Hur bedöma forskningens samhälleliga genomslag och relevans?

ARC13 är den stora granskning av forskningens kvalitet och genomslag som Högskolan i Halmstad under det gångna året genomfört i samarbete med Mittuniversitetet och Högskolan i Skövde. Det är den hittills första utvärderingen vid svenska lärosäten som – genom bland annat bibliometri och fallstudier – explicit inkluderar samproduktion med offentliga och privata aktörer.

VR-OmslagDetta uppmärksammas i Vetenskapsrådets ”Kartläggning av olika nationella system för utvärdering av forskningens kvalitet” – en förstudie inför regeringsuppdraget att ta fram ett förslag till modell för resursfördelning till universitet och högskolor baserat på kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans.

Frågan om hur man mäter och bedömer just forskningens samhälleliga genomslag och relevans är komplex och långt ifrån oomtvistad, men samtidigt brännande aktuell. Innovationsmyndigheten VINNOVA har fått ett till VR:s regeringsuppdrag närbesläktat dito att utforma metoder och kriterier för just bedömning av prestation och kvalitet i samverkan med det omgivande samhället.

Samtidigt pågår på KTH ett lokalt fördjupningsarbete rörande riktlinjer och mätning av forskningens samhällspåverkan i kölvattnet av forskningsutvärderingen RAE2012 (vilken i sin tur var inspirationskälla till vår ARC13).

Flera parallella och betydelsefulla processer för att ta sig an frågeställningen har med andra ord satts i rullning, såväl lokalt som nationellt. En svensk utvärderingsmodell som inkluderar bedömning av forskningens samhälleliga genomslag och relevans verkar vara på god väg att utkristalliseras. Många frågetecken återstår, men att modellen kommer att kunna få långtgående konsekvenser för vetenskapssamhällets villkor och förutsättningar är nog en inte alltför vågad gissning.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *