Barcelona checkar in!

Hej! Eller ska jag kanske säga HOLA? 😀

Mitt namn är Andreas Martin, jag är 21 år gammal och läser andra året på utvecklingsingenjörsprogrammet. Vi utvecklingsingenjörer läser till ingenjörer med inriktning på produktutveckling och affärsutveckling och har möjlighet att studera utomlands vår fjärde termin, då affärsutveckling är i fokus.

Jag valde att läsa min fjärde termin i den spanska storstaden Barcelona på universitet Ramon Llull, campus La Salle. Detta är ett val som jag nu tycker är väldigt bra, då Barcelona är en fantastiskt fin stad med en härlig atmosfär och skolan som jag går på har väldigt bra och engagerade lärare med intressanta lektioner.


Palmer på universitetets campus

Boende här delar jag med en klasskamrat från utvecklingsingenjörsprogrammet och vi hyr från en mindre uthyrningsfirma som ägs av en svensk.
Vi bor mer centralt än vad skolan ligger, vilket innebär att vi tar metro dit cirka 40 minuter varje dag. Det fungerar väldigt smidigt och den går så ofta så att man inte ens behöver kolla upp vilka tider den går innan man börjar färden.
Att bo mer centralt i Barcelona innebär att det blir närmare till stranden, utelivet och att man har väldigt bra förbindelser gör detta till det optimala alternativet enligt mig.

Jag har nu varit i Barcelona under snart tre månader, har fått flera vänner från flera ställen i världen och upplevt mycket roligt i kombination med vardagslivet och studerandet i en ny stad.
Under tiden här så har jag varit runt mycket i staden på min longboard, har gjort en del dagsutflykter till platser i och utanför Barcelona, till exempel till Sitges och Girona och tillsammans med de andra utbytesstudenterna så har vi provat på den spanska matkulturen och utelivet.


Bild från utflykten till Sitges med andra utbytesstudenter. Jag är den tredje personen från vänster, på översta raden.

Palmer och sol längs med stranden i Barcelona


Strandkonst på stranden Barceloneta.

        
Bild från den populära citadellparken med sevärdheten Arc de Triomf längst bort i bilden.
Samt en printscreen på en stor fördel med utlandsstudier i Barcelona.

Här i Barcelona har jag även fått besök från familj och vänner och just nu så är två vänner från tredje året på utvecklingsingenjörsprogrammet här med oss och njuter av det fina vädret.
Det är väldigt roligt att få besök eftersom att man då kan agera som lite guide och visa sina smultronställen, samt att man ser staden ur ett annat, lite mer turistigt perspektiv och tar sig tiden att utforska och se diverse sevärdheter.

Det katalonska muséet med fantastiskt arkitektur precis de flesta byggnader i Barcelona. 

Parc Güell med design av konstären Gaudi som skapat många av Barcelonas sevärdheter, som till exempel den kända kyrkan Sagrada Familia.

Ska bli roligt att få dela min upplevelse här i Barcelona med er!
Ha det toppen, så hörs vi i nästa blogginlägg.
Vänliga hälsningar Andreas

 

snapchat-1503962934

Weraba

Detta är vårt sista inlägg på utlandsbloggen och även slutet på vår tid i Uganda.

Innan vi åkte visste vi inte riktigt vad vi hade att förvänta oss eller hur resultatet skulle bli för vår studie och för vår personliga upplevelse. Det blev mer fantastiskt än vad vi kunde föreställa oss!

Minor Field Studies-stipendiet gjorde det möjligt för oss att uppleva en dröm. Det har varit otroligt lärorikt och givande att forska så nära verkligheten som vi gjort. Vi rekommenderar alla som är intresserade av att söka detta SIDA-stipendium eller på annat sätt ta någon av de chanser Högskolan i Halmstad erbjuder till utlandsstudier/-praktik. Det är en möjlighet som sällan ges till att se världen, uppleva andra kulturer och möta underbara människor.

 

snapchat-1061860233

Om ni å andra sidan sitter och funderar på att åka på en volontärresa – gör det! Det ger så mycket mer än vad man kan föreställa sig. Ssenyange Education Projektet är något vi förespråkar starkt då vi sett verksamhetens mål och vad hjälpen och bidragen går till. Vi har sett hur äkta omtanken för barnen är och har trivts otroligt bra med all personal och barn. (Dessutom pratar såväl barn som vuxna engelska och undervisningen sker också på engelska!). Du kan också bidra på andra sätt till skolans verksamhet och barnens vardag, kika på hemsidan http://www.ssenyange.org för att läsa mer. De är helt klart värda ett shout out för deras fantastiska arbete!

snapchat-269882071

 

Nog med marknadsföringen! Men detta har ärligt talat varit den starkaste resan vi gjort! Den kärlek och gemenskap som vi upplevt här har gjort det till en oförglömlig resa med en intensiv känsla av vi måste åka tillbaka någon gång i framtiden. Som ett barn på Ssenyange skrev i ett brev till oss ”You have two homes now”!

 

img_5760-2

 

 

Tack för att ni följt oss! Imorgon påbörjas resan hemåt och i bagaget har vi några kulturella influenser med oss i form av ugandisk tid, rytm och att hälsa på varje människa vi ser. Hoppas alla i vår omgivning kommer ha överseende för detta.

/ Charlotte & Beatrice

img_4866

 

img_5853

Entebbe

När vi lämnade Masaka för att åka till Entebbe passerade vi Ekvatorn, från söder till norr. Denna gräns är lite av en turistattraktion så vi stannade till för att gå fram och tillbaka över linjen, och för att ta en bild av monumentet.

snapchat-216257499

 

 

Vi anlände till Entebbe, som är en medelstor stad belägen vid Victoriasjön (världens näst största sjö). Entebbe har tidigare varit landets huvudstad och har Ugandas enda internationella flygplats. Det sistnämnda är orsaken till att vi valda att spendera några dagar här innan hemfärden till Sverige.

Vi påbörjade vår ledighet med incheckning på hotellet och dagen därpå kastade vi oss i solstolarna efter frukostbuffén. Vi ska inte hymla med hur många lata timmar det blivit i de solstolarna de senaste dagarna. Framåt kvällen efter en stekhet dag anslöt vi till hotellets grillkväll med sydafrikanskt tema och liveband. Det är lågsäsong här vilket märks! Det kändes lyxigt när vi satt i hotellets trädgård som de enda gästerna med ett liveband och 10 servitörer.

 

snapchat-1681292465snapchat-929487633

 

Under fredagen begav vi oss ut för att ta en närmre titt på staden och sjön. Vi besökte ett antal mysiga craft shops som säljer lokala hantverk. Där finns allt från skålar gjorda av tidningar till t-shirts med texten ”My name is not Mzungo”. Man får alltid en liten chock när det gäller att förhandla priset eftersom shilling här ligger på en annan nivå än kronan. Ett flätat armband kan kosta 5000 shilling, vilket kanske låter mycket men är 12,50 i svenska kronor… Vi strosade vidare till stranden. Där fann vi en restaurang som hade ugandiska trummor och dansare som middagsunderhållning. Vi spenderade kvällen på stranden och till vår egen överraskning valde båda vegetariska rätter, vilket inte hör till vanligheten utan är nog en effekt av de senaste sju veckorna.

 

img_5856

 

Efter detta skulle vi ta oss tillbaka till hotellet, och ikväll hade vi mod till att ta vår första boda boda åktur! Vi hoppade alltså på en taxi-motorcykel och hoppade sedan av den glada över att vi nådde vår destination oskadda.

Nu väntar ytterligare två lata dagar i solstolen sen väntar vårt avslutande inlägg här på bloggen!

img_5793

snapchat-1491265809

The Holy Week

I Uganda startar påsken söndagen innan påskhelgen, på dagen som de kallar ”Palm Sunday”. Då inleds The Holy Week med Jesus ankomst till Jerusalem, därav en ceremoni där vi viftade med palmblad och deltog på en gudstjänst.

 snapchat-1122605578

 

 

Veckan fortsatte som vanligt med att hjälpa lärarna med rättning, samla material till c-uppsatsen samt lära oss att räkna bråktal och om ”alcohol in our society”. Utöver det vanliga så provade vi på att vara med i scouterna och hejade på när barnen hade fotbollsmatch.

Ledighet från lektioner började på fredagen, The Good Friday. Vi spenderade hela dagen med att umgås med barnen. Vi hoppade hopprep, spelade badminton och ritade. Samma dag fick vi lära oss att laga chapati, något som är en favorit för oss båda. Chapati är som ett stekt tunnbröd gjort på mjöl, morötter, salt, lök och olja.

 

snapchat-1656990383

 snapchat-1585323161

 

Påskafton firades annorlunda jämfört med hemma. Här i Uganda sörjer man på lördagen så det var en lugn dag. Vi smygfirande ändå genom att unna oss varsin mango-juice på vår balkong.

 

snapchat-976753302

 

Easter Sunday, påskdagen, är den stora dagen! Klockan 7 (ugandisk tid 8:30) började gudstjänst med högläsning på luganda samt sång och dans. Denna dag fick barnen ris istället för pocho till både lunch och kvällsmat, vilket var uppskattat!

Dagen fortsattes med att umgås med barnen så mycket som möjligt och även måndagen innebar ledigt från skolan så då blev det också massa kvalitetstid med dem. För idag, tisdag, var det dags för oss att lämna Ssenyange efter 7 oförglömliga veckor. Ingen av oss kunde ana att vi skulle bli så fästa vid barnen och all personal så avskedet var riktigt tufft. Men förhoppningsvis var det inget ”hejdå” utan ett ”på återseende”!

 

img_5405

 

 

Nu ska vi spendera 5 dagar på hotell i Entebbe innan flygfärden hem. Här ska vi bättra på brännan och unna oss ledigt efter 7 intensiva veckor i fältet med materialinsamling. I nästa inlägg får ni se när vi utforskar ”metropolen” Entebbe.

GLAD PÅSK! (ugandisk tid)

snapchat-444332633

Oliotya

Med tanke på tidigare inlägg, tro det eller ej men vi pluggar faktiskt här också! Vi är ju i Uganda för att hitta material till vår c-uppsats. För att påminna oss om detta har vi skrivit vårt syfte och satt upp det på en vägg i vårt rum (se bild nedan). Vi är positivt överraskande över hur mycket man kan få gjort när man slipper laga mat, inte har tillgång till gränslöst utbud tv-serier (”bara ETT avsnitt till”), inte kan kolla snapchat eller facebook, inte har ett gym att gå till etc.

 

snapchat-1955040916

 

 

Mellan plugg och lektioner så hinner vi med att njuta av både solen och utsikten från vår balkong, något vi aldrig tröttnar på! Som ni kan se nedan sitter vi ofta med på lektionerna och lär oss alltid något nytt, och detta påminner oss om att vi inte borde delta i ”vem är smartare än en femteklassare?”. På bild kan ni också se ett av våra mästerverk här på skolan som vi skapade för Baby Class.

img_4864

img_5284

 

 

 

 

 

 

 

 

   

 

img_4961

 

Som vi har nämnt innan har vi inte tillgång till wi-fi på skolan så vi får ta en (välbehövlig och efterlängtad) promenad till vårt favorithak Frikadellen, där har vi våra ”business meeting”. Då mejlar vi skoluppgifter/hemexaminationer, berättar för våra nära och kära att vi lever, bloggar, sköter praktiska ärenden t.ex. räkningar och hotellbokningar. Här får vi även en chans till lite egentid.

 

Frikadellen ligger i Masaka, en medelstor stad som har det mesta. En vanlig syn är kor med gigantiska horn som strövar fritt, mango som säljs vid vägkanten och moped-taxi ”boda boda” som susar förbi. Till centrala Masaka går vi någon gång i veckan antingen för ett pool-besök eller kaffe-inköp. För att vidga våra vyer om Masaka så åkte vi till Lake Nabugabo. Där såg vi apor leka, vi åt fisk Ugandan-style (you eat it all…) och hade picknik på stranden.

 

 

snapchat-448476188

 

Vi har nu ca 2 veckor kvar i Uganda och på Ssenyange väntar påskfirandet vilket är väldigt stort här. I Uganda sörjer man Jesus på lördagen och sedan firar man med en stor fest söndag och måndag. Vi tänker att vi ska förklara det svenska konceptet med en kanin som gömmer ägg samt kärringar som flyger på kvastar, vi får se hur det går …

 

 

snapchat-382479166img_4944

img_4847

Sverige vs Uganda

Det är svårt att ens jämföra Uganda och Sverige eftersom de är så olika men vi tänkte ägna detta inlägg åt att beskriva både ”kulturkrock” och kulturella godbitar som vi upplevt. Detta är den bild vi fått!

MAT. Innan vi kom till Ssenyange hade vi ingen aning om hur maten skulle se ut och hade därför inga förväntningar. Vi blir serverade tre mål mat om dagen vilket känns lyxigt. Frukosten är bröd och kokt ägg eller omelett. Lunch och middag består ofta av potatis, antingen kassava, irish potatoes eller sweet potatoes. Vi får även chapati som är ett ugandiskt tunnbröd (en stark favorit för oss båda!). Måltiderna består också ofta av ris, pasta, bönor, avokado, svensk pannkaka och någon frukt. Vi har även fått testa ”matooke” som är kokt matbanan. Någon gång i veckan bjuds det på kött eller fisk, då jublas det. I Uganda dricks det främst svart té så kaffe har vi införskaffat på egen hand. Vi delar vårt kaffeintresse med den tredje volontären, som beskriver det som ”inget kaffe, ingen dag”.

Barnen på skolan dricker té till frukost och äter ”pocho” till lunch och kvällsmat. ”Pocho” är en kompakt gröt gjord på kassava som serveras med bönor. En gång i veckan får de ett ägg var och ibland får de någon frukt, ris, juice eller mjölk.

När vi pratar om mat med lokalbefolkningen så säger de ofta att maten är ”sweet”. De har frågat oss om fläsk i Sverige är ”sweet”, vilket vi svarade ”nej” på. Vi har dock insett nu efter en månad att med ”sweet” menar de ”gott” och inte ”sött” vilket vi trott.

img_5274snapchat-1472465511

MZUNGO. Vi känner oss som kändisar när vi går på landsbygden, det känns som att gå på röda mattan. Barnen, men även vuxna, ropar ”mzungo” och vinkar glatt till oss vart vi än går. Det är svårt att röra sig obemärkt i detta sällskap. Lokalbefolkningen är rak på sak och beskriver vad de ser, därför ordet ”mzungo” vilket betyder ”vit” på luganda. Vi möter tillropen med leende, vinkar tillbaka och hälsningsfraser som ”how are you?” vilket verkar uppskattas.

SOCIALT. Något vi märkte ganska snabbt är hur artiga och trevliga människorna är här. Alla hjälper varandra och pratar gärna med främlingar. Det är helt olikt Sveriges ”sitt inte bredvid mig på bussen-anda”. Gemenskapen hos folket är tydlig och något som är ovant för oss men beundransvärt. Det är en vänskaplighet här som är väldigt fin! Man vänjer sig vid detta fort och efter att vi kommit hem kommer vi säkert gå runt i Halmstad City och småprata med alla som vi möter. De är heller inte blygsamma med frågor och otroligt intresserade av vår hemmiljö och kultur, så de ställer raka frågor om det de vill veta!

Just på Ssenyange-skolan visas det ständigt en tacksamhet gentemot Sverige. När vi berömmer deras arbete och insatser så påpekar de alltid att det är Sveriges och sponsorernas förtjänst. Detta visas bland annat genom att de vid sina gemensamma samlingar sjunger den svenska nationalsången.

img_8969

KLÄDER. I Uganda klär man sig väldigt propert till skillnad från Sverige som är något mer lättklätt och avslappnat. Vi fick tidigt på skolan höra ”oh you’re so smart” när vi bar klänning. I början var vi lite förvirrade och trodde att de syftade på något smart (klokt) vi sagt. Så är inte fallet utan ”smart” är motsatsord till ”shabby” när det kommer till klädsel. Till vardags går vi ofta runt i byxor vilket blir lite komiskt när de i klasserna lär barnen att pojkar är de med byxor och att flickorna är de med kjol. På skolan bär man kläder som täcker axlar och knän vilket inte påverkar vår solbränna positivt… Det är också viktigt att ta hänsyn till att en innebörd för oss inte alltid är densamma för någon från en annan kultur. Lottas välgörenhetsarmband för cancer har fått lämna hennes arm efter en del nyfikna frågor om innebörden av ordet på ”f” före ordet ”cancer”.

