Kategoriarkiv: Kommunikation på nätet – Online communication

Second day of the @IARC2016 #aphasia conference

Another great day at the IARC aphasia conference! Two keynote speakers, eight platform talks, four lightning talks and twenty two posters – including mine. Thank you, all, for coming to chat about issues of online identity! I look forward to hearing from you in the future.

Two very brief thoughts: 1) I can’t wait to read the upcoming systematic review by Caroline Baker et al, on depression in aphasia. 2) It was great hearing Madeleine Cruice talk about quality of life in aphasia and the potentially very positive impact of speech and language therapists. Since my project is taking place within the setting of ”Health and lifestyle”, her research is highly relevant (since identity issues are important for quality of life, and since quality of life is an important part of health). 



London, and @IARC2016, here I come!

One week from today, I’ll be on my way to London, to attend the International Aphasia Rehabilitation Conference (IARC).  To quote the IARC web page, the conference ”is based on a tradition of excellence, and brings together researchers and clinical specialists in Speech-Language Pathology, Linguistics, Neuropsychology, and Rehabilitation Medicine dedicated to aphasia rehabilitation”.

On the second day of the conference (15th December) I will be presenting a poster (marked P223), on the topic ”Online re-negotiation of identity in post-stroke aphasia”. I have interviewed nine individuals, observed their online communication and analysed the material based on social semiotics and Goffman’s theory of stigma, trying to find out how they manage their stigma and re-negotiate their identity.

I am really looking forward to the conference! The programme is very interesting, and I hope to meet a lot of inspiring people from all around the globe. IARC, see you soon!

Stay tuned: follow the IARC conference on Twitter (@IARC2016)!

iarcwebb

Smålands Dagblad skriver om mitt projekt

”I Sverige använder nästan alla internet vilket leder till att nästan alla med afasi på ett eller annat sätt är aktiva på sociala medier. Helenas forskning, som bygger på intervjuer med nio människor drabbade av afasi, är därför inriktad på digital kommunikation.” (Smålands Dagblad 160911)

Igår kväll, på Afasidagen, föreläste jag för en intresserad skara åhörare i Nässjö. Föreläsningen arrangerades av Studieförundet Vuxenskolan och Afasiföreningen i Jönköpings län. Det var roligt och jag känner mig hedrad för förtroendet!

Alexander från Smålands Dagblad var där och lyssnade, vilket resulterade i en artikel. Trevligt! 


Läs artikeln här: http://www.smalandsdagblad.se/article/vi-ar-i-hog-grad-vart-sprak/ 

”Where words aren’t needed” 

Online communication provides ways to express feelings, thoughts or desires without having to type actual words. Since Facebook introduced the ”reactions” buttons, we are not only able to ”like” but also ”love” posts, or show that then make us feel ”angry”, ”sad” or ”happy”. Facebook promotes these buttons by stating they provide ”a place where words aren’t needed”.

Living with aphasia is challenging, in a world filled with words. But what are words, anyway? If I press a button saying ”like”, am I not using words then? Am I not verbally expressing myself? When I share your post on Facebook, whose words am I using – mine or yours? Could it be that online communication enables people with aphasia to actually communicate verbally?

The Language, Literacy and Identity International Conference in Sheffield sure got my mind spinning, that’s for sure.

Manchester, July 2016.

Manchester, July 2016.

……………..

Update: the conference team in Sheffield put together a nice recap.

Second life – Lecture by Ulrike Schultze 

Today’s privilege in being a PhD student: getting to listen to Ulrike Schultze. Her research is about cyborgian identity in Second Life and the lecture addressed subjects such as embodiment, reality/virtuality dualism and sociomateriality of virtual worlds. Very interesting!  

Maybe it’s time I revived my Second Life avatar Elena Katscher… 

  

Sheffield, here I come!

Good news! I am invited to present my research at the Language, Literacy and Identity International Conference in Sheffield in July. My presentation will be about online communication as improved stigma management in post-stroke aphasia.

