Presentation för Fakultetsnämnden

När Fakultetsnämnden igår hade sitt första sammanträde för året hade de bjudit in oss från Högskolebiblioteket för att presentera publiceringsprojektet. Förutom en övergripande skiss av projektet som sådant – med dess kommunikativa fokus – så visade vi några exempel på hur man genom bibliometriska metoder kan kartlägga och beskriva publiceringsmönster.

Presentation-130131Publiceringsprojektets kärna är alltså kommunikativ. Genom att lyssna in oss på och bygga upp en dialog med vårt lärosätes forskare i frågor om strategisk publicering, open access och bibliometri syftar projektet till att stödja och synliggöra högskolans vetenskapliga publicering. Denna dialog tänker vi oss nu skall äga rum vid åtminstone tre olika tillfällen per forskningsmiljö:

1.) Initialt genom ett personligt möte med respektive forskningsledare. (Detta i samband med att vi har börjat dela ut de nya informationsfoldrar vi tagit fram för hur man publicerar och registrerar i högskolans publikationsdatabas DiVA och varför varje enskild forskares aktiva medverkan till detta är viktig och betydelsefull.)

2.) För att ge stöd i samband med att den bibliometriska rapporten till respektive forskningsmiljös självvärdering släpps inom ramen för kvalitetsutvärderingen ARC13 i mitten på april.

3.) Till hösten med ett bredare anlagt och mer mångfasetterat upplägg om open access och strategiska publiceringsfrågor i stort då bland annat slutrapporten från ARC13 föreligger som ett gemensamt diskussionsunderlag.

Parallellt med dessa möten med forskningsledare och forskningsmiljöer planerar vi också att genomföra bloggintervjuer om publiceringsfrågor med enskilda forskare såsom intervjun med Frida Stranne.

Fram till och med 15:e mars handlar dock vårt arbete inom projektet nästintill uteslutande om fortsatt omfattande kvalitetssäkring av DiVA-poster inför ARC13-granskningen.

De exempel vi visade på hur man med hjälp av tabeller, diagram och andra visualiseringsmetoder kan åskådliggöra publiceringsdata bygger på en prototypundersökning av forskningsmiljön BLESS vilken vi tog fram under hösten. Eftersom de grunddata denna prototypundersökning bygger på varken är kompletta eller statistiskt säkerställda väljer vi dock att inte lägga ut just de exemplen här på bloggen, utan hoppas i stället kunna visa upp något motsvarande framöver.

I anslutning till presentationen berättade bibliotekschef Peter Lindgren också om det öppna registret för forskar-id, ORCID, vilket förväntas bli den främsta lärosätesoberoende standarden för att ge forskare unika id-nummer. Inom kort kommer till exempel ett nytt fält för detta i DiVA. Läs mer om ORCID i nästa veckas blogginlägg!

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *