Kategoriarkiv: Vetenskaplig publicering

Megatidskrifter och overlay journals

bild-4I vad som uppges vara den första boken om publiceringsetik på svenska finns en hel del matnyttigt om sådant som fusk och god forskningssed, medförfattarskap samt peer review och redaktionella bedömningar. I det något summariska kapitlet om elektronisk publicering och open access skriver man även bland annat om framväxten av megatidskrifter och vad man kallar stratifierande tidskrifter, overlay journals.

Megatidskrifter liknar närmast stora elektroniska OA-arkiv och har i regel hög acceptansnivå för vilka artiklar som uppfyller grundläggande vetenskapliga krav. Den korta granskningsprocessen handlar helt enkelt om artikeln skall accepteras för publicering eller ej, inte om att föreslå förbättringar. Enligt egen utsago ligger acceptansnivån i PLoS Oneen av de mest kända megatidskrifterna – på cirka 70 %. Som ett exempel på den omfattande täckningen så publicerade man år 2010 1,6 % av alla artiklar som finns indexerade i den medicinska databasen PubMed. Några fler kända tidskrifter av denna typ är AIP Advances, SAGE Open, Scientific Reports och F1000Research.

Stratifierande tidskrifter eller overlay journals är i sin tur tidskrifter som består av ett redaktionellt urval av det bästa från olika elektroniska arkiv, försett med analyser och kommentarer. På så sätt kan de utgöra ett kvalitativt komplement till megatidskrifternas snabba och effektiva publiceringsväg. Exempel på denna typ av tidskrift är PLoS Hubs: Biodiversity, F1000 samt den svenska Lund Medical Faculty Monthly.

De två författarna till boken Publiceringsetik är Stefan Eriksson, universitetslektor och docent i forskningsetik vid Uppsala universitets Centrum för forsknings- & bioetik (CRB), samt redaktör för Vetenskapsrådets webbplats om forskningsetik, CODEX och Gert Helgesson, universitetslektor och docent i medicinsk etik vid Karolinska Institutet, där han forskar om och undervisar i forskningsetik.

Läs mer om boken hos Studentlitteratur.

Länk till boken i vår lokala katalog

Länk till Libris

Internationella Open Access-veckan

OA-weekMed anledning av den pågående internationella Open Access-veckan vill vi på Högskolebiblioteket passa på att slå ett slag för open access (OA) som publiceringsmodell. De senaste åren har denna relativt nya modell vuxit sig allt starkare som ett efterfrågat och livskraftigt alternativ till konventionell, prenumerationsbaserad publicering.

Vad är open access?

Open access-publicering av vetenskaplig litteratur innebär att denna görs fritt tillgänglig i digital form på Internet för alla att läsa, ladda ned, kopiera och använda. När det gäller artiklar kan detta göras antingen 1.) direkt i en OA-tidskrift, eller 2.) genom så kallad parallellpublicering av en tidigare publicerad artikel. På så vis skapas förutsättningar för att göra forskningen mer synlig, spridd och citerad.

Ett aktuellt exempel på direktpublicering i en OA-tidskrift är den nya studien ”Political Institutions and Their Historical Dynamics” som Mikael Sandberg, professor i statsvetenskap här vid Högskolan i Halmstad, är medförfattare till. Genom att, som i det här fallet, välja att publicera artikeln i den framstående och vetenskapligt granskade OA-tidskriften PLOS ONE erbjuds läsaren även länkar till citeringar i sociala medier som Facebook och Twitter.

På Högskolan i Halmstad sker parallellpublicering i publikationsdatabasen DiVA – det Digitala Vetenskapliga Arkivet. Enligt rektorsbeslut är det obligatoriskt för forskare och anställda att registrera sina publikationer i DiVA, men man kan med fördel också välja att gå ett steg längre och även publicera dem open access – fritt tillgängliga i fulltext. Bara under den senaste månaden har cirka 26 000 unika besökare utnyttjat möjligheten att ladda ner fulltextdokument härifrån – totalt fler än 50 000 gånger.

Ökad synlighet – ökad citeringsgrad

Direkt OA-publicering och parallellpublicering i öppna digitala arkiv är alltså två huvudsakliga vägar att gå för att göra forskningsresultaten mer synliga och därmed också mer citerade. Ökad citeringsgrad är i sin tur en viktig faktor för ökade forskningsanslag. De ökade forskningsmedel, drygt en miljon kronor, som Högskolan i Halmstad i den senaste budgetpropositionen föreslås få för 2013 hänför sig just till att forskarna här skriver och publicerar vetenskapliga arbeten vilka blir alltmer citerade.

Läs mer

Läs mer om OA-publicering på Kungliga bibliotekets programsida OpenAccess.se och i vår bibliotekarie Anna Carlborgs uppsats Vetenskaplig kommunikation genom open access.