigare uppgift för forskningsbiblioteken. I en ny rapport presenteras en första översiktlig helhetsbild av arbetet med detta på lärosäten runt om i landet. Rapportens övergripande slutsats är att vi i sammanhanget befinner oss i ett paradigmskifte när det gäller bibliotekens kompetens: ”från att ge lokal tillgång till global litteratur till att ge global tillgång till lokal litteratur”.

bild-1-225x300Det är Helena Francke, lektor på Bibliotekshögskolan och även uppskattad före detta lärare till undertecknad, som på uppdrag av Svensk biblioteksförening tagit fram rapporten Publicera! – svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor.

Utifrån en genomgång av de 39 svenska forskningsbibliotekens webbplatser och intervjuer med bibliotekarier verksamma med forskarstöd vid 10 lärosäten ger Francke här en introducerande genomgång av de tre huvudsakliga delarna inom området: 1.) arbetet med publikationsdatabaser, 2.) bibliometri och utvärdering, samt 3.) open access-frågor. Även de närliggande delarna digitalisering, upphovsrättsfrågor och förlagsverksamhet täcks in av studien.

Intresset för synlighet

Uppsvinget för publiceringsfrågor hänger enligt Francke samman med det ökade intresset för att synliggöra forskningspublikationer. Detta intresse härleder hon i sin tur till tre företeelser, vilka fått genomslag i det svenska forskningslandskapet sedan millennieskiftet: 1.) tillgänglig- och synliggörande av forskningspublikationer genom open access-publicering, 2.) forskningsutvärderingar, ranking och ökad konkurrensutsättning av forskningsmedel, samt 3.) de praktiker som utvecklats kring kommunikation och publicering i digitala nätverk.

En nyckelfaktor för de delvis nya arbetsuppgifter som i och med denna utveckling vuxit fram är bibliotekens ansvar för lokala publikationsdatabaser. Å ena sidan används dessa som öppna arkiv till exempelvis parallellpublicering av vetenskapliga artiklar tillgängliga via open access-licenser, och å andra sidan för att ta fram underlag till forskningsutvärderingar och fördelning av forskningsmedel. Såväl kunskapen om open access-frågor som bibliometrisk kompetens har därför på ett naturligt sätt ofta kommit att hamna på bibliotekens bord.

Drivkrafter – skilda men samverkande

Att publicera sig i OA-tidskrifter kan vara ett effektivt sätt att göra sin forskning mer synlig och tillgänglig. Samtidigt har de stora forskningsfinansiärerna också i allt högre utsträckning detta som krav. Open access-publicering går dessutom även i linje med rekommendationer från EU-nivå och med förslag i det kommande europeiska ramprogrammet för forskning och innovation (Horizon 2020).

När det kommer till bibliometriska studier av forskningspublikationer så är även detta något som efterfrågas alltmer från exempelvis regeringshåll. Samtidigt kan bibliometriska metoder för att synliggöra publiceringsmönster också ge den enskilde forskaren en bättre överblick och större strategisk förståelse för hur man kan få ökat genomslag för sina vetenskapliga resultat.

Både på OA-området och inom bibliometrin så finner vi med andra ord skilda men samverkande drivkrafter: på en och samma gång såväl önskemål om detta från forskare själva som explicita krav från finansiärer och ledningshåll. Sammantaget ger detta ett starkt förändringstryck och huvudsakligen är det forskningsbiblioteken som har varit i position att kunna fånga upp detta.

Forskningsbibliotekens nya roll

I och med arbetet med publiceringsdatabaser och OA-frågor har biblioteken fått en delvis ny roll. Francke formulerar det som att man har gått från att enbart ha varit en (ofta underförstådd) informationsförsörjare till att mer få rollen av samtalspartner och kunskapsbank. Ofta har forskningsbiblioteken som uttalat mål att vara kunskapscentrum för publiceringsfrågor på lärosätet.

I en tidigare rapport från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för universitets- och högskolebibliotek beskrivs två parallella utvecklingslinjer för forskningsbiblioteken: å ena sidan ett ökat bibliotekssamarbete och å andra sidan en ökad integrering inom det egna lärosätet. Dessa utvecklingslinjer menar Francke är tydliga även i detta material.

