Kategoriarkiv: DiVA

Forskarfika på biblioteket om DiVA & open access

IMG_0324Kom och träffa bibliotekets forskarstödsteam och andra forskarkollegor över en kopp kaffe på ett forskarfika anordnat i samarbete med forskningsstödet vid ESS.

Temat för dagen är ”Smått och gott om DiVA & open access”.

När? Tisdag 28 oktober kl 14.30–15.00

Var? Sammanträdesrummet, plan 3 i biblioteket (ring på dörrklockan till personalutrymmena).

Läs hela höstens program för forskningsstödets tillfällen för fika och samtal.

Bibliotekets forskningsstöd – Från projekt till etablerad verksamhet

Presentation-140610Den 10:e juni höll jag en presentation om uppbyggnaden av bibliotekets forskningsstöd när vi nu går från projekt till etablerad verksamhet.

Presentationen hölls dels på Biblioteksrådets möte och dels på den nätverksträff för forskarstöd på bibliotek som vi anordnade för kollegor från lärosäten runt om i landet.

Utifrån några reflektioner om forskarkontakter och 12 formulerade temaområden för verksamheten så står vi nu inför ett antal strukturella utmaningar med avseende på forskarkontakter, arbetsbelastning och informationssystem.

Presentationer från workshop om forskningsinformationssystem

Torsdagen den 5:e december arrangerade Högskolebiblioteket i samarbete med Enheten för strategiskt stöd en workshop om utvecklingen av forskningsinformationssystem nationellt såväl som lokalt vid Högskolan i Halmstad.

Workshop-presentationInbjudna var representanter för högskolans ledning, forskningsledningarna, IT-avdelningen, personalavdelningen, funktionsansvariga vid ESS samt olika delar av administrationen.

De frågeställningar vi såg ett behov av att ventilera var:

1. Vad händer inom forskningsinformationsområdet och hur påverkar det forskningen, de lokala systemen och arbetet med forskarstöd vid Högskolan i Halmstad?

2. Vad behövs för att förenkla flöden och få de olika lokala systemen att hänga ihop?

3. Hur kan vi presentera publiceringsprofiler och CV-data på webben?

Här har vi lagt upp de presentationer som hölls under dagen.

Torulf Lind, IT-strateg på Vetenskapsrådet, var först ut och berättade i sin presentation om utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinformation.

Jonas Gilbert, chef för avdelningen för publiceringsservice och bibliometri på Chalmers bibliotek, stod näst i tur och talade i sin presentation om Chalmers pilotprojekt med det internationella författar-id:t ORCID samt utveckling av lokala forskningsinformationssystem.

Ulf Kronman, samordnare för Expertgruppen för OpenAccess.se och publiceringsfrågor vid Kungliga biblioteket, var först ut under eftermiddagen. Hans presentation kom (i något förkortat skick) huvudsakligen att handla om:

  1. bibliometri och hur regeringen använder sig av denna för medelstilldelning.
  2. open access som publicerings- och affärsmodell.
  3. något om publiceringsstrategier i den framväxande publikationsekonomin.

Min egen presentation avrundade dagen och handlade om forskarstöd och utvecklingen av ett lokalt forskningsinformationssystem vid Högskolan i Halmstad när publikationsdata nu allt tydligare kommit att integreras med ekonomi. Huvuddragen i presentationen var:

  1. Hur information från den lokala publikationsdatabasen på kort tid i praktiken integrerats med ett så gott som komplett lokalt system för forskningsinformation.
  2. Hur man utifrån data i detta forskningsinformationssystem skulle kunna visa upp kopplingen mellan publikation, person och projekt i en webbportallösning.
  3. Vilka nästa steg som skulle behöva tas för att realisera ovanstående.

En samordningsgrupp kommer att bildas som ska arbeta vidare med dessa frågor.

Vi tackar alla deltagare och medverkande för dagen och hoppas att även de anmälda som fick förhinder att delta vid detta tillfälle kan finna värde i de upplagda presentationerna.

/ Jonas Olsfelt, bibliotekarie & projektledare för forskarstöd i publiceringsfrågor

Internationella open access-veckan 2013

Med anledning av den pågående internationella Open Access-veckan vill vi ännu en gång passa på att lyfta fram open access-publicering (OA) som ett i många fall starkt och relevant alternativ till konventionell, prenumerationsbaserad publicering.

Vad är open access?

