Kategoriarkiv: Aktiviteter

Digga Hallands slutkonferens

I november hölls slutkonferensen ”Dela Digga Halland”, vilket blev en digital succé. Konferensen direktsändes men spelades även in för att möjliggöra för fler att ta del av projektets resultat i efterhand. Är du en av dem som inte kunde delta, denna uppmärksammade dag i november? Då ges du nu chansen att upptäcka allt som projektet lämnar efter sig!

På Youtube finns en kapitelindelning under beskrivningen. Där kan du klicka på programpunkterna och välja vilka delar du vill se.
Bildcollage från konferensen.

Läs mer

Video: Best of Dela Digga Halland
Nyhet: Digital succé när Digga Halland höll slutkonferens
Nedräkningen har börjat – snart dags för slutkonferens!
Sneak peak – välkommen till Digga Hallands slutkonferens

Vett och etikett när vård och omsorg digitaliseras

Etiska diskussioner uppstår ofta inom vård och omsorg och det är inget nytt. När verksamheten digitaliseras ställs medarbetarna dock inför nya utmaningar och diskussioner om integritet, människovärde och självbestämmande. Situationer som alla kanske inte är lika vana att hantera. För att uppmuntra medarbetarna att prata om de nya utmaningarna har olika filmer tagits fram i Digga Halland för att starta diskussioner.

Allt startade när medarbetare gjorde Digga Hallands webbutbildning och i kapitlet om etik delade med sig av situationer och etiska dilemman som de upplevt i samband med att deras arbetssätt digitaliserats. Vett och etikett när digitala tjänster och verktyg används i arbetet var något som medarbetarna menade att de hade behov att diskutera mer om. Det ledde till att projektet tog fram ett par filmer om situationer som medarbetarna kan känna igen sig i.

Förhoppning att starta diskussioner
Totalt fem situationer skildras i filmerna som nu ska visas och användas i verksamheterna. Upptill filmerna finns en guide som syftar till att skapa möjlighet till diskussioner med kollegor om olika etiska situationer som kan uppstå i deras arbete. Förhoppningen är att medarbetarna kan bli tryggare och säkrare i hanteringen av digital teknik i mötet med individen, efter att ha diskuterat utmaningarna med andra. Filmerna går att se nedan och vid intresse att ta del av guiden kontakta: diggahalland@hh.se

Bakom framtagandet av filmerna står en referensgrupp där projektdeltagare i några av kommunerna varit med, tillsammans med ett helt produktionsteam och skådespelare.

Nätverk för digitaliseringsambassadörer

Att digitaliseringsambassadörer var ett framgångsrecept har verkligen visat sig i projektet. En efter en har sett fördelarna med att inkludera medarbetarnas krafter och engagemang i digitaliseringsfrågorna och börjar nu ta efter satsningar på digitaliseringsambassadörer. Framgångsreceptet sprider sig i Halland. På initiativ av projektet samlades idag personer med digitaliseringsroller för ett första nätverksmöte. Syfte med mötet var att lägga grunden för ett fortsatt utbyte.

Nätverksträffen hölls digitalt med medarbetare från Varbergs kommun, Hylte kommun och Kungsbacka kommun.

I projektet Digga Halland har formen ”digitaliseringsambassadörer” vuxit fram, men kommunerna har kallat uppdragen och rollerna för olika saker. Skillnaden har inte bara utgjorts av olika titlar, utan uppdragen och vad som ligger i deras roller har också till viss del skiljt sig åt. Under projekttiden har ett visst utbyte mellan Kungsbackas digitaliseringscoacher och Laholms digitaliseringsombud ägt rum. Coacher och ombud har bland annat medverkat på Vitalis ihop och tillsammans fått utbildning i förändringsarbete. Även socialförvaltningen i Halmstads kommun, och deras IKT-pedagog har varit med i sammanhanget och utbytt erfarenheter.

Hylte och Varbergs kommun har under senare delen av projekttiden nu skapat liknande funktioner och roller i verksamheterna. Undersköterskor med specialistutbildning inom välfärdsteknik är några av de medarbetare som kommer axla dessa nya roller som kommer ha liknande uppdrag som digitaliseringscoacher/ombud har idag.

Positiva till ett nätverk

Under projekttiden har erfarenhetsutbyte framkommit som viktigt och värdefullt. Ambitionen med dagens möte var att få till ett nätverk som lever kvar efter Digga Halland projekttid. Flera deltagare menade att ett nätverk vore givande och något bra att satsa på för att fortsätta utveckla roller och funktioner inom digitaliseringsarbetet.

– Jag tror att det kan vara bra med ett nätverk för att kunna ställa frågor till varandra och komma framåt tillsammans om vi fastnar. Ett nätverk att kunna luta sig mot i vissa frågor, helt enkelt, sa Pernilla Espling-Ek, Kungbacka kommun.

– Vi kan lära mycket av varandra så ett nätverk vore bra! Även fast vi kommit olika långt i kommunerna så kan det vara just det som gör utbytet givande, kommenterade Josefin Kristensen, Hylte kommun.

– Ett nätverk för er som har en specialutbildning och/eller är ensam i era roll tror jag kan vara givande. På så vis har ni någon att diskutera saker med som också befinner sig i samma situation, sa Malin Lenestad, Varbergs kommun.

Bra start la grunden för fortsatt nätverk

På nätverksträffen diskuterades de olika rollerna och funktionerna mellan medarbetarna. Erfarenheter kring arbetssätt delades och några exempel från projekttiden lyftes fram . I slutet pratade gruppen om nätverkets fortsatta form, om nya kontaktytor och vad som kunde vara intressant att diskutera vid ett nästa möte. Laholm tog stafettpinnen och kommer samla ihop nätverket till ett nästa möte i vår.

Läs mer

Med lite humor skildras synen på digitalisering

Kungsbacka kommun skulle i höstas förbereda digitaliseringscoacherna inför arbetsplatsbesök och diskuterade då hur de skulle kunna bemöta olika gruppers attityder och inställningar till digitalisering. Det ledde fram till att Kungsbacka tog fram tre olika filmer om digitalisering. Med humor och glimten i ögat var det dags att skapa igenkänning hos skådespelarna Jenny och Jonas och prata om verklighetsbaserade situationer som många av oss kan känna igen. Möt Jenny och Jonas!

Har alla nytta av digitalisering?

För många av oss kan digitala system, dokumentation och administration leda till att uppgifterna upplevs fler och krångliga. Det är inte lätt att gå ur tunnelseendet och se till helheten. Som Jenny och Jonas diskuterar i filmen ”Har du nytta av IT i ditt arbete” diskuteras många kära exempel från verksamheter, såsom ”semesterpärmen” som blivit digital och om dokumentationen som ska göras efter besök hos varje kund.

Film där Jenny och Jonas diskuterar nyttan med digitaliseringen.

Är digitaliseringen en del av ditt uppdrag?

Ja eller nej? Jenny och Jonas ger två olika svar på samma fråga. Men vem har egentligen rätt? Är digitalisering en egen sak eller något som ligger i det som redan görs? Gemensamma arbetssätt är nyckeln till ett bra samarbete. De finns fortfarande kollegor som har egna system fastän man försöker utveckla system som kan delas och användas av alla. Hör hur Jenny och Jonas diskuterar kring egna och gemensamma system och hur smidigt det är att ta upp GPS:en för att hitta hem till rätt person.

Jenny och Jonas ifrågasätter om digitalisering är en del av deras uppdrag.

Digital social kompetens

Vad innebär det? Det finns nog olika syn på vad digital social kompetens innebär. Handlar det om hur social man är i mötet med kund när digitala verktyg är en del av arbetet? Eller är det hur man uppträder digitalt på sociala medier exempelvis? Jenny och Jonas hamnar i intressanta och utmanande diskussioner och där Jonas uttrycker en viss misstro till digitala system. Finns systemen till för oss eller är vi till för systemen? Jonas lyfter att systemen kanske är till för att kontrollera snarare än att förenkla och underlätta. Men är det verkligen sant? Se filmen och fundera kring hur du själv ser på saken.

Film där Jenny och Jonas pratar om digital social kompetens.

Vem är du av Jenny och Jonas? Och känner du igen en kollega som oftast bär de andra skorna? Diskutera gärna ihop om hur ni kan ha olika uppfattningar om samma sak och försök att sätt er in i varandras situation. Det kommer garanterat bli ett intressant samtal och ett värdefullt utbyte!

Läs mer

Digitaliseringscoacherna förbereder besök
Om Kungsbackas delprojekt

Digitalisering för alla

I projektet arbetas det aktivt med inkludering och icke-diskriminering. I vissa fall har det varit svårt att konkret arbeta med frågorna i förhållande till digitaliseringsarbetet. Att applicera perspektiven i alla processer och aktiviteter är något som kräver övning. Digga Halland har därför tagit fram en guide som kan användas för att konkretisera perspektiven och aktivt arbeta med frågorna i relation till digitalisering.

Guiden ”Digitalisering för alla” kan användas som verktyg för att aktivt arbeta med tillgänglighet- och ickediskrimineringsfrågor i relation till digitalisering.

Guide för inkludering

Fysiska funktioner, språk, kön och etnicitet får betydelse i relation till den miljö som individer befinner sig i. Miljön och tekniken kan i sig vara medvetet eller omedvetet kodat och format och därmed skapa orättvisor. Att aktivt synliggöra normer och rådande former är därför viktigt och ett steg i rätt riktning att motverka diskriminering och minska orättvisor. I guiden beskrivs tre steg som aktivt kan användas och arbetas med för att skapa en digitalisering för alla.

Steg 1 – Synliggöra

Det första steget går ut på att synliggöra nuläget och reflektera kring frågorna:
Hur ser läget ut idag? Vad ska åtgärdas? Som ett första steg kan man också börja med att ta fram eller titta på statistik som synliggör eventuella orättvisor utifrån diskrimineringsgrunderna.

Steg 2 – Förbättra

Ett andra steg är att formulera önskad förbättring. Vilka mål har ni? Vilka medel kan ni använda er av för att uppnå målen? Är målen inkluderande och icke-diskriminerande?

Steg 3 – Omvandla

Sista steget handlar om att fundera på vad som händer när arbetssätt omvandlas till digitala och ställa sig frågorna: Hur kan arbetet med digitalisering påverkas av utgångspunkter som kön, ålder, etnicitet, religion, sexuell läggning och funktionsvariation? Omvandlas förhållanden när arbetssätt blir digitala?

Exempel från projektet

I guiden presenteras några exempel på situationer som skapat reflektioner kring tillgänglighet, inkludering och icke-diskriminering i Digga Halland. Några nedslag från projektet ges som exempel för diskussion. Hur projektet arbetade med tillgänglighet gällande webbutbildningen är ett exempel som lyfts.

Dela är att visa omtanke!

Projektet delar gärna med sig av guiden till andra organisationer och verksamheter som vill använda vårt material för att aktivt arbeta med dessa frågor i relation till digitalisering. Om intresse finns att ta del av guiden ”Digitalisering för alla” så kontakta oss på: diggahalland@hh.se

Digga Hallands spridningskonferens

Den 14 maj kommer Digga Halland att arrangera en konferens i syfte att visa på aktiviteter som pågått under två år och uppnådda resultat i projektet. Nu släpper vi information om datum och plats för evenemanget!

Dagen för konferensen är planerad den 14 maj 2020. Mer information om program och upplägg uppdateras löpande på hh.se. Konferensen kommer även gå att följa digitalt.

Plats: Digitalt laborativt centrum (DLC), Hus Q, Högskolan i Halmstad
Tid: ca 12.00 – 18.00
Målgrupp: Konferensen riktar sig till alla vård- och omsorgsmedarbetare som varit med i projektet, och till andra personer med intresse för digitalisering av vård och omsorg. Vi välkomnar även politiker, företagare, forskare och allmänhet att ta del av dagens program och delta på eventet.