UGANDISK TID. Ni som känner oss vet att vi inte är helt hundra på att passa tider. Men enligt ugandisk tid är vi faktiskt tidspessimister! Bestämmer man att man ska göra något kl. 14 så sker det antagligen kl. 16. Ett exempel är att bussar inte går efter tidtabell utan kör när bussen är fullsatt. Oftast tar saker längre tid än vad man tänkt sig. Till exempel, ska man åka någonstans så blir det ett par stopp längs vägen för att inspektera exempelvis tomater och skapa nya bekantskaper. Detta har resulterat i att om vi verkligen vill att något ska ske vid ett specifikt klockslag så är vi tydliga med att säga ”vi ses klockan 14, swedish time!”. Dock ska det tilläggas att vi trivs bra med ugandiskt tidsmått, det vill säga att man kommer när man är klar, no questions asked.

STUDIEMOTIVATION. Vi minns från vår egen grundskoletid att det kanske inte alltid var jättekul att gå till skolan. Favoritämnet var ”rast”. Här är det helt annorlunda! Barnen är väldigt motiverade och fokuserade trots att de går i skolan från tidig morgon till sen eftermiddag samt även har kvällslektion. Vid frågan om deras favoritämne kunde de inte välja ett utan svarade ”alla”. De flesta barnen har redan vid t.ex. 9 årsålder höga mål och drömmar om framtiden. De siktar på yrken såsom doktor, pilot, sjuksköterska, ingenjör etc.

SÅNG OCH DANS. Vardagen präglas dagligen av sång och dans. Detta märks även under deras lektioner då deras kortare pauser består av sång, dans och ramsor istället för en svensk bensträckare.

RELIGION. Något som har stor betydelse för människorna här är religion. Skolan har katolsk gudstjänst två gånger i veckan, vilket är nytt för oss då vi sällan besöker kyrkan hemma. Det har uppstått lite pinsamma tystnader när de bett oss sjunga någon svensk psalm för dem…

Detta var en liten inblick i hur det är i Uganda och vilka kulturella upplevelser vi dagligen möter.

snapchat-2111897814-2

 

img_5254

Safari

Vi har nu haft vår första ledighet under vår tid i Uganda och den spenderades med att se mer av detta vackra land!

I onsdags blev vi hämtade av vår guide James som var med oss under hela resan. Vår resa började med 1,5 timmes bilresa till Lake Mburo. I denna nationalpark möttes vi av flockvis med zebror (se bild), ugandiska kor, Impala-antilop (se bild), Topi-antilop, Pumba, Velvet-monkeys och även några giraffer! Det var verkligen häftigt att se de första vilda djuren och James fick upprepade gånger säga till oss att man ska vara tyst när man ser ett djur.

Vi körde vidare och stannade för lunch där vi blev mer än nöjda. Resan fortsatte sedan genom Uganda med ett landskap av grönskande kullar, berg, dalar och plantager av tobak, kaffe, ananas, bananer och té. Nästan 6 timmar senare nådde vi Queen Elizabeth National Park efter att ha färdats på ugandiska vägar som kan benämnas som afrikansk massage. Vägarna här är nämligen väldigt gropiga så resan blir otroligt studsig.  

En ”lodge” var boendet för de kommande två nätterna och låg intill en flod. Vi bodde i en trästuga där det minst sagt fanns möjlighet för savannens djur att ta sig in, dock fick vi inga nattliga besökare. Vi trivdes väldigt bra och det kändes lyxigt med ett riktigt täcke och trerättersmiddagar. Efter att ha bott på skolan i en månad så kändes tystnaden runt oss ovan.

