Pedagog och person som satsning

På socialförvaltningen i Halmstads kommun har man valt att rekrytera en IKT-pedagog som ska vara stöd till verksamheten i arbetet kring digitala verktyg. I filmen berättar personen bakom rollen om sitt uppdrag och om några av de verktyg som han arbetar med att införa i förvaltningen under projekttiden.

 

Socialförvaltningen i Halmstads kommun har rekryterat en IKT-pedagog som ska arbeta direkt mot verksamheten med att utveckla modeller och rutiner för att omhänderta nya förslag och idéer på digitalisering. I filmen berättar David Lönn, IKT-pedagog, vad rollen innebär och vilka digitala tjänster och verktyg som de valt att utveckla i förvaltningen.

Vad står IKT för?
David beskriver att ”IKT” är nya ordet för ”IT”. Han utvecklar att det är en förkortning för information- och kommunikationsteknik, vilket kan vara digitala verktyg, tjänster och hjälpmedel som underlättar dialog mellan vård- och omsorgspersonal och brukarna. Han nämner förflyttningen från teknik som för några år sedan var lika med en dator, till dagens uppkopplade teknik och som exempelvis smarta kylskåp.

Utbildning i digital teknik
I filmen berättar ett par andra personer om olika digitala tjänster/verktyg/hjälpmedel som förvaltningen inför och om behovet av tekniken. I socialförvaltningen förekommer ”MemoPlanner”, ”Om mej” och ”Emra kollen” som digitala verktyg och tjänster, där personalen får extra utbildning och stöd kring användningen. Här spelar IKT-pedagogen en betydande roll. Något som David själv inte nämner men som också är av betydelse för projektet Digga Halland är att han i sin roll som IKT-pedagog varit ute i alla verksamheter och genomfört Digga Hallands webbutbildning i grupp, vilket varit både uppskattat och lärorikt.

Digitaliseringsombuden får ta del av lösningar för smarta hem

I Laholms andra lärprocessfilm, skuggas ett tillfälle när digitaliseringsombuden får utbildning i Google Home. Deltagarna uppskattar att få ställa frågor om hur tekniken fungerar och även utveckla idéer om hur den kan användas i det vardagliga arbetet.

Initiativet att få till ett utbildningstillfälle med fokus på tjänster och lösningar inom smarta hem, kom från delprojektledaren Christel Axelsson. Hon såg fördelar med att nyttja kompetens och kunskap från andra personer i projektet, för att utveckla digitaliseringsombuden. Christel frågade om delprojektledaren i Halmstads kommun kunde hålla i ett utbildningstillfälle för ombuden, vilket visade sig bli en bra match! Inte bara utbildningstillfället visade sig vara mitt i prick, utan det är också ett praktiskt exempel på lärprocesser och samverkan som skapats i projektet.

Digitaliseringsombuden fick under utbildningstillfället möjlighet att ställa frågor om tekniken och hur den går att använda i deras vardagliga arbete. En hög strävan om att förstå möjligheterna med tekniken och hur den kan komma till nytta, var utbildarens mål med tillfället. Det visade sig vara ett väldigt uppskattat sätt för deltagarna att lära sig om digital teknik. Efteråt uttryckte ombuden att det var bra att få komma till tals och vara delaktiga. I filmen får du ta del av deltagarnas utbildningstillfälle.

Om delprojektet
I Laholms kommun har man valt att rekrytera och utbilda 14 digitaliseringsombud inom socialtjänstens verksamhet. Tanken är att dessa medarbetare ska hjälpa till att driva den digitala utvecklingen. Att utbilda ombuden är Laholms lokala satsning.

Save the date: 2 april 2020

Den 2 april 2020 kommer projektet Digga Halland, Högskolan i Halmstad att arrangera en konferens med temat informationssäkerhet. På konferensen kommer nationella aktörer att medverka för att dela med sig av kunskap kring ämnet. Reservera den 2 april i din kalender!