Capture

Read more about the conference in the attached poster (pdf): CSL Updated Poster 2016

 

Aphasiology – special issue about digital technology

papersThe journal Aphasiology publishes a wide range of scientific articles about aphasia. In early 2016 they gathered research about aphasia and digital technology in a special issue, with the aim to bring together researchers from aphasiology and human-computer interaction.

Read the articles here: Aphasiology – Special Issue: Digital Technology and Aphasia

Grattis, Jenny!

För nitton (!) år sedan började jag studera datalingvistik vid Göteborgs universitet. Bland mina kurskamrater fanns Jenny. I förra veckan disputerade hon på sin avhandling ”Word Meaning Negotiation in Online Discussion Forum Communication.”, i samma lokaler där vi pluggade då. 

  

Avhandlingen handlar om hur man gör, i diskussionsforum på nätet, när man inte är överens om vad ett begrepp betyder. Jenny har studerat 60 exempel, som tillsammans består av imponerande 56.000 ord. 

Det huvudsakliga resultatet är att förhandlingarna om ords betydelse kan delas in i två grupper – förhandlingar som bottnar i att en deltagare inte förstår ordet i fråga, respektive förhandlingar som bottnar i att olika deltagare har olika syn på begreppet. 

Jag var på disputationen, och det var intressant att lyssna på opponenten Raquel Fernandez från Amsterdam. 

En fråga som väcktes i mig, utifrån ett handikappvetenskapligt perspektiv, är vilka konsekvenser det får att man ofta studerar ”normalt” språk. Jenny har studerat material från öppna nätforum, och hon har hittat sina exempel genom att använda olika söksträngar. Men vad får det för konsekvenser att de söksträngarna består av korrekt svenska? Borde inte det betyda att inlägg som är skapade av personer med språksvårigheter inte kommer med i studien? 

Jenny svarade lite om hur hon ser på detta, och menade att själva sökningen är något som hon skulle gjort på ett annat sätt om hon gjort om sin studie. Samtidigt är det ingen enkel fråga att konstruera söksträngar som täcker in icke-korrekta variationer… Så det är inget som varken Jenny eller jag löser den närmsta tiden.

Bra jobbat, Jenny! Grattis till din doktorstitel! 

Läs mer om Jenny och hennes avhandling här…

Spännande doktorandtjänst i Göteborg

Göteborgs universitet lyser ut en doktorandtjänst med en jättespännande inriktning:

”Framväxten av moderna kommunikationsteknologier och sociala medier har ökat användningen av skriftspråk i olika interaktiva sammanhang. Detta har bland annat lett till en ökad skriftspråklig variation och en mindre tydlig dikotomisering mellan talspråk och skriftspråk. Vi producerar idag skriftspråk med hjälp av olika verktyg i olika kommunikativa situationer men vi har begränsade kunskaper om vad detta innebär för personer med läs- och skrivsvårigheter.

I det här projektet vill vi undersöka hur ett specifikt sådant verktyg, diktering genom taligenkänning, fungerar för personer med läs- och skrivsvårigheter med svenska respektive engelska som förstaspråk. Vi är särskilt intresserade av vilken effekt det får på språkproduktionsprocessen och på den slutgiltiga texten att producera skrivet språk i den muntliga modaliteten och hur språkspecifika svaren på de frågorna är.”

Här hittar du hela annonsen och allt du behöver veta för att söka tjänsten. Vad väntar du på?

 

 

Forskningsetik och nätet

Får man göra hur som helst när man studerar kommunikation på nätet? Nej, självklart inte. Det finns en lång rad etiska regler som man måste förhålla sig till, precis som med forskning som inte handlar om nätet. Deltagarna måste veta att de blir studerade, så att de kan välja att avstå, och de måste vara anonyma när forskningen ska redovisas.

Att bedriva forskning med digitala medier som studieobjekt väcker nya forskningsetiska frågor. Den internationella organisationen Association of Internet Research (AoIR) har tagit fram etiska riktlinjer för internetforskning där man bland annat väcker frågor om informerat samtycke, skydd av personuppgifter och vad som kan anses vara offentlig information.

