Kategoriarkiv: Afasi – Aphasia

Afasi? Vad är det, nu igen?

Vad är det nu igen afasi innebär? Hur funkar kommunikationen för en person med afasi? Har alla med afasi samma språkproblem?

Nätverket Hjärna Tillsammans, med syfte att stärka stödet och rehabiliteringen för personer med förvärvad hjärnskada, har en väldigt informativ text på sin webbplats om afasi. Där kan vi bland annat läsa om olika typer av afasi och hur vi som finns runt en person med afasi kan anpassa vår kommunikation för att underlätta. Det handlar om att tala långsamt och kanske använda hjälpmedel – men också att inte överarbeta sådana förenklingar eftersom det blir obekvämt och riskerar att få personen att känna sig dum. Det är logopeden Kerstin Gustafsson som blir intervjuad i artikeln.

Läs hela artikeln här: https://hjarnatillsammans.se/for-dig-med-forvarvad-hjarnskada/rehabilitering/afasi/

Är du samma som innan, eller inte? – Identitetsdilemman när man lever med afasi i ett digitaliserat samhälle

När vi berättar om oss själva så skapas våra identiteter. Vi väljer ord, symboler och uttryck för att visa vilka vi är. Personer som lever i ett digitaliserat samhälle som Sverige (och andra västerländska länder) skapar sådana ”självberättelser” [2] både online och offline. När man får afasi så förändras förutsättningarna att hålla dessa ”självberättelser” igång, eftersom språkliga förmågor är centrala för att skapa dem. Trots att språket är så viktigt så utesluts ofta personer med afasi från forskning om identitet efter en hjärnskada.

Syftet med denna studie [1] var därför att undersöka identitetskonstruktion i termer av självberättelser [2] bland nio deltagare med afasi. De studerades genom intervjuer [3] och genom observationer [4] i sociala medier.

Tre identitetsdilemman som formulerats av Bamberg [5] användes som analysverktyg. Dessa tre dilemma handlar om att
i) vara samma person som innan (stroken) eller inte,
ii) vara samma som andra personer eller inte och
iii) uppvisa självständigt aktörskap eller beroende av andra.

Forskningsfrågan som ställs i artikeln är: Är de tre dilemmana relevanta för deltagarna, och om så är fallet, hur hanteras de av deltagarna när de skapar sina självberättelser online och offline?

Resultat

Resultaten visar att alla tre dilemma är högst relevanta för deltagarna, och att det verkligen handlar om dilemman. Deltagarna hanterar alltså dilemman genom att hela tiden förhålla sig till vad de ska inkludera i sina självberättelser. Dilemmana är också ihopflätade med varandra och i vissa fall överlappar de.

Deltagarna skapar självberättelser i vilka de både är samma som de var innan stroken och förändrade. De är både samma som andra personer som överlevt stroke (med eller utan afasi) och annorlunda, d.v.s. de är både ”funktionshindrade” (sic) och ”normala”. De uppvisar både självständighet och ett beroende av andra.

Dessutom visar resultaten att deltagarna har möjlighet att skapa andra självberättelser när de kommunicerar online jämfört med offline. Att de skapar en viss självberättelse offline betyder inte att den ser likadan ut online, eftersom dessa två arenor ger olika förutsättningar för kommunikation.

——————————————-

Fotnot

Denna text är en kortfattad svensk sammanfattning av artikeln Still the same? – Self-identity dilemmas when living with post-stroke aphasia in a digitalised society [1], som är en del av Helena Taubners avhandlingsprojekt om afasi.

Samma personer ingår även i artikeln  Signs of Aphasia – Online Identity and Stigma Management in Post-Stroke Aphasia, som sammanfattas på svenska här.

——————————————-

Källor

      1. Taubner, Hallén & Wengelin (2019). Still the same? – Selfidentity dilemmas when living with post-stroke aphasia in a digitalised society, Aphasiology.
      2. Giddens (1991). Modernity and self-identity: Self and society in the late modern age. Cambridge: Polity press
      3. Witzel, A. and H. Reiter, The problem-centred interview. 2012, London: SAGE.
      4. Kozinets, R.V., Netnography: redefined (2nd ed.) 2015, London: SAGE.
      5. Bamberg (2011). Who am I? Narration and its contribution to self and identity. Theory and Psychology, 21, 3–24.

Sarah Scott, again

Remember Sarah Scott? Her latest video was recorded to be shown at an aphasia conference in Australia. In it, she talks about so many things that are relevant to my thesis!

She talks about how life took a very unexpected turn when she had her stroke, and how she had to think differently about her future. She talks about how digital technology is decisive for her to communicate with others, because it enables her to convert speech into text and send it to people. She talks about people’s lacking awareness about the fact that young people can have strokes, and the importance of media representations of people with aphasia.

All those aspects of living with aphasia are included in my thesis. Coming up!

 

Europeiska afasidagen 2018

Idag, den 10 oktober, är det ”Europeiska afasidagen” och därför uppmärksammas afasi lite extra runt om i Sverige och i Europa. Själv sitter jag och skriver, och försöker samla tankarna kring alla berättelser som jag har fått ta del av under de senaste årens avhandlingsarbete.

Det är med stor tacksamhet jag tänker på ”mina” deltagare. Malin, Einar, Johan, Claes, Ove, Joakim, Maria, Frida, Ellen, Sofia, Dennis, Anette, Per, Ulla, Monica, Oskar, Rosa, Selena, Anders, Kalle och Pia – utan er hade mitt drömprojekt aldrig kunnat bli verklighet! Därför vill jag uppmärksamma afasidagen genom att lyfta fram er. Ni är stjärnor, allihop!

Afasiförbundet har gjort en lista över olika inslag i media med anledning av Europeiska afasidagen. Missa inte den!

(PS. Deltagarna heter självklart andra namn i verkligheten.)

Kommunikationsträning i den virtuella världen EVA Park / @EVAphasia #aphasia

Vad har virtuella världar med afasi att göra?

Att leva med afasi innebär ofta att man känner sig obekväm i situationer där man är beroende av en fungerande kommunikation. Det kan handla om att beställa mat på restaurang, att ringa försäkringskassan, att säga hej till grannen när man möts eller att prata med barnens lärare om skolresultat – eller om vad som helst. Hur tränar man på sådana situationer, men i en miljö där man ändå kan känna sig trygg? Jo, i en virtuell värld.

Ett forskningsprojekt vid City, University of London handlar om att skapa och använda en virtuell värld (den kallas EVA Park) där personer med afasi kan träna på just sådana situationer. I EVA Park möts personer med afasi och stödpersoner (ofta logopeder) för att kommunicera. Där finns miljöer som påminner om situationer som kan kännas utmanande, men också många lekfulla och fantasieggande inslag som stora djur och undervattensrum.

capture

Inom projektet konstaterar man nu att kommunikationsträningen i den virtuella världen är framgångsrik, inte minst när det gäller ökat självförtroende hos personerna med afasi. Visst är det spännande?

Jag träffade några av forskarna bakom EVA Park när jag var på IARC-konferensen i London för ett par år sedan. Det är roligt att följa deras framsteg!

Grattis, Sundsgårdens folkhögskola, till 30 år med afasilinje!

På fem folkhögskolor i Sverige finns det långkurser för personer med afasi, och på ytterligare några finns det kortare kurser. Uppläggen ser lite olika ut, men det gemensamma är att personer med afasi erbjuds utbildning för att återerövra sitt förlorade språk. Det är en fantastisk del av det svenska välfärdssamhället!

I år fyller Afasilinjen vid Sundsgårdens folkhögskola i Skåne 30 år (grattis!), vilket de bland annat uppmärksammar med en ny webbplats: www.afasilinjen.se Där kan du höra deltagarna berätta om sig själva, om att ha afasi, och se olika aktiviteter som de gör tillsammans. Visst ser det roligt ut?

skarmavbild-2018-03-19-kl-13-34-34

Vilka de olika kurserna (både långa och korta) är går att hitta på Afasiförbundets webb: www.afasi.se/afasiforbundet/folkhogskolor-med-afasikurser

 

Nytt om afasi från Socialstyrelsen – SVT uppmärksammar kommande riktlinjer

I mars kommer nya riktlinjer från Socialstyrelsen om hur vården efter stroke ska se ut. För första gången tas de drabbades språkliga rehabilitering upp i riktlinjerna, vilket är efterlängtat för hela afasi-Sverige. Nu slås det fast att personer med afasi bör erbjudas intensiv språklig träning med logoped och dessutom ska närstående få stöd och hjälp.

SVT Örebro uppmärksammar nyheten på sin sajt och i sina inslag idag. Följ länkarna för att läsa och lyssna på deras rapportering:

Nya riktlinjer ska ge jämlik vård för afasidrabbade:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/nya-riktlinjer-ska-ge-jamlik-vard-for-afasidrabbade

Logopeden förklarar: Det här är afasi:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/logopeden-forklarar-det-har-ar-afasi

Jens tappade talet efter stroken:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/jens-tappade-talet-efter-stroken

capture