Kategoriarkiv: Aktiviteter

Diplom som bevis när deltagarna söker arbete

Aktiviteter , , , , , Lämna ett svar

Drygt tjugo personer har fått diplom efter att ha genomfört Digga Hallands webbutbildning. Personerna som gjort utbildningen är en grupp deltagare i projektet som befinner sig utanför arbetsmarknaden och som, genom ett integreringsprojekt vid hemvårdsförvaltning i Halmstad, får chansen till samma webbutbildning som tillsvidareanställd personal.

Deltagare som arbetar som serviceassistenter och som fått möjligheten att göra Digga Hallands webbutbildning.

I hemvårdsförvaltningen i Halmstad bedrivs ett projekt där personer som idag står utanför arbetsmarknaden får chansen att arbeta som serviceassistenter inom äldreomsorgen. Personerna har fått chansen att göra Digga Hallands webbutbildning inom ramen för projektet. Under hela september månad har grupptillfällen arrangerats på Högskolan i Halmstad för att genomföra webbutbildningen. Nu har många av dem tilldelats sina diplom.

Några som har varit med och arrangerat utbildningstillfällena är Maria Edward och Janicke Andersson. Tillsammans har de satt ihop ett program för hur den här gruppen ska tillgodogöra sig utbildningen på bästa möjliga vis. Några av utmaningarna med webbutbildningen har exempelvis varit språket och övningarna. Utbildningen i sig har inte anpassats, utan det som har anpassats är sättet att genomföra den på. I grupp om två handledare per tillfälle har de kunnat fånga upp när det uppstår brister i tillgänglighet och stötta deltagarna. Genomförandet i grupp har bidragit till att deltagarna har fått stort stöd av varandra.

– En utmaning har varit att lägga sig på en nivå som fungerar för alla i rummet. Eftersom förkunskaperna i svenska språket och i digitalisering varierat i grupperna, så har det varit en utmaning att hålla sig på en nivå som håller alla engagerade och intresserade, säger Janicke Andersson.

– Vi har lärt oss mycket av varandra, säger Maria Edward.

Dagen då diplomen delas ut fick deltagarna berätta vad de tyckte om webbutbildningen. De var ganska eniga om att den varit bra och lärorik men något svår i vissa kapitel. Det är många av deltagarna som särskilt minns kapitel 8, som både spännande och mest inspirerande. De berättar också att de kommer ihåg utmaningen med att göra en etisk analys, utifrån olika intressen som kan uppstå inom vård och omsorg vid digitalisering.

En av deltagarna är Mohamed Dayoub. Han berättar vad det betyder för honom att ha genomgått utbildningen och hur han kan använda nya kunskaper i framtiden.

Klicka på bilden för att spela upp klippet.

– Jag tycker utbildningen har varit intressant. Diskussioner har varit bra. Vi minns speciellt kapitel 8 där man skulle gissa om detta fanns eller inte och det var väldigt intressant övning, säger en av deltagarna.

 

 

 

 

 

 

 

 

Vill du veta mer?
Om integeringsprojektet mellan Halmstads kommun och arbetsförmedlingen, Radio Halland
Radio Halland intervjuar en av serviceassistenterna, deltagare i Digga Halland

 

 

Förändringsledning med inriktning digitalisering

Aktiviteter , , , , , Lämna ett svar

Efter att tidigare utbildat Laholms digitaliseringsombud i förändringsarbete bjöd Jan Winroth och Jan Karlsson på en favorit i repris. Den här gången fick cheferna inom socialtjänsten i Laholms kommun utbildning i förändringsledning. Genom att utbilda såväl medarbetare som chefer förbereds organisationens anställda på den omställning som krävs i samband med digitalisering.

Radarparet Jan Karlsson och Jan Winroth.

På plats fanns ett 40-tal chefer för att diskutera hur de kan leda förändring. Många av diskussionerna handlade om resurser, medel och tillvägagångssätt för att ta hand om och förvalta medarbetarnas idéer, men även för att möta kundernas behov.

– Det är viktigt att vi jobbar med medarbetarna och att de får vara delaktiga i processen.

– Vissa medarbetare springer snabbt och andra är inte riktigt redo. Det är en utmaning som chef att både kunna möta den som springer fort med utmaningar, samtidigt som man ska få med sig dem som inte är lika redo för förändring.

Laholms digitaliseringsombud är precis tillkomna och många av cheferna på plats beskriver att de inte riktigt fått igång arbetet med ombuden. Dock är det en enig grupp av chefer som ser fram emot att arbeta med digitaliseringsombuden och även se hur de kan bidra till medarbetarnas involvering och delaktighet i förändringsarbetet.

Jan Winroth och Jan Karlsson känner igen de diskussioner som uppstår under dagen, från tidigare utbildningar i förändringsledning som de hållit och lett. Den här organisationen är inte på något sätt unik i de utmaningar som cheferna beskriver.

– Det finns inget rätt eller fel sätt att arbeta med digitaliseringen på, men vi behöver en spelplan som är gemensam, säger Jan Winroth. Förändring tar tid, i alla fall om man ska lära sig något.

Tanken är att digitaliseringsombuden ska vara ett stöd i verksamheten i förändringsarbete och på så vis stötta medarbetarna och cheferna. Efter att ha utbildat ombuden i förändringsarbete efterfrågade Laholms kommun en utbildning i förändringsledning, med inriktat fokus på digitalisering för deras chefer inom socialtjänsten. Två utbildningsdagar planerades därav för cheferna, en i september vilken är avklarad och ett tillfälle i oktober återstår.

Är digitalisering svaret?

Aktiviteter , , , , , , , , Lämna ett svar

Den 11 september gick Halland och Skåne samman för att arrangera en konferens med temat ”Är digitalisering svaret?”. Bakom konferensen står projekten Digga Halland och DigiLitt.kom, som båda arbetar med att höja den digitala kompetensen hos vård- och omsorgspersonal. Drygt 250 personer befann sig på konferensen för att diskutera och problematisera frågan om digitalisering är svaret på framtidens vård och omsorg.

– Så långsamt som det går idag, kommer det aldrig gå igen.

Julia Bendelin var konferensens moderator som med gotländsk stil inledde dagen med att prata vitt och brett om digitalisering och hur den påverkar samhället. Hon berättar att det går fort, och att det inte kommer att gå långsammare bara för att vi vill eller tror det. Julia berättar att inställningen till förändringen kommer påverka vad man själv svarar på dagens fråga ”Är digitalisering svaret”. Hon menar att det är du som väljer om du vill att det ska vara svaret på frågan.

Moderator för dagen var Julia Bendelin.

Inledningsvis välkomnades tre forskare från Högskolan i Halmstad upp på scenen och utifrån sina perspektiv ge ett svar på dagens temafråga. Pontus Wärnestål pratade om Service design och var tydlig med att sätta personalens åsikter och kunskaper i rampljuset.

– Digitalisering handlar inte om tekniken utan om strukturerna runt teknologin. Den som ska vara med och använda tekniken måste därför vara med och utveckla den. Du gör inte den här utvecklingen i ett konferensrum, du måste ut i verkligheten och hämta upp autentiska behov från verksamheten, säger Pontus Wärnestål.

Martin Danielsson och Ingela Skärsäter fortsatte på Pontus spår under sina föreläsningar. Den enda som kunde säga ja eller nej på frågan var Martin.

– Nej, digitaliseringen är inte för alla. I praktiken får den nödvändigtvis inte den effekt som man tror. I de flesta fall drivs digitaliseringen av ekonomiska vinster, inte av rätt orsaker. Att digitalisera är inget självändamål i sig, utan att realisera ett mål om en jämställd vård och omsorg borde vara drivkraften, säger Martin Danielsson, lektor i medie- och kommunikationsvetenskap.

– Vi måste ge en röst åt de som använder tekniken. När vi har brukaren i fokus måste vi se till helheten, vilket ibland kan vara svårt i ett möte med människor när vi använder digital teknik, säger Ingela Skärsäter som är professor i omvårdnad och pratar om etiska aspekter på digitalisering.

Ingela Skärsäter menar att man måste prata om hur digitaliseringen påverkar arbetsplatsen och utvecklar att många situationer gör att medarbetarna själva få ta ansvar för kvaliteten vilket hon menar kan påverka stress. Det är därför viktigt att vi delar ansvaret poängterar hon.

– Vi bör tillsammans se till en lösning och arbeta ihop. Digitaliseringen är ett faktum och vi måste lära oss arbeta med det, säger Ingela Skärsäter.

Under lunchen och på eftermiddagen kunde deltagarna på konferensen besöka en ”testhörna”. Här ställde några företagare ut digitala produkter som personalen kunde testa, prova och ställa frågor kring för att se vad som idag finns att köpa in, men också vad som är under utveckling.

Under eftermiddagen fortsatte konferensprogrammet med fokus på arbetsmiljö. Anna Spånt Enbuske, utredare på Kommunal, pratade om olika rapporter och de slutsatser hon har kunnat dra utifrån dessa.

– Personalen får inte vara med och påverka den digitala tekniken, trots att den påverkar vardagen och arbetet så tydligt. Är inte det konstigt? Säger Anna Spånt Enbuske. Det är väldigt få innovationer som utvecklas av medarbetarna och det måste vi ändra på!

Anna pratar om att medarbetarnas perspektiv inte ens finns med i definitioner av nya begrepp som kommit upp i samband med digitalisering av vård- och omsorg. Hon menar att det exkluderar medarbetaren trots att det påverkar den anställdes arbetsmiljö. Hon uppmanar alla i publiken att prata om digitalisering i relation till arbetsmiljön.

Anna Spånt Enbuske, Utredare Kommunal

När konferensdagen började närma sig sitt slut summerade moderatorn dagen så här:

– Är digitalisering svaret, vad är då frågan? Vi har idag gemensamt kommit fram till att ni måste ställa frågorna och att ni inte behöver vara de som svarar. Er uppgift är att ställa frågorna, avslutar Julia Bendelin.

Utöver svaret var det många återkommande föreläsare som tryckte på samma saker, bland annat hur viktig personalens inflytande och möjlighet till delaktighet är, och hur tekniken i sig inte är lösningen utan att användningen är det viktiga.

Slutsatsen kanske låter något flummig, men det rådde konsensus i föreläsningssalen och bland föreläsarna om att det inte finns ett givet svar på dagens stora fråga. Det beror helt enkelt på och det viktigaste är att ställa frågor som leder oss fram till ett svar. Ibland är det digitalisering som är svaret, ibland inte.

Vad anser deltagarna och vad är deras svar på frågan?

Vad hade Europeiska socialfonden att säga om samverkanskonferensen?

Kortfilm om konferensen

Klicka på bilden för att spela upp filmen på Vimeo, Kommunförbundet Skånes kanal.

Relaterat material
Läs nyheten på Högskolans webbplats
Se pressmeddelandet från DigiLitt, Kommunförbundet Skåne
Lyssna på P4 Hallands reportage från konferensen
Om samverkanskonferensen, Kommunförbundet Skåne
Kommunals utredare svarar på publikfrågor på sin blogg

 

Digitaliseringscoacherna gör sig redo för besök

Aktiviteter , , , , , , Lämna ett svar

Under hösten kommer Kungsbackas digitaliseringscoacher göra flera besök för att presentera sig själva och prata om digitaliseringsarbetet. I filmen får vi bekanta oss med coacherna och följa förberedelserna inför turnén.

Det är en solig dag i Kungsbacka denna augustidag. Delprojektledare Johanna Sporrong har tillsammans med sina kollegor i projektet samlat digitaliseringscoacherna för att göra de sista förberedelserna inför besöken som coacherna ska göra på olika arbetsplatser i kommunens vård- och omsorgsverksamheter. De har bokat in en hel turné av besök och de kommer åka parvis för att hålla presentationerna.

På besöken ska coacherna berätta om digitaliseringen, hur den påverkar oss, vad digitalisering innebär och vad den skapar för möjligheter. De kommer också att berätta om uppdraget som digitaliseringscoach. Under träffen med projektgruppen rustas de med material och stöttar varandra inför höstens uppdrag. Tillsammans går de även igenom presentationen och övar upplägget och talmanuet. Avslutningsvis delar delprojektledaren Johanna Sporrong ut en kasse till varje par, med material som de kan ha som stöd vid de olika besöken.

Det råder viss nervositet men också förväntan i rummet bland coacherna inför deras uppdrag. Att det ska bli kul råder det inget tvivel om, då energin är hög och entusiasmen sprudlar. Kungsbacka Vård & Omsorg har som delprojekt valt att arbeta med digitaliseringscoacher, som ska diskutera digitalisering med sina kollegor på arbetsplatsen och även genomföra minipiloter – tester av digitala lösningar.

Läs mer
Om Kungsbackas delprojekt

Workshop om jämställd innovation

Aktiviteter , , , , , , Lämna ett svar

Den 10 september höll projektet Digga Halland tillsammans med projektet Care Ware Nordic en workshop för vård- och omsorgspersonal med temat jämställd innovation. Vad är egentligen innovation och kan de arbeta med detta i sitt yrke? Det var svar som deltagarna kom att finna under eftermiddagens gruppdiskussioner.

Workshopen leddes av Emma Börjesson och Anna Isaksson, som båda två arbetar på Hälsoteknikcentrum Halland, Högskolans samverkansarena kring hälsoinnovation. Emma och Anna började med att synliggöra hur normer, sexualitet, klasser, och andra faktorer tränger sig in i utformningen av digital teknik, det som i många fall kallas välfärdsteknik eller hälsoinnovation.

– Har ni tänkt på att många digitala assistenter såsom chattrobottar exempelvis, oftast är kvinnor? Vi kan nämna flera exempel såsom Amazons ”Alexa” och Apple’s ”Siri”. Varför har digitala assistenter designats så? Inleder Emma Börjesson för att ifrågasätta jämställd innovation.

Emma Börjesson och Anna Isaksson

Innan workshopen sätter igång börjar Anna med att förklara konsekvenserna av att teknik framställs som ”räddningen” på utmaningarna inom vård- och omsorg. Hon säger att det skapar det en ensidig bild av vad som är innovation. Teknik och digitala lösningar är nödvändiga, men med dominanta föreställningar så kan vissa problem, erfarenheter och utmaningar riskera att falla bort.

–  Ofta tänker vi att teknik ska komma in och ”rädda välfärden”, men vi vet att det idag finns mängder av lösningar och potentiella innovationer inom sektorn, som inte är tekniska. Varför har de så låg status? Och hur sprider vi dessa? Det är en mycket viktig fråga, menar Anna Isaksson.

Kan inte kvinnor arbeta med innovation? Är det könsbundet? Anna och Emma fortsätter in på en historisk tillbakablick och beskriver att innovatörer, egenföretagare och uppfinnare nästan alltid varit män. De berättar att det säkert funnits flera kvinnor också, men som varken fått plats, eller kanske själva förstått att det som dem gjort också varit innovation. Anna och Emma berättar om olika projekt som de varit med och drivit och hur de vid flera tillfällen frågat vård- och omsorgspersonal om olika innovativa lösningar och idéer på deras arbetsplats. De fick inga svar. Men frågan var felställd menar Anna och Emma som utvecklar:

–  Personal inom vård och omsorg har jättebra idéer men kände inte igen sig i begreppet innovation, eller att deras lösningar kunde vara innovation. När vi började ställa frågorna på ett annat sätt fick vi in väldigt många fler exempel på lösningar som kan ses som innovationer eller potentiella innovationer. Att kvinnorna inte uppfattar sig som innovatörer eller bärare av idéer har att göra med att innovation är maskulint kodat. Både inom vetenskapen och populärkulturen är det framförallt män som lyfts fram. Kvinnor har osynliggjorts eller inte fått ta plats som innovatörer.

I diskussionerna inflikar en av workshopens deltagare med en kommentar:

– Innovation anser jag är ett annat sätt att göra aktiviteten på, säger Nina Pour.

Emma och Anna fortsätter på spåret om hur viktigt det är att personalen, som kan sitt arbete, får vara med och påverka, men också bli lyssnade på. De understryker att idéer redan finns hos personalen men att det måste till det måste till processer och tillvägagångssätt för att ta hand om och förvalta idéerna. Det framgår tydligt att workshopens syfte handlar om att få personalen att börja tänka kring hur jämställd innovation tar form och hur det påverkar sättet vi ser på det. Kanske även sättet som vi förhåller oss till det.

– Tyst kunskap och erfarenheter kan inte och ska inte alltid produktifieras. Vi måste kanske snarare hitta former för överföring av tyst kunskap och viktiga erfarenheter, menar Anna Isaksson.

Avslutningsvis pratar gruppen om motstånd till förändring och hur digital teknik inte alltid är en lösning, i exempelvis de fall där det skapar känslan av att något annat försvinner. Emma lyfter ett exempel från verkligheten där en verksamhet införde digitala nycklar. Det uppstod en kritik kring införandet av digitala nycklar, inte för att lösningen var fel, utan för att det tog bort något annat som var väldigt viktigt. Emma utvecklar att personalen tidigare nyttjade tillfället, när nycklar skulle hämtas, som en informell mötesplats. Då bytte personalen idéer och erfarenheter mellan varandra. Det var alltså inte den digitala lösningen som de var negativt inställda till, utan snarare var de bekymrade över att en mötesplats försvann.

Dagens workshop, där drygt 30 personer medverkade, handlade om med stöd av ett jämställdhets- och normkritiskt perspektiv utmana traditionella bilden av vad innovation är. Syftet var också att bidra till att upptäcka nya områden för utveckling av potentiella innovationer inom vård- och omsorg. Det handlar om att reflektera kring smarta lösningar på arbetssysslor eller arbetssätt, något som vi alla säkert vardagligen gör, utan att vi tänker på det som ”innovation”.

Relaterat material
Filmer som visades på workshopen går att hitta här.

”Ingenting kan bli som förut, det kan antingen bli sämre eller bättre”

Aktiviteter , , , , , , , Lämna ett svar

Förra veckan samlades Laholms digitaliseringsombud och Kungsbackas digitaliseringcoacher på Högskolan i Halmstad för en gemensam utbildning i förändringsledning. Under titeln ”Digga förändring” fick gruppen diskutera och reflektera om hur de kan påverka förändringen, men också hur de är en del av den. 

Digitaliseringscoacher från Kungsbacka kommun och digitaliseringsombud från Laholms kommun.

Diskussionerna sattes igång tidigt när gruppen började prata om normkritiskt tänkande i situationer som kan uppstå i samband med digitalisering. Jämställdhet, tillgänglighet och icke-diskriminering diskuterades i olika grupper. Frågor som växte i rummet var hur det ser ut i olika verksamheter och hur man arbetar med detta i förändringsarbete.

– Visst är vi många kvinnor i branschen, men vi har en bredd i gruppen utifrån attityder, åsikter, personligheter och bakgrunder vilket bidrar till att vi aktivt arbetar och reflekterar över de här frågorna, säger en av digitaliseringscoacherna. Det handlar inte om vem man är, utan att vi hela tiden tänker på att respektera alla, och visa ömsesidig respekt. Det skiljer sig inte från situationer som inte har med digitalisering att göra.

Digitaliseringscoacherna och ombuden får inledningsvis frågan varför ska vi förändra? I kör svarar alla nästan samma sak: För att förbättra, förenkla, effektivisera och hålla nyfikenheten vid liv.

– När ni kan svara på frågan varför vi ska förändra, då kommer ni få kraft i att förändra, uppmanar Jan Winroth som är en av dagens föreläsare.

Efter en inledning där mycket engagemang väcktes mellan kommunernas olika coacher/ombud med fokus på att leda förändring, så fick gruppen besöka Högskolans Hälsolabb och stressrehabiliteringscenter. Här fick deltagarna mäta hjärtfrekvensen och göra olika övningar för att se och mäta hur de påverkas av stress i olika situationer. Bodil och Ann-Christin är två av Laholms digitaliseringsombud som var med på simuleringen. De fick med sig nya verktyg och kunskap om hur de i sin roll som digitaliseringsombud kan arbeta med förändring och hur digitaliseringen kan påverka stress.

Här pågår en stimulering i stresshantering på Högskolans Hälsolabb.

– Ofta när man kommer med ny teknik så möts man av kollegor som kan bli lite hysteriska och ibland rädda för förändringar. På så vis påminner den här simuleringen om vilka enkla verktyg vi har för att hantera förändring- att andas bland annat, säger Ann-Christin.

– Vi ska ju använda teknik på ett sätt där det inte stressar oss utan ger oss något, jag använder ljudböcker väldigt mycket vilket har hjälpt mig att somna bättre och det är ett bra exempel på hur teknik hjälper oss, utan att bidra till stress eller något negativt, kommenterar Bodil.

Både Bodil och Ann-Cristin ser positivt på förändring och vill vara med och bidra till att fler kan komma öva rädslor eller motstånd till att förändra, vilket i nutid handlar mycket om digitalisering.

