Kategoriarkiv: Open Access

Publicera open access via Springer Compact

Högskolan är nu med i ett det nationella pilotavtalet Springer Compact. I korthet innebär avtalet att forskare affilierade till HH får tillgång till ca 1700 Springer-tidskrifter, samt att HH-forskare som publicerar sig i dessa tidskrifter inte behöver betala författaravgifter, så kallade APC-avgifter. APC-kostnaderna täcks av det nationella avtalet och publikationerna blir fritt tillgängliga.

Läs mer om avtalet

 

Forskarfika på biblioteket om DiVA & open access

IMG_0324Kom och träffa bibliotekets forskarstödsteam och andra forskarkollegor över en kopp kaffe på ett forskarfika anordnat i samarbete med forskningsstödet vid ESS.

Temat för dagen är ”Smått och gott om DiVA & open access”.

När? Tisdag 28 oktober kl 14.30–15.00

Var? Sammanträdesrummet, plan 3 i biblioteket (ring på dörrklockan till personalutrymmena).

Läs hela höstens program för forskningsstödets tillfällen för fika och samtal.

Open access-publicering vid Högskolan i Halmstad

DSC00084-kopia-624x984Vi har i tidigare inlägg lyft fram den årligt återkommande open access-veckan här i bloggen och 20-26 oktober är det återigen dags att ge lite extra uppmärksamhet åt detta aktuella ämne.

Den här gången tänkte vi att det kunde vara intressant att titta på hur stor del av Högskolan i Halmstads forskning som har publicerats open access. Enligt rapporten ”Open Access-publicering vid svenska lärosäten: en kartläggning av året 2011”[1] som kom i början av året hamnar Högskolan i Halmstad på en god 10:e plats av 32 lärosäten med sina 25 % oa-publicerade artiklar. Siffrorna gäller dock 2011 eftersom det krävs några års fördröjning för att få säkerställda siffror.

För 2014 kan vi ändå få ett hum om hur oa-publiceringen ser ut genom att titta på hur många tidskrifter högskolans forskare har publicerat sina artiklar i för att sedan kontrollera om dessa är oa eller inte i DOAJ. Ett ungefärligt resultat visar att högskolan även 2014 ligger runt 25 % när det gäller artikelpublicering i oa-tidskrifter.

Oa-tidskrifter och förlag vid HH

För er som inte redan känner till detta så finns det två vetenskapliga oa-tidskrifter som ges ut vid Högskolan i Halmstad.

Dessutom har Högskolan i Halmstad också ett eget förlag, Halmstad University Press, som drivs av Högskolebiblioteket. Förlaget ger ut avhandlingar, forskningsrapporter, konferenspublikationer och andra samlingsvolymer producerade av högskolans anställda där fokus ligger på digital publicering enligt oa.

Läs fler inlägg om open access här:

http://blogg.hh.se/hogskolebiblioteket/category/open-access/


[1] Fathli, M., Lundén, T. & Sjögårde, P. (2014). Open Access-publicering vid svenska lärosäten: en kartläggning av året 2011. Kungliga biblioteket. URL: http://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:711243/FULLTEXT01.pdf

Mötesplats Open Access 2014

Mötesplats Open Access är den stora årliga konferensen om frågor rörande open access (OA) och hantering av vetenskapliga publikationer vid svenska forskningsbibliotek. I år gick den av stapeln i Växjö 1–2 april. Arrangerade gjorde programmet Open Access.se och Kungliga biblioteket i samverkan med Linnéuniversitetet. Att det finns ett stadigt ökande intresse för OA och publiceringsfrågor är trevligt och kan konstateras av att deltagarantalet denna gång slog rekord: hela 140 stycken.

HH-preziFrån Högskolebiblioteket i Halmstad deltog vi med en programpunkt inom temat publiceringsstöd som fick gott mottagande. Det vi delade med oss av var våra erfarenheter och den respons vi fått angående OA-relaterade frågor under de dialogmöten och workshops vi anordnat för forskare. Vi talade också mer allmänt om det projekt biblioteket har bedrivit om vetenskaplig publicering och de slutsatser om forskarstöd vi har dragit från det. Bilderna till presentationen finns upplagda tillsammans med alla de andra föredragshållarnas på konferensens webbplats.

Om man ska säga något kort om de generella trenderna på MOA 2014 så handlade de om att 1.) problematisera open access-begreppet, 2.) kartläggning och statistisk mätning av OA-publicering på såväl nationell som lokal nivå, och sist men inte minst 3.) om hela rörelsen mot öppen forskningsdata. Något som flera konstaterar är att potentialen för OA-publicering långt ifrån är uttömd och att mycket som faktiskt är tillåtet att parallellpublicera i de institutionella arkiven ändå fortfarande saknas där.

Ett mycket intressant spin-off-initiativ från Mötesplats OA-konferenserna (som även det sägs bli ett årligt arrangemang) är den konferens om forskningsinformationens infrastruktur/ekosystem som Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet inbjuder till den 21 oktober. Det som nämns i uppräkningen av vad som då kommer att avhandlas är bland annat SwePub Analys, SweCRIS, Prisma, ORCID, förslag på ny resursfördelningsmodell, forskarstöd på bibliotek samt erfarenheter från våra nordiska grannländer.

 

Open access – ett andrahandsalternativ?

När de stora vetenskapliga flaggskeppstidskrifterna Science och Nature nu startar open access-tidskrifter får dessa rollen av ett slags andrahandsalternativ för manuskript som fått avslag i de prenumerationsbaserade och mer prestigefyllda förstavalskanalerna.

Ulf Kronman, samordnare för KB:s Expertgrupp för OpenAccess.se och publiceringsfrågor, reflekterar kring denna nya trend i blogginlägget Science follows Nature and starts a second-tier open access journal. Till sin hjälp tar han de tre karaktärskategorierna i Sergio Leones krutdoftande kultwestern Den gode, den onde, den fule.

Det goda med trenden ser han i att en större mångfald av bidrag med god vetenskaplig kvalitet nu bereds möjligheten att få spridning och genomslag.

Det onda med trenden menar han ligger i att open access härigenom framstår som ett andrahandsval, vilket cementerar uppfattningen att prenumerationsbaserade tidskrifter per definition håller högre kvalitet.

Det fula med trenden relaterar han till dess krasst ekonomiska motiv. Förlagen kan nu – utöver de tidigare avgifterna för prenumerationer – dessutom ta ut publiceringsavgifter för de manuskript som fått avslag i den ordinarie tidskriften, och detta utan att i grunden behöva ompröva den prenumerationsbaserade affärsmodellen.

Kronman sammanfattar sitt resonemang med att vi nu bevittnar början på en tudelning av systemet för vetenskaplig artikelpublicering, baserad på två olika typer av tjänster. Å ena sidan har vi den prenumerationsbaserade modellen, vilken erbjuder läsarna ett redaktionellt urval. Å andra sidan har vi open access-publicering, vilken fokuserar på att tillhandahålla vetenskaplig granskning för forskarna. Uppdelningen som sådan behöver inte vara av ondo, men samtidigt manar han till vaksamhet, så att man inte hamnar i situationen att behöva betala två gånger för en och samma service.

Internationella open access-veckan 2013

Med anledning av den pågående internationella Open Access-veckan vill vi ännu en gång passa på att lyfta fram open access-publicering (OA) som ett i många fall starkt och relevant alternativ till konventionell, prenumerationsbaserad publicering.

Vad är open access?

Open access-publicering av vetenskaplig litteratur innebär att denna görs fritt tillgänglig i digital form på webben för alla att läsa, ladda ned, kopiera och använda. Samtidigt behåller författaren upphovsrätten och har därför tillåtelse att till exempel länka till publikationen i fulltext från en hemsida med sitt CV. Sammantaget ger detta förutsättningar för att göra forskningen mer synlig, spridd och citerad.

Den gyllene och den gröna vägen

Open access-publicering av en artikel kan göras antingen genom den gyllene vägen – det vill säga direkt i en OA-tidskrift – eller genom den gröna vägen, det vill säga genom så kallad parallellpublicering av en tidigare publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv. I databasen SHERPA/RoMEO kan man kontrollera om det utgivande förlaget tillåter att man parallellpublicerar.

Parallellpublicering i DiVA

Som forskare på Högskolan i Halmstad har man möjlighet att parallellpublicera i DiVA – det Digitala Vetenskapliga Arkivet. Enligt gällande riktlinjer är det obligatoriskt för alla forskare och anställda att registrera sina vetenskapliga publikationer i DiVA, men det publicerade materialet bör, i den mån det är juridiskt möjligt, även publiceras fritt tillgängliga i fulltext.

Synlighet på webben

När det gäller synlighet på webben är DiVA en mycket god plattform med hög användning per publikation. Bara under september månad har över 16 000 unika besökare utnyttjat möjligheten att ladda ner fulltextdokument från Högskolan i Halmstads DiVA – totalt fler än 35 000 gånger. De flesta av nedladdningarna sker genom direkta sökträffar från Google.