Läs mer

hh.se/diggahalland/spridningskonferens
Skriv upp dig på utskick av resultatbrev!

Save the date: 2 april 2020

Den 2 april 2020 kommer projektet Digga Halland, Högskolan i Halmstad att arrangera en konferens med temat informationssäkerhet. På konferensen kommer nationella aktörer att medverka för att dela med sig av kunskap kring ämnet. Reservera den 2 april i din kalender!

Eventet vänder sig till dig som är verksam inom vård och omsorg samt hälso- och sjukvårdssektorn i Halland. Eventet riktar sig till chefer, utvecklingsledare, systemförvaltare och andra professioner och personer med intresse för ämnet informationssäkerhet.

Varför temat informationssäkerhet?

Informationssäkerhet är en utmaning och en viktig uppgift för organisationer att hantera, framför allt när vård- och omsorgsverksamheter digitaliseras och krav på personuppgiftshantering skärps. I augusti 2018 trädde lagen om informationssäkerhet för samhällsviktiga och digitala tjänster (NIS) i kraft. I projektet Digga Halland har inte minst utmaningarna förmedlats och arbetats med på flera olika nivåer och sätt. Utmaningen att göra vad som förväntas av oss gällande ledningssystem och hantering enligt NIS-direktivet har vi gemensamt och gör temat relevant. Digga Halland har därför tagit initiativ till konferensen för att utveckla samverkan i ämnet.

Förväntningar på eventet

Under konferensen kommer Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) och Inspektionen för vård och omsorg (IVO) att dela med sig av sin kunskap i ämnet informationssäkerhet. Konferensen kommer att skapa möjligheter för erfarenhetsutbyte. Sammantaget förväntas dagen bidra till en säkrare informationshantering och samverkan i Halland. Möjlighet till att mötas över organisationsgränser och komma i kontakt med nyckelaktörer inom ämnet är ambitionen.

Medverkande

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB) samt Inspektionen för vård och omsorg (IVO).

Mer information om eventet:

Högskolan i Halmstad – Informationssäkerhetsevent

 

Webbutbildningen – något för alla

Något för alla – så skulle nog de flesta beskriva Digga Hallands webbutbildning. Trots olika kompetensnivåer gällande digitalisering och olika inställningar till förändringen så skapar den nytta. För vissa är den lätt, för andra är den utmanande. Oavsett ingång lämnar medarbetare liknande recensioner om utbildningen runt om i Halland.

Annika Andersson är en av alla tusentals medarbetare som har gjort Digga Hallands webbutbildning som handlar om grunderna i digitalisering av vård och omsorg. Hon har gjort den i grupp tillsammans med kollegor från olika avdelningar och hon tycker att utbildningen har förberett henne på den digitalisering som pågår. Hon säger med glimten i ögat att hon kanske inte kommer få vara med om hela utvecklingen som anställd inom omsorgen, men att hon ändå ser fram emot förändringen.

Det finns andra medarbetare som tycker att utbildningen är något för lätt, Annikas kollega Jenni Jakobsson är en av dem. Jenni arbetar också som undersköterska och hon tycker utbildningen var relativt lätt. Hon upplevde ändå nytta med utbildningen då den bidrog till relevanta diskussioner kring digitalisering. För Jenni så har utbildningen skapat en möjlighet för henne att hjälpa och förklara för kollegor hur saker och ting fungerar, men även visa på nyttan med digitalisering. Det tycker hon har varit väldigt givande och utvecklande i sig.

Så här kan det se ut när webbutbildningen görs i grupp. Till vänster i bild finns Jenni Jakobsson.

Runt om i Halland gör man utbildningen på olika sätt. Att göra den i grupp innebär att den som leder utbildningstillfället kan påverka utfallet till stor del eftersom ledaren guidar diskussionerna och övningarna i grupp. Katarina Sollin arbetar som enhetschef på ett boende i Kungsbacka och hon beskriver att det fungerar bra att se filmerna i grupp och sen välja ut frågeställningar som personalen kan diskutera. Hon har alltid fördelat personalen i bikupor för att få igång diskussion. Så här ser hon på nyttan som webbutbildningen och de gruppdiskussioner som skapas bidrar till:

– Jag kan se nyttan med webbutbildningen genom att personalen får möjlighet att diskutera med varandra utifrån olika erfarenheter. De som är mer digitala kan användas som en resurs och hjälpa till att förklara. Utbildningen har bidragit till att vi på avdelningen har fått möjlighet att prata om utmaningar och skapa förståelse för digitalisering. Den har också bidragit till att vi faktiskt ser oss omkring och kan konstatera att vi redan har en hel del teknik, säger Katarina Sollin, enhetschef i Kungsbacka.

72 procent av alla de medarbetare som gjort utbildningen fram tills idag, återkopplar att de överlag är nöjda med utbildningen. Det är en svindlande siffra att hela 7000 personer ska göra utbildningen. Det motsvarar ungefär 636 fotbollslag, alla invånare i Vilhelmina kommun eller lika många olika modersmål som världens befolkning talar.

En grupp medarbetare i Kungsbacka kommun gör Digga Hallands webbutbildning.

I webbutbildningen finns också möjlighet för medarbetare att lämna kommentarer i kommentarsfält och på så vis utbyta erfarenheter och tankar med varandra över organisationsgränser. Här delas tankar och reflektioner gällande de olika ämnena som deltagaren går igenom i utbildningen. Totalt har drygt 2300 kommentarer lagts, där deltagarna bland annat uttryckt sina tankar om webbutbildningen och om framtiden. Här är ett axplock av kommentarerna:

”Jag har fått bättre insikt i vad detta med digitalisering innebär.”

”Mer utbildning och framför allt kontinuerlig uppdatering av digitalisering, tror jag gör att alla förstår att det är den enda vägen vi har framför oss. Alla har inte rätt kunskap och erfarenhet. Därav behövs mer utbildning till personalen, så vi får med oss alla på tåget in i framtiden.”

”Den här kursen gjorde mig mer positiv till digitalisering. Jag ser med nyfikenhet fram emot att lära mig mer. Det finns mycket möjligheter med digitaliseringen.”

”Intressant att se vilka möjligheter det redan nu finns, och saker som man kanske delvis bara trodde fanns i filmvärlden.”

”Inte mycket nytt för mig, men det är bra att Halland gör den här utbildningen tillsammans! Om en kommun eller en avdelning gör sin egen grej, så finns det risk att kunskapsnivån ser extremt olika ut i Sverige. Kan man höja den generella kunskapsnivån så kan vi komma längre, precis som det klassiska ordspråket: Vi är inte starkare än den svagaste länken.”

Det finns även en hel del kommentarer där deltagarna uttrycker viss osäkerhet gällande digitalisering. Det framgår tydligt att deltagarna grundar frågorna i vårdtagarnas garanti för god och säker vård och omsorg. Så här kan det låta:

”Storebror ser dig. Vad händer om strömmen går? Finns det täckning över allt? Kommer vi att tappa bort den mänskliga kontakten?”

”Utbildningen borde ha gjorts för 10 år sedan. Kapitlet Framtiden är redan här.”

”Jag kan känna rädsla över hur framtiden ser ut. Om allt det goda ökar kommer även dåliga saker att öka. Men i det stora hela tycker jag att det är lärorikt och intressant.”

Digga Hallands utbildning är unik och precis som en deltagare som gjort webbutbildningen beskriver, så är det en fördel att vi gör den här utbildningen tillsammans i Halland. Det bidrar till en gemensam kunskapsgrund och samförståelse för vad digitalisering är och innebär för vård och omsorg. Det kan även bidra till att medarbetarna är mer rustade för att möta morgondagens digitala arbetsplats.

