Europeiska afasidagen 2018

Idag, den 10 oktober, är det ”Europeiska afasidagen” och därför uppmärksammas afasi lite extra runt om i Sverige och i Europa. Själv sitter jag och skriver, och försöker samla tankarna kring alla berättelser som jag har fått ta del av under de senaste årens avhandlingsarbete.

Det är med stor tacksamhet jag tänker på ”mina” deltagare. Malin, Einar, Johan, Claes, Ove, Joakim, Maria, Frida, Ellen, Sofia, Dennis, Anette, Per, Ulla, Monica, Oskar, Rosa, Selena, Anders, Kalle och Pia – utan er hade mitt drömprojekt aldrig kunnat bli verklighet! Därför vill jag uppmärksamma afasidagen genom att lyfta fram er. Ni är stjärnor, allihop!

Afasiförbundet har gjort en lista över olika inslag i media med anledning av Europeiska afasidagen. Missa inte den!

(PS. Deltagarna heter självklart andra namn i verkligheten.)

Andra gången gillt?

Artikel nummer två är inskickad (igen)!

Jag skriver en så kallad sammanläggningsavhandling. Det betyder att avhandlingen består av (i mitt fall) fyra separata artiklar som ska publiceras var för sig i vetenskapliga tidskrifter (och sedan ska de knytas ihop till en helhet i den så kallade ”kappatexten”).

Att få sin forskning publicerad i en vetenskaplig tidskrift är en invecklad och långdragen procedur. Texten ska bedömas av (för mig anonyma) granskare och redaktionen ska säga sitt. Antingen (vilket typ aldrig händer) kan artikeln bli accepterad rakt av, eller så kan man få veta vilka (större eller mindre) ändringar man behöver göra. Eller så kan den helt enkelt bli avfärdad direkt – vilket var det som hände en av mina artiklar för inte så länge sedan.

Jag hade skickat in den till en tidskrift, men fick tillbaka den med meddelandet att de inte ville publicera den. Lösningen då är att arbeta om texten och skicka till någon annan tidskrift och sedan hoppas på bättre tur där. Och nu, alldeles nyss, skickade jag in den till den nya tidskriften! Det har inneburit ganska mycket arbete att anpassa den efter reglerna som den nya tidskriften har (för de skiljer sig ju såklart från den första tidskriften), så det känns jätteskönt att kunna avsluta veckan genom att säga: ”Submitted!”.

Nu ska jag fira med glass i den härliga sommarsolen.

Kommunikationsträning i den virtuella världen EVA Park / @EVAphasia #aphasia

Vad har virtuella världar med afasi att göra?

Att leva med afasi innebär ofta att man känner sig obekväm i situationer där man är beroende av en fungerande kommunikation. Det kan handla om att beställa mat på restaurang, att ringa försäkringskassan, att säga hej till grannen när man möts eller att prata med barnens lärare om skolresultat – eller om vad som helst. Hur tränar man på sådana situationer, men i en miljö där man ändå kan känna sig trygg? Jo, i en virtuell värld.

Ett forskningsprojekt vid City, University of London handlar om att skapa och använda en virtuell värld (den kallas EVA Park) där personer med afasi kan träna på just sådana situationer. I EVA Park möts personer med afasi och stödpersoner (ofta logopeder) för att kommunicera. Där finns miljöer som påminner om situationer som kan kännas utmanande, men också många lekfulla och fantasieggande inslag som stora djur och undervattensrum.

capture

Inom projektet konstaterar man nu att kommunikationsträningen i den virtuella världen är framgångsrik, inte minst när det gäller ökat självförtroende hos personerna med afasi. Visst är det spännande?

Jag träffade några av forskarna bakom EVA Park när jag var på IARC-konferensen i London för ett par år sedan. Det är roligt att följa deras framsteg!

So, what’s my PhD project about, anyway?

When people ask me what my project is about, I usually answer ”aphasia” and we end up in a discussion (or sometimes more of a lecture from my part, to be honest) about what aphasia is and is not. But, what is my project about, more specifically? Now that I have a year and a half left to the finish line, I am starting to have an answer to that question.