– Jag brukar säga att ingenting kan bli som förut, men det kan bli sämre eller bättre, avslutar Bodil genom att tydligt peka framåt, utan att fastna med blicken i backspeglarna.

Efter dagens utbildningar har coacherna och ombuden fått med sig redskap och verktyg för att leda förändring, tänka normkritiskt och hantera stress. De har också fått utrymme att reflektera och diskutera kring sina roller som digitaliseringsombud/digitaliseringscoacher. Förändring pågår hela tiden och den här gruppen medarbetare vill verkligen vara med och påverka riktningen. Här kan du se ett klipp från dagens föreläsning och utbildningsinsatser:

Klicka på bilden för att spela upp klippet.

Här kan du ladda ner presentationerna från utbildningen
Jan Karlsson & Jan Winroth – Digga förändning
Janicke Andersson – Att tänka normkritiskt i samband med digitalisering

Medarbetare drev utveckling av digitala signeringslistor

Aktiviteter , , , , , , 2 svar

Under våren har Hylte kommun infört ett digitalt signeringssystem som ska användas vid överlämning av läkemedel och vid hälso- och sjukvårdsordinationer. Medarbetarna signerar överlämning av läkemedel med hjälp av en app som finns i arbetstelefonen.

Som en lokal kompetensutvecklingsinsats så har Hylte kommun valt att implementera ett digitalt verktyg för kvittering av insatser inom vården i kommunen. Satsningen innebär att Hylte kommer börja använda en app för att patientsäkra läkemedelshanteringen och andra vårdinsatser i verksamheterna. Personalen har utbildats i användningen av verktyget, involveras i implementeringen och även fått ge omdömen av appen. Från och med den 7 maj så blev signeringslistorna digitala i kommunen.

En stor del av insatserna har handlat om att få medarbetare involverade för att visa behov och nå lösningar.
Medarbetarna inom omsorgen har varit med redan från början vid implementeringen av signeringsappen. I första steget genomfördes behovsinventeringar som sedan sammanställdes inför nästa steg i processen. Behoven visade att digitala redskap skulle kunna vara en möjlig lösning. Behovsinventeringen kokades sedan ned till en kravställning, som medarbetarna var med och tog fram. Redan inledningsvis i processen såg man alltså till att personalen, som ska använda verktyget, fick vara delaktiga och agera kravställare.

– Medarbetarnas kompetens är oerhört viktigt att ta med under hela processen för att kunna få ett framgångsrikt genomförande. Arbetssättet bidrar till ökad chans att det digitala redskapet används såsom det är tänkt.
Maria Andersson, projektledare för Hyltes delprojekt.

Nu återstår det att se hur det digitala verktyget kommer att vidareutvecklas av användarna. Efter gediget arbete med utbildning, involvering och noga betänkande gällande förvaltandet av medarbetarnas kompetenser, så är implementering slutförd.

För vidare läsning:
Signering av ordinerade hälso- och sjukvårdsinsatser blir digital efter medarbetardriven utveckling

Utbildningsmaraton i hur en medicingivare fungerar

Aktiviteter , , , , , , , , Lämna ett svar

Under sista veckan i mars arrangerade Falkenberg utbildningar för sjuksköterskor och undersköterskor inför införandet av en medicingivare hos fem brukare i Ullared. De blir först ut med att prova den här välfärdstekniken i Falkenbergs kommun. 

Här får sjuksköterskor utbildning i hur medicingivaren fungerar. På bild från vänster finns Karin Claesson, Emelie Hellgren, Mårten Bylander och Monica Åkesson.

Utbildningsinsaterna är en aktivitet som ingår i Falkenbergs delprojekt där olika välfärdstekniska lösningar ska testas och utvärderas av medarbetare. Medicingivaren som testprojekt kommer utvärderas under hösten 2019. Då kommer man också ta ställning till om medicingivare ska införas i hela Falkenbergs kommun.

  
Bild till vänster: Mårten Bylander och Monica Åkesson. 
Bild till höger: Anna Ebbesson, Annika Sikén, My Lindeborg och Solveig Persson.

Under veckan utbildades totalt 32 medarbetare i hur medicingivaren fungerar och fick också utrymme för att redan nu börja se på den välfärdstekniska lösningen med utvärderande ögon.  Under alla tre utbildningsdagarna har det funnits ett stort engagemang och nyfikenhet bland medarbetarna. Therese Nordh Linder och Johanna Tryggvesson var med och planerade utbildningsdagarna och summerar veckan som väldigt roliga utbildningsdagar där responsen var att många medarbetare tyckte att både appen och webbverktyget var väldigt tydligt och lätt att använda. Johanna minns tillbaka på ett speciellt ögonblick där medarbetarna undersökte de olika språkinställningarna som är möjliga i medicingivaren:

– Det blev extra kul när medarbetare vågade testa fritt vad medicingivaren kan göra! Plötsligt hade någon testat att ställa om medicingivarens tal till norska, så det ljöd ”Det er på tide å ta medisinene dine. Trykk på den grønne knappen” i lokalen.

Utbildningstillfället är ett gott exempel på olika utbildningsaktiviteter som pågår just nu i Digga Halland och hur medarbetare genom att få testa och prova digital teknik utvecklar sin digitala kompetens.

För vidare läsning:
Nyhet Falkenbergs kommun

 

Kickoff för Varbergs testboenden

Aktiviteter , , , , , Lämna ett svar

Ballonger, fjäderboor, mellomusik och glada skratt infann sig på plats när Varbergs kommun anordnade en kickoff för medarbetare och kunder i samband med att testboenden i Digga Halland nu kör igång. Representanter från projektledningen var på plats för att fira tillsammans med Varbergs medarbetare.

På bild: Louise Pihlgren, Anna Ginsthammar och delprojektledaren Anna-Lena Junghov.

Som lokal aktivitet ska Varbergs kommun arbeta med att testa välfärdsteknik som deras delprojekt. De har utsett tre olika testboenden där man kommer arbeta med att ta fram en modell och rutiner för hur nya idéer eller digitala verktyg ska hanteras när de har installerats. Boendena som är utvalda är tre äldreboenden, en servicebostad, en LSS-bostad och en daglig verksamhet där personal kommer att få använda välfärdsteknik och utvärdera hur de fungerar i praktiken. De är just dessa boenden som firar med pompa och ståt under kickoffen.

Louise Pihlgren, stödassistent på Ankarvägen, daglig verksamhet och Anna Ginsthammar, metodutvecklare, hade tillsammans med andra kollegor styrt upp kickoffen där testboenden  firade uppstarten tillsammans via länk. Louise och Anna berättade att de digitala verktyg som finns på boenden idag möjliggör en annan delaktighet för deras kunder men också för dem själva.

– Framöver kommer vi till exempel kunna visa teaterföreställningar för ett annat boende genom videosamtal, vilket bara är ett exempel på hur digitala verktyg/tjänster/hjälpmedel ger oss nya möjligheter.”

Läs Varbergs nyhet om deras kickoff

Här kan du även se en film från testboendens kickoff:

Lärande nätverket är igång!

Aktiviteter, Lärprocesser , , Lämna ett svar

Ett av Digga Hallands delprojekt handlar om att etablera och starta ett lärande nätverk mellan samverkansparternas delprojektledare. Idag onsdag, startade nätverket under ledning av Mats Holmquist, Lektor i arbetsvetenskap på Högskolan i Halmstad.

Genom att ta upp gemensamma frågor och utbyta erfarenheter mellan varandra kan nätverkets medlemmar tillsammans utveckla kunskaper och dra lärdomar som de kan använda i projektarbetet. Det är syftet med att starta och driva ett lärande nätverk i projektet Digga Halland. Det lärande nätverket är ett av Digga Hallands delprojekt som Högskolan i Halmstad driver. Utöver det lärande nätverket ingår även en serie av filmer i  detta delprojekt. Filmerna ska skildra och följa de övriga delprojektens processer.

Delprojektledarna i Digga Halland tillsammans med Mats Holmquist, Lektor i arbetsvetenskap på Högskolan i Halmstad.

– Det är skönt att inte vara ensam om utmaningarna, jag har trott att de bara var hos oss som detta var en utmaning. Det är bra att få möjlighet att dela erfarenheter mellan oss delprojektledare.

Så lyder ett citat från en av nätverkets deltagare efter första träffen på Högskolan. Nu kommer gruppen att träffas kontinuerligt under året och in på nästa år 2020, totalt åtta planerade träffar. Detta med förhoppning att starta en lärprocess mellan delprojektledarna i Digga Halland.