Kategoriarkiv: Glädje

Det är dags för mig att säga hejdå

Hej till alla er som läser, till ni som tittat in ibland, till ni som läst allting och till er som inte ens vetat att jag existerat och kanske aldrig kommer att göra. Idag är det sista gången jag skriver till er här för jag ska ge mig iväg på en ny resa.

Jag talar mycket om resor, och i den här bloggen har ni fått läsa många inlägg om yttre och inre resor, drömmar, lycka och förhoppningar. Jag har under all den här tiden inte bara svamlat och slängt ut klyschor utan jag har faktiskt tillämpat allting i praktiken. Jag har känt efter, vridit och vänt på sammanhang, personer, känslor och drömmar och kommit fram till många saker. Jag har kommit fram till att självkänsla är viktigt för att saker och ting skall ha ett värde överhuvudtaget. Jag har kommit fram till att läraryrket är ett oerhört viktigt yrke. Att det formar vår framtid och att man bör sköta det ömsint och med en eld för framtiden och kunskap. Jag har kommit fram till att jag inte har den elden och att det kommer att drabba både barn och mina kollegor om jag inte brinner för det jag gör. I det har jag lärt mig att det är någonting annat jag vill göra. Jag vill arbeta med sociala frågor, med konflikter och problem, med handlingsplaner och utveckling. Jag ska bli socionom och om några veckor sitter jag på ett nytt campus med nya klasskamrater, ny kurslitteratur och en helt annan väg i livet än tidigare, och det känns fantastiskt. Halmstad högskola har gett mig mycket. Fantastiska lärare, vänner för livet och en framtidstro, men här och nu skiljs vi åt. Som mycket goda vänner.

Mina äventyr slutar inte där. Med ny utbildning på ny ort kan jag inte sitta kvar i staden som tagit mitt hjärta med storm hur mycket jag än skulle vilja. Jag river upp och börjar om, precis så som jag är duktig på att göra. Min fantastiska pojkvän och jag tar ett nytt kapitel in i livet, in i nya  sammanhang och blir helsingborgsbor. Städerna vid kusten, där håller jag mig gärna men städerna alterneras. Så jag tackar för mig. För möjligheten att ha fått skriva här. Att ha fått reflektera och nå ut till några människor, att få dela med mig av tankegångar djupa som lätta, kloka som dumma.  Jag önskar er alla lycka till med era liv, och era vägval och hoppas att ni följer ert hjärta och gör er själva lyckliga. För det är ni alla värda. 

Om jag har lyckats fånga någon med mina ord eller om ni vill följa min nya resa så finns jag också här, med små texter ibland –  

www.filosofia.devote.se  

IMG_1765

Talk-show

I måndags hade vi redovisning i en del utav matematiken. Vi har läst om en elefant i ett klassrum och skulle skildra vår tolkning av ett sådant begrepp, hur vår utveckling som lärare sett ut och hur olika lärstilar ser olika ut hos olika lärare. Istället för att göra en traditionell redovisning med en power-point där framme och uppdelade stycken för att få fram vad vi ville säga snurrade vi till det. Vi gjorde en talk-show, från bokens författare, till lärare till reflektioner kring olika typer av lärande. Hur redovisningen gick får betyget som kommer i framtiden utvisa, men att vi hade roligt kan jag garantera, och är det något som jag tycker saker skall vara så är det roligt och stimulerade. Vi skrattade när vi snickrade ihop grupparbetet, vi skrattade när vi redovisade och klassen skrattade med oss. Det är ett gott betyg.

Nu är det endast några fåtal lektioner kvar innan julen är här, och jag önskar er alla lycka till med de få arbetsdagarna som är kvar så att ni orkar, och att ni kan njuta utav julen. Min jul blir inte alls som vanligt, men det får gå ändå. Man är ju ändå anpassningsbar.

Förresten, har ni passat på att samla ihop er klass för en julavslutning. Det gjorde vi, med lussebullsbak, julklappspel och sång. Och titta vad den hungriga studenten vann..

IMG_1589

Mammor och kvalitetstid

Goddag fredag, grå himmel och bokstavligt talat kalla fötter. 

Det här börjar låta fånigt att säga men idag är jag faktiskt förkyld på riktigt och med en ond hals och ett trött huvud sitter jag i sängen och tänker jobba hemifrån idag på de plan jag kan. Skriva blogginlägg, göra klart VFU-analyser och bölja i mig kaffe och te. Den här förkylningen har långsamt närmat sig efter praktiken och det var väl inte förräns i mitten på veckan jag började slappna av och tillåta kroppen att vila lite. Men mig gör det inte så mycket, träningen blir lidande men jag får ligga i sängen med gott samvete och titta på serier och njuta av att bara vara.

Veckan har varit en riktigt mysig en. Mamma har varit på besök och för alla er som är som jag och inte har sina föräldrar i samma stad som man bor i blir ett sådant besök extra uppskattat. Det är något speciellt med ens föräldrar. De känner en på vissa plan som andra inte kan förstå och jag har saknat henne. Så med god lasagne som pojkvännen och jag snodde ihop och goda kakor som mamma hade med sig skrattade vi ihop och bara myste. Kvalitetstid.

Och eftersom kvalitetstid är något jag uppskattar och eftersträvar en stund varje dag så har veckan fortsatt i samma tecken med givande träningspass ( och träningsvärk som gjort mina lår till sten), besök på Liseberg i vinterskrud och varm choklad med vispgrädde med min favorit. Det må låta som att jag lyxar mest hela tiden, men jag jobbar på, och jag strävar efter lön för mödan. Att få njuta av livet och allt som finns.

IMG_1459 IMG_1446IMG_1439

Ta för dig för det kanske är försent nästa gång

Trots praktiken som jag trodde skulle mynna ut i en otroligt hög stressnivå går jag runt mer harmonisk än tidigare. Det kan bero på att strukturen i vardagen infunnit sig, eller att jag har hittat en väg att vandra just nu som överensstämmer med både mitt sinne, min vilja och min kropp. Att jag har hittat människor att umgås med som stärker, som förstår tankegångar, som strävar framåt och som förstår att känslorna kan få vara styrande i livet. Det är vackert, och trots att jag inte kan veta om vägen kommer fortsätta vara såhär rak i en dag till, eller ett år, så vet jag att jag njuter just nu.

Min pappa sa någonting om att man ska försöka se varenda möte som något värdefullt och inte låta värdet av det man har just nu, smutskastas av hur relationen har sett ut förr eller kommer se ut i framtiden. Trivs man idag och finner det värdefullt så kan det få fortsätta vara värdefullt även om slutet kommer se helt annorlunda ut. Med detta tankesätt blir det otroligt viktigt att göra något meningsfullt varje dag, att känna en tillhörighet och hitta glädjen i stunden, för då vet jag att den kommer alltid bestå, både nu i stunden och som ett minne att titta tillbaka på.

Med tankesättet kommer man vidare till frågan kring hur man ska nå glädjen varje dag. Eftersom glädjen är individuell så finns det inga riktiga svar men man måste kunna uttrycka sig för att nå ända fram. Något som är lätt att säga men oerhört svårt att göra. Oftast har man en väldigt klar bild i huvudet kring vad man vill få gjort eller sagt för att bli glad, men tankarna stannar oftast i huvudet istället för att uttryckas till de personer som egentligen behöver få höra dem. Jag är inte bra på att uttrycka mig till folk kring vad jag vill. Jag kan filosofera och abstrahera, men blir det konkret blir det alltför personligt. Personligt blir sårbart blir frustrerande vilket blir en ond cirkel vilket inte är hållbart. Men man får arbeta på sina brister. Jag försöker säga vad jag vill och försöker släppa tankeöverförings-teorin för att få som jag vill för den fungerar inte. Det tar alltför mycket kraft, och det är bättre att släppa sina hämningar och skrika ut vad man vill, för man lever faktiskt bara en gång och tänk om man går runt hela livet frustrerad för att man inte tog för sig? Frustrerad för att man inte gjort varje möte till det bästa det skulle kunnat bli?

Man skulle kanske kunna tänka sig att mycket av det jag skriver är lätt att tänka men svårt att tillämpa i praktiken och jag håller med. Det är svårt, men det är viktigt, och det är kul. Det övervinner.

OLYMPUS DIGITAL CAMERA

En eloge till alla er som hinner med mer än er själva

Trodde inte jag skulle sitta efter åtta dagar på praktiken och säga att jag faktiskt fortfarande kan hålla ögonen öppna, huvudet högt och fortsätta le och skratta åt saker men det kan jag. Det känns över förväntan, det känns lätt, och det känns nästan som om jag kanske har hamnat rätt. Tro på mig när jag säger att jag fortfarande ägnar tankar kring om jag har valt rätt och om det är det här jag vill, men just nu så börjar känslan av att det känns bra ta över än mer, och den följer jag gärna. I några dagar nu så känns det som om jag kanske har landat lite, i ett yrkesval, i en riktning. Vi får väl se hur länge den kursen håller sig.

Annars rullar dagarna på fortare än som vanlig student och jag förundras över hur de som alltid jobbar heltid orkar ta hand om både sin familj, sina kroppar och sina intellekt. På ett eller annat vis. Ni får en stor eloge från mig, för jag har fullt upp med att bara hinna med mig själv och ni hinner med andra också. Det är häftigt, det är fint. Det visar att det går, och det visar också att kärleken skapar energi.

Jag ska snart iväg på ett viktigt möte och sen ska jag tanka energi med kladdkaksbakande, samtal och goda skratt, tillsammans.

IMG_9264

What about time?

Tiden är ett spännande begrepp. Ibland känns det som om den står stilla och ibland känns det som om den hoppar över varannat andetag och jagat stressar på allt man borde göra. Ibland passerar den i precis den takt man vill, och ibland känns den som en rymd. Fascinationen över dagarna har varit stor den här veckan, när start och slut-tider har varit fasta och jag har lärt mig att utnyttja varenda tidsrymd som finns kring en dag. Jag kan välja att jag prioritera att titta in i väggen en stund, att njuta över smaken på teet som dansar över tungan och att utbyta tankar kring det som just jag finner relevant.

Det må låta enkelt att säga att det än en gång är ens egna val som väljer hur livet skall bli och hur du vill utnyttja din tid, men man kan bestämma så mycket själv att det spritter i min kropp av insikten som jag måste träffa på många gånger. Det känns som om knäcker man gåtan kring hur ens egen person fungerar, och sedan vågar ta för sig över allt som finns så kan man uppnå i princip vad som helst med ett hållbart resultat. Skrämmande eller befriande, hur ser ni på insikten? Eller är det kanske inte ens en insikt värd att fundera över? Kanske är något alldeles för enkelt och vardagsmässig tanke för många av er, vad vet jag.

På samma sätt som man väljer hur man vill fylla sin tid, så kan man försöka vara smart och välja saker som faktiskt stärker personen och inte prestation. Därför kokar jag en stor kanna kaffe nu, ligger i sängen och skriver detta inlägg och struntar i att prestera en ännu snabbare joggingrunda idag. För det här är också att utnyttja den fritid jag har, precis som jag vill.

IMG_0435

Sammanfattning

Godmorgon alla läsare. 

Idag är det torsdag och det är ännu en dag då jag är glad och redo för en kul dag. Jag har betat av så mycket i veckan med körkort, redovisningar och senast igår kom det godkända betyget på läromedelsanalysen jag jobbade på för några veckor sedan. Det är alltid en boost när man klarar av de uppgifter man blivit tilldelad och för varje gång det blir rätt tror man på sig själv än mer.

Idag är jag också inbjuden på en matematikföreläsning, men jag ska erkänna att min kära syster som har höstlov ville komma på besök så jag prioriterar familjetid idag. Ska bli mysigt att få rå om och skratta ikapp med en kär familjemedlem istället för att bli arg över algebra och algoritmer.

Som ni märker rullar skolan på och ju fler terminer man lägger bakom sig, ju mer vardag blir det hela, och det blir en vardag jag har börjat trivas med. Trots tentaångest och uppgifter och tack vare förmåner som många timmars sömn och frihetskänslan. På måndag börjar en månads praktik, så jag suger ut det sista ur den här perioden och tar energi med mig i nästa. Jag tänker försöka göra det så bra jag bara kan.

DSC_0044

förresten alla.. det är halloweenfest imorgon, hur klär man ut sig utan att göra av med en krona? 

Härliga måndag

Det är inte ofta jag älskar måndagar men idag är det en speciell dag, för idag har lilla jag tagit körkort! Gratulerar mig själv och kan inte skriva många fler rader just nu för att jag är så lycklig. Tänker bara säga att har man viljan så kan man lyckas med mycket, som att kombinera körkortsstudier med högskolestudier!

 

IMG_1055

Fredagsglädje och studiemedelspåfyllning

Idag spritter det i min kropp utav glädje och förväntan, utav livslust och realitet. 