My project is about identity construction when living with aphasia in a digital society, and it is based on four studies. These four studies are at different levels, starting at the individual level (about stigma management strategies when communicating online), moving to the interactional level (about identity dilemmas) and the group level (about literacy practices), to end up at the societal level (about media representations). So my perspective gets wider and wider as I move forward through the studies.

And where am I right now? Well, study 1 is published (you find the full text version here and a Swedish summary here!). Study 2 is submitted to a journal and I can’t wait to hear what the reviewers have to say about it. Study 3 is what my mind is most occupied with right now, since I just completed the data collection. I conducted ethnographic research at a ”folk high school” with an education for people with aphasia, staying there with them for three weeks. It was great! So, the next step for study 3 is to analyze all the data (video, audio, photos, notes…). And study 4 is still being planned in detail, before the data collection can begin. Hopefully, I can soon share some more results with you!

avhandlingsprocessen

 

Grattis, Sundsgårdens folkhögskola, till 30 år med afasilinje!

På fem folkhögskolor i Sverige finns det långkurser för personer med afasi, och på ytterligare några finns det kortare kurser. Uppläggen ser lite olika ut, men det gemensamma är att personer med afasi erbjuds utbildning för att återerövra sitt förlorade språk. Det är en fantastisk del av det svenska välfärdssamhället!

I år fyller Afasilinjen vid Sundsgårdens folkhögskola i Skåne 30 år (grattis!), vilket de bland annat uppmärksammar med en ny webbplats: www.afasilinjen.se Där kan du höra deltagarna berätta om sig själva, om att ha afasi, och se olika aktiviteter som de gör tillsammans. Visst ser det roligt ut?

skarmavbild-2018-03-19-kl-13-34-34

Vilka de olika kurserna (både långa och korta) är går att hitta på Afasiförbundets webb: www.afasi.se/afasiforbundet/folkhogskolor-med-afasikurser

 

Nytt om afasi från Socialstyrelsen – SVT uppmärksammar kommande riktlinjer

I mars kommer nya riktlinjer från Socialstyrelsen om hur vården efter stroke ska se ut. För första gången tas de drabbades språkliga rehabilitering upp i riktlinjerna, vilket är efterlängtat för hela afasi-Sverige. Nu slås det fast att personer med afasi bör erbjudas intensiv språklig träning med logoped och dessutom ska närstående få stöd och hjälp.

SVT Örebro uppmärksammar nyheten på sin sajt och i sina inslag idag. Följ länkarna för att läsa och lyssna på deras rapportering:

Nya riktlinjer ska ge jämlik vård för afasidrabbade:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/nya-riktlinjer-ska-ge-jamlik-vard-for-afasidrabbade

Logopeden förklarar: Det här är afasi:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/logopeden-forklarar-det-har-ar-afasi

Jens tappade talet efter stroken:
https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/jens-tappade-talet-efter-stroken

capture

 

Två disputationer idag: idrottskarriärer och bildterapi

Idag har vi inte mindre än två disputationer här på Akademin för Hälsa och välfärd! I förmiddags var det Alina Franck som disputerade på sin avhandling om övergången från junior- till senior-idrott. Och nu på eftermiddagen är det dags för Gärd Holmqvist och hennes avhandling ”Bildterapi – en väg till inre förändring och förbättrad hälsa”.

Jag känner mig glad och stolt över att vara kollega med dessa två starka, kompetenta och härliga kvinnor!

Go, Malin! – Defence of a PhD thesis about language abilities in persons with brain tumours

What happens to a person’s language abilities when he or she gets a brain tumour (or more specifically a low-grade glioma)? And when the person undergoes surgery to remove the tumour – what happened to the language abilities then? Those are the questions in the new PhD thesis  ”Language abilities in patients with low-grade glioma – detecting signs of subtle dysfunction” which Malin Antonsson defended today in Gothenburg. 

Malin’s work shows that even if the language abilities are severely damaged just after the surgery, the patients recover significantly over the following three months. That’s hopeful! 

The abstract and the frame of the thesis can be found at https://gupea.ub.gu.se/handle/2077/53612