Kategoriarkiv: Tips – Recommendations

Mimberbladet skriver om min avhandling

”Avhandlingen utgör ett viktigt bidrag i diskussionen kring inkludering. Den är relevant för både den som undervisar en grupp med särskilda behov på folkhögskolan och för dem som vill utveckla en generell förståelse för hur normer och materiella förutsättningar kan begränsa eller möjliggöra graden av delaktighet och självbestämmande i utbildning och samhälle.”

Så skriver Helena Colliander om min avhandling i Mimerbladet, september 2020. Det är väldigt fina ord, och jag är både stolt och tacksam över att bli omnämnd i det här sammanhanget. Det är också roligt att folkhögskolornas afasilinjer hamnar lite i rampljuset via min avhandling och att det nu skrivs om den i Mimerbladet.

Mimer är ett nationellt program för folkbildningsforskning vid Linköpings universitet, och två gånger om året ger de ut Mimerbladet där aktuell forskning presenteras. Hela numret där min avhandling omnämns finns som pdf här:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1469128/FULLTEXT01.pdf

Och en lista över äldre nummer i serien finns här:
https://old.liu.se/mimer/mimerbladet

Video talk: Aphasia and Narrative Agency – telling stories of self in the face of linguistic disabilities.

I was invited to give a presentation at the Linnécentrum HEAD/CRC at Linköping University on August 26th. Nowadays (due to the ongoing pandemic) most seminars of this kind are given online, and this was no exception. One of the benefits of these video meetings is that they are easily recorded and thus possible to watch afterwards. So, here it is!

The talk is in English. I am introduced by Erik Marsja at Linköping University. At the end, I have included a few of the questions raised by participants, but excluded their voices and faces. The talk is called ”Aphasia and Narrative Agency – telling stories of self in the face of linguistic disabilities” and it is about 40 minutes.

https://cdnapisec.kaltura.com/p/1409362/sp/140936200/embedIframeJs/uiconf_id/39663391/partner_id/1409362?autoembed=true&entry_id=1_h4hmyzvp&playerId=kaltura_player_1598966533&cache_st=1598966533&width=400&height=225

……………………….
EDIT: There seems to be some issues with embedding the video! I am working on it!

Meanwhile, I hope you can access the video here:
https://cdnapisec.kaltura.com/index.php/extwidget/preview/partner_id/1409362/uiconf_id/37528091/entry_id/1_h4hmyzvp/embed/dynamic

New book on identity narratives – including my chapter on #aphasia!

I proudly present: my first published book chapter!

I was very happy to be invited to contribute with a chapter to the book ”Identity Construction and Illness Narratives in Persons with Disabilities” edited by Chalotte Glintborg, Manuel L. de la Mata. And now, the book is published!

My (well, to be honest, Malin Hallén and Åsa Wengelin are co-authors) chapter is called ”Stories of self when living with aphasia in a digitalized society” and it is based on my PhD thesis about aphasia and narrative agency. More specifically, the chapter is about Rosa – a young woman living with aphasia and her identity re-negotiation. Is she the same as she was before her stroke, or not?

Want to know more, read the abstract or maybe order the book? Here it is:
https://www.taylorfrancis.com/books/e/9781003021612/chapters/10.4324/9781003021612-3

Bokrecension: TAN av Margareta Lindholm #afasi #boktips

”Tan! Tan tan!”

Det enda Monsieur Leborgne kunde säga var ”Tan”. Eftersom det var så han svarade när någon frågade efter hans namn, så gick han under namnet Tan. Han hade fått afasi. Han levde i mitten av 1800-talet, vilket innebär att hjärnforskningen ännu var i sin linda. Det vi vet nu om neurolingvistik hade ännu inte upptäckts.

Men på sjukhuset där Tan bor arbetar Paul Broca. Han är neurolog och forskare, och han har en ny och revolutionerande hypotes om att språket är beroende av vissa områden i den mänskliga hjärnan. Baserat på studier av Tan (och efter Tans död, även hans hjärna) presenterar Broca år 1861 sina slutsatser om betydelsen för språket hos ett visst område i hjärnan. Än idag kallas det området för ”Broca’s area”, och skador där orsakar vad som kallas Broca-afasi.

Så långt är berättelsen en historisk sanning. Tan har funnits, och hans afasi ligger till grund för den avgörande afasiforskningen om Broca’s area. Men hur var det att vara Tan? Hur var livet på ett sjukhus i Paris i mitten av 1800-talet för en person med afasi? Det kan vi naturligtvis inte veta i detalj, men Margareta Lindholm har i romanens form gjort ett gott och trovärdigt försök. Inte minst är hon trovärdig eftersom hon själv har erfarenhet av att leva med afasi.

