Kategoriarkiv: ORCID

Presentationer från workshop om forskningsinformationssystem

Torsdagen den 5:e december arrangerade Högskolebiblioteket i samarbete med Enheten för strategiskt stöd en workshop om utvecklingen av forskningsinformationssystem nationellt såväl som lokalt vid Högskolan i Halmstad.

Workshop-presentationInbjudna var representanter för högskolans ledning, forskningsledningarna, IT-avdelningen, personalavdelningen, funktionsansvariga vid ESS samt olika delar av administrationen.

De frågeställningar vi såg ett behov av att ventilera var:

1. Vad händer inom forskningsinformationsområdet och hur påverkar det forskningen, de lokala systemen och arbetet med forskarstöd vid Högskolan i Halmstad?

2. Vad behövs för att förenkla flöden och få de olika lokala systemen att hänga ihop?

3. Hur kan vi presentera publiceringsprofiler och CV-data på webben?

Här har vi lagt upp de presentationer som hölls under dagen.

Torulf Lind, IT-strateg på Vetenskapsrådet, var först ut och berättade i sin presentation om utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinformation.

Jonas Gilbert, chef för avdelningen för publiceringsservice och bibliometri på Chalmers bibliotek, stod näst i tur och talade i sin presentation om Chalmers pilotprojekt med det internationella författar-id:t ORCID samt utveckling av lokala forskningsinformationssystem.

Ulf Kronman, samordnare för Expertgruppen för OpenAccess.se och publiceringsfrågor vid Kungliga biblioteket, var först ut under eftermiddagen. Hans presentation kom (i något förkortat skick) huvudsakligen att handla om:

  1. bibliometri och hur regeringen använder sig av denna för medelstilldelning.
  2. open access som publicerings- och affärsmodell.
  3. något om publiceringsstrategier i den framväxande publikationsekonomin.

Min egen presentation avrundade dagen och handlade om forskarstöd och utvecklingen av ett lokalt forskningsinformationssystem vid Högskolan i Halmstad när publikationsdata nu allt tydligare kommit att integreras med ekonomi. Huvuddragen i presentationen var:

  1. Hur information från den lokala publikationsdatabasen på kort tid i praktiken integrerats med ett så gott som komplett lokalt system för forskningsinformation.
  2. Hur man utifrån data i detta forskningsinformationssystem skulle kunna visa upp kopplingen mellan publikation, person och projekt i en webbportallösning.
  3. Vilka nästa steg som skulle behöva tas för att realisera ovanstående.

En samordningsgrupp kommer att bildas som ska arbeta vidare med dessa frågor.

Vi tackar alla deltagare och medverkande för dagen och hoppas att även de anmälda som fick förhinder att delta vid detta tillfälle kan finna värde i de upplagda presentationerna.

/ Jonas Olsfelt, bibliotekarie & projektledare för forskarstöd i publiceringsfrågor

ORCID – nytt internationellt forskar-ID

Som vi skrev i förra veckans inlägg om presentationen för Fakultetsnämnden så berättade bibliotekschef Peter Lindgren då om det öppna registret för internationell forskar-id, ORCID (Open Researcher & Contributor ID), vilket förväntas bli den främsta lärosätesoberoende standarden för att ge forskare unika id-nummer.

ORCID-logo2Inom kort kommer till exempel ett nytt fält för detta i DiVA, precis som elektroniska dokument har ett fält för DOI-nummer (båda dessa standarder är kopplade till den icke-kommersiella samarbetsorganisationen CrossRef). Peter föreslog att Fakultetsnämnden tar tag i frågan om hur Högskolan i Halmstad skall hantera ORCID:s implementering i de olika system detta berör.

Här skall vi i några korta, inledningsvisa punkter sammanfatta vad som utmärker just denna standard för forskar-ID utifrån vad Jonas Gilbert på Chalmers bibliotek skrivit i ämnet.