Läs mer:

Digga Hallands trailer
Över 7 000 medarbetare inom vård och omsorg lär sig grunderna i digitalisering

 

Temadag i Falkenberg

En temadag med fokus på välfärdsteknik för aktivitet och lugn arrangerades i Falkenberg för vård- och omsorgspersonalens medarbetare under en heldag på deras ”Möteplats Mölle”. Under dagen diskuterades hur digital teknik kan användas för att stimulera brukare och kunder, i relation till balans mellan aktivitet och lugn.

Deltagare på temadagen i Falkenberg

På programmet för dagen fanns flera gästföreläsare och en minimässa för deltagarna att ta del av. Med drygt 70 deltagare kickades dagen igång vid tidig morgonkvist. Först ut av föreläsarna var Daniel Kemppi som arbetar som VR-pedagog. Han berättade om VR (Virtual Reality) och kort vad den skapar för möjligheter, för att sedan gå in på hur han använder tekniken i sitt arbete. Han berättade om en man, Åke, 90 år som är hans återkommande kund. Åke älskar att fiska. Daniel målade under sin föreläsning upp en fantastisk bild för åhörarna om hur han med hjälp av VR kunde placera Åke i en situation där han kunde återuppleva gamla minnen. Daniel utvecklade att han placerade Åke i en båt och gav honom ett fiskespö och tog med honom ut på en fisketur. Åke älskade det.

– Det är såklart inte samma sak att fiska virtuellt som att fiska på riktigt, menar Daniel men utvecklar att det triggar samma känslor som i verkligheten.

Daniel Kemppi, VR-pedagog

Daniel förklarade att det inte går att ”bara slänga in VR som ett verktyg”, utan att man måste ha med sig kunskap om hur det fungerar och hur man kan använda tekniken. Först då kan det används som ett fantastiskt redskap för aktivitet och stimulans. Till sist uppmuntrade han alla att ta chansen att testa VR.

Minimässa
Och kön blev lång när Daniel avslutade sin föreläsning och det öppnades upp för minimässa. Alla var intresserade av att själva testa hur VR upplevdes och hur det kunde användas för stimulans. En av de som testade VR-tekniken var Mia Björklöw som arbetar som undersköterska.

– Wow det här var så häftigt! Jag blev nästan tårögd. Det var helt fantastiskt och jag hade kunnat hålla på hela dagen, sa en upprymd Mia Björklöw efter att precis tagit av sig VR-glasögonen.

Daniel som nu instruerar i VR under minimässan, nämner att ” hundra av hundra” använder VR på barnsjukhus som verktyg, men att det inte är lika vanligt inom äldreomsorgen. Han ser en outnyttjad potential, där VR kan ta större plats inom omsorgen.

En annan favorit under minimässan var kändisen Mjau-Britt. Robotkatten som får alla på fall genom att spinna och röra sig som en verklig katt. En av deltagarna höll hårt om katten och frågade imponerat vad man använder katten till. Vidare kommenterade hon:

– Jag tror att robotar kan fungera. I japan använder man ju det väldigt mycket, sa Korawan Churdchusin, undersköterska på ett demensboende.

– Jag tycker det är viktigt att man vågar testa!

Korawan Churdchusin, undersköterska Falkenbergs kommun

Korawan Churdchusin nämner också att många av de verktyg som finns, kan hjälpa till med stimulans och att det i längden bidrar till ett bättre välmående. Hon är en av de som är väldigt positivt inställd till att få lära sig mer om hur teknik kan hjälpa oss att utveckla vård och omsorg.

Andra akten
På eftermiddagen var det dags för nästa talare att prata om aktiviteter för stimulans. Gun Aremyr, arbetsterapeut, spred glädje och inspiration genom att berätta om hur man på olika vis kan sätta lite färg på tillvaron och stimulera de som vi är till för. Ett viktigt budskap från Guns föreläsning var att inte hoppa förbi att analysera, innan vi fattar beslut på vad vi ska göra.

– Vi hoppar ofta över att analysera och går direkt på lösningen. Men vi måste analysera först, så att lösningen blir rätt, underströk Gun Aremyr.