Lindholms bok ”Tan” (Kabusa Böcker, 2012) är en skönlitterär berättelse där jag som läsare får lära känna Tan. Jag får känna hans frustration över att inte kunna tala, men att samtidigt förstå allt som andra säger till honom. Jag följer honom när han glider allt längre från sin familj och sina vänner. Jag känner hans hopp när han möter Broca.

Boken fyller mig med vördnad inför all den afasiforskning som har bedrivits under flera århundraden. Allt det vi gör idag bygger på det de gjorde då. Och inte minst: jag fylls ännu en gång av en stor respekt för människor som lever med afasi.

Sammanfattningsvis: jag kan utan tvekan rekommendera att läsa ”Tan” av Margareta Lindholm!

Tidningen ”Forskning om funktionshinder pågår” skriver om min avhandling

Saxat ur ”Forskning om funktionshinder pågår” nr 2 2020.

I det senaste numret (2, 2020) av tidningen ”Forskning om funktionshinder pågår” finns en artikel om min avhandling! Det känns roligt att den uppmärksammas där. Rubriken på artikeln är ”Problematiskt att personer med afasi inte får komma till tals” vilket syftar på den del av avhandlingen där jag har studerat hur personer med afasi framställs i svenska tidningstexter. De kommer sällan till tals själva, och när deras berättelser presenteras är det oftast i form av framgångssagor. Det är problematiskt eftersom många personer med afasi riskerar att inte känna igen sig i den typen av berättelser. Läs mer i artikeln!

”Forskning om funktionshinder pågår” finns som pdf hos Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala universitet. Numret där artikeln om min avhandling finns går att hitta som pdf här: https://cff.uu.se/digitalAssets/118/c_118645-l_3-k_fofp_nr-2_2020_webb.pdf

Och här finns tidigare nummer av tidningen: https://www.cff.uu.se/Tidskrift_/

Missa inte heller möjligheten att prenumera på tidningen. Den är kostnadsfri och kommer ut fyra gånger varje år. Du kan välja att prenumerera på papperstidningen eller på pdf-versionen (vilket redaktionen helst ser att du gör, inte minst av miljöskäl).

En liten film om min avhandling om att leva med #afasi

Birgitta Runesson Löppe som är medlem i Afasiföreningen i Halmstad hjälper mig att berätta om hur det är att leva med afasi. Se filmen här! (Det går att starta textningen genom att trycka på en liten symbol i nederkanten.)

Filmen är en del av en artikel om min avhandling i högskolans populärvetenskapliga magasin Samspel. Där finns en text också! Den hittar du här:
http://samspel.hh.se/artiklar/2019-12-12-personer-med-afasi-tar-makten-over-sina-berattelser-med-hjalp-av-sociala-medier.html 

Det har också gått ut ett pressmeddelande om min avhandling, och den texten finns här:
https://www.mynewsdesk.com/se/hh/pressreleases/personer-med-afasi-tar-makten-oever-sina-beraettelser-med-hjaelp-av-sociala-medier-2951756

 

Afasi? Vad är det, nu igen?

Vad är det nu igen afasi innebär? Hur funkar kommunikationen för en person med afasi? Har alla med afasi samma språkproblem?

Nätverket Hjärna Tillsammans, med syfte att stärka stödet och rehabiliteringen för personer med förvärvad hjärnskada, har en väldigt informativ text på sin webbplats om afasi. Där kan vi bland annat läsa om olika typer av afasi och hur vi som finns runt en person med afasi kan anpassa vår kommunikation för att underlätta. Det handlar om att tala långsamt och kanske använda hjälpmedel – men också att inte överarbeta sådana förenklingar eftersom det blir obekvämt och riskerar att få personen att känna sig dum. Det är logopeden Kerstin Gustafsson som blir intervjuad i artikeln.

Läs hela artikeln här: https://hjarnatillsammans.se/for-dig-med-forvarvad-hjarnskada/rehabilitering/afasi/

Sarah Scott, again

Remember Sarah Scott? Her latest video was recorded to be shown at an aphasia conference in Australia. In it, she talks about so many things that are relevant to my thesis!

She talks about how life took a very unexpected turn when she had her stroke, and how she had to think differently about her future. She talks about how digital technology is decisive for her to communicate with others, because it enables her to convert speech into text and send it to people. She talks about people’s lacking awareness about the fact that young people can have strokes, and the importance of media representations of people with aphasia.

All those aspects of living with aphasia are included in my thesis. Coming up!