Författararkiv: jonols

Forskarfika på biblioteket om DiVA & open access

IMG_0324Kom och träffa bibliotekets forskarstödsteam och andra forskarkollegor över en kopp kaffe på ett forskarfika anordnat i samarbete med forskningsstödet vid ESS.

Temat för dagen är ”Smått och gott om DiVA & open access”.

När? Tisdag 28 oktober kl 14.30–15.00

Var? Sammanträdesrummet, plan 3 i biblioteket (ring på dörrklockan till personalutrymmena).

Läs hela höstens program för forskningsstödets tillfällen för fika och samtal.

Ph.D. support – from day one to thesis nailing

This Autumn’s Ph.D. network kick-off was held at Scandic Hallandia on Friday the 3rd of October. Representatives from the University Library were invited to give a short presentation.

We talked about the library’s support and services for Ph.D students ”from day one to thesis nailing”. This covers, among other things, customized search support, reference management training, acquisition of literature including inter-library loans, publishing and research support, as well as all resources that can be found through channels as different as the discovery tool Summon and our research support shelf.

We also mentioned some upcoming events:

During the talk and its aftermath we were able to answer questions regarding:

The library presentation were appreciated by both the organizers and the participants, and we’re already looking forward for the next kick-off in Spring!

Full presentation in PDF

 

Bibliotekets forskningsstöd – Från projekt till etablerad verksamhet

Presentation-140610Den 10:e juni höll jag en presentation om uppbyggnaden av bibliotekets forskningsstöd när vi nu går från projekt till etablerad verksamhet.

Presentationen hölls dels på Biblioteksrådets möte och dels på den nätverksträff för forskarstöd på bibliotek som vi anordnade för kollegor från lärosäten runt om i landet.

Utifrån några reflektioner om forskarkontakter och 12 formulerade temaområden för verksamheten så står vi nu inför ett antal strukturella utmaningar med avseende på forskarkontakter, arbetsbelastning och informationssystem.

Mötesplats Open Access 2014

Mötesplats Open Access är den stora årliga konferensen om frågor rörande open access (OA) och hantering av vetenskapliga publikationer vid svenska forskningsbibliotek. I år gick den av stapeln i Växjö 1–2 april. Arrangerade gjorde programmet Open Access.se och Kungliga biblioteket i samverkan med Linnéuniversitetet. Att det finns ett stadigt ökande intresse för OA och publiceringsfrågor är trevligt och kan konstateras av att deltagarantalet denna gång slog rekord: hela 140 stycken.

HH-preziFrån Högskolebiblioteket i Halmstad deltog vi med en programpunkt inom temat publiceringsstöd som fick gott mottagande. Det vi delade med oss av var våra erfarenheter och den respons vi fått angående OA-relaterade frågor under de dialogmöten och workshops vi anordnat för forskare. Vi talade också mer allmänt om det projekt biblioteket har bedrivit om vetenskaplig publicering och de slutsatser om forskarstöd vi har dragit från det. Bilderna till presentationen finns upplagda tillsammans med alla de andra föredragshållarnas på konferensens webbplats.

Om man ska säga något kort om de generella trenderna på MOA 2014 så handlade de om att 1.) problematisera open access-begreppet, 2.) kartläggning och statistisk mätning av OA-publicering på såväl nationell som lokal nivå, och sist men inte minst 3.) om hela rörelsen mot öppen forskningsdata. Något som flera konstaterar är att potentialen för OA-publicering långt ifrån är uttömd och att mycket som faktiskt är tillåtet att parallellpublicera i de institutionella arkiven ändå fortfarande saknas där.

Ett mycket intressant spin-off-initiativ från Mötesplats OA-konferenserna (som även det sägs bli ett årligt arrangemang) är den konferens om forskningsinformationens infrastruktur/ekosystem som Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet inbjuder till den 21 oktober. Det som nämns i uppräkningen av vad som då kommer att avhandlas är bland annat SwePub Analys, SweCRIS, Prisma, ORCID, förslag på ny resursfördelningsmodell, forskarstöd på bibliotek samt erfarenheter från våra nordiska grannländer.

 

Open access – ett andrahandsalternativ?

När de stora vetenskapliga flaggskeppstidskrifterna Science och Nature nu startar open access-tidskrifter får dessa rollen av ett slags andrahandsalternativ för manuskript som fått avslag i de prenumerationsbaserade och mer prestigefyllda förstavalskanalerna.

Ulf Kronman, samordnare för KB:s Expertgrupp för OpenAccess.se och publiceringsfrågor, reflekterar kring denna nya trend i blogginlägget Science follows Nature and starts a second-tier open access journal. Till sin hjälp tar han de tre karaktärskategorierna i Sergio Leones krutdoftande kultwestern Den gode, den onde, den fule.

Det goda med trenden ser han i att en större mångfald av bidrag med god vetenskaplig kvalitet nu bereds möjligheten att få spridning och genomslag.