Gun beskrev att vi är väldigt duktiga på att identifiera problem och hitta lösningar på dem, men att vi allt för ofta är för snabba med att hitta en lösning och därmed inte lägger lika stor vikt vid att analysera orsaken till problemet. Hon menar att det är avgörande för hur bra lösningen blir. Vidare pratade hon om vanliga fallgropar som vi faller in i när vi arbetar med att stimulera brukare och kunder.

– När vi vill ge sinnesstimulering så är viktigt att vi inte kräver en motprestation, som att fråga om ”det doftar gott?”, när man erbjuder någon att lukta på något som doftar, sa Gun Aremyr.

Gun Aremyr, arbetsterapeut

Kultur är vad vi är
Efter Gun hoppade Karin Rydén fram på scen och började med att spela en låt för alla i lokalen. Efter att musiken tystnade började Karin pratade om kultur. Vad är kultur började hon med att fråga publiken? Efter frågan, valde hon själv att delge sitt svar:

– Kultur är vad vi är, den finns runt oss och vi är bärare av den, sa Karin Rydén.

Hon påtalade vilket fantastiskt jobb alla i Falkenbergs kommun gör, med att ständigt göra vardagen bättre för brukarna och kunderna.

– Vi är fenomenala på att få folk att överleva, men nu ska vi också fokusera på att få människor att leva, sa Karin Rydén, verksamhetsledare förebyggande tjänster i Falkenberg.

Karin Rydén, verksamhetsledare förebyggande tjänster i Falkenbergs kommun.

Direkt feedback
Avslutningsvis fick deltagarna berätta vad de tyckte om minimässan och programmet. Något som framkom av diskussionerna var att populära produkter hade två viktiga egenskaper; de är portabla och går att använda till flera brukare. Något som också lyftes som ett stort plus, var produkter som går att använda för att skapa aktivitet, där den anställde kan göra något tillsammans med brukaren eller kunden, exempelvis en cykel där båda kan trampa och cykla ihop.

     

Som en sista aktivitet presenterade arrangörerna en idé om en ”aktivitetsbank” som de ville få deltagarnas synpunkter på.

– Hur skulle det se ut om vi hade en bank med aktivitetsteknik som verksamheterna kan låna under en period? Det skulle också kunna fungera som omvärldsbevakning, alltså att den som har hand om aktivitetsbanken bevakar den nya teknik som finns och synliggör utbudet för verksamheterna, berättade Cecilia Embring, en av personerna bakom arrangerandet av temadagen.

Efteråt berättar Cecilia Embring att några av deltagarna reflekterat kring förslaget och lyfte att man känner igen sig i ”nyhetens behag”.

– Till en början är det intressant och spännande med ny teknik, men efter en stund hamnar den i en låda och används inte längre. Då kan den lika gärna användas av någon annan, eller vandra vidare. Det är bra inspel till idéen om en aktivitetsbank, sammanfattade Cecilia Embring.

Cecilia Embring, en av temadagens arrangör.

Nöjda och belåtna
Efter en hel dags logistik och inspiration var alla som varit med och arrangerat dagen väldigt nöjda.

– Alla har varit väldigt positiva och engagerade, säger Cecilia Embring. Det är så bra att våra medarbetare får träffa sina kollegor i andra verksamheter och kan upptäcka, men även jämföra hur man kan arbeta med teknik. De lyfter inte bara att de vill köpa in teknik, utan reflekterar även kring frågan om användning och nyttan med tekniken, vilket jag tar med mig från dagen, summerade Cecilia Embring.

– Syftet med dagen var dels att starta diskussion och vi fick massa bra förslag. Vi ville också mynta tankarna kring hur man kan använda teknik och då erbjuda ett smakprov på teknik som finns att använda, och det fick vi verkligen utslag för, berättade projektledaren för dagen, Johanna Tryggvesson.

 – Deltagarna testade många av produkterna som ställdes ut och utställarna var väldigt nöjda med all feedback de fick tillbaka, utvecklar Johanna Tryggvesson.