Några tidigare inlägg om open access

Förslag om open access-publicering av vetenskapliga böcker i Sverige
Open access och tveksamma förlag
Den ultimata open access-guiden?

Förslag om open access-publicering av vetenskapliga böcker i Sverige

En projektgrupp bestående av bibliotekarier och forskare från fem av landets universitet har utrett frågan om open access-utgivning av vetenskapliga böcker i Sverige. Nyligen släppte de sin slutrapport ”A National Consortium for Open Academic Books in Sweden”.

BooksProjektet har tagit sin utgångspunkt i hur boken som publiceringsform kan möta de nya kraven inom vetenskaplig publicering. Finansieringen har Kungliga Biblioteket stått för tillsammans med de två stora forskningsfinansiärerna inom humaniora och samhällsvetenskap – Vetenskapsrådet och Riksbankens Jubileumsfond.

Det man föreslår är att starta ett nationellt konsortium som erbjuder förlagsoberoende kvalitetsgranskning (peer review) kopplad till kravet på att man parallellt med den tryckta versionen av boken även tillgängliggör den digitalt och open access. I huvudförslaget är det Vetenskapsrådet som står för nationell infrastruktur och finansiering.

Låt oss hoppas att förslaget blir verklighet inom en inte alltför lång framtid. Både kvalitetsstämplingen och tillgängliggörandet genom open access skulle inte minst kunna bidra till lyfta och sprida mycket av den excellenta, men fortfarande något undanskymda, forskning som redan bedrivs runt om på landets lärosäten inom såväl samhällsvetenskap som humaniora.

Bildkälla: shutterhacks/Flickr

Open access och tveksamma förlag

I samband med bibliotekets planeringsdagar inför höstterminens början passade vi på att göra ett studiebesök hos våra kollegor på Bibliotek & läranderesurser vid Högskolan i Borås. Där träffade vi bland andra Pieta Eklund vid funktionen Digitala tjänster. Hon jobbar med frågor om vetenskaplig publicering och har sammanställt en utförlig guide med kriterier och praktiska tips för att bedöma seriositeten hos open access-förlag.

OA_tveksammaBakgrunden till att en guide som denna behövs är att när allt fler av de stora forskningsfinansiärerna ställer krav på open access-publicering har också en marknad öppnats för förlag med tvivelaktiga affärsmetoder.

Dessa ”bluff-förlag” (på engelska grey eller predatory publishers) är i regel endast ute efter att tillskansa sig publiceringsavgifter, men är betydligt mindre nogräknade när det kommer till vetenskapligt förfaringssätt för den kollegiala granskningen. Vissa av dem bedriver även aggressiva spam-liknande kampanjer gentemot forskare.

Vad man speciellt skall vara uppmärksam på för att avgöra ett förlags eller tidskrifts seriositet har sammanfattats i ett inlägg på BLR:s blogg Forskningsrelaterat:

  1. tydlig information om ägarskap, vem är ägare och i vilket land finns tidskriften/förlaget
  2. väl redovisat peer-review-förfarande (absolut viktigaste punkten)
  3. vilka som är med i redaktionskommittén med fullständigt namn och helst också hemuniversitet
  4. licensvillkoren ska vara tydliga och finnas vid själva artikeln så att läsaren vet vad man får göra med artikeln när man hittar den online
  5. det ska finnas en kontaktperson så att man har någon att kontakta med klagomål
  6. inbjudan att skriva en artikel välskriven
  7. vilka andra författare har publicerat i tidskriften och
  8. vilken spridning har förlagets böcker eller tidskrifter fått.

Mer läsning

Pieta Eklund som har sammanställt guiden skriver även regelbundet på bloggen Forskningsrelaterat om ämnen såsom publicering, finansiärer, upphovsrätt, open access, forskningsdata och annat som sker i forskningsvärlden.

Den ultimata open access-guiden?

Den Harvard-anknutne filosofiprofessorn Peter Suber brukar beskrivas som den internationella open access-rörelsens främste talesperson. I över ett decennium har han på heltid jobbat med att bevaka, analysera och skriva om frågan. Därför var det särskilt tacksamt när han i fjol utkom med ett koncentrat av sina resonemang i den sammanfattande introduktionsboken Open Access på MIT Press, en bok som numera också finns att ladda ned som open access från förlagets webbplats.

bild-2En som skrivit mycket väl om boken är Jan Hagerlid, före detta samordnare av programverksamheten OpenAccess.se på Kungliga biblioteket, och det råder ingen tvekan om att vi här kanske har att gör med den främsta open access-guiden hittills.

Suber är som sagt oerhört insatt i frågan och dessutom en skarp retoriker som argumenterar väl och balanserat för sina ståndpunkter. Åtminstone de tre första kapitlen kan nog klassas som obligatorisk och klart rekommenderad läsning om man har knappt om tid men ändå vill skaffa sig en välgrundad uppfattning i frågan. Här går han systematiskt igenom vad OA är och vad det inte är, vad som möjliggör det, vilka incitamenten är, vilka problem det kan bidra till att lösa, samt vilka olika varianter det finns (såsom den gyllene respektive gröna vägen, liksom vad han kallar gratis OA respektive libre OA) och hur dessa kompletterar varandra.

Subers utgångspunkt är att det största hindret för att OA skall kunna etableras helt enkelt är missförstånd om konceptet. Ett av hans bärande argument är att vad som möjliggör OA är å ena sida Internets digitala tillgänglighetsrevolution och å andra sidan det faktum att forskare (till skillnad från t. ex. musiker och skönlitterära författare) redan under 350 års tid har publicerat sig i vetenskapliga tidskrifter utan att få någon som helst ekonomisk ersättning i gengäld från förlagen. När prenumerationskostnaderna därmed skjuter i höjden – och gör inte minst forskningsbibliotekens budgetar alltmer ansträngda – skulle samma kostnader istället kunna användas för att göra vetenskapligt granskat material betydligt mer tillgängligt och synligt via nätet genom OA-licenser, och detta utan att författarna för den skull skulle behöva förlora sin upphovsrätt.

Den främsta invändningen mot boken från ett svenskt perspektiv är att Suber av naturliga skäl bygger sina resonemang på fakta och statistik från en nordamerikansk kontext. Inte minst när det gäller upphovsrättsliga resonemang kan man anta att situationen här skiljer sig en del. Om man skulle formulera ett önskemål om en verkligt ultimat open access-guide skulle en sådan därför vara mer anpassad till omständigheterna vi själva verkar under. Och för att verkligen bli läst av de upptagna människor som Suber uttalat vänder sig till skulle den nog också behöva vara betydligt kortare än de här drygt 200 sidorna. Men än så länge kan vi nog betrakta Subers bok som den främsta kandidaten till en ultimat OA-guide hittills – klart läsvärd!

Publiceringsfrågor och forskningsbibliotekens nya roll

Arbete med publiceringsfrågor för att tillgängliggöra och synliggöra det egna lärosätets forskning har på senare år blivit en allt viktigare uppgift för forskningsbiblioteken. I en ny rapport presenteras en första översiktlig helhetsbild av arbetet med detta på lärosäten runt om i landet. Rapportens övergripande slutsats är att vi i sammanhanget befinner oss i ett paradigmskifte när det gäller bibliotekens kompetens: ”från att ge lokal tillgång till global litteratur till att ge global tillgång till lokal litteratur”.

bild-1-225x300Det är Helena Francke, lektor på Bibliotekshögskolan och även uppskattad före detta lärare till undertecknad, som på uppdrag av Svensk biblioteksförening tagit fram rapporten Publicera! – svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor.

Utifrån en genomgång av de 39 svenska forskningsbibliotekens webbplatser och intervjuer med bibliotekarier verksamma med forskarstöd vid 10 lärosäten ger Francke här en introducerande genomgång av de tre huvudsakliga delarna inom området: 1.) arbetet med publikationsdatabaser, 2.) bibliometri och utvärdering, samt 3.) open access-frågor. Även de närliggande delarna digitalisering, upphovsrättsfrågor och förlagsverksamhet täcks in av studien.

Intresset för synlighet

Uppsvinget för publiceringsfrågor hänger enligt Francke samman med det ökade intresset för att synliggöra forskningspublikationer. Detta intresse härleder hon i sin tur till tre företeelser, vilka fått genomslag i det svenska forskningslandskapet sedan millennieskiftet: 1.) tillgänglig- och synliggörande av forskningspublikationer genom open access-publicering, 2.) forskningsutvärderingar, ranking och ökad konkurrensutsättning av forskningsmedel, samt 3.) de praktiker som utvecklats kring kommunikation och publicering i digitala nätverk.

En nyckelfaktor för de delvis nya arbetsuppgifter som i och med denna utveckling vuxit fram är bibliotekens ansvar för lokala publikationsdatabaser. Å ena sidan används dessa som öppna arkiv till exempelvis parallellpublicering av vetenskapliga artiklar tillgängliga via open access-licenser, och å andra sidan för att ta fram underlag till forskningsutvärderingar och fördelning av forskningsmedel. Såväl kunskapen om open access-frågor som bibliometrisk kompetens har därför på ett naturligt sätt ofta kommit att hamna på bibliotekens bord.