Ett annat sätt att beskriva samma dubbelspåriga utvecklingsprocess är att både omvärldsbevakning och nätverkande såväl inåt som utåt blir alltmer betydelsefulla när biblioteken nu i ökande grad intar en mer proaktiv roll i den akademiska kunskapsproduktionen. Verksamheten kan till exempel handla om att utforma OA-policies och rekommendationer för strategisk publicering eller att informera om författaridentifikatorer och bedriva förlagsverksamhet. Allt detta till trots så är bibliotekens arbete med publiceringsfrågor fortfarande ändå tämligen osynligt i lärosätenas officiella dokument och skulle därför enligt rapporten i regel behöva synliggöras ytterligare gentemot ledning och organisation.

Nyansering mot förenklade modeller

Både detta med att ha synpunkter på hur forskare ska publicera sig (såsom open access) och att genom bibliometriska analyser medverka till att utvärdera forskningen har dock i vissa fall setts som kontroversiellt, och detta från såväl bibliotekshåll som bland forskare. Samtidigt menar Francke att biblioteken ändå uppfattas som en neutral part och att det både från forskarhåll och bibliotekarier verksamma inom området finns tecken på en vilja till nyansering av förenklade modeller inom såväl bibliometri som inom open access-frågor.

Francke avslutar sin rapport med att ge ett par exempel på vad sådan nyansering kan innebära. Inom utvärderingsfrågor kan det handla om att gå djupare in på vad det är man mäter och hur, och inom OA-publicering om att skaffa sig en klarare bild över vad som egentligen ger ökad tillgänglighet och synlighet inom skilda forskningsfält. I vilket fall som helst handlar det ju i slutändan ändå om att forskningen skall komma både den akademiska världen och det omgivande samhället till godo.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan det finnas tre goda skäl att ta del av denna rapport.

1.) Den ger på ett lättillgängligt sätt en god överblick av – och introduktion till – forskningsbibliotekens arbete med publiceringsfrågor.

2.) Den kan fungera som ett underlag för att reflektera kring hur arbetet med publiceringsfrågor påverkar forskningsbiblioteken och delvis ger dem en ny roll.

3.) Sist, men inte minst, listar den många användbara och väl valda referenser som täcker in de senaste årens utveckling inom området och som mer specifikt riktar in sig på olika delfrågor (såsom arbetet med publiceringsdatabaser, forskarstöd, bibliometri, OA-frågor och OA-policies eller det framväxande ekosystemet för forskningsinformation).

Apropå bibliometriska mått och deras begränsningar

När man använder sig av bibliometriska metoder för att analysera och utvärdera forskning är det viktigt att inte bara använda sig av exakta definitioner av vad det är man mäter, utan också att man tydligt klargör och är medveten om metodologins begränsningar – det vill säga vad som faller utanför de givna mätområdena, eller så att säga utgör de ”vita fläckarna” på kartan.

Tolkning krävs

Bibliometriska studier handlar om att ta fram statistiska mätvärden för ett antal indikatorer om publiceringsproduktivitet. En indikator kan till exempel visa på antalet publikationer av en viss typ som registrerats i en databas eller hur många gånger en viss artikel har citerats.

Som det framgår av själva termen indikatorer vill man genom dessa indikera (”peka på”) någonting om helheten. När man på detta sätt med andra ord kvantifierar vissa delaspekter av en given datamängd krävs det dock alltid en tolkning.

För att kunna göra en tillförlitlig tolkning krävs i sin tur såväl en förståelse för metodologins begränsningar som en ingående kännedom om omständigheterna för det faktiska sammanhang som ligger till grund för mätningen. Det är just av denna anledning som som någon form av självvärdering ofta spelar en så betydelsefull roll i processen.

Kartan och landskapet

När vi talar om bibliometri skulle man kunna göra en liknelse med varför och hur man ritar en karta över ett landskap. ”Landskapet” i det här fallet är exempelvis en forskningsmiljös sammanlagda publicering och ”kartan” är då den bibliometriska studien.

