Kategoriarkiv: På svenska – In Swedish

Stolt handledare till Halmstad kommuns funktionshinderstipendiater

Idag, med anledning av den Internationella funktionshinderdagen, delade Halmstad kommun ut sitt stipendium till studenter som har skrivit uppsatser inom funktionshinderområdet. Så stolt jag är över att två av stipendiaterna – Frida Sandberg och Marie Lundh – är ”mina” studenter! Jag har haft nöjet att handleda deras magisteruppsatser i handikappvetenskap, och även om uppsatserna är väldigt olika varandra så är de båda två väl värda att läsa.

Stipendieutdeldning

Marie Lundh och Frida Sandberg tar emot Halmstad kommuns stipendium.

Maries uppsats handlar om tillgänglighet på vårdcentraler. Den finns att läsa här.

Fridas uppsats handlar universitetsstudenter med funktionsnedsättning. Den finns att läsa här.

På Högskolans webb finns en artikel om stipendieutdelningen (som även omfattade Julia Cadjo och Emelie Persson, och ett par hedersomnämnanden). Den handlar också om att Maria Johansson från Lika Unika höll en föreläsning. Artikeln finns att läsa här.

 

Sista föreläsningen som student? 

Idag gick #livetsomdoktorand in i en ny fas, för idag har jag varit på den sista föreläsningen i min roll som student. Det kändes passande att föreläsningen hölls av professor emeritus (läs gurun) Berth Danermark och att den handlade om olika perspektiv på funktionshinder. 

Nu kvarstår att göra två examinationsuppgifter och sedan är jag klar med hela kursdelen inom forskarutbildningen. Är det en milstolpe jag ser där framme? 

Att vara doktorand och läsa kurser vore inte alls lika roligt om det inte var för de fina (kloka, inspirerande, stöttande, trevliga och allmänt fantastiska) doktorandkollegorna! Tack, Renee och Ellen, för trevliga kursdagar i Jönköping! 

Renee Luthra, Helena Taubner, Ellen Backman

Mina bilder kommer till nytta hos ”Cultural Encounters and Differences”

I våras var jag på Nordic Aphasia Conference i Köpenhamn. Nu har bloggen Cultural Encounters and Differences haft nytta av mina bilder från konstutställningen och körframträdandet under konferensen – det är kul att vi kan samverka om att sprida kunskap om afasi! 

Läs blogginlägget, som är skrivet av Anna-Dora Maron, på http://culturalencountersanddifferences.dk/livet-med-afasi-fra-objekt-til-subjekt




Rätten till frihet – föreläsning i samband med Internationella funktionshinderdagen

”Rätten till frihet – rätten att kunna vara den man är” – det är rubriken på årets föreläsning i samband med Internationella funktionshinderdagen. Maria Johansson från Lika Unika kommer till Högskolan i Halmstad och berättar om mänskliga rättigheter i ett funktionshinderperspektiv. Vad krävs av ett samhälle för att verkligen hantera mänsklig mångfald?

capture

Föreläsningen ges den 4 december (fast Internationella funktionshinderdagen är den 3 december, men det är en söndag i år) och i samband med den delas Halmstads kommuns stipendium till uppsatser om funktionshinder ut. Det blir intressant!

Läs mer på Högskolans webb!

Välkommen till bloggosfären, Afasiforskningsbloggen! #afasi #forskning

Med glädje hälsar jag en blogg-granne välkommen till bloggosfären: Afasiforskningsbloggen på www.afasiforskning.com

Afasiforskningsbloggen drivs av Camilla Olsson och Karin Myrberg, som är logopeder och doktorander. De inleder med frågan ”Finns det ett behov av att sprida kunskap om afasi?” och jag instämmer självklart i deras ”JA”. 

Hedersuppdrag: prata om #afasi med Strokeföreningen och Afasiföreningen 

Ikväll har jag haft ett hedersuppdrag: jag har pratat om min forskning med Strokeföreningen och Afasiföreningen i Skaraborg. Att sitta på min kammare och forska blir meningsfullt först när det sker i dialog med människorna det berör. 

Så tack för att jag fick komma och prata med er och för att jag hela tiden får lov att lära mig mer av er! Och tack för rosen. 🙂

Afasidagen 2017: Afasiförbundet vägrar vara tysta

Idag, den 10 oktober, uppmärksammas afasi lite extra genom den Internationella afasidagen

Afasiförbundet (www.afasi.se), som har som slogan ”Vi vägrar vara tysta!”, går ut starkt i media idag för att uppmärksamma att stroke- och afasivården blir allt mer ojämlik i Sverige. Beroende på vilket landsting du bor i får du väldigt olika förutsättningar för en god rehabilitering, och på många platser genomförs betydande försämringar. I sitt pressmeddelande skriver Afasiförbundet (genom sin ordförande Lars Berge-Kleber):

”Ojämlikheten i strokevård och rehabilitering är stor med omfattande regionala skillnader. I Stockholm får allt färre personer allvarliga konsekvenser av en stroke till följd av snabb och specialiserad behandling med trombolys och trombektomi. I Jönköpingsregionen har antalet sjukhusplatser till personer som fått en stroke redan bantats ned med två tredjedelar. På andra håll i landet, exempelvis i Gävle, har en diskussion förts om att slå samman strokeenheten med geriatriken. Detta trots att det finns starka evidens för att vård vid strokeenhet räddar liv.”

”Att Socialstyrelsens många bra förslag i ”Vård vid stroke” omsätts i praktiken regionalt är därför avgörande för de många tusen människor som varje år får afasi efter en stroke. Såväl landsting som regioner måste ta ansvar för sina delar av vårdkedjan. Det är av högsta vikt att landsting, regioner och kommuner i Sverige rustar sin afasi- och strokevård. Nationalekonomiskt kommer det att löna sig genom ett minskat vårdbehov, lägre rehabiliteringskostnader och minskat produktionsbortfall bland personer som får stroke i yrkesverksam ålder. Utifrån ett etiskt perspektiv finns det bara vinnare.”

14581365_10154415481855664_1697077308828324753_n

Pressmeddelandet finns publicerat i en rad olika tidningar idag, som debattinlägg med lokala avsändare.

Hela Hälsingland: http://www.helahalsingland.se/opinion/insandare/stora-skillnader-i-vard-en-av-tre-far-afasi-efter-stroke

Nya Wermlands-Tidningen: http://nwt.se/asikter/debatt/2017/10/10/varden-har-blivit-allt-mer-ojamlik

Gefle Dagblad: http://www.gd.se/opinion/debatt/varden-vid-afasi-och-stroke-ar-allt-ojamlikare

Östersunds-Posten: http://www.op.se/opinion/debatt/debatt-varden-vid-afasi-och-stroke-allt-mer-ojamlik

Heja Afasiförbundet! 🙂

Etikansökan postad

Idag har jag postat min (andra) etikansökan! Att bedriva forskning där människor medverkar innebär ett stort etiskt ansvar. Genom historien – och i nutid! – har det visat sig att forskare ibland bokstavligt talat går över lik för att kunna driva igenom sina projekt. För att förhindra att människor far illa av att delta i forskning finns därför en rad forskningsetiska regler, och all forskning som avser människor måste godkännas av en etikprövningsnämnd innan den får genomföras.

För min egen del innebär detta att jag måste (vilket jag gärna gör!) etikpröva alla delar av mitt projekt som innebär att personer med afasi medverkar. I början av projektet (i februari 2015) genomfördes en etikprövning av den första halvleken av mitt projekt – och nu är det dags igen! Efter mitt halvtidsseminarium i våras går mitt projekt in i en ny fas, och en ny etikprövning ska genomföras. Det har inneburit en del arbete att skriva ansökan, men jag märker också att det gick lättare den här gången än den förra. Jag har lärt mig mycket sedan dess!

Nu är ansökan (35 sidor i 18 kopior!) postad till den regionala etikprövningsnämnden i Lund, och jag kan bara vänta på deras utlåtande.

img_1234

Tecken på afasi – identitet på nätet när man lever med afasi efter stroke

telefonfotokvinnaliten

Vårt språk är centralt för våra identiteter. Vi blir dem vi är genom att kommunicera. Mycket av kommunikationen i den västerländska kulturen sker på internet, men trots det finns det nästan ingen forskning som kombinerar alla tre fälten afasi, identitet och internet. Studier om afasi och internet handlar istället ofta om rehabilitering [2, 3, 4, 5, 6, 7], möjligheten att hitta information om afasi [8] eller hur tekniken kan förbättras för personer som lever med afasi [9, 10].

Syftet med den här studien [1] var att undersöka hur nätanvändande personer i yrkesverksam ålder som lever med afasi efter stroke hanterar sin identitet när de kommunicerar på internet.

Som teori användes Goffmans stigmateori [12] som handlar om hur man hanterar att man uppfattas som annorlunda. För att istället uppfattas som normal kan man vilja dölja vissa egenskaper, och det kallar Goffman för att man försöker ”passera”.

Dessutom användes socio-semiotik [11] som bland annat handlar om att kommunikation sker på tre olika nivåer [13]: komposition (d.v.s. form, som till exempel stavning och grammatik), innehåll (vad man berättar) och kontext (i vilket sammanhang kommunikationen sker).

Metod

Nio personer som levde med afasi efter stroke ingick i studien. De var mellan 26 och 61 år gamla. Sex av dem var kvinnor och tre män. De studerades genom intervjuer [14] och observationer på internet [15]. Intervjuerna var mellan 1 och 3 timmar långa.

Observationerna på nätet skedde retroaktivt, d.v.s. från intervjudatumet och bakåt i tiden. Totalt analyserades 1581 inlägg från Facebook, Instagram, bloggar och websajter.

Analysen byggde på tre frågor:

  • Finns det synliga tecken på att deltagarna har afasi eller på att de försöker ”passera” i deras kommunikation på nätet?
  • Om det är så, syns afasin då i kommunikationens komposition, innehåll eller kontext?
  • Finns det skillnader mellan vad deltagarna säger i intervjuerna och hur de kommunicerar på nätet?

Resultat

Resultatet visade framför allt att deltagarna gjorde på olika sätt, men också att det var olika mellan olika nätforum. Att man kommunicerar på ett sätt på Facebook betyder inte att man gör likadant på till exempel en dejtingsajt.

När det gällde kommunikationens komposition hittades tre teman:

  • Att förlita sig på teknik eller andra personer – deltagarna tog hjälp av andra personer eller av tekniska hjälpmedel för att kommunicera
  • Bortom tal och skrift – deltagarna hade fördel av att man kan använda många olika sätt att kommunicera på nätet (som t.ex. med bilder, filmer eller gilla-knappen)
  • Att kontrollera tajming och hastighet – det var viktigt för deltagarna att ha kontroll över hastigheten när de kommunicerade och de valde helst sätt som inte krävde så hög hastighet

Det var inte så vanligt att deltagarna postade innehåll om afasi, men några av dem använde internet för att sprida information och öka kunskapen om afasi. Att en person gjorde på ett sätt (till exempel för att försöka passera) i en typ av kontext innebar inte att hen gjorde samma sak i ett annat forum.

De tre nivåerna (komposition, innehåll och kontext) var inte oberoende av varandra. Om en person skulle vilja ”passera”, måste hen kontrollera nivåerna i en specifik ordning, nämligen först kontexten, sedan kompositionen och sist innehållet.

 

——————————————-

Fotnot

Denna text är en kortfattad svensk sammanfattning av artikeln Signs of Aphasia – Online Identity and Stigma Management in Post-Stroke Aphasia [1], som är en del av Helena Taubners avhandlingsprojekt om afasi.

 

——————————————-

Källor

  1. Taubner, H., M. Hallén, and Å. Wengelin, Signs of Aphasia – Online Identity and Stigma Management in Post-Stroke Aphasia. Cyberpsychology: Journal of Psychosocial Research on Cyberspace, 2017. 11(1): p. article 10.
  2. Yasuda, K., et al., Effectiveness of a vocabulary data file, encyclopaedia, and Internet homepages in a conversation‐support system for people with moderate‐to‐severe aphasia. Aphasiology, 2007. 21(9): p. 867-882.
  3. Behrns, I., L. Hartelius, and Å. Wengelin, Aphasia and computerised writing aid supported treatment. Aphasiology, 2009. 23(10): p. 1276-1294.
  4. Furnas, D.W. and L.A. Edmonds, The effect of computerised Verb Network Strengthening Treatment on lexical retrieval in aphasia. Aphasiology, 2014. 28(4): p. 401-420.
  5. Sjöqvist Nätterlund, B., A new life with aphasia: everyday activities and social support. Scandinavian Journal of Occupational Therapy, 2010. 17(2): p. 117-129.
  6. Mortley, J., J. Wade, and P. Enderby, Superhighway to promoting a client‐therapist partnership? Using the Internet to deliver word‐retrieval computer therapy, monitored remotely with minimal speech and language therapy input. Aphasiology, 2004. 18(3): p. 193-211.
  7. Hall, N., M. Boisvert, and R. Steele, Telepractice in the assessment and treatment of individuals with aphasia: a systematic review. International journal of telerehabilitation, 2013. 5(1): p. 27-38.
  8. Kerr, J., K. Hilari, and L. Litosseliti, Information needs after stroke: What to include and how to structure it on a website. A qualitative study using focus groups and card sorting. Aphasiology, 2010. 24(10): p. 1170-1196.
  9. Ghidella, C., et al., Aphasia websites: An examination of their quality and communicative accessibility. Aphasiology, 2005. 19(12): p. 1134-1146.
  10. Menger, F., J. Morris, and C. Salis, Aphasia in an Internet age: wider perspectives on digital inclusion. Aphasiology, 2016. 30(2-3): p. 112-132.
  11. Hodge, R. and G. Kress, Social semiotics. 1988, Cambridge: Polity Press.
  12. Goffman, E., Stigma – notes on the management of spoiled identity. 1963, London: Penguin Books Ltd.
  13. Kress, G.R., Literacy in the new media age. 2003, London: Routledge.
  14. Witzel, A. and H. Reiter, The problem-centred interview. 2012, London: SAGE.
  15. Kozinets, R.V., Netnography: redefined (2nd ed.) 2015, London: SAGE.

Gärds slutseminarium om bildterapi 

Idag har min doktorandkollega Gärd Holmqvist haft sitt slutseminarium, vilket är den sista milstolpen innan disputationen. Hennes avhandling handlar om bildterapi och upplevelser av förändring. Det blev en väldigt givande diskussion, även för oss som lyssnade. Vi fick anledning att fundera över frågor som ”Vad är egentligen en bild?” och ”Varför är det bara kvinnor som studerar till bildterapeut?”. Granskare var Unni Lindström (professor emerita från Finland) och Marta Cuesta (docent här ifrån HH). Bra jobbat, Gärd!