Kategoriarkiv: På svenska – In Swedish

Poddtips: ”Utan talan” – personer med afasi pratar om livet

Idag är det premiär för podden ”Utan talan” som produceras av Afasilinjen vid Sundsgårdens folkhögskola. Förra året skrev Afasilinjens deltagare boken ”Ingen titel”, och nu följs den alltså upp av podden ”Utan talan”.

Vi får följa personer med afasi när de berättar om allt möjligt – om livet med afasi men också om vardagliga saker som de funderar på. Det är ingen liten sak att göra en podd när man har svårt att prata! Jag är imponerad!

”Utan talan” går att följa på olika sätt, och finns där poddar finns (till exempel på Spotify). Avsnitten finns också att lyssna på här: utantalan.se

Bild från utantalan.se med loggor för de olika tjänsterna där podden går att följa

Internationella funktionshinderdagen 2020 – öppen föreläsning om kommunikation och funktionshinder

Den 3 december är den internationella funktionshinderdagen. Genom åren har Högskolan i Halmstad uppmärksammat den på olika sätt. Och även om mycket är annorlunda detta pandemiår, så blir det ändå en föreläsning!

Och i år är jag lite extra glad, för årets föreläsning handlar om kommunikation och funktionshinder. Det är ingen mindre än min huvudhandledare Åsa Wengelin som ska föreläsa!

Föreläsningen är öppen för alla, och sker helt digitalt (via Zoom). Mer information finns här:

https://hh.se/om-hogskolan/evenemang/tillgangligt-sprak-for-alla—finns-det-om-funktionshinder-och-kommunikation..html

I samband med föreläsningen delas också stipendier ut till studenter som har skrivit uppsatser om funktionshinder. Inspirerande!

Afasidagen 2020 – min föreläsning med tillgänglig textning

Den 10 oktober är det Afasidagen. Tidigare år har jag haft förmånen att få föreläsa i några olika sammanhang i anslutning till den dagen. I år fick jag glädjen att vara inbjuden till Afasiförbundets konferens i Stockholm. Men… på grund av den pågående pandemin blev hela konferensen istället digital, och jag föreläste hemma vid min skärm.

Jag pratade om min avhandling under rubriken ”Att äga berättelsen om sig själv”. Det handlar både om vad som skrivs om att leva med afasi i svenska tidningsartiklar, och om de 21 personer med afasi som ingår i avhandlingen och deras sätt att skapa sina självberättelser.

Föreläsningen spelades in och nu har den – till min stora glädje – textats av Begripsam som ett försök att göra en textning som uppfyller tillgänglighetskraven som W3C har satt upp. Bland annat handlar det om antal tecken på varje rad och hur länge textraderna ligger kvar på skärmen. Läs mer om arbetet med textningen här: https://www.afasi.se/2020/11/17/forelasning-med-helena-taubner/

Här kan du se filmen! (Om texten inte syns direkt, så tryck på CC-knappen och välj svensk textning.)

Om filmen inte startar här, så hittar du den på https://vimeo.com/480233563

Disputation: Renee Luthra lägger fram sin avhandling idag!

Idag disputerar min vän Renee Luthra! Det är en speciell dag, för vi har följts åt sedan dag ett i forskarutbildningen.

Hennes avhandling handlar om personer med intellektuell funktionsnedsättning som saknar känd sysselsättning (dvs varken studerar, arbetar eller finns i daglig verksamhet). En fjärdedel av eleverna som har gått gymnasiesärskolan hamnar i den situationen – men vilka mönster går att se inom gruppen? Och hur är det att själv vara i den situationen?

Det går att följa disputationen via nätet. Den börjar klockan 10.00 och håller på några timmar. Här finns mer information (inklusive länken till sändningen och länken till själva avhandlingen):
https://hh.se/4.5a3f038a1683708262eeac7.html/?url=-1225869449/api_v2/getEvent/18952

Afasidagene i Oslo, digital edition

Idag ska jag föreläsa i Oslo! Eller ja, idag ska jag föreläsa hemma vid min skärm.

Som så många andra (i princip alla) arrangemang 2020 blir det i år en digital version av Afasidagene i Oslo, och jag har den stora förmånen att få föreläsa om min avhandling. Det känns fantastiskt!

Läs mer på www.statped.no/afasi

Mimberbladet skriver om min avhandling

”Avhandlingen utgör ett viktigt bidrag i diskussionen kring inkludering. Den är relevant för både den som undervisar en grupp med särskilda behov på folkhögskolan och för dem som vill utveckla en generell förståelse för hur normer och materiella förutsättningar kan begränsa eller möjliggöra graden av delaktighet och självbestämmande i utbildning och samhälle.”

Så skriver Helena Colliander om min avhandling i Mimerbladet, september 2020. Det är väldigt fina ord, och jag är både stolt och tacksam över att bli omnämnd i det här sammanhanget. Det är också roligt att folkhögskolornas afasilinjer hamnar lite i rampljuset via min avhandling och att det nu skrivs om den i Mimerbladet.

Mimer är ett nationellt program för folkbildningsforskning vid Linköpings universitet, och två gånger om året ger de ut Mimerbladet där aktuell forskning presenteras. Hela numret där min avhandling omnämns finns som pdf här:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1469128/FULLTEXT01.pdf

Och en lista över äldre nummer i serien finns här:
https://old.liu.se/mimer/mimerbladet

Bokrecension: TAN av Margareta Lindholm #afasi #boktips

”Tan! Tan tan!”

Det enda Monsieur Leborgne kunde säga var ”Tan”. Eftersom det var så han svarade när någon frågade efter hans namn, så gick han under namnet Tan. Han hade fått afasi. Han levde i mitten av 1800-talet, vilket innebär att hjärnforskningen ännu var i sin linda. Det vi vet nu om neurolingvistik hade ännu inte upptäckts.

Men på sjukhuset där Tan bor arbetar Paul Broca. Han är neurolog och forskare, och han har en ny och revolutionerande hypotes om att språket är beroende av vissa områden i den mänskliga hjärnan. Baserat på studier av Tan (och efter Tans död, även hans hjärna) presenterar Broca år 1861 sina slutsatser om betydelsen för språket hos ett visst område i hjärnan. Än idag kallas det området för ”Broca’s area”, och skador där orsakar vad som kallas Broca-afasi.

Så långt är berättelsen en historisk sanning. Tan har funnits, och hans afasi ligger till grund för den avgörande afasiforskningen om Broca’s area. Men hur var det att vara Tan? Hur var livet på ett sjukhus i Paris i mitten av 1800-talet för en person med afasi? Det kan vi naturligtvis inte veta i detalj, men Margareta Lindholm har i romanens form gjort ett gott och trovärdigt försök. Inte minst är hon trovärdig eftersom hon själv har erfarenhet av att leva med afasi.

Lindholms bok ”Tan” (Kabusa Böcker, 2012) är en skönlitterär berättelse där jag som läsare får lära känna Tan. Jag får känna hans frustration över att inte kunna tala, men att samtidigt förstå allt som andra säger till honom. Jag följer honom när han glider allt längre från sin familj och sina vänner. Jag känner hans hopp när han möter Broca.

Boken fyller mig med vördnad inför all den afasiforskning som har bedrivits under flera århundraden. Allt det vi gör idag bygger på det de gjorde då. Och inte minst: jag fylls ännu en gång av en stor respekt för människor som lever med afasi.

Sammanfattningsvis: jag kan utan tvekan rekommendera att läsa ”Tan” av Margareta Lindholm!

Tidningen ”Forskning om funktionshinder pågår” skriver om min avhandling

Saxat ur ”Forskning om funktionshinder pågår” nr 2 2020.

I det senaste numret (2, 2020) av tidningen ”Forskning om funktionshinder pågår” finns en artikel om min avhandling! Det känns roligt att den uppmärksammas där. Rubriken på artikeln är ”Problematiskt att personer med afasi inte får komma till tals” vilket syftar på den del av avhandlingen där jag har studerat hur personer med afasi framställs i svenska tidningstexter. De kommer sällan till tals själva, och när deras berättelser presenteras är det oftast i form av framgångssagor. Det är problematiskt eftersom många personer med afasi riskerar att inte känna igen sig i den typen av berättelser. Läs mer i artikeln!

”Forskning om funktionshinder pågår” finns som pdf hos Centrum för forskning om funktionshinder vid Uppsala universitet. Numret där artikeln om min avhandling finns går att hitta som pdf här: https://cff.uu.se/digitalAssets/118/c_118645-l_3-k_fofp_nr-2_2020_webb.pdf

Och här finns tidigare nummer av tidningen: https://www.cff.uu.se/Tidskrift_/

Missa inte heller möjligheten att prenumera på tidningen. Den är kostnadsfri och kommer ut fyra gånger varje år. Du kan välja att prenumerera på papperstidningen eller på pdf-versionen (vilket redaktionen helst ser att du gör, inte minst av miljöskäl).

ASLA 2020 digital edition – konferens om tillämpad språkvetenskap

Vartannat år anordnas ASLAs symposium om tillämpad språkvetenskap. I år var det Göteborgs universitet som var värdar. Men…. eftersom coronapandemin sätter käppar i alla tänkbara hjul så gick det inte att genomföra konferensen på plats i Göteborg. Men arrangörerna gav inte upp, utan ställde om till en digital version av konferensen.

Så, igår och idag har jag suttit framför min skärm i mitt hemmakontor, med utsikt över min egen trädgård och stundtals med min katt i knäet – och samtidigt varit på konferens i Göteborg!

Jag höll en presentation om min avhandling, och utöver det så har jag lyssnat på flera väldigt intressanta och välformulerade presentationer om pågående språkvetenskaplig forskning. Jag tar främst med mig diskussionen om flerspråkig kriskommunikation (inte minst i den situation som nu råder på grund av pandemin). Där möttes många av mina hjärtefrågor: tillgänglighet, mångfald, funktionshinder, språk, demokrati, mediebilder och forskning.

Jag har också fått kontakt med flera intressanta personer som jag hoppas kunna möta igen i fler sammanhang. Det är roligt att jobba med forskning!

Nästa gång som ASLAs symposium anordnas är våren 2022, och då blir det Stockholms universitet som är arrangörer. Vi ses där!

Britt-Marie disputerar: Barns delaktighet i pediatrisk vård

Ännu en av mina fantastiska doktorandkompisar disputerar idag! Britt-Marie Gilljam har skrivit avhandlingen ”Barns delaktighet i pediatrisk vård – perspektiv, erfarenheter och möjligheter till förändring utifrån barn med långvarig sjukdom”.

Utöver att studera barns upplevelser av sin egen vård har hon också utvecklat material som kan användas för att stimulera till mer delaktighet. Vilken viktig forskning! Bra jobbat, Britt-Marie!

Avhandlingen finns att läsa här:

http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hh:diva-41606