Open access-publicering av vetenskaplig litteratur innebär att denna görs fritt tillgänglig i digital form på webben för alla att läsa, ladda ned, kopiera och använda. Samtidigt behåller författaren upphovsrätten och har därför tillåtelse att till exempel länka till publikationen i fulltext från en hemsida med sitt CV. Sammantaget ger detta förutsättningar för att göra forskningen mer synlig, spridd och citerad.

Den gyllene och den gröna vägen

Open access-publicering av en artikel kan göras antingen genom den gyllene vägen – det vill säga direkt i en OA-tidskrift – eller genom den gröna vägen, det vill säga genom så kallad parallellpublicering av en tidigare publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv. I databasen SHERPA/RoMEO kan man kontrollera om det utgivande förlaget tillåter att man parallellpublicerar.

Parallellpublicering i DiVA

Som forskare på Högskolan i Halmstad har man möjlighet att parallellpublicera i DiVA – det Digitala Vetenskapliga Arkivet. Enligt gällande riktlinjer är det obligatoriskt för alla forskare och anställda att registrera sina vetenskapliga publikationer i DiVA, men det publicerade materialet bör, i den mån det är juridiskt möjligt, även publiceras fritt tillgängliga i fulltext.

Synlighet på webben

När det gäller synlighet på webben är DiVA en mycket god plattform med hög användning per publikation. Bara under september månad har över 16 000 unika besökare utnyttjat möjligheten att ladda ner fulltextdokument från Högskolan i Halmstads DiVA – totalt fler än 35 000 gånger. De flesta av nedladdningarna sker genom direkta sökträffar från Google.

Några tidigare inlägg om open access

Förslag om open access-publicering av vetenskapliga böcker i Sverige
Open access och tveksamma förlag
Den ultimata open access-guiden?

Fortsatt ökning av fulltextnedladdningar från DiVA

Antalet fulltextnedladdningar från Högskolan i Halmstads publikationsdatabas DiVA fortsätter stadigt att öka.

Om cirka 40 % av årets totala antal nedladdningar kommer att ske nu under årets sista fyra månader – enligt mönstret från de senaste två åren – blir det beräknade årsresultatet 674 000 nedladdningar. Det är mer än resultaten för år 2010 och 2011 sammantagna och volymmässigt cirka 23 gånger antalet ordinarie utlån i biblioteket.

Den genomsnittliga användningen per DiVA-publikation, liksom synligheten på webben, är med andra ord fortsatt mycket goda. Hela 63,4 % av nedladdningarna är resultat av direktträffar från Google.

DiVA-stats-2013

Apropå bibliometriska mått och deras begränsningar

När man använder sig av bibliometriska metoder för att analysera och utvärdera forskning är det viktigt att inte bara använda sig av exakta definitioner av vad det är man mäter, utan också att man tydligt klargör och är medveten om metodologins begränsningar – det vill säga vad som faller utanför de givna mätområdena, eller så att säga utgör de ”vita fläckarna” på kartan.

Tolkning krävs

Bibliometriska studier handlar om att ta fram statistiska mätvärden för ett antal indikatorer om publiceringsproduktivitet. En indikator kan till exempel visa på antalet publikationer av en viss typ som registrerats i en databas eller hur många gånger en viss artikel har citerats.

Som det framgår av själva termen indikatorer vill man genom dessa indikera (”peka på”) någonting om helheten. När man på detta sätt med andra ord kvantifierar vissa delaspekter av en given datamängd krävs det dock alltid en tolkning.

För att kunna göra en tillförlitlig tolkning krävs i sin tur såväl en förståelse för metodologins begränsningar som en ingående kännedom om omständigheterna för det faktiska sammanhang som ligger till grund för mätningen. Det är just av denna anledning som som någon form av självvärdering ofta spelar en så betydelsefull roll i processen.

Kartan och landskapet

När vi talar om bibliometri skulle man kunna göra en liknelse med varför och hur man ritar en karta över ett landskap. ”Landskapet” i det här fallet är exempelvis en forskningsmiljös sammanlagda publicering och ”kartan” är då den bibliometriska studien.

