Författararkiv: Petra Lindström

Den 11 september gick Halland och Skåne samman för att arrangera en konferens med temat ”Är digitalisering svaret?”. Bakom konferensen står projekten Digga Halland och DigiLitt.kom, som båda arbetar med att höja den digitala kompetensen hos vård- och omsorgspersonal. Drygt 250 personer befann sig på konferensen för att diskutera och problematisera frågan om digitalisering är svaret på framtidens vård och omsorg.

– Så långsamt som det går idag, kommer det aldrig gå igen.

Julia Bendelin var konferensens moderator som med gotländsk stil inledde dagen med att prata vitt och brett om digitalisering och hur den påverkar samhället. Hon berättar att det går fort, och att det inte kommer att gå långsammare bara för att vi vill eller tror det. Julia berättar att inställningen till förändringen kommer påverka vad man själv svarar på dagens fråga ”Är digitalisering svaret”. Hon menar att det är du som väljer om du vill att det ska vara svaret på frågan.

Moderator för dagen var Julia Bendelin.

Inledningsvis välkomnades tre forskare från Högskolan i Halmstad upp på scenen och utifrån sina perspektiv ge ett svar på dagens temafråga. Pontus Wärnestål pratade om Service design och var tydlig med att sätta personalens åsikter och kunskaper i rampljuset.

– Digitalisering handlar inte om tekniken utan om strukturerna runt teknologin. Den som ska vara med och använda tekniken måste därför vara med och utveckla den. Du gör inte den här utvecklingen i ett konferensrum, du måste ut i verkligheten och hämta upp autentiska behov från verksamheten, säger Pontus Wärnestål.

Martin Danielsson och Ingela Skärsäter fortsatte på Pontus spår under sina föreläsningar. Den enda som kunde säga ja eller nej på frågan var Martin.

– Nej, digitaliseringen är inte för alla. I praktiken får den nödvändigtvis inte den effekt som man tror. I de flesta fall drivs digitaliseringen av ekonomiska vinster, inte av rätt orsaker. Att digitalisera är inget självändamål i sig, utan att realisera ett mål om en jämställd vård och omsorg borde vara drivkraften, säger Martin Danielsson, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap.

– Vi måste ge en röst åt de som använder tekniken. När vi har brukaren i fokus måste vi se till helheten, vilket ibland kan vara svårt i ett möte med människor när vi använder digital teknik, säger Ingela Skärsäter som är professor i omvårdnad och pratar om etiska aspekter på digitalisering.

Ingela Skärsäter menar att man måste prata om hur digitaliseringen påverkar arbetsplatsen och utvecklar att många situationer gör att medarbetarna själva få ta ansvar för kvaliteten vilket hon menar kan påverka stress. Det är därför viktigt att vi delar ansvaret poängterar hon.

– Vi bör tillsammans se till en lösning och arbeta ihop. Digitaliseringen är ett faktum och vi måste lära oss arbeta med det, säger Ingela Skärsäter.

Under lunchen och på eftermiddagen kunde deltagarna på konferensen besöka en ”testhörna”. Här ställde några företagare ut digitala produkter som personalen kunde testa, prova och ställa frågor kring för att se vad som idag finns att köpa in, men också vad som är under utveckling.

Under eftermiddagen fortsatte konferensprogrammet med fokus på arbetsmiljö. Anna Spånt Enbuske, utredare på Kommunal, pratade om olika rapporter och de slutsatser hon har kunnat dra utifrån dessa.

– Personalen får inte vara med och påverka den digitala tekniken, trots att den påverkar vardagen och arbetet så tydligt. Är inte det konstigt? Säger Anna Spånt Enbuske. Det är väldigt få innovationer som utvecklas av medarbetarna och det måste vi ändra på!

Anna pratar om att medarbetarnas perspektiv inte ens finns med i definitioner av nya begrepp som kommit upp i samband med digitalisering av vård- och omsorg. Hon menar att det exkluderar medarbetaren trots att det påverkar den anställdes arbetsmiljö. Hon uppmanar alla i publiken att prata om digitalisering i relation till arbetsmiljön.