Eventet vänder sig till dig som är verksam inom vård och omsorg samt hälso- och sjukvårdssektorn i Halland. Eventet riktar sig till chefer, utvecklingsledare, systemförvaltare och andra professioner och personer med intresse för ämnet informationssäkerhet.

Varför temat informationssäkerhet?

Informationssäkerhet är en utmaning och en viktig uppgift för organisationer att hantera, framför allt när vård- och omsorgsverksamheter digitaliseras och krav på personuppgiftshantering skärps. I augusti 2018 trädde lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (NIS) i kraft. I projektet Digga Halland har inte minst utmaningarna förmedlats och arbetats med på flera olika nivåer och sätt. Utmaningen att göra vad som förväntas av oss gällande ledningssystem och hantering enligt NIS-direktivet har vi gemensamt och gör temat relevant. Digga Halland har därför tagit initiativ till konferensen för att utveckla samverkan i ämnet.

Förväntningar på eventet

Under konferensen kommer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att dela med sig av sin kunskap i ämnet informationssäkerhet. Konferensen kommer att skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte. Sammantaget förväntas dagen bidra till en säkrare informationshantering och samverkan i Halland. Möjlighet till att mötas över organisationsgränser och komma i kontakt med nyckelaktörer inom ämnet är ambitionen.

Medverkande

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Mer information om eventet:

Högskolan i Halmstad – Informationssäkerhetsevent

 

Höjdpunkter från 2019 och nyårslöften 2020

Ytterligare ett år har gått och projektet Digga Halland lämnar ett fantastiskt projektår 2019 bakom sig. I detta inlägg summeras några av årets höjdpunkter och några nyårslöften inför 2020 presenteras.

En webbutbildning i digitaliseringens grunder, digitaliseringsambassadörer, testmiljöer och internutbildningar är några av alla aktiviteter som arrangerats i projektet Digga Halland under året som gått. Här kommer några andra höjdpunkter som skapat god dialog, utbyte och lärdomar i projektet.

Chattfunktionen i webbutbildningen

Vilken skatt! Här har över 2300 kommentarer lagts och det väller in med kloka reflektioner från medarbetare runt om i Halland. Övervägande är positiva kommentarer där projektdeltagare uttrycker att de på olika vis ser möjligheter med digitaliseringen. Där finns också kommentarer som synliggör utmaningarna med att använda tekniken och den oro som finns att den inte ska fungera. Det är en av årets höjdpunkter att uppmärksamma, eftersom så många valt att dela med sig av sina tankar och funderingar till andra kollegor inom vård och omsorg.
Läs även: Webbutbildningen – något för alla

Digga Hallands webbutbildning görs i grupp.

Utbyte med Danmark

En lyckad resa tog oss över Sveriges gränser in till grannlandet för att utbyta erfarenheter och lärdomar gällande digitalisering av vård och omsorg. Resan var mycket uppskattad från de som var med då utbytet gav deltagarna både verktyg, konkreta förslag och idéer att arbeta vidare med på hemmaplan.
Läs även: Lärorikt utbyte med Danmark

Månadens medarbetare

Vilket gäng! Under projekttiden har ni nu kunnat utse och uppmärksamma sju medarbetare som gör ett fantastiskt jobb med att stötta den förändringsprocess som pågår med digitalisering. De är också betydelsefulla i projektet då de sprider engagemang och motivation bland sina kollegor att anta utmaningarna och se möjligheterna digitaliseringen.
Läs även: Månadens medarbetare

Samverkanskonferensen ”Är digitalisering svaret”

I början av september tog sig vård- och omsorgspersonal från Skåne till Halland för att tillsammans med Digga Hallands deltagare medverka på en konferens där frågan ”Är digitalisering svaret” behandlades. Samarbetet med DigiLitt.kom gjorde att konferensen blev lyckad och goda omdömen lämnades från deltagare efter dagen. Särskilt utmärkte sig testhörnan, där deltagarna fick prova, testa och ta del av digital teknik.
Läs även: Är digitalisering svaret?

Är digitalisering svaret? Samverkanskonferens med Kommunförbundet Skåne och projektet DigiLitt.kom

Har du någon annan höjdpunkt under året som inte finns med i listan och som just bidragit till projektets framgång? Kommentera gärna inlägget.

Löften 2020

Projektet kan lova att hålla farten uppe. Under våren planeras de sista aktiviteterna i projektet som har mycket fokus på implementering. Framåt maj kommer projektet även att arrangera en spridningskonferens för att summera de utbildningsaktiviteter som gjorts och presentera vad det gett för resultat. Här ska det firas med alla projektdeltagare vilka bedrifter som åstadkommits! Ett annat löfte är att du ska få möjligheten att ta del av projektresultatet. Därför kan du redan nu anmäla ditt intresse att få ett resultatbrev skickat till dig efter projektavslut.
Anmäl ditt intresse här.

Fortsätt följa den spännande vår som Digga Halland har framför sig!

Digga Hallands spridningskonferens

Webbutbildningen – något för alla

Något för alla – så skulle nog de flesta beskriva Digga Hallands webbutbildning. Trots olika kompetensnivåer gällande digitalisering och olika inställningar till förändringen så skapar den nytta. För vissa är den lätt, för andra är den utmanande. Oavsett ingång lämnar medarbetare liknande recensioner om utbildningen runt om i Halland.

Annika Andersson är en av alla tusentals medarbetare som har gjort Digga Hallands webbutbildning som handlar om grunderna i digitalisering av vård och omsorg. Hon har gjort den i grupp tillsammans med kollegor från olika avdelningar och hon tycker att utbildningen har förberett henne på den digitalisering som pågår. Hon säger med glimten i ögat att hon kanske inte kommer få vara med om hela utvecklingen som anställd inom omsorgen, men att hon ändå ser fram emot förändringen.

Det finns andra medarbetare som tycker att utbildningen är något för lätt, Annikas kollega Jenni Jakobsson är en av dem. Jenni arbetar också som undersköterska och hon tycker utbildningen var relativt lätt. Hon upplevde ändå nytta med utbildningen då den bidrog till relevanta diskussioner kring digitalisering. För Jenni så har utbildningen skapat en möjlighet för henne att hjälpa och förklara för kollegor hur saker och ting fungerar, men även visa på nyttan med digitalisering. Det tycker hon har varit väldigt givande och utvecklande i sig.

Så här kan det se ut när webbutbildningen görs i grupp. Till vänster i bild finns Jenni Jakobsson.

Runt om i Halland gör man utbildningen på olika sätt. Att göra den i grupp innebär att den som leder utbildningstillfället kan påverka utfallet till stor del eftersom ledaren guidar diskussionerna och övningarna i grupp. Katarina Sollin arbetar som enhetschef på ett boende i Kungsbacka och hon beskriver att det fungerar bra att se filmerna i grupp och sen välja ut frågeställningar som personalen kan diskutera. Hon har alltid fördelat personalen i bikupor för att få igång diskussion. Så här ser hon på nyttan som webbutbildningen och de gruppdiskussioner som skapas bidrar till:

– Jag kan se nyttan med webbutbildningen genom att personalen får möjlighet att diskutera med varandra utifrån olika erfarenheter. De som är mer digitala kan användas som en resurs och hjälpa till att förklara. Utbildningen har bidragit till att vi på avdelningen har fått möjlighet att prata om utmaningar och skapa förståelse för digitalisering. Den har också bidragit till att vi faktiskt ser oss omkring och kan konstatera att vi redan har en hel del teknik, säger Katarina Sollin, enhetschef i Kungsbacka.