Någon form av karta kan mycket väl vara nödvändig för att överhuvudtaget kunna skaffa sig en överblick över ett område och därmed medvetet kunna orientera sig. Kartan kommer dock alltid – och i likhet med varje teoretisk modell eller kunskapsrepresentation –  att på ett eller annat vis vara en dimensionsreducerad förenkling av den mer komplexa helheten. Frågan är bara vilka delar som lyfts fram, eller vilka ”glasögon” kartan så att säga erbjuder en att betrakta landskapet med.

De metoder man väljer att använda sig av i sin bibliometriska ”kartritning” får av naturliga skäl olika konsekvenser för resultatet. Inte minst kan det slå olika beroende på vilket forskningsämne man väljer att titta på. Därför är det begripligt att kritik mot de gängse bibliometriska metoderna snarare kommit att bli mer regel än undantag i många läger. Samtidigt används bibliometriska analyser allt oftare som ett sätt att försöka ta fram objektiva kriterier för kvalitetsutvärderingar, ranking och medelstilldelning.

Vanlig kritik och några sätt att kompensera för och tillmötesgå denna

En högst relevant och också utbredd kritik är exempelvis att Web of Science (WoS) – den databas som än så länge är den enda som medger datauttag när det gäller citeringsanalys – har en bristande täckning, och då framförallt när det gäller humaniora och samhällsvetenskap. Citeringsanalysen utgår enbart från kollegialt granskade artiklar indexerade i just WoS, vilket då utesluter forskningsresultat publicerade inte bara i monografier utan också i konferenstryck.

För att till viss del kompensera för att man inom olika ämnen sinsemellan kan ha mycket olika olika publicerings- och och citeringsmönster har man tagit fram så kallade fältnormerade indikatorer. Dessa utgår från det genomsnittliga värdet inom ett visst ämnesområde, för att man så att säga skall undvika att jämföra äpplen med päron. Men inte heller dessa fältnormerade indikatorer går fria från kritik. Så har till exempel Peter Sjögårde, bibliometrisk analytiker på KTH, nyligen uppmärksammat ett amerikanskt initiativ som kritiserar indikatorn Journal Impact Factor. Liknande kritiska synpunkter finns även redovisade under rubriken ”Citation impact” på den nya webbtjänsten PhD on Track, som vi tidigare tidigare skrivit om.

Ett alternativt och kompletterande sätt att mäta genomslag på – förutom just genom citeringar – är rankning av publiceringskanaler. En poängberäkning sker då utifrån hur pass god vetenskaplig kvalitet en viss tidskrift eller ett förlag av en expertgrupp anses hålla inom ett ämnesfält. Det är denna princip som ligger till grund för den så kallade norska modellen, vilken blivit ett slags standard även här i Sverige.

Några vidare perspektiv

I regeringens senaste Forsknings- och innovationsproposition (2012/13:30) för perioden 2013–2016 föreslås bland annat att den nationella publikationsdatabasen SwePub skall utvecklas så att den skall komma att kunna ersätta den bristfälliga WoS som grund för bibliometriska utvärderingar. Då Högskolan i Halmstad via DiVA redan i dag levererar metadata till SwePub deltog vi i mars i år i en första workshop om framtida samverkan och standardisering kring detta.

Fördelen med att använda data direkt från DiVA är att den enskilde forskaren själv kan påverka vilket material som ligger till grund för analysen. I vår egen pågående forskningsutvärdering ARC13 har vi till exempel, som första lärosäte hittills, kunnat extrahera data från adressfältet i DiVA-posterna för att göra samverkansanalyser.

När det kommer till utvärdering och mätning av vetenskapligt genomslag handlar det hela i slutändan ändå till stor del om vilka intentioner man har med sin forskning, samt vilket typ av genomslag man eftersträvar. I en gedigen handbok utgiven av brittiska LSE Public Policy Group för hur man inom samhällsvetenskap och humaniora kan maximera sitt vetenskapliga genomslag skiljer man på akademiskt genomslag respektive externt genomslag i förhållande till det omgivande samhället. Sådana externa variabler bör man med fördel också försöka att inkludera i sina tolkningar och självvärderingar.

För att sammanfatta och lyfta fram huvudpoängen i dessa stycken: Någon form av bibliometri må vara nödvändig, men det är enbart uttolkningen av denna som kan kompensera för dess inneboende begränsningar och ge den dess fulla betydelse och sammanhang.

Kvalitetssäkringen av DiVA-poster inför ARC13 avklarad

Vår särskilda insats med att under några månaders tid systematiskt kvalitetsgranska DiVA-poster inför forskningsutvärderingen ARC13 är nu avklarad helt i enlighet med tidsplanen.

diva_logo Förutom konstruktionen av en CV-databas så består Högskolebibliotekets bidrag till forskningsutvärderingen ARC13 av hela den bibliometriska delen. Den ojämförligt största arbetsinsatsen har handlat om just kvalitetsgranskningen av poster i Högskolans publikationsdatabas DiVA. Vi har med en specialtillsatt granskningsgrupp haft en särskilt prioriterad insats för detta ända sedan i september och nyligen alltså rott i land det hela enligt tidsplanen.

Bibliometridelen av ARC13 innebär sammanfattningsvis om att ta fram publicerings- och citeringsstatistik för 283 i dag verksamma forskare uppdelade på de åtta befintliga forskningsmiljöerna. Den samlade datamängden består av bibliografiska grunddata för 2570 av de totalt 3079 registrerade forskningspublikationerna i Högskolans DiVA under den senaste 8-årsperioden 2005–2012.

En mindre andel (412) av dessa i utvärderingen ingående publikationer finns i sin tur indexerade i den internationella databasen Web of Science under perioden 2005–2011. Därmed kan de utgöra underlag för citeringsstatistik. Merparten av posterna i detta citeringsunderlag (närmare bestämt 220 stycken) är för övrigt sådana som lagts in i DiVA den sista månaden efter Fakultetsnämndens uppmaning till forskarna att inför ARC13 även komplettera med publikationer man skrivit vid andra lärosäten.

Vad som gör vår bibliometriska studie unik i förhållande till sådana som ingått i de senaste årens forskningsutvärderingar vid andra lärosäten är att vi inte bara kan redovisa statistik över samförfattande utifrån Web of Science med dess tämligen begränsade täckning, utan också har utvecklat ett system som vattentätt kan extrahera data på såväl institutions- som landsnivå från adressfältet på samtliga författarförekomster i våra publikationer i DiVA. Detta är speciellt viktigt för oss som ett mindre lärosäte, för att få ett mer fullödigt och statistiskt säkerställt resultat för alla forskningsmiljöer. Därför har det även ingått i vår granskning att kontrollera de sammanlagt 7156 adressfälten i undersökningens 2570 poster.

Vad som nu närmast står på agendan är att sammanställa våra resultat i rapporter till var och en av Högskolans forskningsmiljöer, som underlag för dessas självvärderingar. I mitten av april planerar vi att ha dessa färdigställda och därefter (från och med vecka 17) komma ut till respektive forskningsmiljö för att presentera våra resultat och vara behjälpliga med att svara på eventuella frågor.

Noteringar från workshop om registrering i SwePub

bild6I regeringens forskningspolitiska proposition för de närmaste fyra åren föreslås att den svenska databasen SwePub skall vidareutvecklas för att kunna användas till bibliometriska analyser. Som man mycket riktigt konstaterar så är täckningen av exempelvis humaniora och delar av samhällsvetenskapen i den internationella databasen Web of Science – som i dag ofta används som den huvudsakliga bibliometriska källan – nämligen mycket bristfällig.

Ett projekt inom ramen för programmet OpenAccess.se har under 2012 bedrivits vid KTH för att undersöka förutsättningarna för att använda just SwePub som analyssystem för publicering vid svenska lärosäten. Man har besökt ett tiotal lärosätens forskningsbibliotek för att där undersöka hur man jobbar med registrering i de lokala publikationsdatabaserna. Som ett resultat av detta har man identifierat åtta problemområden där man skulle behöva finna ett gemensamt konsensus.

För att få feedback på de preliminära, enhetliggörande rekommendationer som projektgruppen formulerat kring dessa problemområden inbjöd man den 7:e mars till en workshop på KTH:s bibliotek. Två representanter från vart och ett av de SwePub-anslutna lärosätena var inbjudna. Då vi via DiVA också levererar poster till SwePub såg vi det som självklart att delta i de gruppdiskussioner man ordnade för att där vara med och utbyta synpunkter. Inte minst kunde vi dela med oss av de erfarenheter vi samlat på oss i samband med det rigorösa kvalitetsarbete i DiVA som vi genomfört inför forskningsutvärderingen ARC13.

Många viktiga frågeställningar ventilerades under dagen och vi knöt flera nya kontakter med kollegor runt om i landet som också jobbar med sådant som forskarstöd, publiceringsfrågor och bibliografisk granskning i DiVA. Workshopen var ett första led i vad som sannolikt kommer att utvecklas till ett mer permanent referensgruppssystem för standardisering i SwePub och det känns kul att vara med på banan redan i detta tidiga skede.

ARC13 & Publiceringsprojektet – ungefärlig tidslinje

Projektskiss

Som tidigare nämnts här på bloggen så sammanfaller bibliometridelen i vårt publiceringsprojekt i hög grad med den omfattande kvalitetsgranskning av poster i högskolans publikationsdatabas DiVA vi gör i egenskap av arbetsgruppen för bibliometri i forskningsutvärderingen ARC13.

Den systematiska granskningen av över 2000 poster är nödvändig för att tillgängliga publikationsdata skall kunna användas som bibliometriskt underlag. Å ena sidan måste de beläggas bibliografiskt och å andra sidan utformas på ett standardiserat sätt så att automatiska datauttag blir möjliga.

En ungefärlig tidslinje för den bibliometriska delen av projektet ser i nuläget ut som följer:

15 jan – Brytdatum för registrering av DiVA-poster till ARC13. Alla forskare ombads av Fakultetsnämnden att till detta datum även registrera publikationer de skrivit på andra lärosäten under den aktuella perioden (2005–2012).

15 mars – Preliminär deadline för kvalitetsgranskningen av DiVA-poster inför ARC13-granskningen. Arbetet med analysdelen tar här vid.

mitten på april – Den bibliometriska rapporten till respektive forskningsmiljös självvärdering släpps inom ramen för ARC13. Vi kan här vara behjälpliga med stöd.

maj–juni – Självvärderingarna beräknas vara klara.

aug–dec – Med den bibliometriska studien inom ramen för ARC13 i bagaget kommer vi att under höstterminen ha ett välgrundat gemensamt diskussionsunderlag för att ute i forskningsmiljöerna lyssna in oss och föra ett mer brett anlagt samtal om inte bara bibliometri utan även om open access och strategiska publiceringsfrågor i stort.

Presentation för Fakultetsnämnden

När Fakultetsnämnden igår hade sitt första sammanträde för året hade de bjudit in oss från Högskolebiblioteket för att presentera publiceringsprojektet. Förutom en övergripande skiss av projektet som sådant – med dess kommunikativa fokus – så visade vi några exempel på hur man genom bibliometriska metoder kan kartlägga och beskriva publiceringsmönster.

Presentation-130131Publiceringsprojektets kärna är alltså kommunikativ. Genom att lyssna in oss på och bygga upp en dialog med vårt lärosätes forskare i frågor om strategisk publicering, open access och bibliometri syftar projektet till att stödja och synliggöra högskolans vetenskapliga publicering. Denna dialog tänker vi oss nu skall äga rum vid åtminstone tre olika tillfällen per forskningsmiljö:

1.) Initialt genom ett personligt möte med respektive forskningsledare. (Detta i samband med att vi har börjat dela ut de nya informationsfoldrar vi tagit fram för hur man publicerar och registrerar i högskolans publikationsdatabas DiVA och varför varje enskild forskares aktiva medverkan till detta är viktig och betydelsefull.)

2.) För att ge stöd i samband med att den bibliometriska rapporten till respektive forskningsmiljös självvärdering släpps inom ramen för kvalitetsutvärderingen ARC13 i mitten på april.