Någon form av karta kan mycket väl vara nödvändig för att överhuvudtaget kunna skaffa sig en överblick över ett område och därmed medvetet kunna orientera sig. Kartan kommer dock alltid – och i likhet med varje teoretisk modell eller kunskapsrepresentation –  att på ett eller annat vis vara en dimensionsreducerad förenkling av den mer komplexa helheten. Frågan är bara vilka delar som lyfts fram, eller vilka ”glasögon” kartan så att säga erbjuder en att betrakta landskapet med.

De metoder man väljer att använda sig av i sin bibliometriska ”kartritning” får av naturliga skäl olika konsekvenser för resultatet. Inte minst kan det slå olika beroende på vilket forskningsämne man väljer att titta på. Därför är det begripligt att kritik mot de gängse bibliometriska metoderna snarare kommit att bli mer regel än undantag i många läger. Samtidigt används bibliometriska analyser allt oftare som ett sätt att försöka ta fram objektiva kriterier för kvalitetsutvärderingar, ranking och medelstilldelning.

Vanlig kritik och några sätt att kompensera för och tillmötesgå denna

En högst relevant och också utbredd kritik är exempelvis att Web of Science (WoS) – den databas som än så länge är den enda som medger datauttag när det gäller citeringsanalys – har en bristande täckning, och då framförallt när det gäller humaniora och samhällsvetenskap. Citeringsanalysen utgår enbart från kollegialt granskade artiklar indexerade i just WoS, vilket då utesluter forskningsresultat publicerade inte bara i monografier utan också i konferenstryck.

För att till viss del kompensera för att man inom olika ämnen sinsemellan kan ha mycket olika olika publicerings- och och citeringsmönster har man tagit fram så kallade fältnormerade indikatorer. Dessa utgår från det genomsnittliga värdet inom ett visst ämnesområde, för att man så att säga skall undvika att jämföra äpplen med päron. Men inte heller dessa fältnormerade indikatorer går fria från kritik. Så har till exempel Peter Sjögårde, bibliometrisk analytiker på KTH, nyligen uppmärksammat ett amerikanskt initiativ som kritiserar indikatorn Journal Impact Factor. Liknande kritiska synpunkter finns även redovisade under rubriken ”Citation impact” på den nya webbtjänsten PhD on Track, som vi tidigare tidigare skrivit om.

Ett alternativt och kompletterande sätt att mäta genomslag på – förutom just genom citeringar – är rankning av publiceringskanaler. En poängberäkning sker då utifrån hur pass god vetenskaplig kvalitet en viss tidskrift eller ett förlag av en expertgrupp anses hålla inom ett ämnesfält. Det är denna princip som ligger till grund för den så kallade norska modellen, vilken blivit ett slags standard även här i Sverige.

Några vidare perspektiv

I regeringens senaste Forsknings- och innovationsproposition (2012/13:30) för perioden 2013–2016 föreslås bland annat att den nationella publikationsdatabasen SwePub skall utvecklas så att den skall komma att kunna ersätta den bristfälliga WoS som grund för bibliometriska utvärderingar. Då Högskolan i Halmstad via DiVA redan i dag levererar metadata till SwePub deltog vi i mars i år i en första workshop om framtida samverkan och standardisering kring detta.

Fördelen med att använda data direkt från DiVA är att den enskilde forskaren själv kan påverka vilket material som ligger till grund för analysen. I vår egen pågående forskningsutvärdering ARC13 har vi till exempel, som första lärosäte hittills, kunnat extrahera data från adressfältet i DiVA-posterna för att göra samverkansanalyser.

När det kommer till utvärdering och mätning av vetenskapligt genomslag handlar det hela i slutändan ändå till stor del om vilka intentioner man har med sin forskning, samt vilket typ av genomslag man eftersträvar. I en gedigen handbok utgiven av brittiska LSE Public Policy Group för hur man inom samhällsvetenskap och humaniora kan maximera sitt vetenskapliga genomslag skiljer man på akademiskt genomslag respektive externt genomslag i förhållande till det omgivande samhället. Sådana externa variabler bör man med fördel också försöka att inkludera i sina tolkningar och självvärderingar.

För att sammanfatta och lyfta fram huvudpoängen i dessa stycken: Någon form av bibliometri må vara nödvändig, men det är enbart uttolkningen av denna som kan kompensera för dess inneboende begränsningar och ge den dess fulla betydelse och sammanhang.

