månadsarkiv: november 2015

Spännande doktorandtjänst i Göteborg

Göteborgs universitet lyser ut en doktorandtjänst med en jättespännande inriktning:

”Framväxten av moderna kommunikationsteknologier och sociala medier har ökat användningen av skriftspråk i olika interaktiva sammanhang. Detta har bland annat lett till en ökad skriftspråklig variation och en mindre tydlig dikotomisering mellan talspråk och skriftspråk. Vi producerar idag skriftspråk med hjälp av olika verktyg i olika kommunikativa situationer men vi har begränsade kunskaper om vad detta innebär för personer med läs- och skrivsvårigheter.

I det här projektet vill vi undersöka hur ett specifikt sådant verktyg, diktering genom taligenkänning, fungerar för personer med läs- och skrivsvårigheter med svenska respektive engelska som förstaspråk. Vi är särskilt intresserade av vilken effekt det får på språkproduktionsprocessen och på den slutgiltiga texten att producera skrivet språk i den muntliga modaliteten och hur språkspecifika svaren på de frågorna är.”

Här hittar du hela annonsen och allt du behöver veta för att söka tjänsten. Vad väntar du på?

 

 

Heja Jessica!

Just nu: Jessica Arvidssons slutseminarium! Det innebär att hon ”bara” har en slutspurt kvar innan hennes avhandlingsarbete går i mål. Heja!

Jessicas avhandling handlar om vad elever som har gått gymnasiesärskolan gör sedan. Går de vidare till andra utbildningar? Finns de i daglig verksamhet? Jobbar de? Eller, vad gör de…?

Detta är det första slutseminariet inom forskarutbildningen i Hälsa och livsstil vid Högskolan i Halmstad,  så det är lite extra stort. Själv räknar jag med att vara framme vid mitt eget slutseminarium under hösten 2018.

Transkribering pågår

Jag har gjort intervjuer med tio personer som har drabbats av afasi efter en stroke.

För att kunna arbeta vidare med materialet måste jag börja med att transkribera intervjuerna, dvs skriva ner allt som sägs i dem ordagrant. Det tar mycket tid (varje intervju är mellan 1,5 och 3 timmar, och varje inspelad timme tar mig ungefär 5 timmar att transkribera), men det är samtidigt ett värdefullt sätt att gå igenom materialet noggrant. Så jag skulle inte vilja vara utan den delen av processen!

För att göra transkriberingen, och senare även för att underlätta analysarbetet, använder jag en programvara som heter NVivo. Så här funkar det:

Forskningsetik och nätet

Får man göra hur som helst när man studerar kommunikation på nätet? Nej, självklart inte. Det finns en lång rad etiska regler som man måste förhålla sig till, precis som med forskning som inte handlar om nätet. Deltagarna måste veta att de blir studerade, så att de kan välja att avstå, och de måste vara anonyma när forskningen ska redovisas.

Att bedriva forskning med digitala medier som studieobjekt väcker nya forskningsetiska frågor. Den internationella organisationen Association of Internet Research (AoIR) har tagit fram etiska riktlinjer för internetforskning där man bland annat väcker frågor om informerat samtycke, skydd av personuppgifter och vad som kan anses vara offentlig information.

Bra att forskaren själv är nätanvändare

Det är en fördel om man som internetforskare själv är van vid att använda nätet. Zimmer (2010) beskriver ett kritiserat forskningsprojekt där okunskap om mediet (i det fallet Facebook) ledde till att deltagarnas identiteter avslöjades. Han betonar att information inte kan anses offentlig bara för att den finns publicerad i digitala medier, utan att forskaren måste känna till vilka koder som gäller i respektive forum:

“… just because personal information is made available in some fashion on a social network, does not mean it is fair game for capture and release to all.”

Öppna forum får studeras utan samtycke

Malin Sveningsson Elm (2008) argumenterar för att samtycke inte behöver inhämtas från alla deltagare i ett digitalt forum, så länge forumet kan anses vara öppet eller semi-öppet (till skillnad från semi-stängt eller helt stängt). Ett öppet forum definierar hon som

”… one that is open and available for everyone, that anyone with an internet connection can access, and that does not require any form of membership or registration. Public online environments can for example be represented by open chat rooms or web pages.”