Anna Spånt Enbuske, Utredare Kommunal

När konferensdagen började närma sig sitt slut summerade moderatorn dagen så här:

– Är digitalisering svaret, vad är då frågan? Vi har idag gemensamt kommit fram till att ni måste ställa frågorna och att ni inte behöver vara de som svarar. Er uppgift är att ställa frågorna, avslutar Julia Bendelin.

Utöver svaret var det många återkommande föreläsare som tryckte på samma saker, bland annat hur viktig personalens inflytande och möjlighet till delaktighet är, och hur tekniken i sig inte är lösningen utan att användningen är det viktiga.

Slutsatsen kanske låter något flummig, men det rådde konsensus i föreläsningssalen och bland föreläsarna om att det inte finns ett givet svar på dagens stora fråga. Det beror helt enkelt på och det viktigaste är att ställa frågor som leder oss fram till ett svar. Ibland är det digitalisering som är svaret, ibland inte.

Vad anser deltagarna och vad är deras svar på frågan?

Relaterat material
Läs nyheten på Högskolans webbplats
Se pressmeddelandet från DigiLitt, Kommunförbundet Skåne
Lyssna på P4 Hallands reportage från konferensen
Om samverkanskonferensen, Kommunförbundet Skåne

Den 10 september höll projektet Digga Halland tillsammans med projektet Care Ware Nordic en workshop för vård- och omsorgspersonal med temat jämställd innovation. Vad är egentligen innovation och kan de arbeta med detta i sitt yrke? Det var svar som deltagarna kom att finna under eftermiddagens gruppdiskussioner.

Workshopen leddes av Emma Börjesson och Anna Isaksson, som båda två arbetar på Hälsoteknikcentrum Halland, Högskolans samverkansarena kring hälsoinnovation. Emma och Anna började med att synliggöra hur normer, sexualitet, klasser, och andra faktorer tränger sig in i utformningen av digital teknik, det som i många fall kallas välfärdsteknik eller hälsoinnovation.

– Har ni tänkt på att många digitala assistenter såsom chattrobottar exempelvis, oftast är kvinnor? Vi kan nämna flera exempel såsom Amazons ”Alexa” och Apple’s ”Siri”. Varför har digitala assistenter designats så? Inleder Emma Börjesson för att ifrågasätta jämställd innovation.

Emma Börjesson och Anna Isaksson

Innan workshopen sätter igång börjar Anna med att förklara konsekvenserna av att teknik framställs som ”räddningen” på utmaningarna inom vård- och omsorg. Hon säger att det skapar det en ensidig bild av vad som är innovation. Teknik och digitala lösningar är nödvändiga, men med dominanta föreställningar så kan vissa problem, erfarenheter och utmaningar riskera att falla bort.

–  Ofta tänker vi att teknik ska komma in och ”rädda välfärden”, men vi vet att det idag finns mängder av lösningar och potentiella innovationer inom sektorn, som inte är tekniska. Varför har de så låg status? Och hur sprider vi dessa? Det är en mycket viktig fråga, menar Anna Isaksson.

Kan inte kvinnor arbeta med innovation? Är det könsbundet? Anna och Emma fortsätter in på en historisk tillbakablick och beskriver att innovatörer, egenföretagare och uppfinnare nästan alltid varit män. De berättar att det säkert funnits flera kvinnor också, men som varken fått plats, eller kanske själva förstått att det som dem gjort också varit innovation. Anna och Emma berättar om olika projekt som de varit med och drivit och hur de vid flera tillfällen frågat vård- och omsorgspersonal om olika innovativa lösningar och idéer på deras arbetsplats. De fick inga svar. Men frågan var felställd menar Anna och Emma som utvecklar:

–  Personal inom vård och omsorg har jättebra idéer men kände inte igen sig i begreppet innovation, eller att deras lösningar kunde vara innovation. När vi började ställa frågorna på ett annat sätt fick vi in väldigt många fler exempel på lösningar som kan ses som innovationer eller potentiella innovationer. Att kvinnorna inte uppfattar sig som innovatörer eller bärare av idéer har att göra med att innovation är maskulint kodat. Både inom vetenskapen och populärkulturen är det framförallt män som lyfts fram. Kvinnor har osynliggjorts eller inte fått ta plats som innovatörer.

I diskussionerna inflikar en av workshopens deltagare med en kommentar:

– Innovation anser jag är ett annat sätt att göra aktiviteten på, säger Nina Pour.

Emma och Anna fortsätter på spåret om hur viktigt det är att personalen, som kan sitt arbete, får vara med och påverka, men också bli lyssnade på. De understryker att idéer redan finns hos personalen men att det måste till det måste till processer och tillvägagångssätt för att ta hand om och förvalta idéerna. Det framgår tydligt att workshopens syfte handlar om att få personalen att börja tänka kring hur jämställd innovation tar form och hur det påverkar sättet vi ser på det. Kanske även sättet som vi förhåller oss till det.

– Tyst kunskap och erfarenheter kan inte och ska inte alltid produktifieras. Vi måste kanske snarare hitta former för överföring av tyst kunskap och viktiga erfarenheter, menar Anna Isaksson.

Avslutningsvis pratar gruppen om motstånd till förändring och hur digital teknik inte alltid är en lösning, i exempelvis de fall där det skapar känslan av att något annat försvinner. Emma lyfter ett exempel från verkligheten där en verksamhet införde digitala nycklar. Det uppstod en kritik kring införandet av digitala nycklar, inte för att lösningen var fel, utan för att det tog bort något annat som var väldigt viktigt. Emma utvecklar att personalen tidigare nyttjade tillfället, när nycklar skulle hämtas, som en informell mötesplats. Då bytte personalen idéer och erfarenheter mellan varandra. Det var alltså inte den digitala lösningen som de var negativt inställda till, utan snarare var de bekymrade över att en mötesplats försvann.

Dagens workshop, där drygt 30 personer medverkade, handlade om med stöd av ett jämställdhets- och normkritiskt perspektiv utmana traditionella bilden av vad innovation är. Syftet var också att bidra till att upptäcka nya områden för utveckling av potentiella innovationer inom vård- och omsorg. Det handlar om att reflektera kring smarta lösningar på arbetssysslor eller arbetssätt, något som vi alla säkert vardagligen gör, utan att vi tänker på det som ”innovation”.

Relaterat material
Filmer som visades på workshopen går att hitta här.

I Falkenbergs kommun har man tagit fram en 10-stegs modell för att prova och utvärdera välfärdstekniska lösningar, som kan bli aktuella att implementera i olika vård- och omsorgsverksamheter. I den här filmen får vi förklarat för oss hur modellen ser ut och även göra nedslag i ett av stegen, där personalen får utbildning i hur en medicinrobot fungerar.

Ett av Digga Hallands mål i projektet är att medarbetarna ska bli mer involverade och delaktiga vid implementeringen av digitala tjänster. Skulle man kunna säga att Falkenbergs lokala satsning arbetar för att bidra till det målet? Absolut! Mattias Törngren, som är projektledare för PIO (Planeringscenter för individuell omsorg), belyser vikten av att personal och verksamheterna på olika sätt blir inkluderade och delaktiga i processen, när tekniska lösningar ska implementeras i verksamheterna. Han utvecklar:

– Det har från början varit väldigt viktigt och till och med ett krav att involvera personalen tidigt i processen när digital teknik utvärderas eller övervägs att köpas in. Personalen görs därför delaktig genom representanter som finns med i PIO-projektet. Här finns personal från olika professioner och dessutom samlar vi representanter från alla de verksamheter som kommer påverkas av lösningen (vid ett eventuellt införande) till det vi kallar för verksamhetspanel. Där presenteras lösningen med sina fördelar och eventuella nackdelar och en workshop hålls med samtliga deltagare för att få så många olika rollers perspektiv som möjligt.

Modellen har funnit ett år i kommunen men det är först vid införandet av medicinroboten som man använt och följt hela processen från idé till implementering. Mattias berättar att det är viktigt för kommunen att involvera personalen och verksamheterna, därför sitter bland annat en Distriktssköterska, Biståndshandläggare, Sjukgymnast och Arbetsterapeut med i projektgruppen. En annan sak som Mattias belyser är hur viktigt det är att se på de olika välfärdstekniska lösningarna utifrån ett brukarperspektiv. Han förklarar att Falkenbergs kommun, efter ett studiebesök i Danmark, hämtat inspiration från en modell som kallas ”Business case”. Den går ut på att man utvärderar produkten utifrån från ett antal viktiga perspektiv som vi kommunen tagit fram. Det handlar i första hand om brukar- och organisationsnytta, men också om tekniken, genomförbarhet och angelägenhet.

Falkenbergs delprojekt handlar om att landa i en arbetsmetod som fungerar och som kan används som ett metodiskt stöd i verksamheten när nya digitala lösningar ska implementeras. Det gör att medarbetare systematiskt får chansen att komma med inspel och vara delaktiga i processen. I filmen ser vi att de är på god väg att hitta en modell som kan fungera för kommunen.

Läs mer om medicinroboten på Falkenbergs kommuns webbsida.

Tryggare för de som arbetar och tryggare för de boende

Över ett år har Varbergs kommun testat trygghetskameror som nu implementeras i fler verksamheter och på fler boenden. I den här filmen gör vi nedslag på ett av boendena där vi får höra från personalen om den utbildning som gavs i samband med införandet och hur de ser på den nya tekniken i sitt arbete.

 

Juan Carlos Gamboa är en sann förespråkare av fjärrkameror och sensorkameror. För honom har den digitala tekniken verkligen gjort skillnad. Han beskriver i filmen om hur de boende kunde vara oroliga om nätterna och hur han vid flera tillfällen störde nattsömnen när han steg in på rummen för tillsyn. Med kamerorna behöver han inte längre göra besök som stör, utan kan genom monitorn se vad som händer och agera därefter.

Juan Carlos Gamboa berättar också att utbildningen han fått var kort, men att det sedan skedde ett kollegialt lärande på hans avdelning, där kollegor stöttade och hjälpte varandra. En kollega till honom beskriver att det inte alls var svårt att lära sig använda tekniken.

De olika kamerorna är en del av all välfärdsteknik som Varbergs kommun testar inom ramen för Digga Halland. Med fokus på natten i den här produktionen får vi följa hur digital teknik underlättat nattpersonalens arbete, såsom ökat tryggheten för de boende.

 

Förra veckan samlades Laholms digitaliseringsombud och Kungsbackas digitaliseringcoacher på Högskolan i Halmstad för en gemensam utbildning i förändringsledning. Under titeln ”Digga förändring” fick gruppen diskutera och reflektera om hur de kan påverka förändringen, men också hur de är en del av den. 

Digitaliseringscoacher från Kungsbacka kommun och digitaliseringsombud från Laholms kommun.

Diskussionerna sattes igång tidigt när gruppen började prata om normkritiskt tänkande i situationer som kan uppstå i samband med digitalisering. Jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering diskuterades i olika grupper. Frågor som växte i rummet var hur det ser ut i olika verksamheter och hur man arbetar med detta i förändringsarbete.

– Visst är vi många kvinnor i branschen, men vi har en bredd i gruppen utifrån attityder, åsikter, personligheter och bakgrunder vilket bidrar till att vi aktivt arbetar och reflekterar över de här frågorna, säger en av digitaliseringscoacherna. Det handlar inte om vem man är, utan att vi hela tiden tänker på att respektera alla, och visa ömsesidig respekt. Det skiljer sig inte från situationer som inte har med digitalisering att göra.

Digitaliseringscoacherna och ombuden får inledningsvis frågan varför ska vi förändra? I kör svarar alla nästan samma sak: För att förbättra, förenkla, effektivisera och hålla nyfikenheten vid liv.

– När ni kan svara på frågan varför vi ska förändra, då kommer ni få kraft i att förändra, uppmanar Jan Winroth som är en av dagens föreläsare.

Efter en inledning där mycket engagemang väcktes mellan kommunernas olika coacher/ombud med fokus på att leda förändring, så fick gruppen besöka Högskolans Hälsolabb och stressrehabiliteringscenter. Här fick deltagarna mäta hjärtfrekvensen och göra olika övningar för att se och mäta hur de påverkas av stress i olika situationer. Bodil och Ann-Christin är två av Laholms digitaliseringsombud som var med på simuleringen. De fick med sig nya verktyg och kunskap om hur de i sin roll som digitaliseringsombud kan arbeta med förändring och hur digitaliseringen kan påverka stress.

Här pågår en stimulering i stresshantering på Högskolans Hälsolabb.

– Ofta när man kommer med ny teknik så möts man av kollegor som kan bli lite hysteriska och ibland rädda för förändringar. På så vis påminner den här simuleringen om vilka enkla verktyg vi har för att hantera förändring- att andas bland annat, säger Ann-Christin.

– Vi ska ju använda teknik på ett sätt där det inte stressar oss utan ger oss något, jag använder ljudböcker väldigt mycket vilket har hjälpt mig att somna bättre och det är ett bra exempel på hur teknik hjälper oss, utan att bidra till stress eller något negativt, kommenterar Bodil.

Både Bodil och Ann-Cristin ser positivt på förändring och vill vara med och bidra till att fler kan komma öva rädslor eller motstånd till att förändra, vilket i nutid handlar mycket om digitalisering.

– Jag brukar säga att ingenting kan bli som förut, men det kan bli sämre eller bättre, avslutar Bodil genom att tydligt peka framåt, utan att fastna med blicken i backspeglarna.

Efter dagens utbildningar har coacherna och ombuden fått med sig redskap och verktyg för att leda förändring, tänka normkritiskt och hantera stress. De har också fått utrymme att reflektera och diskutera kring sina roller som digitaliseringsombud/digitaliseringscoacher. Förändring pågår hela tiden och den här gruppen medarbetare vill verkligen vara med och påverka riktningen. Här kan du se ett klipp från dagens föreläsning och utbildningsinsatser:

Klicka på bilden för att spela upp klippet.

Här kan du ladda ner presentationerna från utbildningen
Jan Karlsson & Jan Winroth – Digga förändning
Janicke Andersson – Att tänka normkritiskt i samband med digitalisering

Månadens medarbetare augusti

Varje månad uppmärksammas en medarbetare inom vård och omsorg lite extra. Personen som utses till månadens medarbetare har varit aktiv i olika aktiviteter i projektet och inspirerar sina medarbetare till att utvecklas. Medarbetaren för augusti heter Layla Ahmed Mahmuud!

Layla har på ett positivt sätt kommit in väl i arbetsgrupper som hon arbetat i och blivit mycket omtyckt. Hon har ett fint bemötande mot både kunder och personal och bidrar med sin arbetsglädje till hemvårdsförvaltningens värdeord ”Tillit, Respekt och Ödmjukhet”. Hon inspirerar sina kollegor med sin värme, stolthet och styrka. Hon har varit målinriktad från starten som serviceassistent, att utbilda sig till undersköterska. Det råder ingen tvekan om att Layla kommer att bli en bra framtida medarbetare hos oss!

Grattis Layla och tack för dina goda insatser!

Layla Ahmed Mahmuud, Serviceassistent, Halmstads kommun.

 

 

 

Projektet i halvlek – hur går det för oss?

Bladen är gröna och sommarhettan har värmt upp västkustens strandremsa. I projektet är hettan också hög då en massa aktiviteter ligger i startgroparna inför hösten. Där är även många aktiviteter som redan genomförts i de halländska vård- och omsorgsverksamheterna i Digga Hallands anda.

Halvvägs in i projektet har vi hunnit producera en hel webbutbildning, arrangera utbildningar och påbörjat en mängd olika utbyten. I projektet har bland annat vård- och omsorgsmedarbetare fått utbildning i olika digitala välfärdstekniska lösningar i Falkenberg. Personal inom kommunens omsorgsverksamheter i Hylte har varit delaktiga och involverade vid införandet av en digital signeringsapp. Sjukvårdspersonal på mödravården i Region Halland har fått utbildning i ett nytt digitalt journalsystem och flera kommuner i Halland har kommit igång med digitaliseringscoacher som ska leda och stödja förändringen som digitaliseringen medför. Om alla dessa stunder vi minns från projektets första halvlek kan du se här:

Klicka på bilden för att spela upp filmen.

 

 

Studenter bakom linsen

I Digga Halland pågår många olika lokala utbildningsinsatser runt om i kommunerna och i regionen. För att fånga upp vad som händer, ta reda på vad organisationerna lär sig på resans gång, samt följa deltagarna i projektet, så har Digga Halland ett etablerat  samarbete med studenter på Högskolan.

Samarbetet innebär att studenter som idag läser eller har läst kurser inom eller programmet Medie- och kommunikationsvetenskap, gör turné i Halland och filmar projektets olika aktiviteter. Kommunerna och regionen tar emot studenterna och låter senare studenterna samla in material som ska leda till en film om besöket. Studenterna får möjlighet att komma ut i arbetslivet och skaffa sig erfarenhet av medieproduktion, knyta kontakter och få insikt i Hallands kommunala och regionala vård- och omsorgsverksamheter. För projektet innebär samarbetet ett unikt utbyte där vi får chansen att skugga projektets aktiviteter på ett mer tillgängligt och framtonade sätt.

När Högskolan samverkar så skapas unika möjligheter för studenterna att besöka näringslivet redan under sin studietid och börja samla erfarenheter från olika uppdrag och uppgifter. Det främjar möjligheten att som student översätta all nyvunnen teoretisk kunskap och skapa praktiska färdigheter. Det skapar också möjligheter för studenterna att knyter kontakter för framtiden.

Att få komma ut i verksamheterna och filma ger mig som student en möjlighet att ta ett kliv ut i arbetslivet. Jag får möjlighet att arbeta skarpt och lära mig utrustningen och filmteknik i praktiken. Det ger mig möjlighet att utvecklas och samtidigt känna en trygghet när vi åker ut på uppdrag av Högskolan, där vi alltid har någon att kontakta om det skulle behövas.
– Student på Högskolan i Halmstad

Jag skulle verkligen rekommendera alla som kan att ingå i samarbeten med olika samverkansprojekt! Det medför en massa positivt och man erbjuds möjligheten att utveckla sina kunskaper och arbeta skarpt, vilket är otroligt roligt!
– Student på Högskolan i Halmstad

Studenter som varit delaktiga i olika produktioner är Tess Johansson, Kristine Reinertsen, Linnea Andersson, Felix Vallentin, Astrid Paulsson, Hanna Olsson, Karolin Ersoy, Jennifer Jonasson, Hannah Backman, Amanda Andersson, Annie Linsemark och Sofia Ta. Tack vare projektets samarbete med studenter så lyckas vi fånga arbetet som pågår ute i verksamheterna och fånga deltagandet.

I projektet blir studenterna en viktig del av delprojektet som vi kallar ”Lärprocesser”, där deras filmdokumentationer är ett sätt att fånga, sprida och dela erfarenheter och kunskap mellan samverkansparterna i projektet. Här kan du se produktionerna som studenterna gjort:

Kungsbacka film 1
Skapare av produktionen:
 Hanna Olsson och Astrid Paulsson

Hylte film 1
Skapare av produktionen: Hanna Olsson och Astrid Paulsson

Laholm film 1
Skapare av produktionen:
 Sofia Ta och Annie Linsemark

Falkenberg film 1
Skapare av produktionen: Hannah Backman och Amanda Andersson

Falkenberg film 2
Skapare av produktionen: Hannah Backman och Amanda Andersson

Varberg film 1
Skapare av produktionen: Tess Johansson och Kristine Reinertsen

Varberg film 2
Skapare av produktionen: Tess Johansson och Kristine Reinertsen

Halmstad, hemvårdsförvaltning film 1
Skapare av produktionen: Hannah Backman och Annie Linsemark

 

 

Halmstads kommun arbetar för att stötta medarbetare till ökad digital kompetens och har en ambition att öka användandet av digitala verktyg i verksamheterna.