72 procent av alla de medarbetare som gjort utbildningen fram tills idag, återkopplar att de överlag är nöjda med utbildningen. Det är en svindlande siffra att hela 7000 personer ska göra utbildningen. Det motsvarar ungefär 636 fotbollslag, alla invånare i Vilhelmina kommun eller lika många olika modersmål som världens befolkning talar.

En grupp medarbetare i Kungsbacka kommun gör Digga Hallands webbutbildning.

I webbutbildningen finns också möjlighet för medarbetare att lämna kommentarer i kommentarsfält och på så vis utbyta erfarenheter och tankar med varandra över organisationsgränser. Här delas tankar och reflektioner gällande de olika ämnena som deltagaren går igenom i utbildningen. Totalt har drygt 2300 kommentarer lagts, där deltagarna bland annat uttryckt sina tankar om webbutbildningen och om framtiden. Här är ett axplock av kommentarerna:

”Jag har fått bättre insikt i vad detta med digitalisering innebär.”

”Mer utbildning och framför allt kontinuerlig uppdatering av digitalisering, tror jag gör att alla förstår att det är den enda vägen vi har framför oss. Alla har inte rätt kunskap och erfarenhet. Därav behövs mer utbildning till personalen, så vi får med oss alla på tåget in i framtiden.”

”Den här kursen gjorde mig mer positiv till digitalisering. Jag ser med nyfikenhet fram emot att lära mig mer. Det finns mycket möjligheter med digitaliseringen.”

”Intressant att se vilka möjligheter det redan nu finns, och saker som man kanske delvis bara trodde fanns i filmvärlden.”

”Inte mycket nytt för mig, men det är bra att Halland gör den här utbildningen tillsammans! Om en kommun eller en avdelning gör sin egen grej, så finns det risk att kunskapsnivån ser extremt olika ut i Sverige. Kan man höja den generella kunskapsnivån så kan vi komma längre, precis som det klassiska ordspråket: Vi är inte starkare än den svagaste länken.”

Det finns även en hel del kommentarer där deltagarna uttrycker viss osäkerhet gällande digitalisering. Det framgår tydligt att deltagarna grundar frågorna i vårdtagarnas garanti för god och säker vård och omsorg. Så här kan det låta:

”Storebror ser dig. Vad händer om strömmen går? Finns det täckning över allt? Kommer vi att tappa bort den mänskliga kontakten?”

”Utbildningen borde ha gjorts för 10 år sedan. Kapitlet Framtiden är redan här.”

”Jag kan känna rädsla över hur framtiden ser ut. Om allt det goda ökar kommer även dåliga saker att öka. Men i det stora hela tycker jag att det är lärorikt och intressant.”

Digga Hallands utbildning är unik och precis som en deltagare som gjort webbutbildningen beskriver, så är det en fördel att vi gör den här utbildningen tillsammans i Halland. Det bidrar till en gemensam kunskapsgrund och samförståelse för vad digitalisering är och innebär för vård och omsorg. Det kan även bidra till att medarbetarna är mer rustade för att möta morgondagens digitala arbetsplats.

Läs mer:

Digga Hallands trailer
Över 7 000 medarbetare inom vård och omsorg lär sig grunderna i digitalisering

 

Månadens medarbetare

Varje månad uppmärksammas en medarbetare inom vård och omsorg lite extra. Personen som utses till månadens medarbetare har varit aktiv i olika aktiviteter i projektet och inspirerar sina medarbetare till att utvecklas. Medarbetaren för november heter Anna Ginsthammar!

Anna Ginsthammar är en kreativ person som alltid hittar lösningar på problem. Hon entusiasmerar medarbetare och kunder att prova produkter och tjänster som vi använder i projektet. Resultatet av att vi använder tekniken är att kunder har blivit mer självständiga och kommunikationen med anhöriga har blivit bättre, i de grupper där vi testar en kommunikationsapp. Anna en bidragande kraft till projektets resultat.

Grattis Anna och tack för dina goda insatser!