Ett semi-öppet forum kräver medlemskap för att få tillgång till informationen, men kan ändå anses vara publikt:

”A semi-public environment is one that is available for most people. It is in principle accessible to anyone, but it first requires membership and registration. In this category we find most web communities or social network sites such as for example www.lunarstorm.se or www.myspace.com”

Håll isär olika konton

Skapa nya konton i de medier det anses relevant (jfr Baker (2013)), för att följa deltagarnas kommunikation. Detta dels för att de annars blir synliga för forskarens andra kontaker (t.ex. facebookvänner) och dels för att undanhålla forskarens privata information från deltagarna. Inställningar kommer också att göras så att forskningspersonerna inte ser varandras relation till forskaren. Dock finns en liten risk att den typen av inställningar inte fungerar eller att det finns sätt att kringgå dem. Det kan till exempel vara så att forskningspersonens egna inställningar förändrar situationen.

Deltagarnas anonymitet vs studiens trovärdighet

Deltagarnas eventuella nätalias (t.ex. Twitter-namn) bör betraktas som personuppgifter (vilket bland andra Kozinets (2010) förespråkar) och avidentifieras, i likhet med övrigt insamlat material, innan publicering av studiens resultat.

Ett etiskt dilemma, som bland andra Svedmark (2011) lyfter fram, är att balansera mellan att å ena sidan bevara deltagarnas anonymitet och att å andra sidan styrka resultaten med direkta citat. Om ett direkt citat från till exempel en blogg klistras in i en sökmotor, som till exempel Google, kan skribentens identitet väldigt enkelt avslöjas.

 

Referenser

Baker, S. (2013). Conceptualising the Use of Facebook in Ethnographic Research: As Tool, as Data and as Context. Ethnography and education, 8(2), s. 131.

Beneito-Montagut, R. (2011). Ethnography goes online: towards a user-centred methodology to research interpersonal communication on the internet. Qualitative Research, 11(6), ss. 716-735.

Dunkels, E. (2007). Bridging the distance – children’s strategies on the internet. Umeå: Institutionen för interaktiva medier och lärande, Umeå Universitet.

Kozinets, R. V. (2010). Netnography – doing ethnographic research online. Los Angeles: Sage Publications.

Langer, R. & Beckman, S. C. (2005). Sensitive research topics: netnography revisited. Qualitative Market Research, 8(2), ss. 189-203.

Rooke, B. (2013). Four Pillars of Internet Research Ethics with Web 2.0. Journal of Academic Ethics, 11(4), ss. 265-268.

Svedmark, E. I. (2011). Med nätet som fält : urvalstankar, känslostormar och etikproblem. KULTURELLA PERSPEKTIV, (2), s. 11.

Sveningsson Elm, M. (2008). How Do Various Notions of Privacy Influence Decisions in Qualitative Internet Research? I: Markham, A. N. & Baym, N. K. (red.) Internet Inquiry. SAGE Publications.

Zimmer, M. (2010). ”But the data is already public”: on the ethics of research in Facebook. Ethics and Information Technology, 12(4), ss. 313-325.

Hur vanligt är afasi?

Afasi är de språksvårigheter som uppstår när hjärnan skadas, och beroende på var i hjärnan skadan uppkommit så varierar svårigheterna. Den vanligaste orsaken till afasi är stroke.

Varje år drabbas ett stort antal människor i Sverige av stroke. Enligt Hjärnfonden är siffran så hög som omkring 30 000 personer [1] om året, och stroke sägs vara den tredje vanligaste dödsorsaken.

Inte alla som får stroke, men många av dem, drabbas av afasi som en följd av hjärnskadan. Afasiförbundet skriver på sin webbsida [2] att 10 000 personer drabbas av afasi varje år i Sverige. Av dem är omkring 35 % i yrkesverksam ålder. Trots detta fokuserar stora delar av forskningen och rehabiliteringen på afasi hos äldre personer.

Det finns en stor mängd forskning gällande afasi, inom bland annat neurovetenskap, medicin, lingvistik och logopedi. Däremot finns bara en begränsad mängd forskning om afasi och digitalt medierad kommunikation, särskilt om man kombinerar det med identitetsfrågor.

 

[1] Hjärnfonden: www.hjarnfonden.se

[2] Afasiförbundet: www.afasi.se

Studiens syfte

Syftet med avhandlingen är att undersöka hur personer i yrkesverksam ålder som drabbats av afasi efter stroke konstruerar sin identitet i relation till digitalt medierad kommunikation.

Studien är i första skedet tvådelad och avser att besvara följande två frågeställningar:

  • Hur resonerar nätanvändande personer i yrkesverksam ålder som drabbats av afasi efter stroke om sin identitet och sin kommunikation före respektive efter stroken?
  • Vilka uttryck för personens identitet kan identifieras i den digitalt medierade kommunikationen hos nätanvändande personer i yrkesverksam ålder som drabbats av afasi efter stroke?

Den första frågan besvaras genom intervjuer och den andra genom datainsamling på nätet.