Bild 2014-10-24 kl. 15.47Jag utmanade mig själv idag och gav mig tid till att fundera på vad jag ville göra av min dag som var tillsynes fri för alla möjliga alternativ och tänkte att jag inte skulle fastna hemma. Så jag drog iväg till badhuset, jag simmade och badade bubbelpool, och bastade, alldeles ensam. Jag tog mig tid till en aktivitet alldeles själv och hel i den egna takten man som bäst trivs att göra saker i.  Jag tänker inte ljuga och säga att det var helt igenom en fantastisk upplevelse. Tycker fortfarande det är svårt att existera utan att någon annan ser det man gör. Det är som den där existensiella frågan. Rör sig löven på träden i skogen även fast vi inte ser dem? Logiskt sett och självklart gör dem det tänker jag. På samma sätt finns våra handlingar och tankar även om ingen besvarar dem eller ser dem, men det är svårare att se. Ännu en färdighet att öva på tror jag. Nu i efterhand känner jag ändå att det var hög livskvalitet att fundera på vad man själv vill göra och bara göra det, för att måna om sin egen person.

Om ungefär en vecka börjar min praktik i skolan, och inför den ska man skriva lektionsplaneringar och bedömningsuppgifter med tillhörande matriser. Jag tror att jag vet hur man gör, men jag ska erkänna att jag är nervös och att jag tvivlar på både min egen förmåga och det jag hilltills har skrivit. Men jag tror på att det blir bra, och om inte så har ingen dött, då är det bara att göra om och göra rätt.

Men innan praktik och lektionsplaneringar i praktiken så är det en vecka alltför lyxigt studentliv kvar. Sovmorgnar, fria arbetstider och personlig utveckling. Men först också en helg med tillhörande studiemedelspåfyllning. Det innebär god mat, och ännu mer livskvalitet. För jäkla vad bra man kan ha det om man bara planerar, tar vara på sin tid och funderar kring vad som är viktigt för en själv.

 

En viktig klyscha

Många dagar har gått sedan jag skulle skriva mitt första inlägg på den här bloggen. Eller få, kanske några skulle säga, men det beror ju helt på vilken syn man har på dagar och hur fort ens liv har gått den senaste tiden. Jag kan fortfarande inte definiera om mitt liv har gått i 180 eller i ultrarapid men händelserna har varit fler än timmarna. Det har varit en period av känslor som svallat mer än jag någonsin kunde anat att de skulle kunna göra. Folk har kallat mig stark, folk har kallat mig skör. Jag kallar mig själv utvecklad. För genom händelser och genom känslosvall uppskattar man lugnet, harmonin och lyckan.

Att försöka definiera sig själv är det svåraste som finns. Kanske ska man inte ens lyckas, då ens egen person blir nedtecknad och därmed inte lika utvecklingsbar. Kanske ska man bara skissa på sig själv med en blyertspenna och låta bläckpennan ligga.

Jag tror att man ska försöka ha höga tankar om sig själv, man ska tro att man kan och man ska våga lyckas. Man ska fånga dagen och leva ”hakuna matata”. Men livet är inte heller en solskensbeklädd gata där alla ska skratta och alla känner sig som vinnare i sina egna spel. Livet kan göra ont, människor i livet gör varandra illa, på grund av illvilja, och ibland på grund av välmening. Livet kommer få en att falla tusentals tårar och lämna spår som vi kan kalla erfarenheter. Någon gång kommer du kanske känna att det är för mörkt för att komma upp. Då ska du gråta, och sen ska du inse att faser också tar slut. Och när du är där nere, när det är mörkt och du känner dig värdelös. Då ska du aldrig glömma att det faktiskt alltid blir bättre, och att du är den mest fantastiska vi alla vet.

I år har jag utforskat känslor jag aldrig trodde jag bar på. I år har jag grävt ner mig, jag har klättrat upp och jag har ramlat. Jag har strävat efter lyckan som ett ständigt tillstånd och med jakten insett, lyckan är för mig inte ständig, den är små höjdpunkter. Som när fnittret bubblar i magen, och när dina ögon möter mina. Lyckan är alltid närvarande när man är mogen att möta den.

Sådana här inlägg är svåra att skriva trots att de behövs. Det behövs ärlighet, och det behövs framtidstro, men det får inte bli dagens klyscha. En klyscha som folk rycker på axlarna för och säger att det är väl ändå alltför typiskt. Eller förresten, det kan få bli en klyscha, men bara om ni tar den på allvar. För klyschor finns faktiskt av en anledning. För att vi ska våga känna, och för att vi alla ska få må bra.

image