Kvalitetssäkringen av DiVA-poster inför ARC13 avklarad

Vår särskilda insats med att under några månaders tid systematiskt kvalitetsgranska DiVA-poster inför forskningsutvärderingen ARC13 är nu avklarad helt i enlighet med tidsplanen.

diva_logo Förutom konstruktionen av en CV-databas så består Högskolebibliotekets bidrag till forskningsutvärderingen ARC13 av hela den bibliometriska delen. Den ojämförligt största arbetsinsatsen har handlat om just kvalitetsgranskningen av poster i Högskolans publikationsdatabas DiVA. Vi har med en specialtillsatt granskningsgrupp haft en särskilt prioriterad insats för detta ända sedan i september och nyligen alltså rott i land det hela enligt tidsplanen.

Bibliometridelen av ARC13 innebär sammanfattningsvis om att ta fram publicerings- och citeringsstatistik för 283 i dag verksamma forskare uppdelade på de åtta befintliga forskningsmiljöerna. Den samlade datamängden består av bibliografiska grunddata för 2570 av de totalt 3079 registrerade forskningspublikationerna i Högskolans DiVA under den senaste 8-årsperioden 2005–2012.

En mindre andel (412) av dessa i utvärderingen ingående publikationer finns i sin tur indexerade i den internationella databasen Web of Science under perioden 2005–2011. Därmed kan de utgöra underlag för citeringsstatistik. Merparten av posterna i detta citeringsunderlag (närmare bestämt 220 stycken) är för övrigt sådana som lagts in i DiVA den sista månaden efter Fakultetsnämndens uppmaning till forskarna att inför ARC13 även komplettera med publikationer man skrivit vid andra lärosäten.

Vad som gör vår bibliometriska studie unik i förhållande till sådana som ingått i de senaste årens forskningsutvärderingar vid andra lärosäten är att vi inte bara kan redovisa statistik över samförfattande utifrån Web of Science med dess tämligen begränsade täckning, utan också har utvecklat ett system som vattentätt kan extrahera data på såväl institutions- som landsnivå från adressfältet på samtliga författarförekomster i våra publikationer i DiVA. Detta är speciellt viktigt för oss som ett mindre lärosäte, för att få ett mer fullödigt och statistiskt säkerställt resultat för alla forskningsmiljöer. Därför har det även ingått i vår granskning att kontrollera de sammanlagt 7156 adressfälten i undersökningens 2570 poster.

Vad som nu närmast står på agendan är att sammanställa våra resultat i rapporter till var och en av Högskolans forskningsmiljöer, som underlag för dessas självvärderingar. I mitten av april planerar vi att ha dessa färdigställda och därefter (från och med vecka 17) komma ut till respektive forskningsmiljö för att presentera våra resultat och vara behjälpliga med att svara på eventuella frågor.

Noteringar från workshop om registrering i SwePub

bild6I regeringens forskningspolitiska proposition för de närmaste fyra åren föreslås att den svenska databasen SwePub skall vidareutvecklas för att kunna användas till bibliometriska analyser. Som man mycket riktigt konstaterar så är täckningen av exempelvis humaniora och delar av samhällsvetenskapen i den internationella databasen Web of Science – som i dag ofta används som den huvudsakliga bibliometriska källan – nämligen mycket bristfällig.

Ett projekt inom ramen för programmet OpenAccess.se har under 2012 bedrivits vid KTH för att undersöka förutsättningarna för att använda just SwePub som analyssystem för publicering vid svenska lärosäten. Man har besökt ett tiotal lärosätens forskningsbibliotek för att där undersöka hur man jobbar med registrering i de lokala publikationsdatabaserna. Som ett resultat av detta har man identifierat åtta problemområden där man skulle behöva finna ett gemensamt konsensus.

För att få feedback på de preliminära, enhetliggörande rekommendationer som projektgruppen formulerat kring dessa problemområden inbjöd man den 7:e mars till en workshop på KTH:s bibliotek. Två representanter från vart och ett av de SwePub-anslutna lärosätena var inbjudna. Då vi via DiVA också levererar poster till SwePub såg vi det som självklart att delta i de gruppdiskussioner man ordnade för att där vara med och utbyta synpunkter. Inte minst kunde vi dela med oss av de erfarenheter vi samlat på oss i samband med det rigorösa kvalitetsarbete i DiVA som vi genomfört inför forskningsutvärderingen ARC13.