Bra att forskaren själv är nätanvändare

Det är en fördel om man som internetforskare själv är van vid att använda nätet. Zimmer (2010) beskriver ett kritiserat forskningsprojekt där okunskap om mediet (i det fallet Facebook) ledde till att deltagarnas identiteter avslöjades. Han betonar att information inte kan anses offentlig bara för att den finns publicerad i digitala medier, utan att forskaren måste känna till vilka koder som gäller i respektive forum:

“… just because personal information is made available in some fashion on a social network, does not mean it is fair game for capture and release to all.”

Öppna forum får studeras utan samtycke

Malin Sveningsson Elm (2008) argumenterar för att samtycke inte behöver inhämtas från alla deltagare i ett digitalt forum, så länge forumet kan anses vara öppet eller semi-öppet (till skillnad från semi-stängt eller helt stängt). Ett öppet forum definierar hon som

”… one that is open and available for everyone, that anyone with an internet connection can access, and that does not require any form of membership or registration. Public online environments can for example be represented by open chat rooms or web pages.”

Ett semi-öppet forum kräver medlemskap för att få tillgång till informationen, men kan ändå anses vara publikt:

”A semi-public environment is one that is available for most people. It is in principle accessible to anyone, but it first requires membership and registration. In this category we find most web communities or social network sites such as for example www.lunarstorm.se or www.myspace.com”

Håll isär olika konton

Skapa nya konton i de medier det anses relevant (jfr Baker (2013)), för att följa deltagarnas kommunikation. Detta dels för att de annars blir synliga för forskarens andra kontaker (t.ex. facebookvänner) och dels för att undanhålla forskarens privata information från deltagarna. Inställningar kommer också att göras så att forskningspersonerna inte ser varandras relation till forskaren. Dock finns en liten risk att den typen av inställningar inte fungerar eller att det finns sätt att kringgå dem. Det kan till exempel vara så att forskningspersonens egna inställningar förändrar situationen.

Deltagarnas anonymitet vs studiens trovärdighet

Deltagarnas eventuella nätalias (t.ex. Twitter-namn) bör betraktas som personuppgifter (vilket bland andra Kozinets (2010) förespråkar) och avidentifieras, i likhet med övrigt insamlat material, innan publicering av studiens resultat.

Ett etiskt dilemma, som bland andra Svedmark (2011) lyfter fram, är att balansera mellan att å ena sidan bevara deltagarnas anonymitet och att å andra sidan styrka resultaten med direkta citat. Om ett direkt citat från till exempel en blogg klistras in i en sökmotor, som till exempel Google, kan skribentens identitet väldigt enkelt avslöjas.

 

Referenser

Baker, S. (2013). Conceptualising the Use of Facebook in Ethnographic Research: As Tool, as Data and as Context. Ethnography and education, 8(2), s. 131.

Beneito-Montagut, R. (2011). Ethnography goes online: towards a user-centred methodology to research interpersonal communication on the internet. Qualitative Research, 11(6), ss. 716-735.

Dunkels, E. (2007). Bridging the distance – children’s strategies on the internet. Umeå: Institutionen för interaktiva medier och lärande, Umeå Universitet.

Kozinets, R. V. (2010). Netnography – doing ethnographic research online. Los Angeles: Sage Publications.

Langer, R. & Beckman, S. C. (2005). Sensitive research topics: netnography revisited. Qualitative Market Research, 8(2), ss. 189-203.

Rooke, B. (2013). Four Pillars of Internet Research Ethics with Web 2.0. Journal of Academic Ethics, 11(4), ss. 265-268.

Svedmark, E. I. (2011). Med nätet som fält : urvalstankar, känslostormar och etikproblem. KULTURELLA PERSPEKTIV, (2), s. 11.

Sveningsson Elm, M. (2008). How Do Various Notions of Privacy Influence Decisions in Qualitative Internet Research? I: Markham, A. N. & Baym, N. K. (red.) Internet Inquiry. SAGE Publications.

Zimmer, M. (2010). ”But the data is already public”: on the ethics of research in Facebook. Ethics and Information Technology, 12(4), ss. 313-325.