Publiceringsfrågor och forskningsbibliotekens nya roll

Arbete med publiceringsfrågor för att tillgängliggöra och synliggöra det egna lärosätets forskning har på senare år blivit en allt viktigare uppgift för forskningsbiblioteken. I en ny rapport presenteras en första översiktlig helhetsbild av arbetet med detta på lärosäten runt om i landet. Rapportens övergripande slutsats är att vi i sammanhanget befinner oss i ett paradigmskifte när det gäller bibliotekens kompetens: ”från att ge lokal tillgång till global litteratur till att ge global tillgång till lokal litteratur”.

bild-1-225x300Det är Helena Francke, lektor på Bibliotekshögskolan och även uppskattad före detta lärare till undertecknad, som på uppdrag av Svensk biblioteksförening tagit fram rapporten Publicera! – svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor.

Utifrån en genomgång av de 39 svenska forskningsbibliotekens webbplatser och intervjuer med bibliotekarier verksamma med forskarstöd vid 10 lärosäten ger Francke här en introducerande genomgång av de tre huvudsakliga delarna inom området: 1.) arbetet med publikationsdatabaser, 2.) bibliometri och utvärdering, samt 3.) open access-frågor. Även de närliggande delarna digitalisering, upphovsrättsfrågor och förlagsverksamhet täcks in av studien.

Intresset för synlighet

Uppsvinget för publiceringsfrågor hänger enligt Francke samman med det ökade intresset för att synliggöra forskningspublikationer. Detta intresse härleder hon i sin tur till tre företeelser, vilka fått genomslag i det svenska forskningslandskapet sedan millennieskiftet: 1.) tillgänglig- och synliggörande av forskningspublikationer genom open access-publicering, 2.) forskningsutvärderingar, ranking och ökad konkurrensutsättning av forskningsmedel, samt 3.) de praktiker som utvecklats kring kommunikation och publicering i digitala nätverk.

En nyckelfaktor för de delvis nya arbetsuppgifter som i och med denna utveckling vuxit fram är bibliotekens ansvar för lokala publikationsdatabaser. Å ena sidan används dessa som öppna arkiv till exempelvis parallellpublicering av vetenskapliga artiklar tillgängliga via open access-licenser, och å andra sidan för att ta fram underlag till forskningsutvärderingar och fördelning av forskningsmedel. Såväl kunskapen om open access-frågor som bibliometrisk kompetens har därför på ett naturligt sätt ofta kommit att hamna på bibliotekens bord.

Drivkrafter – skilda men samverkande

Att publicera sig i OA-tidskrifter kan vara ett effektivt sätt att göra sin forskning mer synlig och tillgänglig. Samtidigt har de stora forskningsfinansiärerna också i allt högre utsträckning detta som krav. Open access-publicering går dessutom även i linje med rekommendationer från EU-nivå och med förslag i det kommande europeiska ramprogrammet för forskning och innovation (Horizon 2020).

När det kommer till bibliometriska studier av forskningspublikationer så är även detta något som efterfrågas alltmer från exempelvis regeringshåll. Samtidigt kan bibliometriska metoder för att synliggöra publiceringsmönster också ge den enskilde forskaren en bättre överblick och större strategisk förståelse för hur man kan få ökat genomslag för sina vetenskapliga resultat.

Både på OA-området och inom bibliometrin så finner vi med andra ord skilda men samverkande drivkrafter: på en och samma gång såväl önskemål om detta från forskare själva som explicita krav från finansiärer och ledningshåll. Sammantaget ger detta ett starkt förändringstryck och huvudsakligen är det forskningsbiblioteken som har varit i position att kunna fånga upp detta.

Forskningsbibliotekens nya roll

I och med arbetet med publiceringsdatabaser och OA-frågor har biblioteken fått en delvis ny roll. Francke formulerar det som att man har gått från att enbart ha varit en (ofta underförstådd) informationsförsörjare till att mer få rollen av samtalspartner och kunskapsbank. Ofta har forskningsbiblioteken som uttalat mål att vara kunskapscentrum för publiceringsfrågor på lärosätet.

I en tidigare rapport från Svensk Biblioteksförenings verksamhetsgrupp för universitets- och högskolebibliotek beskrivs två parallella utvecklingslinjer för forskningsbiblioteken: å ena sidan ett ökat bibliotekssamarbete och å andra sidan en ökad integrering inom det egna lärosätet. Dessa utvecklingslinjer menar Francke är tydliga även i detta material.

Ett annat sätt att beskriva samma dubbelspåriga utvecklingsprocess är att både omvärldsbevakning och nätverkande såväl inåt som utåt blir alltmer betydelsefulla när biblioteken nu i ökande grad intar en mer proaktiv roll i den akademiska kunskapsproduktionen. Verksamheten kan till exempel handla om att utforma OA-policies och rekommendationer för strategisk publicering eller att informera om författaridentifikatorer och bedriva förlagsverksamhet. Allt detta till trots så är bibliotekens arbete med publiceringsfrågor fortfarande ändå tämligen osynligt i lärosätenas officiella dokument och skulle därför enligt rapporten i regel behöva synliggöras ytterligare gentemot ledning och organisation.

Nyansering mot förenklade modeller

Både detta med att ha synpunkter på hur forskare ska publicera sig (såsom open access) och att genom bibliometriska analyser medverka till att utvärdera forskningen har dock i vissa fall setts som kontroversiellt, och detta från såväl bibliotekshåll som bland forskare. Samtidigt menar Francke att biblioteken ändå uppfattas som en neutral part och att det både från forskarhåll och bibliotekarier verksamma inom området finns tecken på en vilja till nyansering av förenklade modeller inom såväl bibliometri som inom open access-frågor.

Francke avslutar sin rapport med att ge ett par exempel på vad sådan nyansering kan innebära. Inom utvärderingsfrågor kan det handla om att gå djupare in på vad det är man mäter och hur, och inom OA-publicering om att skaffa sig en klarare bild över vad som egentligen ger ökad tillgänglighet och synlighet inom skilda forskningsfält. I vilket fall som helst handlar det ju i slutändan ändå om att forskningen skall komma både den akademiska världen och det omgivande samhället till godo.

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan det finnas tre goda skäl att ta del av denna rapport.

1.) Den ger på ett lättillgängligt sätt en god överblick av – och introduktion till – forskningsbibliotekens arbete med publiceringsfrågor.

2.) Den kan fungera som ett underlag för att reflektera kring hur arbetet med publiceringsfrågor påverkar forskningsbiblioteken och delvis ger dem en ny roll.

3.) Sist, men inte minst, listar den många användbara och väl valda referenser som täcker in de senaste årens utveckling inom området och som mer specifikt riktar in sig på olika delfrågor (såsom arbetet med publiceringsdatabaser, forskarstöd, bibliometri, OA-frågor och OA-policies eller det framväxande ekosystemet för forskningsinformation).

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *