Författararkiv: Helena Taubner

Kommunikationsträning i den virtuella världen EVA Park / @EVAphasia #aphasia

Vad har virtuella världar med afasi att göra?

Att leva med afasi innebär ofta att man känner sig obekväm i situationer där man är beroende av en fungerande kommunikation. Det kan handla om att beställa mat på restaurang, att ringa försäkringskassan, att säga hej till grannen när man möts eller att prata med barnens lärare om skolresultat – eller om vad som helst. Hur tränar man på sådana situationer, men i en miljö där man ändå kan känna sig trygg? Jo, i en virtuell värld.

Ett forskningsprojekt vid City, University of London handlar om att skapa och använda en virtuell värld (den kallas EVA Park) där personer med afasi kan träna på just sådana situationer. I EVA Park möts personer med afasi och stödpersoner (ofta logopeder) för att kommunicera. Där finns miljöer som påminner om situationer som kan kännas utmanande, men också många lekfulla och fantasieggande inslag som stora djur och undervattensrum.

capture

Inom projektet konstaterar man nu att kommunikationsträningen i den virtuella världen är framgångsrik, inte minst när det gäller ökat självförtroende hos personerna med afasi. Visst är det spännande?

Jag träffade några av forskarna bakom EVA Park när jag var på IARC-konferensen i London för ett par år sedan. Det är roligt att följa deras framsteg!

So, what’s my PhD project about, anyway?

When people ask me what my project is about, I usually answer ”aphasia” and we end up in a discussion (or sometimes more of a lecture from my part, to be honest) about what aphasia is and is not. But, what is my project about, more specifically? Now that I have a year and a half left to the finish line, I am starting to have an answer to that question.

My project is about identity construction when living with aphasia in a digital society, and it is based on four studies. These four studies are at different levels, starting at the individual level (about stigma management strategies when communicating online), moving to the interactional level (about identity dilemmas) and the group level (about literacy practices), to end up at the societal level (about media representations). So my perspective gets wider and wider as I move forward through the studies.

And where am I right now? Well, study 1 is published (you find the full text version here and a Swedish summary here!). Study 2 is submitted to a journal and I can’t wait to hear what the reviewers have to say about it. Study 3 is what my mind is most occupied with right now, since I just completed the data collection. I conducted ethnographic research at a ”folk high school” with an education for people with aphasia, staying there with them for three weeks. It was great! So, the next step for study 3 is to analyze all the data (video, audio, photos, notes…). And study 4 is still being planned in detail, before the data collection can begin. Hopefully, I can soon share some more results with you!

avhandlingsprocessen

 

Grattis, Sundsgårdens folkhögskola, till 30 år med afasilinje!

På fem folkhögskolor i Sverige finns det långkurser för personer med afasi, och på ytterligare några finns det kortare kurser. Uppläggen ser lite olika ut, men det gemensamma är att personer med afasi erbjuds utbildning för att återerövra sitt förlorade språk. Det är en fantastisk del av det svenska välfärdssamhället!

I år fyller Afasilinjen vid Sundsgårdens folkhögskola i Skåne 30 år (grattis!), vilket de bland annat uppmärksammar med en ny webbplats: www.afasilinjen.se Där kan du höra deltagarna berätta om sig själva, om att ha afasi, och se olika aktiviteter som de gör tillsammans. Visst ser det roligt ut?

skarmavbild-2018-03-19-kl-13-34-34

Vilka de olika kurserna (både långa och korta) är går att hitta på Afasiförbundets webb: www.afasi.se/afasiforbundet/folkhogskolor-med-afasikurser

 

Nytt om afasi från Socialstyrelsen – SVT uppmärksammar kommande riktlinjer

I mars kommer nya riktlinjer från Socialstyrelsen om hur vården efter stroke ska se ut. För första gången tas de drabbades språkliga rehabilitering upp i riktlinjerna, vilket är efterlängtat för hela afasi-Sverige. Nu slås det fast att personer med afasi bör erbjudas intensiv språklig träning med logoped och dessutom ska närstående få stöd och hjälp.