Temadag i Falkenberg

En temadag med fokus på välfärdsteknik för aktivitet och lugn arrangerades i Falkenberg för vård- och omsorgspersonalens medarbetare under en heldag på deras ”Möteplats Mölle”. Under dagen diskuterades hur digital teknik kan användas för att stimulera brukare och kunder, i relation till balans mellan aktivitet och lugn.

Deltagare på temadagen i Falkenberg

På programmet för dagen fanns flera gästföreläsare och en minimässa för deltagarna att ta del av. Med drygt 70 deltagare kickades dagen igång vid tidig morgonkvist. Först ut av föreläsarna var Daniel Kemppi som arbetar som VR-pedagog. Han berättade om VR (Virtual Reality) och kort vad den skapar för möjligheter, för att sedan gå in på hur han använder tekniken i sitt arbete. Han berättade om en man, Åke, 90 år som är hans återkommande kund. Åke älskar att fiska. Daniel målade under sin föreläsning upp en fantastisk bild för åhörarna om hur han med hjälp av VR kunde placera Åke i en situation där han kunde återuppleva gamla minnen. Daniel utvecklade att han placerade Åke i en båt och gav honom ett fiskespö och tog med honom ut på en fisketur. Åke älskade det.

– Det är såklart inte samma sak att fiska virtuellt som att fiska på riktigt, menar Daniel men utvecklar att det triggar samma känslor som i verkligheten.

Daniel Kemppi, VR-pedagog

Daniel förklarade att det inte går att ”bara slänga in VR som ett verktyg”, utan att man måste ha med sig kunskap om hur det fungerar och hur man kan använda tekniken. Först då kan det används som ett fantastiskt redskap för aktivitet och stimulans. Till sist uppmuntrade han alla att ta chansen att testa VR.

Minimässa
Och kön blev lång när Daniel avslutade sin föreläsning och det öppnades upp för minimässa. Alla var intresserade av att själva testa hur VR upplevdes och hur det kunde användas för stimulans. En av de som testade VR-tekniken var Mia Björklöw som arbetar som undersköterska.

– Wow det här var så häftigt! Jag blev nästan tårögd. Det var helt fantastiskt och jag hade kunnat hålla på hela dagen, sa en upprymd Mia Björklöw efter att precis tagit av sig VR-glasögonen.

Daniel som nu instruerar i VR under minimässan, nämner att ” hundra av hundra” använder VR på barnsjukhus som verktyg, men att det inte är lika vanligt inom äldreomsorgen. Han ser en outnyttjad potential, där VR kan ta större plats inom omsorgen.

En annan favorit under minimässan var kändisen Mjau-Britt. Robotkatten som får alla på fall genom att spinna och röra sig som en verklig katt. En av deltagarna höll hårt om katten och frågade imponerat vad man använder katten till. Vidare kommenterade hon:

– Jag tror att robotar kan fungera. I japan använder man ju det väldigt mycket, sa Korawan Churdchusin, undersköterska på ett demensboende.

– Jag tycker det är viktigt att man vågar testa!

Korawan Churdchusin, undersköterska Falkenbergs kommun

Korawan Churdchusin nämner också att många av de verktyg som finns, kan hjälpa till med stimulans och att det i längden bidrar till ett bättre välmående. Hon är en av de som är väldigt positivt inställd till att få lära sig mer om hur teknik kan hjälpa oss att utveckla vård och omsorg.

Andra akten
På eftermiddagen var det dags för nästa talare att prata om aktiviteter för stimulans. Gun Aremyr, arbetsterapeut, spred glädje och inspiration genom att berätta om hur man på olika vis kan sätta lite färg på tillvaron och stimulera de som vi är till för. Ett viktigt budskap från Guns föreläsning var att inte hoppa förbi att analysera, innan vi fattar beslut på vad vi ska göra.

– Vi hoppar ofta över att analysera och går direkt på lösningen. Men vi måste analysera först, så att lösningen blir rätt, underströk Gun Aremyr.

