Kategoriarkiv: Folkhögskola – Folk high school

Poddtips: ”Utan talan” – personer med afasi pratar om livet

Idag är det premiär för podden ”Utan talan” som produceras av Afasilinjen vid Sundsgårdens folkhögskola. Förra året skrev Afasilinjens deltagare boken ”Ingen titel”, och nu följs den alltså upp av podden ”Utan talan”.

Vi får följa personer med afasi när de berättar om allt möjligt – om livet med afasi men också om vardagliga saker som de funderar på. Det är ingen liten sak att göra en podd när man har svårt att prata! Jag är imponerad!

”Utan talan” går att följa på olika sätt, och finns där poddar finns (till exempel på Spotify). Avsnitten finns också att lyssna på här: utantalan.se

Bild från utantalan.se med loggor för de olika tjänsterna där podden går att följa

Mimberbladet skriver om min avhandling

”Avhandlingen utgör ett viktigt bidrag i diskussionen kring inkludering. Den är relevant för både den som undervisar en grupp med särskilda behov på folkhögskolan och för dem som vill utveckla en generell förståelse för hur normer och materiella förutsättningar kan begränsa eller möjliggöra graden av delaktighet och självbestämmande i utbildning och samhälle.”

Så skriver Helena Colliander om min avhandling i Mimerbladet, september 2020. Det är väldigt fina ord, och jag är både stolt och tacksam över att bli omnämnd i det här sammanhanget. Det är också roligt att folkhögskolornas afasilinjer hamnar lite i rampljuset via min avhandling och att det nu skrivs om den i Mimerbladet.

Mimer är ett nationellt program för folkbildningsforskning vid Linköpings universitet, och två gånger om året ger de ut Mimerbladet där aktuell forskning presenteras. Hela numret där min avhandling omnämns finns som pdf här:
http://liu.diva-portal.org/smash/get/diva2:1469128/FULLTEXT01.pdf

Och en lista över äldre nummer i serien finns här:
https://old.liu.se/mimer/mimerbladet

Besök på Forsa folkhögskolas afasilinje

Under några dagar är jag på besök hos afasilinjen på Forsa folkhögskola utanför Hudiksvall. Det är väldigt roligt! Ovanför en dörr i klassrummet hänger en bonad med texten ”Skogen skulle vara mycket tyst om inga andra fåglar sjöng än de som sjunger bäst”. Sällan har det citatet passat bättre!

Igår föreläste jag först för afasilinjens deltagare och sedan för en grupp ur skolans personal. Idag och imorgon är jag med på några lektioner. Jag lär mig mycket och stärks i min övertygelse att människors berättelser är centrala för identitet och livskvalitet.

På fyra olika folkhögskolor finns det långa kurser för personer med afasi (och på ytterligare några finns korta kurser): Forsa utanför Hudiksvall, Edelvik i Burträsk, Alma i Stockholm och Sundsgården utanför Helsingfors. De gör ett oerhört viktigt arbete och jag är glad över att ha fått en liten inblick.

Läs mer om afasilinjen på Forsa folkhögskola på skolans webb och följ dem gärna på Facebook!

Litteracitetspraktiker inom afasilinje på en svensk folkhögskola

På några olika folkhögskolor i Sverige finns afasilinjer, dvs särskilda kurser för personer med afasi som vill träna på att kommunicera. I en rapport [1] om en av dessa afasilinjer (den på Forsa folkhögskola) beskrivs målen som att kursdeltagaren ska ”återerövra möjliga kommunikationsförmågor, hitta och stärka sin identitet i den nya livssituationen samt stärka ett aktivt liv med sociala kvaliteter”.

Afasi innebär inte bara att ha svårt med talat språk, utan även skriftligt. Traditionellt sett har litteracitet betraktats som en individs förmåga att läsa och skriva, vilket medfört att läs- och skrivsvårigheter ansetts vara ett fel som behöver åtgärdas. Detta synsätt leder till att personer med kommunikativa svårigheter, som till exempel afasi, främst bedöms utifrån vad de inte klarar av att göra.

Ett annat sätt att se på litteracitet, vilket har vuxit sig allt starkare under de senaste årtiondena, är att istället prata om litteracitetspraktiker [2, 3]. Fokus flyttas då från individens (bristande) förmågor till de handlingar som hon faktiskt utför inom de sociala sammanhang där hon befinner sig. Litteracitetspraktiker är alltså mönster i hur vi använder texter i våra sociala sammanhang. I ett digitaliserat samhälle som Sverige är litteracitetspraktikerna präglade av digitala verktyg och den multimodalitet (dvs att det finns många olika uttrycksformer) som de erbjuder [4].

Hur ser litteracitetspraktikerna ut inom en grupp som går en afasilinje på en folkhögskola? Vad gör deltagarna tillsammans med texter, när de själva styr sina aktiviteter? För att ta reda på det genomförde jag (Helena Taubner) en etnografisk studie [5] på en sådan afasilinje. Jag flyttade in på skolan och bodde där i tre veckor med gruppen. Jag filmade, spelade in ljud, fotograferade och antecknade.

Resultat

Gruppens litteracitetspraktiker dominerades av digitala skärmar (mobiltelefoner, surfplattor, datorer, smarta klockor och tv-skärmar) och ett samskapande gruppmedlemmar emellan där de använde varandras kommunikativa styrkor som resurser.

Vid ett tillfälle, exempelvis, skulle Anette göra ett inlägg bestående av ett foto, text och emojier på Facebook. För att skapa inlägget tog hon hjälp av flera andra personer (inklusive mig). Hon bad Joakim att korrekturläsa innan hon postade inlägget, eftersom han är bättre på att stava än vad hon är. Vid ett annat tillfälle var rollerna de omvända. Joakim ville berätta något och för att kunna göra det surfar han på sin mobiltelefon tills han hittar rätt ord där. Han vänder sig sedan till Anette och ber henne läsa upp det som står på skärmen, eftersom hon har lättare att säga det än vad han har. På så vis blir alltså både skärmarna och de andra personerna i gruppen resurser inom litteracitetspraktikerna.

Praktikerna var väldigt viktiga för gruppen, eftersom de gjorde det möjligt för deltagarna att visa sin kompetens, vilken annars var dold av afasin [6]. Gruppens sätt att använda text på olika sätt var väldigt likt mitt eget, men den stora skillnaden låg i att litteracitetspraktikerna gav personerna med afasi en möjlighet att kommunicera som de annars inte skulle ha haft.

——————————————-

Fotnot

Denna text är en kortfattad svensk sammanfattning av artikeln Increased Agency through Screens and Co-Creation – Literacy Practices within a Group of People with Aphasia at a Swedish Folk High School [5] som är en del av Helena Taubners avhandlingsprojekt om afasi.

——————————————-

Källor

  1. Bergroth, Mohss, Johansson & Östlund (2018). Det har blivit så tyst – upplevelser av att leva med afasi samt finna stöd i Specialkurs för personer med afasi på folkhögskola. Centrum för forskning och utveckling, Region Gävleborg.
  2. Street (2012). New Literacy Studies. I  Grenfell, M., Bloome, D., Hardy, C., Pahl, K., Rowsell, J. & Street, B. (red.) Language, Ethnography, and Education. Bridging New Literacy Studies and Bourdieu. New York: Routledge. 
  3. Barton & Hamilton (2000). Literacy practices. I  Barton, D., Hamilton, M. & Ivanic, R. (red.) Situated Literacies: Reading and Writing in Context. Routledge. 
  4. Barton & Lee (2013). Language Online: Investigating Digital Texts and Practices. Routledge.
  5. Taubner (2019). Increased Agency through Screens and Co-Creation – Literacy Practices within a Group of People with Aphasia at a Swedish Folk High School. Scandinavian Journal of Disability Research, 21(1), pp.197–206.
  6. Kagan & Simmons-Mackie (2013). From My Perspective: Changing the Aphasia Narrative. The ASHA Leader, 18(11), ss. 6-8.

Grattis, Sundsgårdens folkhögskola, till 30 år med afasilinje!

På fem folkhögskolor i Sverige finns det långkurser för personer med afasi, och på ytterligare några finns det kortare kurser. Uppläggen ser lite olika ut, men det gemensamma är att personer med afasi erbjuds utbildning för att återerövra sitt förlorade språk. Det är en fantastisk del av det svenska välfärdssamhället!

I år fyller Afasilinjen vid Sundsgårdens folkhögskola i Skåne 30 år (grattis!), vilket de bland annat uppmärksammar med en ny webbplats: www.afasilinjen.se Där kan du höra deltagarna berätta om sig själva, om att ha afasi, och se olika aktiviteter som de gör tillsammans.

Vilka de olika kurserna (både långa och korta) är går att hitta på Afasiförbundets webb: www.afasi.se/afasiforbundet/folkhogskolor-med-afasikurser