En vanligt förekommande kommentar, när deltagarna strosade runt i lokalen under minimässan, var ”en sådan borde vi ha”. Samtidigt hörde man diskussioner i efterhand kring användningen och att de bytte erfarenheter mellan varandra om hur tekniken kan användas, eller vad man dragit för lärdomar av att redan ha testat den.

– Jag tycker också vi fick in bra exempel och förklaringar på hur vi kan balansera mellan aktivitet och lugn, att vi inte bidrar till över- eller understimulans. Vi är jättenöjda med dagen, avslutar Johanna Tryggvesson.

Cecilia Embring, Johanna Tryggvesson och Mattias Törngren

Vill du veta mer om dagen?

Nyhet från Falkenbergs kommun
Falkenbergs temawebb

Lärorikt utbyte med Danmark

Danmark har kommit långt gällande införandet av välfärdstekniska lösningar inom vård och omsorg. I Århus, Danmark gjorde deltagare i projektet studiebesök på flera olika verksamheter där digital teknik testas, utvärderas och i vissa fall är en integrerad del i verksamheterna. Dessutom besöktes AAL Forum, en konferens där företag, politiker och vård- och omsorgspersonal träffas för att diskutera utmaningar och potentiella lösningar inom sektorn. Efter några dagars utbyte med grannlandet Danmark, återvände projektet med ökad kunskap om hur vi i Halland kan arbeta vidare med digitaliseringsfrågor.

En buss och 18 personer påbörjade på tisdagen resan mot tre intensiva utbytesdagar i Århus, Danmark. Första stoppet var ett studiebesök på en demensby i Svendborg, en omtalad by i media, där etiska aspekter på den här typen av boende diskuterats. Det är en gemytlig och välskött anläggning som besökare möts av. Projektdeltagarna går runt i butiker, klappar kaninerna i trädgården, pratar med boende i parken intill en anlagd damm och strosar runt bland basketplaner, växthus och verkstäder. Demensbyn är inspirerad från den holländska byn De Hogeweyk och idag har demensbyn i Danmark över hundra boendeplatser. Demens drabbar allt fler och efterfrågan på att få bo här är stor. Personalen beskriver att deras väntelista är lång. Guiden för studiebesöket, beskriver att byn är ett stort område där de boende kan röra sig väldigt fritt och att det skapar många möjligheter för kunderna.

AAL Forum stod på agendan på onsdagen där olika workshops var inbokade och resenärerna var inbokade på olika föreläsningar. En reflektion från årets forum och workshop var att betydligt fler föreläsare pratade om digitalisering i förhållande till implementering och ekosystem. Ett exempel på detta var en av huvudtalarna som belyste förhållandet så här:

– 20% handlar om teknologin, 80% handlar om implementering, organisering, förändringsledning och hur man ändrar organisationskulturen, menar Bengt Andersson som pratade om smartare implementering under AAL Forum och var en av konferensens huvudtalare.

På eftermiddagen passade delar av gruppen på att besöka en utställning med välfärdsteknik på DOKK1. Visningslokalen fanns på stadsbiblioteket där flertalet digitala och smarta lösningar samt välfärdsteknik ställdes ut för stadens medborgare. Här fick deltagarna känna och klämma på olika produkter, jämföra och diskutera olika lösningar och användningsområden med varandra.

Samma dag som det var dags för hemfärd besökte projektet även ett korttidsboende, där olika välfärdstekniska lösningar testas. Vikaergården heter boendet där en guidad tur arrangerades och projektet fick se all teknik (till viss del digital) som finns och används av de boende och personalen. Studiebesöket var väldigt givande, där projektdeltagarna fick god insyn i hur personalen arbetade med hjälpmedel och även fick se hur kunderna använde lösningar som fanns.

Filmen ovan summerar utbytet i Danmark som projektet Digga Halland genomförde och lyfter vilka lärdomar som dragits av besöket och vilken omvärldsbevakning som det bidragit till. Vi tackar grannlandet för givande utbytesdagar!

Läs mer
Om DOKKX
De Hogeweyk, demensby i Nederländerna
AAL Forum