Gun beskrev att vi är väldigt duktiga på att identifiera problem och hitta lösningar på dem, men att vi allt för ofta är för snabba med att hitta en lösning och därmed inte lägger lika stor vikt vid att analysera orsaken till problemet. Hon menar att det är avgörande för hur bra lösningen blir. Vidare pratade hon om vanliga fallgropar som vi faller in i när vi arbetar med att stimulera brukare och kunder.

– När vi vill ge sinnesstimulering så är viktigt att vi inte kräver en motprestation, som att fråga om ”det doftar gott?”, när man erbjuder någon att lukta på något som doftar, sa Gun Aremyr.

Gun Aremyr, arbetsterapeut

Kultur är vad vi är
Efter Gun hoppade Karin Rydén fram på scen och började med att spela en låt för alla i lokalen. Efter att musiken tystnade började Karin pratade om kultur. Vad är kultur började hon med att fråga publiken? Efter frågan, valde hon själv att delge sitt svar:

– Kultur är vad vi är, den finns runt oss och vi är bärare av den, sa Karin Rydén.

Hon påtalade vilket fantastiskt jobb alla i Falkenbergs kommun gör, med att ständigt göra vardagen bättre för brukarna och kunderna.

– Vi är fenomenala på att få folk att överleva, men nu ska vi också fokusera på att få människor att leva, sa Karin Rydén, verksamhetsledare förebyggande tjänster i Falkenberg.

Karin Rydén, verksamhetsledare förebyggande tjänster i Falkenbergs kommun.

Direkt feedback
Avslutningsvis fick deltagarna berätta vad de tyckte om minimässan och programmet. Något som framkom av diskussionerna var att populära produkter hade två viktiga egenskaper; de är portabla och går att använda till flera brukare. Något som också lyftes som ett stort plus, var produkter som går att använda för att skapa aktivitet, där den anställde kan göra något tillsammans med brukaren eller kunden, exempelvis en cykel där båda kan trampa och cykla ihop.

     

Som en sista aktivitet presenterade arrangörerna en idé om en ”aktivitetsbank” som de ville få deltagarnas synpunkter på.

– Hur skulle det se ut om vi hade en bank med aktivitetsteknik som verksamheterna kan låna under en period? Det skulle också kunna fungera som omvärldsbevakning, alltså att den som har hand om aktivitetsbanken bevakar den nya teknik som finns och synliggör utbudet för verksamheterna, berättade Cecilia Embring, en av personerna bakom arrangerandet av temadagen.

Efteråt berättar Cecilia Embring att några av deltagarna reflekterat kring förslaget och lyfte att man känner igen sig i ”nyhetens behag”.

– Till en början är det intressant och spännande med ny teknik, men efter en stund hamnar den i en låda och används inte längre. Då kan den lika gärna användas av någon annan, eller vandra vidare. Det är bra inspel till idéen om en aktivitetsbank, sammanfattade Cecilia Embring.

Cecilia Embring, en av temadagens arrangör.

Nöjda och belåtna
Efter en hel dags logistik och inspiration var alla som varit med och arrangerat dagen väldigt nöjda.

– Alla har varit väldigt positiva och engagerade, säger Cecilia Embring. Det är så bra att våra medarbetare får träffa sina kollegor i andra verksamheter och kan upptäcka, men även jämföra hur man kan arbeta med teknik. De lyfter inte bara att de vill köpa in teknik, utan reflekterar även kring frågan om användning och nyttan med tekniken, vilket jag tar med mig från dagen, summerade Cecilia Embring.

– Syftet med dagen var dels att starta diskussion och vi fick massa bra förslag. Vi ville också mynta tankarna kring hur man kan använda teknik och då erbjuda ett smakprov på teknik som finns att använda, och det fick vi verkligen utslag för, berättade projektledaren för dagen, Johanna Tryggvesson.

 – Deltagarna testade många av produkterna som ställdes ut och utställarna var väldigt nöjda med all feedback de fick tillbaka, utvecklar Johanna Tryggvesson.