SVT Örebro uppmärksammar nyheten på sin sajt och i sina inslag idag. Följ länkarna för att läsa och lyssna på deras rapportering:

Nya riktlinjer ska ge jämlik vård för afasidrabbade:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/nya-riktlinjer-ska-ge-jamlik-vard-for-afasidrabbade

Logopeden förklarar: Det här är afasi:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/logopeden-forklarar-det-har-ar-afasi

Jens tappade talet efter stroken:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/jens-tappade-talet-efter-stroken

capture

 

Två disputationer idag: idrottskarriärer och bildterapi

Idag har vi inte mindre än två disputationer här på Akademin för Hälsa och välfärd! I förmiddags var det Alina Franck som disputerade på sin avhandling om övergången från junior- till senior-idrott. Och nu på eftermiddagen är det dags för Gärd Holmqvist och hennes avhandling ”Bildterapi – en väg till inre förändring och förbättrad hälsa”.

Jag känner mig glad och stolt över att vara kollega med dessa två starka, kompetenta och härliga kvinnor!

Go, Malin! – Defence of a PhD thesis about language abilities in persons with brain tumours

What happens to a person’s language abilities when he or she gets a brain tumour (or more specifically a low-grade glioma)? And when the person undergoes surgery to remove the tumour – what happened to the language abilities then? Those are the questions in the new PhD thesis  ”Language abilities in patients with low-grade glioma – detecting signs of subtle dysfunction” which Malin Antonsson defended today in Gothenburg. 

Malin’s work shows that even if the language abilities are severely damaged just after the surgery, the patients recover significantly over the following three months. That’s hopeful! 

The abstract and the frame of the thesis can be found at https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/53612

Brukaren och assistenten – underbara filmer om egenmakt

Simon och hans assistent Lovisa har gjort en liten serie filmer som utmanar våra tankar om personlig assistans. Inom vilka gränser ska assistenten bara lyda brukaren? Vem ansvarar egentligen för vad assistenten gör? Vems röst är det som hörs? Vem får skulden när något blir fel?

Jag kan varmt rekommendera att se filmerna ”Brukaren och assistenten”. Det är 10 avsnitt (på ca 1,5 minut) som är gjorda av SVT humor och som finns på youtube.

Brukaren och assistenten, startbild

Missa inte bakom-kulisserna-avsnittet!

 

Stolt handledare till Halmstad kommuns funktionshinderstipendiater

Idag, med anledning av den Internationella funktionshinderdagen, delade Halmstad kommun ut sitt stipendium till studenter som har skrivit uppsatser inom funktionshinderområdet. Så stolt jag är över att två av stipendiaterna – Frida Sandberg och Marie Lundh – är ”mina” studenter! Jag har haft nöjet att handleda deras magisteruppsatser i handikappvetenskap, och även om uppsatserna är väldigt olika varandra så är de båda två väl värda att läsa.

Stipendieutdeldning

Marie Lundh och Frida Sandberg tar emot Halmstad kommuns stipendium.

Maries uppsats handlar om tillgänglighet på vårdcentraler. Den finns att läsa här.

Fridas uppsats handlar universitetsstudenter med funktionsnedsättning. Den finns att läsa här.

På Högskolans webb finns en artikel om stipendieutdelningen (som även omfattade Julia Cadjo och Emelie Persson, och ett par hedersomnämnanden). Den handlar också om att Maria Johansson från Lika Unika höll en föreläsning. Artikeln finns att läsa här.

 

Sista föreläsningen som student? 

Idag gick #livetsomdoktorand in i en ny fas, för idag har jag varit på den sista föreläsningen i min roll som student. Det kändes passande att föreläsningen hölls av professor emeritus (läs gurun) Berth Danermark och att den handlade om olika perspektiv på funktionshinder. 

Nu kvarstår att göra två examinationsuppgifter och sedan är jag klar med hela kursdelen inom forskarutbildningen. Är det en milstolpe jag ser där framme? 

Att vara doktorand och läsa kurser vore inte alls lika roligt om det inte var för de fina (kloka, inspirerande, stöttande, trevliga och allmänt fantastiska) doktorandkollegorna! Tack, Renee och Ellen, för trevliga kursdagar i Jönköping! 

Renee Luthra, Helena Taubner, Ellen Backman