Många viktiga frågeställningar ventilerades under dagen och vi knöt flera nya kontakter med kollegor runt om i landet som också jobbar med sådant som forskarstöd, publiceringsfrågor och bibliografisk granskning i DiVA. Workshopen var ett första led i vad som sannolikt kommer att utvecklas till ett mer permanent referensgruppssystem för standardisering i SwePub och det känns kul att vara med på banan redan i detta tidiga skede.

Presentation för Fakultetsnämnden

När Fakultetsnämnden igår hade sitt första sammanträde för året hade de bjudit in oss från Högskolebiblioteket för att presentera publiceringsprojektet. Förutom en övergripande skiss av projektet som sådant – med dess kommunikativa fokus – så visade vi några exempel på hur man genom bibliometriska metoder kan kartlägga och beskriva publiceringsmönster.

Presentation-130131Publiceringsprojektets kärna är alltså kommunikativ. Genom att lyssna in oss på och bygga upp en dialog med vårt lärosätes forskare i frågor om strategisk publicering, open access och bibliometri syftar projektet till att stödja och synliggöra högskolans vetenskapliga publicering. Denna dialog tänker vi oss nu skall äga rum vid åtminstone tre olika tillfällen per forskningsmiljö:

1.) Initialt genom ett personligt möte med respektive forskningsledare. (Detta i samband med att vi har börjat dela ut de nya informationsfoldrar vi tagit fram för hur man publicerar och registrerar i högskolans publikationsdatabas DiVA och varför varje enskild forskares aktiva medverkan till detta är viktig och betydelsefull.)

2.) För att ge stöd i samband med att den bibliometriska rapporten till respektive forskningsmiljös självvärdering släpps inom ramen för kvalitetsutvärderingen ARC13 i mitten på april.

3.) Till hösten med ett bredare anlagt och mer mångfasetterat upplägg om open access och strategiska publiceringsfrågor i stort då bland annat slutrapporten från ARC13 föreligger som ett gemensamt diskussionsunderlag.

Parallellt med dessa möten med forskningsledare och forskningsmiljöer planerar vi också att genomföra bloggintervjuer om publiceringsfrågor med enskilda forskare såsom intervjun med Frida Stranne.

Fram till och med 15:e mars handlar dock vårt arbete inom projektet nästintill uteslutande om fortsatt omfattande kvalitetssäkring av DiVA-poster inför ARC13-granskningen.

De exempel vi visade på hur man med hjälp av tabeller, diagram och andra visualiseringsmetoder kan åskådliggöra publiceringsdata bygger på en prototypundersökning av forskningsmiljön BLESS vilken vi tog fram under hösten. Eftersom de grunddata denna prototypundersökning bygger på varken är kompletta eller statistiskt säkerställda väljer vi dock att inte lägga ut just de exemplen här på bloggen, utan hoppas i stället kunna visa upp något motsvarande framöver.

I anslutning till presentationen berättade bibliotekschef Peter Lindgren också om det öppna registret för forskar-id, ORCID, vilket förväntas bli den främsta lärosätesoberoende standarden för att ge forskare unika id-nummer. Inom kort kommer till exempel ett nytt fält för detta i DiVA. Läs mer om ORCID i nästa veckas blogginlägg!

DiVA-statistik för 2012

Enligt den officiella webbstatistiken för DiVA laddades det under 2012 ned 568 181 fulltextdokument från Högskolan i Halmstad. Siffran är en ökning med 41,5 % sedan 2011.

DiVA-stats-2010-20122011 års resultat var i sin tur en nästan 70-procentig ökning från året dessförinnan. (Vilket är det första år vi har komplett statistik för.)

Trenden fortsätter med andra ord att vara starkt stigande. De flesta nedladdningar – hela 66,3 % – kan spåras tillbaka till sökträffar från Google.

Jämförelsevis betyder resultatet att Högskolan i Halmstad med avseende på just fulltext­nedladdningar kommer på sjunde plats av de 29 DiVA-anslutna lärosätena i den nationella statistiken (efter Linköping, KTH, Uppsala, Linné, Umeå och Stockholm).

Någon motsvarande internationell jämförelse har vi inte tillgång till i dagsläget, men för att ta ett exempel så var antalet nedladdningar från University College of London – som är ett av de ledande i statistiken i Storbritannien – förra året strax under 585 000. I förhållande till detta står sig resultatet med andra ord synnerligen väl och generellt sett kan vi konstatera att användningen per publikation i DiVA-systemet är mycket hög.

(Read this post in English.)