En vanligt förekommande kommentar, när deltagarna strosade runt i lokalen under minimässan, var ”en sådan borde vi ha”. Samtidigt hörde man diskussioner i efterhand kring användningen och att de bytte erfarenheter mellan varandra om hur tekniken kan användas, eller vad man dragit för lärdomar av att redan ha testat den.

– Jag tycker också vi fick in bra exempel och förklaringar på hur vi kan balansera mellan aktivitet och lugn, att vi inte bidrar till över- eller understimulans. Vi är jättenöjda med dagen, avslutar Johanna Tryggvesson.

Cecilia Embring, Johanna Tryggvesson och Mattias Törngren

Vill du veta mer om dagen?

Nyhet från Falkenbergs kommun
Falkenbergs temawebb

Månadens medarbetare oktober

Varje månad uppmärksammas en medarbetare inom vård och omsorg lite extra. Personen som utses till månadens medarbetare har varit aktiv i olika aktiviteter i projektet och inspirerar sina medarbetare till att utvecklas. Medarbetaren för oktober heter Emelie Davidsson!

Emelie besitter stor kunskap som samordnare. Hon bidrar med sin kompetens, positiva energi och är väldigt aktiv i projektet Digga Halland. Vi är så tacksamma för hennes positiva inställning till att samarbeta för att nå uppsatta mål.

Grattis Emelie och tack för dina goda insatser!

Lärorikt utbyte med Danmark

Danmark har kommit långt gällande införandet av välfärdstekniska lösningar inom vård och omsorg. I Århus, Danmark gjorde deltagare i projektet studiebesök på flera olika verksamheter där digital teknik testas, utvärderas och i vissa fall är en integrerad del i verksamheterna. Dessutom besöktes AAL Forum, en konferens där företag, politiker och vård- och omsorgspersonal träffas för att diskutera utmaningar och potentiella lösningar inom sektorn. Efter några dagars utbyte med grannlandet Danmark, återvände projektet med ökad kunskap om hur vi i Halland kan arbeta vidare med digitaliseringsfrågor.

En buss och 18 personer påbörjade på tisdagen resan mot tre intensiva utbytesdagar i Århus, Danmark. Första stoppet var ett studiebesök på en demensby i Svendborg, en omtalad by i media, där etiska aspekter på den här typen av boende diskuterats. Det är en gemytlig och välskött anläggning som besökare möts av. Projektdeltagarna går runt i butiker, klappar kaninerna i trädgården, pratar med boende i parken intill en anlagd damm och strosar runt bland basketplaner, växthus och verkstäder. Demensbyn är inspirerad från den holländska byn De Hogeweyk och idag har demensbyn i Danmark över hundra boendeplatser. Demens drabbar allt fler och efterfrågan på att få bo här är stor. Personalen beskriver att deras väntelista är lång. Guiden för studiebesöket, beskriver att byn är ett stort område där de boende kan röra sig väldigt fritt och att det skapar många möjligheter för kunderna.

AAL Forum stod på agendan på onsdagen där olika workshops var inbokade och resenärerna var inbokade på olika föreläsningar. En reflektion från årets forum och workshop var att betydligt fler föreläsare pratade om digitalisering i förhållande till implementering och ekosystem. Ett exempel på detta var en av huvudtalarna som belyste förhållandet så här:

– 20% handlar om teknologin, 80% handlar om implementering, organisering, förändringsledning och hur man ändrar organisationskulturen, menar Bengt Andersson som pratade om smartare implementering under AAL Forum och var en av konferensens huvudtalare.

På eftermiddagen passade delar av gruppen på att besöka en utställning med välfärdsteknik på DOKK1. Visningslokalen fanns på stadsbiblioteket där flertalet digitala och smarta lösningar samt välfärdsteknik ställdes ut för stadens medborgare. Här fick deltagarna känna och klämma på olika produkter, jämföra och diskutera olika lösningar och användningsområden med varandra.

Samma dag som det var dags för hemfärd besökte projektet även ett korttidsboende, där olika välfärdstekniska lösningar testas. Vikaergården heter boendet där en guidad tur arrangerades och projektet fick se all teknik (till viss del digital) som finns och används av de boende och personalen. Studiebesöket var väldigt givande, där projektdeltagarna fick god insyn i hur personalen arbetade med hjälpmedel och även fick se hur kunderna använde lösningar som fanns.

Filmen ovan summerar utbytet i Danmark som projektet Digga Halland genomförde och lyfter vilka lärdomar som dragits av besöket och vilken omvärldsbevakning som det bidragit till. Vi tackar grannlandet för givande utbytesdagar!

Läs mer
Om DOKKX
De Hogeweyk, demensby i Nederländerna
AAL Forum

 

 

Diplom som bevis när deltagarna söker arbete

Drygt tjugo personer har fått diplom efter att ha genomfört Digga Hallands webbutbildning. Personerna som gjort utbildningen är en grupp deltagare i projektet som befinner sig utanför arbetsmarknaden och som, genom ett integreringsprojekt vid hemvårdsförvaltning i Halmstad, får chansen till samma webbutbildning som tillsvidareanställd personal.

Deltagare som arbetar som serviceassistenter och som fått möjligheten att göra Digga Hallands webbutbildning.

I hemvårdsförvaltningen i Halmstad bedrivs ett projekt där personer som idag står utanför arbetsmarknaden får chansen att arbeta som serviceassistenter inom äldreomsorgen. Personerna har fått chansen att göra Digga Hallands webbutbildning inom ramen för projektet. Under hela september månad har grupptillfällen arrangerats på Högskolan i Halmstad för att genomföra webbutbildningen. Nu har många av dem tilldelats sina diplom.

Några som har varit med och arrangerat utbildningstillfällena är Maria Edward och Janicke Andersson. Tillsammans har de satt ihop ett program för hur den här gruppen ska tillgodogöra sig utbildningen på bästa möjliga vis. Några av utmaningarna med webbutbildningen har exempelvis varit språket och övningarna. Utbildningen i sig har inte anpassats, utan det som har anpassats är sättet att genomföra den på. I grupp om två handledare per tillfälle har de kunnat fånga upp när det uppstår brister i tillgänglighet och stötta deltagarna. Genomförandet i grupp har bidragit till att deltagarna har fått stort stöd av varandra.

– En utmaning har varit att lägga sig på en nivå som fungerar för alla i rummet. Eftersom förkunskaperna i svenska språket och i digitalisering varierat i grupperna, så har det varit en utmaning att hålla sig på en nivå som håller alla engagerade och intresserade, säger Janicke Andersson.

– Vi har lärt oss mycket av varandra, säger Maria Edward.

Dagen då diplomen delas ut fick deltagarna berätta vad de tyckte om webbutbildningen. De var ganska eniga om att den varit bra och lärorik men något svår i vissa kapitel. Det är många av deltagarna som särskilt minns kapitel 8, som både spännande och mest inspirerande. De berättar också att de kommer ihåg utmaningen med att göra en etisk analys, utifrån olika intressen som kan uppstå inom vård och omsorg vid digitalisering.

En av deltagarna är Mohamed Dayoub. Han berättar vad det betyder för honom att ha genomgått utbildningen och hur han kan använda nya kunskaper i framtiden.

Klicka på bilden för att spela upp klippet.

– Jag tycker utbildningen har varit intressant. Diskussioner har varit bra. Vi minns speciellt kapitel 8 där man skulle gissa om detta fanns eller inte och det var väldigt intressant övning, säger en av deltagarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill du veta mer?
Om integeringsprojektet mellan Halmstads kommun och arbetsförmedlingen, Radio Halland
Radio Halland intervjuar en av serviceassistenterna, deltagare i Digga Halland