Nästa dag startade 05:30. Efter frukosten begav vi oss ut på ”game drive” på jakt efter ytterligare djur. Queen Elizabeth har både savann och grönska, och är oändligt stor! I fjärran skymtade vi blåa berg, Kongo och fikonträd.

Antiloper fanns det gott om även här. Topi, Waterbags och Ugandian Cob. Ett av de första djuren vi såg var tre hyenor som låg i matkoma. Vi skumpade vidare i vår safaribil och stannade till vid floden som gränsar till Kongo. Vi klev ut ur bilen och möttes av en flock flodhästar som låg i vattnet och chillade. Vi stod ungefär 10 meter ifrån och betraktade dem. Vid ett senare tillfälle berättar James att flodhästen är det djur i Afrika som dödar flest människor (främst fiskare). De vi hade sett var dock, som tur var, vana vid blängande turister. 

Höjdpunkten var när vi plötsligt fick syn på en grupp elefanter. På väldigt nära håll kunde vi se fem elefanter i sin naturliga miljö, det var en oförglömlig upplevelse!

Efter en trerätterslunch på vår lodge begav vi oss ut på savannen igen. Denna gång i jakt på trädklättrande lejon. Vi såg stora hjordar av ”waterbuffalo” och en hel del babianer men lejonen lyste med sin frånvaro. Senare fick vi besked att lejonen inte synts till på fyra dagar, vilket är vanligt när det regnar för då tar de skydd och de behöver inte ens äta på någon vecka.

Trots att vi inte såg lejonen var vi mycket nöjda med alla de djur vi sett och att vi fick se den magiskt vackra naturen! Vi kan varmt rekommendera James som guide till de som någon gång åker till Uganda, han är den rätta för jobbet!

Efter ca 8 timmars bilfärd hem körde vi in på skolan och möttes av glädjetjut från skolans barn och massor av kramar. Ett välkomnade i världsklass! Detta fick oss att inse hur roligt det var att vara tillbaka ”hemma” igen.

snapchat-2048799228

img_5030snapchat-1238285222 img_5150img_5253-2snapchat-282415327 snapchat-630345040-1img_9054  snapchat-1342338400snapchat-311947773

img_4645

Vardagslivet i Masaka

Oliotya!

Det här blir ett ”en vanlig dag”-inlägg.

Vi spenderar det mesta av vår tid på skolan där vi även bor, och det gör också cirka 360 barn.

snapchat-739218543

Dagen börjar klockan 7 med frukost som vi äter tillsammans med vår (nästan) 70-åriga side-kick som också är volontär på skolan. Eleverna på skolan har då redan hunnit med en lektion.

Efter frukosten spenderar vi förmiddagen hos någon av klasserna, vilket är allt från baby class till primary 7. I klasserna fungerar vi som stöd för lärarna och hjälper dem med rättningar eller liknande samtidigt som vi observerar inför vårt uppsatsarbete. (Är det en fredag så startar dagen med katolsk gudstjänst.)

Klockan 13 står lunchen klar, som avslutas med kaffe (det dricks väldigt mycket nescafé!!).

Eftermiddagen spenderas antingen i klasserna, med egna studier eller hushållssysslor (t.ex. Tvätta. Se bild.)

snapchat-2102985513

 

Inte helt fel studiemiljö

snapchat-1352913952

Framåt tidig kväll spenderas tid med barnen när de har lediga stunder. Detta har resulterat i en extrem skicklighet i tumbrottning, ugandiska ramsor och en variant av ”jeopardy” (Exempel på frågor: Hur förhindrar ni vinter? Har ni elefanter i Sverige? Vad odlar ni i Sverige? Kan du gräva? Vet du vem Justin Bieber är?).

snapchat-708746570

När barnen har kvällsmat eller fritidsaktiviteter, hinner vi i regel med egentid vilket brukar resultera i promenader eller en (kanske två) omgång Chicago-spel med vår granne (den andra volontären).

Middagen äter vi klockan 20, samtidigt som barnen har kvällslektion. Efter middagen brukar vi vara ganska trötta så vi kryper in i vår bur av myggnät kring klockan 22. Vid den här tiden är några av barnen i gång i den stora salen med sång och dans, vilket vi somnar till varje kväll. Vi hoppas att vi kommer över vår västerländska stelhet och anammar den ugandiska rytmen innan de här veckorna är slut!

Vad vi hittar på under helgen dyker upp i ett annat inlägg.

snapchat-1576890364
 

 

2017-03-22-18-42-04

Greetings from Uganda

Hej, nu tar två SOSH-tjejer över stafettpinnen för utlandsbloggen!

En vanlig syn här i trakternaVi heter Charlotte och Beatrice, bosatta i Halmstad men från Ulricehamn respektive Kristianstad från början. Vi pluggar vår 6:e (och sista!) termin på programmet Samhällsförändring och Social hållbarhet (dvs SOSH), vilket resulterar i att vi blir beteendevetare/sociologer.

Ni kommer få följa vår resa, vardag och se vad vi gör i Uganda men först: Hur hamnade vi här?

Både två har alltid varit intresserade av vad som finns utanför Sveriges gränser och såg det som en fantastisk möjlighet att kombinera studier med någon form av utlandsvistelse. På högskolans hemsida snubblade vi över MFS som möjlighet och vi kände direkt att det passade oss! MFS är ett av de utlandsstipendier som Högskolan i Halmstad erbjuder, och just detta ges i samarbete med organisationen Sida. MFS står för ”Minor Field Studies” och innebär en möjlighet för studenter att åka till ett utvecklingsland för att utföra ett projekt eller samla in material till sin uppsats. För att ansöka om MFS krävs en projektplan med bland annat syfte, tidsplan och budget. Om denna godkänns får studenten/studenterna ett stipendium som ska täcka många av de kostnader som resan innebär. Studenten/studenterna blir också inbjudna av Sida till en förberedelsekurs i Härnösand där man får träffa andra MFS-studenter och få många bra tips inför sin resa. (Vi kan intyga att det är ett par givande och inspirerande dagar!)

I vårt fall blir MFS-arbetet grunden till vår c-uppsats. Vårt fokus är föräldralösa barns livsvillkor i Uganda och vi använder observationer och informella intervjuer för att samla in material inom ämnet.

Förberedelse inför vår resa/ansökan började redan under vårt andra läsår. Ett av kraven för MFS är att ha en kontaktperson i landet man ska åka till, så efter att ha valt intresseområde så började vi leta. Vi spenderade flera månader med att leta kontaktpersoner runt om i hela världen. Till slut, i höstas, lyckades vi med hjälp av Rebecca Rosenberg (som är ansvarig för utlandsstudier och dylikt) hitta en kontakt. Kontakten var Matilda, som är engagerad i och arbetar med en skola/barnhem i Uganda. Matilda hjälpte oss nå rektorn på skolan Ssenyange Education Centre, där vi nu ett halvår senare befinner oss.
Efter beskedet i november om att vi blev tilldelade stipendiet började förberedelser med vaccinationer, flygbokningar, försäkring m.m. Den 27 februari lyfte äntligen planet till Uganda.

Från Halmstad till Masaka

Nu fick ni en kort inblick om hur vi hamnade där vi är idag. Håll utkik inför kommande inlägg så får ni följa med oss under vår sista månad i Masaka!

(Tack på förhand för ert tålamod, vi bor 1 timmes promenad från närmsta wi-fi som håller ugandiskt tidsmått – det vill säga ”inte så snabbt”!)

 

Hejdå!

Hej!

Nu har min bloggtid här nått sitt slut och Lotta och Bea tar över bloggen från och med måndag. Det har varit roligt att dela med mig av mina upplevelser och jag hoppas att ni har fått ut något av att läsa om hur jag har det här i Singapore.

Idag är det söndag och även städ- och pluggdag men jag har bara fyra veckor skola kvar tills sommarlovet. Då åker jag till Thailand för att vila upp mig på stranden, och såklart för mer äventyr! Ni som vill fortsätta se vad jag har för mig kan hålla ett öga på min Instagram där mitt användarnamn är Milethin.

17548788_10154478987355687_1158925214_o

Tack för den här tiden!
/Mi