Det onda med trenden menar han ligger i att open access härigenom framstår som ett andrahandsval, vilket cementerar uppfattningen att prenumerationsbaserade tidskrifter per definition håller högre kvalitet.

Det fula med trenden relaterar han till dess krasst ekonomiska motiv. Förlagen kan nu – utöver de tidigare avgifterna för prenumerationer – dessutom ta ut publiceringsavgifter för de manuskript som fått avslag i den ordinarie tidskriften, och detta utan att i grunden behöva ompröva den prenumerationsbaserade affärsmodellen.

Kronman sammanfattar sitt resonemang med att vi nu bevittnar början på en tudelning av systemet för vetenskaplig artikelpublicering, baserad på två olika typer av tjänster. Å ena sidan har vi den prenumerationsbaserade modellen, vilken erbjuder läsarna ett redaktionellt urval. Å andra sidan har vi open access-publicering, vilken fokuserar på att tillhandahålla vetenskaplig granskning för forskarna. Uppdelningen som sådan behöver inte vara av ondo, men samtidigt manar han till vaksamhet, så att man inte hamnar i situationen att behöva betala två gånger för en och samma service.

Konferens om forskningsbibliotekens nya roller

Den 6 februari anordnades i Stockholm en välbesökt konferens om forskningsbibliotekens nya roller. Av de cirka 170 deltagarna var vi tre från Högskolebiblioteket i Halmstad som, förutom att ta del av det späckade programmet, också bland annat kunde passa på att knyta några viktiga kontakter med kollegor som jobbar med forskarstöd och publiceringsfrågor vid andra lärosäten.

Forskningsbibliotekens-nya-rollerKonferensen skulle kunna ses som en uppföljning på den pionjärrapport om svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor som Helena Francke lade fram i fjol på uppdrag av Svensk Biblioteksförening. Rapportens övergripande slutsats är att vi befinner oss i ett paradigmskifte när det gäller bibliotekens kompetens: ”från att ge lokal tillgång till global litteratur till att ge global tillgång till lokal litteratur”.

Konferensen följde upp denna tråd från olika perspektiv och för arrangemanget stod just Svensk Biblioteksförening i samarbete med KB, Stockholms universitetsbibliotek och Södertörns högskolebibliotek. Alla programpunkterna filmades och finns nu tillgängliga på länkarna nedan.

Se även det sammandrag av dagen som Pieta Eklund från Bibliotek & läranderesurser vid Högskolan i Borås delar med sig av på bloggen Forskningsrelaterat.

Filmklipp med programpunkterna från dagen

Två rapporter

Publiceringsprojektet-rapportBåde rapporten från högskolebibliotekets projekt om vetenskaplig publicering och slutrapporten för forskningsutvärderingen ARC13 – där biblioteket bidrog med den bibliometriska studien – finns nu tillgängliga i fulltext.

Synlig forskning genom bibliometri, open access & strategisk publicering : Rapport om Publiceringsprojektet vid Högskolebiblioteket i HalmstadPDF

ARC13 : Assessment of Research and Coproduction: Reports from the assessment of all research at Halmstad University 2013PDF

Presentationer från workshop om forskningsinformationssystem

Torsdagen den 5:e december arrangerade Högskolebiblioteket i samarbete med Enheten för strategiskt stöd en workshop om utvecklingen av forskningsinformationssystem nationellt såväl som lokalt vid Högskolan i Halmstad.

Workshop-presentationInbjudna var representanter för högskolans ledning, forskningsledningarna, IT-avdelningen, personalavdelningen, funktionsansvariga vid ESS samt olika delar av administrationen.

De frågeställningar vi såg ett behov av att ventilera var:

1. Vad händer inom forskningsinformationsområdet och hur påverkar det forskningen, de lokala systemen och arbetet med forskarstöd vid Högskolan i Halmstad?

2. Vad behövs för att förenkla flöden och få de olika lokala systemen att hänga ihop?

3. Hur kan vi presentera publiceringsprofiler och CV-data på webben?

Här har vi lagt upp de presentationer som hölls under dagen.

Torulf Lind, IT-strateg på Vetenskapsrådet, var först ut och berättade i sin presentation om utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinformation.

Jonas Gilbert, chef för avdelningen för publiceringsservice och bibliometri på Chalmers bibliotek, stod näst i tur och talade i sin presentation om Chalmers pilotprojekt med det internationella författar-id:t ORCID samt utveckling av lokala forskningsinformationssystem.

Ulf Kronman, samordnare för Expertgruppen för OpenAccess.se och publiceringsfrågor vid Kungliga biblioteket, var först ut under eftermiddagen. Hans presentation kom (i något förkortat skick) huvudsakligen att handla om:

  1. bibliometri och hur regeringen använder sig av denna för medelstilldelning.
  2. open access som publicerings- och affärsmodell.
  3. något om publiceringsstrategier i den framväxande publikationsekonomin.