Drivkrafter – skilda men samverkande

Att publicera sig i OA-tidskrifter kan vara ett effektivt sätt att göra sin forskning mer synlig och tillgänglig. Samtidigt har de stora forskningsfinansiärerna också i allt högre utsträckning detta som krav. Open access-publicering går dessutom även i linje med rekommendationer från EU-nivå och med förslag i det kommande europeiska ramprogrammet för forskning och innovation (Horizon 2020).

När det kommer till bibliometriska studier av forskningspublikationer så är även detta något som efterfrågas alltmer från exempelvis regeringshåll. Samtidigt kan bibliometriska metoder för att synliggöra publiceringsmönster också ge den enskilde forskaren en bättre överblick och större strategisk förståelse för hur man kan få ökat genomslag för sina vetenskapliga resultat.

Både på OA-området och inom bibliometrin så finner vi med andra ord skilda men samverkande drivkrafter: på en och samma gång såväl önskemål om detta från forskare själva som explicita krav från finansiärer och ledningshåll. Sammantaget ger detta ett starkt förändringstryck och huvudsakligen är det forskningsbiblioteken som har varit i position att kunna fånga upp detta.

Forskningsbibliotekens nya roll

I och med arbetet med publiceringsdatabaser och OA-frågor har biblioteken fått en delvis ny roll. Francke formulerar det som att man har gått från att enbart ha varit en (ofta underförstådd) informationsförsörjare till att mer få rollen av samtalspartner och kunskapsbank. Ofta har forskningsbiblioteken som uttalat mål att vara kunskapscentrum för publiceringsfrågor på lärosätet.

I en tidigare rapport från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för universitets- och högskolebibliotek beskrivs två parallella utvecklingslinjer för forskningsbiblioteken: å ena sidan ett ökat bibliotekssamarbete och å andra sidan en ökad integrering inom det egna lärosätet. Dessa utvecklingslinjer menar Francke är tydliga även i detta material.

Ett annat sätt att beskriva samma dubbelspåriga utvecklingsprocess är att både omvärldsbevakning och nätverkande såväl inåt som utåt blir alltmer betydelsefulla när biblioteken nu i ökande grad intar en mer proaktiv roll i den akademiska kunskapsproduktionen. Verksamheten kan till exempel handla om att utforma OA-policies och rekommendationer för strategisk publicering eller att informera om författaridentifikatorer och bedriva förlagsverksamhet. Allt detta till trots så är bibliotekens arbete med publiceringsfrågor fortfarande ändå tämligen osynligt i lärosätenas officiella dokument och skulle därför enligt rapporten i regel behöva synliggöras ytterligare gentemot ledning och organisation.

Nyansering mot förenklade modeller

Både detta med att ha synpunkter på hur forskare ska publicera sig (såsom open access) och att genom bibliometriska analyser medverka till att utvärdera forskningen har dock i vissa fall setts som kontroversiellt, och detta från såväl bibliotekshåll som bland forskare. Samtidigt menar Francke att biblioteken ändå uppfattas som en neutral part och att det både från forskarhåll och bibliotekarier verksamma inom området finns tecken på en vilja till nyansering av förenklade modeller inom såväl bibliometri som inom open access-frågor.

Francke avslutar sin rapport med att ge ett par exempel på vad sådan nyansering kan innebära. Inom utvärderingsfrågor kan det handla om att gå djupare in på vad det är man mäter och hur, och inom OA-publicering om att skaffa sig en klarare bild över vad som egentligen ger ökad tillgänglighet och synlighet inom skilda forskningsfält. I vilket fall som helst handlar det ju i slutändan ändå om att forskningen skall komma både den akademiska världen och det omgivande samhället till godo.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan det finnas tre goda skäl att ta del av denna rapport.

1.) Den ger på ett lättillgängligt sätt en god överblick av – och introduktion till – forskningsbibliotekens arbete med publiceringsfrågor.

2.) Den kan fungera som ett underlag för att reflektera kring hur arbetet med publiceringsfrågor påverkar forskningsbiblioteken och delvis ger dem en ny roll.

3.) Sist, men inte minst, listar den många användbara och väl valda referenser som täcker in de senaste årens utveckling inom området och som mer specifikt riktar in sig på olika delfrågor (såsom arbetet med publiceringsdatabaser, forskarstöd, bibliometri, OA-frågor och OA-policies eller det framväxande ekosystemet för forskningsinformation).