  • Att registrera sig i ORCID är enkelt. Registreringen görs på den officiella webbplatsen och tar enligt uppgift endast 30 sekunder. De enda uppgifter som är obligatoriska är namn och e-postadress.
  • Till skillnad mot Researcher ID som är Thomson Reuters företagsägda motsvarighet så är ORCID:s ID:n Creative Commons-licensierade, vilket innebär att andra företag och tjänster öppet kan använda informationen utan att behöva ansöka om särskilda tillstånd.
  • ORCID-kontot är som sagt lärosätesoberoende och följer med individen genom forskarkarriären, även när man byter lärosäte. Dock kan man ange ett lärosäte man är verksam vid som ”trusted organization”. Det får då behörighet att redigera informationen på kontot.
  • ORCID är ett sextonsiffrigt numeriskt värde där det sista värdet är en kontrollsiffra. ORCID skrivs som en http-länk, exempelvis: http://orcid.org/0137-1963-7688-2319
  • ORCID syftar bland annat till att underlätta kommunikationen med förlag och forskningsfinansiärer.

Presentation för Fakultetsnämnden

När Fakultetsnämnden igår hade sitt första sammanträde för året hade de bjudit in oss från Högskolebiblioteket för att presentera publiceringsprojektet. Förutom en övergripande skiss av projektet som sådant – med dess kommunikativa fokus – så visade vi några exempel på hur man genom bibliometriska metoder kan kartlägga och beskriva publiceringsmönster.

Presentation-130131Publiceringsprojektets kärna är alltså kommunikativ. Genom att lyssna in oss på och bygga upp en dialog med vårt lärosätes forskare i frågor om strategisk publicering, open access och bibliometri syftar projektet till att stödja och synliggöra högskolans vetenskapliga publicering. Denna dialog tänker vi oss nu skall äga rum vid åtminstone tre olika tillfällen per forskningsmiljö:

1.) Initialt genom ett personligt möte med respektive forskningsledare. (Detta i samband med att vi har börjat dela ut de nya informationsfoldrar vi tagit fram för hur man publicerar och registrerar i högskolans publikationsdatabas DiVA och varför varje enskild forskares aktiva medverkan till detta är viktig och betydelsefull.)

2.) För att ge stöd i samband med att den bibliometriska rapporten till respektive forskningsmiljös självvärdering släpps inom ramen för kvalitetsutvärderingen ARC13 i mitten på april.

3.) Till hösten med ett bredare anlagt och mer mångfasetterat upplägg om open access och strategiska publiceringsfrågor i stort då bland annat slutrapporten från ARC13 föreligger som ett gemensamt diskussionsunderlag.

Parallellt med dessa möten med forskningsledare och forskningsmiljöer planerar vi också att genomföra bloggintervjuer om publiceringsfrågor med enskilda forskare såsom intervjun med Frida Stranne.

Fram till och med 15:e mars handlar dock vårt arbete inom projektet nästintill uteslutande om fortsatt omfattande kvalitetssäkring av DiVA-poster inför ARC13-granskningen.

De exempel vi visade på hur man med hjälp av tabeller, diagram och andra visualiseringsmetoder kan åskådliggöra publiceringsdata bygger på en prototypundersökning av forskningsmiljön BLESS vilken vi tog fram under hösten. Eftersom de grunddata denna prototypundersökning bygger på varken är kompletta eller statistiskt säkerställda väljer vi dock att inte lägga ut just de exemplen här på bloggen, utan hoppas i stället kunna visa upp något motsvarande framöver.

I anslutning till presentationen berättade bibliotekschef Peter Lindgren också om det öppna registret för forskar-id, ORCID, vilket förväntas bli den främsta lärosätesoberoende standarden för att ge forskare unika id-nummer. Inom kort kommer till exempel ett nytt fält för detta i DiVA. Läs mer om ORCID i nästa veckas blogginlägg!