Min egen presentation avrundade dagen och handlade om forskarstöd och utvecklingen av ett lokalt forskningsinformationssystem vid Högskolan i Halmstad när publikationsdata nu allt tydligare kommit att integreras med ekonomi. Huvuddragen i presentationen var:

  1. Hur information från den lokala publikationsdatabasen på kort tid i praktiken integrerats med ett så gott som komplett lokalt system för forskningsinformation.
  2. Hur man utifrån data i detta forskningsinformationssystem skulle kunna visa upp kopplingen mellan publikation, person och projekt i en webbportallösning.
  3. Vilka nästa steg som skulle behöva tas för att realisera ovanstående.

En samordningsgrupp kommer att bildas som ska arbeta vidare med dessa frågor.

Vi tackar alla deltagare och medverkande för dagen och hoppas att även de anmälda som fick förhinder att delta vid detta tillfälle kan finna värde i de upplagda presentationerna.

/ Jonas Olsfelt, bibliotekarie & projektledare för forskarstöd i publiceringsfrågor

Hur bedöma forskningens samhälleliga genomslag och relevans?

ARC13 är den stora granskning av forskningens kvalitet och genomslag som Högskolan i Halmstad under det gångna året genomfört i samarbete med Mittuniversitetet och Högskolan i Skövde. Det är den hittills första utvärderingen vid svenska lärosäten som – genom bland annat bibliometri och fallstudier – explicit inkluderar samproduktion med offentliga och privata aktörer.

VR-OmslagDetta uppmärksammas i Vetenskapsrådets ”Kartläggning av olika nationella system för utvärdering av forskningens kvalitet” – en förstudie inför regeringsuppdraget att ta fram ett förslag till modell för resursfördelning till universitet och högskolor baserat på kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans.

Frågan om hur man mäter och bedömer just forskningens samhälleliga genomslag och relevans är komplex och långt ifrån oomtvistad, men samtidigt brännande aktuell. Innovationsmyndigheten VINNOVA har fått ett till VR:s regeringsuppdrag närbesläktat dito att utforma metoder och kriterier för just bedömning av prestation och kvalitet i samverkan med det omgivande samhället.

Samtidigt pågår på KTH ett lokalt fördjupningsarbete rörande riktlinjer och mätning av forskningens samhällspåverkan i kölvattnet av forskningsutvärderingen RAE2012 (vilken i sin tur var inspirationskälla till vår ARC13).

Flera parallella och betydelsefulla processer för att ta sig an frågeställningen har med andra ord satts i rullning, såväl lokalt som nationellt. En svensk utvärderingsmodell som inkluderar bedömning av forskningens samhälleliga genomslag och relevans verkar vara på god väg att utkristalliseras. Många frågetecken återstår, men att modellen kommer att kunna få långtgående konsekvenser för vetenskapssamhällets villkor och förutsättningar är nog en inte alltför vågad gissning.

Internationella open access-veckan 2013

Med anledning av den pågående internationella Open Access-veckan vill vi ännu en gång passa på att lyfta fram open access-publicering (OA) som ett i många fall starkt och relevant alternativ till konventionell, prenumerationsbaserad publicering.

Vad är open access?

Open access-publicering av vetenskaplig litteratur innebär att denna görs fritt tillgänglig i digital form på webben för alla att läsa, ladda ned, kopiera och använda. Samtidigt behåller författaren upphovsrätten och har därför tillåtelse att till exempel länka till publikationen i fulltext från en hemsida med sitt CV. Sammantaget ger detta förutsättningar för att göra forskningen mer synlig, spridd och citerad.

Den gyllene och den gröna vägen

Open access-publicering av en artikel kan göras antingen genom den gyllene vägen – det vill säga direkt i en OA-tidskrift – eller genom den gröna vägen, det vill säga genom så kallad parallellpublicering av en tidigare publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv. I databasen SHERPA/RoMEO kan man kontrollera om det utgivande förlaget tillåter att man parallellpublicerar.

Parallellpublicering i DiVA

Som forskare på Högskolan i Halmstad har man möjlighet att parallellpublicera i DiVA – det Digitala Vetenskapliga Arkivet. Enligt gällande riktlinjer är det obligatoriskt för alla forskare och anställda att registrera sina vetenskapliga publikationer i DiVA, men det publicerade materialet bör, i den mån det är juridiskt möjligt, även publiceras fritt tillgängliga i fulltext.

Synlighet på webben

När det gäller synlighet på webben är DiVA en mycket god plattform med hög användning per publikation. Bara under september månad har över 16 000 unika besökare utnyttjat möjligheten att ladda ner fulltextdokument från Högskolan i Halmstads DiVA – totalt fler än 35 000 gånger. De flesta av nedladdningarna sker genom direkta sökträffar från Google.

Några tidigare inlägg om open access

Förslag om open access-publicering av vetenskapliga böcker i Sverige
Open access och tveksamma förlag
Den ultimata open access-guiden?