Kategoriarkiv: Forskarstöd

Sweden cancels agreement with Elsevier

Since Elsevier does not meet the requirements of Swedish universities and research institutes, when it comes to Open Acess, the Bibsam Consortium has decided not to renew the agreement with the scientific publisher Elsevier.

The agreement will end on the 30th of June. Roughly 1,900 journals are in the Science Direct Freedom Collection and will be affected by this change.

What does this mean in terms of access?

This means that students, researchers and staff, at Halmstad University, will continue to have access to articles published from 1995 to June 30th 2018.

But we will not be able to access any new articles published after June 30th on the publisher’s platform.

Read more about it at openaccess.se

Forskarfika på biblioteket om DiVA & open access

IMG_0324Kom och träffa bibliotekets forskarstödsteam och andra forskarkollegor över en kopp kaffe på ett forskarfika anordnat i samarbete med forskningsstödet vid ESS.

Temat för dagen är ”Smått och gott om DiVA & open access”.

När? Tisdag 28 oktober kl 14.30–15.00

Var? Sammanträdesrummet, plan 3 i biblioteket (ring på dörrklockan till personalutrymmena).

Läs hela höstens program för forskningsstödets tillfällen för fika och samtal.

Bibliotekets forskningsstöd – Från projekt till etablerad verksamhet

Presentation-140610Den 10:e juni höll jag en presentation om uppbyggnaden av bibliotekets forskningsstöd när vi nu går från projekt till etablerad verksamhet.

Presentationen hölls dels på Biblioteksrådets möte och dels på den nätverksträff för forskarstöd på bibliotek som vi anordnade för kollegor från lärosäten runt om i landet.

Utifrån några reflektioner om forskarkontakter och 12 formulerade temaområden för verksamheten så står vi nu inför ett antal strukturella utmaningar med avseende på forskarkontakter, arbetsbelastning och informationssystem.

Mötesplats Open Access 2014

Mötesplats Open Access är den stora årliga konferensen om frågor rörande open access (OA) och hantering av vetenskapliga publikationer vid svenska forskningsbibliotek. I år gick den av stapeln i Växjö 1–2 april. Arrangerade gjorde programmet Open Access.se och Kungliga biblioteket i samverkan med Linnéuniversitetet. Att det finns ett stadigt ökande intresse för OA och publiceringsfrågor är trevligt och kan konstateras av att deltagarantalet denna gång slog rekord: hela 140 stycken.

HH-preziFrån Högskolebiblioteket i Halmstad deltog vi med en programpunkt inom temat publiceringsstöd som fick gott mottagande. Det vi delade med oss av var våra erfarenheter och den respons vi fått angående OA-relaterade frågor under de dialogmöten och workshops vi anordnat för forskare. Vi talade också mer allmänt om det projekt biblioteket har bedrivit om vetenskaplig publicering och de slutsatser om forskarstöd vi har dragit från det. Bilderna till presentationen finns upplagda tillsammans med alla de andra föredragshållarnas på konferensens webbplats.

Om man ska säga något kort om de generella trenderna på MOA 2014 så handlade de om att 1.) problematisera open access-begreppet, 2.) kartläggning och statistisk mätning av OA-publicering på såväl nationell som lokal nivå, och sist men inte minst 3.) om hela rörelsen mot öppen forskningsdata. Något som flera konstaterar är att potentialen för OA-publicering långt ifrån är uttömd och att mycket som faktiskt är tillåtet att parallellpublicera i de institutionella arkiven ändå fortfarande saknas där.

Ett mycket intressant spin-off-initiativ från Mötesplats OA-konferenserna (som även det sägs bli ett årligt arrangemang) är den konferens om forskningsinformationens infrastruktur/ekosystem som Kungliga biblioteket och Vetenskapsrådet inbjuder till den 21 oktober. Det som nämns i uppräkningen av vad som då kommer att avhandlas är bland annat SwePub Analys, SweCRIS, Prisma, ORCID, förslag på ny resursfördelningsmodell, forskarstöd på bibliotek samt erfarenheter från våra nordiska grannländer.

 

Presentationer från workshop om forskningsinformationssystem

Torsdagen den 5:e december arrangerade Högskolebiblioteket i samarbete med Enheten för strategiskt stöd en workshop om utvecklingen av forskningsinformationssystem nationellt såväl som lokalt vid Högskolan i Halmstad.

Workshop-presentationInbjudna var representanter för högskolans ledning, forskningsledningarna, IT-avdelningen, personalavdelningen, funktionsansvariga vid ESS samt olika delar av administrationen.

De frågeställningar vi såg ett behov av att ventilera var:

1. Vad händer inom forskningsinformationsområdet och hur påverkar det forskningen, de lokala systemen och arbetet med forskarstöd vid Högskolan i Halmstad?

2. Vad behövs för att förenkla flöden och få de olika lokala systemen att hänga ihop?

3. Hur kan vi presentera publiceringsprofiler och CV-data på webben?

Här har vi lagt upp de presentationer som hölls under dagen.

Torulf Lind, IT-strateg på Vetenskapsrådet, var först ut och berättade i sin presentation om utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinformation.

Jonas Gilbert, chef för avdelningen för publiceringsservice och bibliometri på Chalmers bibliotek, stod näst i tur och talade i sin presentation om Chalmers pilotprojekt med det internationella författar-id:t ORCID samt utveckling av lokala forskningsinformationssystem.

Ulf Kronman, samordnare för Expertgruppen för OpenAccess.se och publiceringsfrågor vid Kungliga biblioteket, var först ut under eftermiddagen. Hans presentation kom (i något förkortat skick) huvudsakligen att handla om:

  1. bibliometri och hur regeringen använder sig av denna för medelstilldelning.
  2. open access som publicerings- och affärsmodell.
  3. något om publiceringsstrategier i den framväxande publikationsekonomin.

Min egen presentation avrundade dagen och handlade om forskarstöd och utvecklingen av ett lokalt forskningsinformationssystem vid Högskolan i Halmstad när publikationsdata nu allt tydligare kommit att integreras med ekonomi. Huvuddragen i presentationen var:

  1. Hur information från den lokala publikationsdatabasen på kort tid i praktiken integrerats med ett så gott som komplett lokalt system för forskningsinformation.
  2. Hur man utifrån data i detta forskningsinformationssystem skulle kunna visa upp kopplingen mellan publikation, person och projekt i en webbportallösning.
  3. Vilka nästa steg som skulle behöva tas för att realisera ovanstående.

En samordningsgrupp kommer att bildas som ska arbeta vidare med dessa frågor.

Vi tackar alla deltagare och medverkande för dagen och hoppas att även de anmälda som fick förhinder att delta vid detta tillfälle kan finna värde i de upplagda presentationerna.

/ Jonas Olsfelt, bibliotekarie & projektledare för forskarstöd i publiceringsfrågor

Nytt om ORCID

ORCID (Open Researcher & Contributor ID) som vi tidigare skrivit om är ett internationellt id för forskare som nu har över 250 000 registrerade medlemmar och över 80 anslutna medlemsorganisationer (däribland Chalmers).

orcid-logoVetenskapsrådet kommer inom kort att med stor sannolikhet ta beslut om att göra ORCID obligatoriskt i alla forskningsansökningar från och med någon gång i vår. Detta framkom på gårdagens workshop om utvecklingen av SwePub för att möjliggöra bibliometriska analyser – där vi deltog med två representanter från Högskolan i Halmstad.

Sedan en tid tillbaka finns även ett ORCID-fält i DiVA. Detta kompletterar (men ersätter inte) fältet för lokalt användar-id (vilket behövs för att koppla DiVA-posterna till personalkatalogen och CV-databasen). För dig som registrerat dig i ORCID (vilket vi rekommenderar) har vi nu möjlighet att genom en batchfunktion enkelt lägga till detta på alla dina DiVA-poster. Kontakta DiVA Helpdesk för hjälp med detta!

Den ultimata open access-guiden?

Den Harvard-anknutne filosofiprofessorn Peter Suber brukar beskrivas som den internationella open access-rörelsens främste talesperson. I över ett decennium har han på heltid jobbat med att bevaka, analysera och skriva om frågan. Därför var det särskilt tacksamt när han i fjol utkom med ett koncentrat av sina resonemang i den sammanfattande introduktionsboken Open Access på MIT Press, en bok som numera också finns att ladda ned som open access från förlagets webbplats.

bild-2En som skrivit mycket väl om boken är Jan Hagerlid, före detta samordnare av programverksamheten OpenAccess.se på Kungliga biblioteket, och det råder ingen tvekan om att vi här kanske har att gör med den främsta open access-guiden hittills.

Suber är som sagt oerhört insatt i frågan och dessutom en skarp retoriker som argumenterar väl och balanserat för sina ståndpunkter. Åtminstone de tre första kapitlen kan nog klassas som obligatorisk och klart rekommenderad läsning om man har knappt om tid men ändå vill skaffa sig en välgrundad uppfattning i frågan. Här går han systematiskt igenom vad OA är och vad det inte är, vad som möjliggör det, vilka incitamenten är, vilka problem det kan bidra till att lösa, samt vilka olika varianter det finns (såsom den gyllene respektive gröna vägen, liksom vad han kallar gratis OA respektive libre OA) och hur dessa kompletterar varandra.

Subers utgångspunkt är att det största hindret för att OA skall kunna etableras helt enkelt är missförstånd om konceptet. Ett av hans bärande argument är att vad som möjliggör OA är å ena sida Internets digitala tillgänglighetsrevolution och å andra sidan det faktum att forskare (till skillnad från t. ex. musiker och skönlitterära författare) redan under 350 års tid har publicerat sig i vetenskapliga tidskrifter utan att få någon som helst ekonomisk ersättning i gengäld från förlagen. När prenumerationskostnaderna därmed skjuter i höjden – och gör inte minst forskningsbibliotekens budgetar alltmer ansträngda – skulle samma kostnader istället kunna användas för att göra vetenskapligt granskat material betydligt mer tillgängligt och synligt via nätet genom OA-licenser, och detta utan att författarna för den skull skulle behöva förlora sin upphovsrätt.

Den främsta invändningen mot boken från ett svenskt perspektiv är att Suber av naturliga skäl bygger sina resonemang på fakta och statistik från en nordamerikansk kontext. Inte minst när det gäller upphovsrättsliga resonemang kan man anta att situationen här skiljer sig en del. Om man skulle formulera ett önskemål om en verkligt ultimat open access-guide skulle en sådan därför vara mer anpassad till omständigheterna vi själva verkar under. Och för att verkligen bli läst av de upptagna människor som Suber uttalat vänder sig till skulle den nog också behöva vara betydligt kortare än de här drygt 200 sidorna. Men än så länge kan vi nog betrakta Subers bok som den främsta kandidaten till en ultimat OA-guide hittills – klart läsvärd!