3.) Till hösten med ett bredare anlagt och mer mångfasetterat upplägg om open access och strategiska publiceringsfrågor i stort då bland annat slutrapporten från ARC13 föreligger som ett gemensamt diskussionsunderlag.

Parallellt med dessa möten med forskningsledare och forskningsmiljöer planerar vi också att genomföra bloggintervjuer om publiceringsfrågor med enskilda forskare såsom intervjun med Frida Stranne.

Fram till och med 15:e mars handlar dock vårt arbete inom projektet nästintill uteslutande om fortsatt omfattande kvalitetssäkring av DiVA-poster inför ARC13-granskningen.

De exempel vi visade på hur man med hjälp av tabeller, diagram och andra visualiseringsmetoder kan åskådliggöra publiceringsdata bygger på en prototypundersökning av forskningsmiljön BLESS vilken vi tog fram under hösten. Eftersom de grunddata denna prototypundersökning bygger på varken är kompletta eller statistiskt säkerställda väljer vi dock att inte lägga ut just de exemplen här på bloggen, utan hoppas i stället kunna visa upp något motsvarande framöver.

I anslutning till presentationen berättade bibliotekschef Peter Lindgren också om det öppna registret för forskar-id, ORCID, vilket förväntas bli den främsta lärosätesoberoende standarden för att ge forskare unika id-nummer. Inom kort kommer till exempel ett nytt fält för detta i DiVA. Läs mer om ORCID i nästa veckas blogginlägg!

DiVA-granskning och workshops

121029-ARC13_200-pxVårt publiceringsprojekt på Högskolebiblioteket spänner över tre områden: strategisk publicering, open access och bibliometri. Samtidigt utgör vi parallellt med detta arbetsgruppen för bibliometri inom ramen för forskningsutvärderingen ARC13. Under arbetets gång sedan projektets förstudie som drog igång i slutet av augusti har det successivt kommit att bli allt tydligare att projektets bibliometridel, åtminstone i det här skedet, å ena sidan har tagit den ojämförligt mesta tiden i anspråk och å andra sidan så gott som helt har kommit att sammanfalla med ARC13-arbetet. Hittills har detta till stor del bestått av kvalitetsgranskning av DiVA-poster.

Redan i mitten av september tog vi beslutet att före allt annat prioritera kvalitetskontrollen av poster i högskolans publikationsdatabas DiVA. För att publikationsdata skall kunna användas som bibliometriskt underlag måste den nämligen å ena sidan beläggas bibliografiskt och å andra sidan utformas på ett standardiserat sätt så att automatiska datauttag blir möjliga. Att arbetet med denna kvalitetssäkring eller ”städning” av själva grunddatan vanligen är den största och mest tidskrävande uppgiften i en bibliometrisk studie stod klart när vi tog del av erfarenheter från tidigare utvärderingar på andra lärosäten.

Den bibliografiska granskningen av DiVA-poster har redan tidigare i många år varit ett stort och löpande arbete för biblioteket, men nu behövde vi ta oss an det hela på ett mer övergripande och koordinerat sätt utifrån väl definierade bibliometriska kriterier. Alla 2210 poster under perioden 2005-2012 skulle granskas med avseende på för våra syften speciellt viktiga indikatorer såsom användarnamn, forskningsmiljö, ID i databaserna Scopus och WoS samt tidskrift/ISSN-nummer och förlag ur kontrollerade listor. Utöver dessa 2210 poster tillkommer nya kontinuerligt och forskarna har nu också ombetts att även registrera publikationer de skrivit på andra lärosäten under den aktuella perioden. Brytdatum för denna komplettering är 15 januari och granskningen kommer sedan att pågå ytterligare två månader innan det är dags för själva analysdelen av ARC13-utvärderingen.

För de forskare som vill ha hjälp med DiVA-registreringen erbjuder vi på biblioteket workshops enligt följande:

10/1 kl. 12-14 och 14/1 kl. 12-14

Lokalen för dessa är Biblioteket, lektionssal plan 3.

Välkomna!