Hemvårdsförvaltningen i Halmstad kommer arbeta med att utbilda medarbetare som arbetar som Planerare och Samordnare inom hemtjänsten. De kommer att göra gemensamma och individuella aktiviteter för att stärka den digitala kompetensen i befintliga digitala verktyg. De kommer också att kompetensutveckla serviceassistenter som finns i organisationen. Serviceassistenterna står vanligtvis utanför arbetsmarknaden, men får chans att bättre integreras i branschen genom Digga Hallands utbildningsinsatser.

Jennie Vidal, Förvaltningschef på Hemvårdsförvaltningen i Halmstad, beskriver att Digga Halland är en viktig satsning och menar på att hon är stolt över att Halmstad kan bidra med en integrerande insats i deras delprojekt. I filmen ramar Jennie in varför Halmstads hemvårdsförvaltning är med i den här satsningen och varför det är så viktigt att kompetensutveckla personalen. Trygghet, både för personal och kunder, återkommer som något de verkligen vill att projektaktiviteterna ska bidra och leda till.

– För att möta framtiden på bästa sätt måste vi skapa nya välfärdstjänster och se till att vi får in digitala välfärdstjänster, men också att våra medarbetare arbetar på nya moderna arbetssätt och med digital teknik, menar Jennie Vidal.

Delprojektet i Halmstad hemvårdsförvaltning drivs med hjälp av delprojektledaren Andrea Kuti som i filmen beskriver varför det är viktigt att kompetensutveckla personalen. Vi får också lyssna till hur några medarbetare, som arbetar som Samordnare/Planerare, vad de tycker och tänker om aktiviteter som planeras för att öka deras digitala kompetens.

 

Digga Halland på Vitalis 2019!

Vitalis är en ehälsomässa som arrangeras årligen i Göteborg och som drar flera tusen besökare. Nu i dagarna finns Digga Halland på plats för att dela med oss av lite smakprov från vår nylanserade webbutbildning.

Richard Lindhägg, projektrådgivare, demonstrerar övningen som besökare till vår monter får göra.

Mässan äger rum mellan den 21-23 maj och Digga Halland finns på plats i en gemensam monter tillsammans med Hälsoteknikcentrum Halland. I montern finns representanter från båda verksamheterna för att tala med besökare om framtidens vård och omsorg. Digga Halland för dialog om hur viktigt det är att personalen kompetensutvecklas och delger de aktiviteter som pågår i projektet för att främja medarbetarnas digitala kompetens.

I montern får besökarna prova på att göra en av övningarna som vård- och omsorgspersonalen i Halland också kommer göra som en del av webbutbildningen. Här får besökarna ta ställning till om viss digital teknik finns idag eller inte. Vi visar också vår trailer som beskriver vad webbutbildningen innehåller och får glada tillrop som återkoppling.

Flera av besökarna som kom förbi den första dagen hade hört talas om Digga Halland och visade stort intresse för vår halländska satsning. De ställde bra frågor och var engagerade och villiga att ta del av projektets kommande resultat.

Om ni befinner er i Göteborg och har vägarna förbi mässan så hälsar vi er varmt välkomna till vår monter för att prata med oss! Ni hittar oss i monter B10:71. På torsdag (23 maj) kommer även Lena German Millberg (projektledare för Digga Halland) och Petra Lindström (kommunikatör) att stå på scenen och berätta om framtidens vård- och omsorgsmedarbetare. Missa inte detta i konferensprogrammet!

Konferensprogram Vitalis