Kategoriarkiv: Fotografier

Sammanfattning

Godmorgon alla läsare. 

Idag är det torsdag och det är ännu en dag då jag är glad och redo för en kul dag. Jag har betat av så mycket i veckan med körkort, redovisningar och senast igår kom det godkända betyget på läromedelsanalysen jag jobbade på för några veckor sedan. Det är alltid en boost när man klarar av de uppgifter man blivit tilldelad och för varje gång det blir rätt tror man på sig själv än mer.

Idag är jag också inbjuden på en matematikföreläsning, men jag ska erkänna att min kära syster som har höstlov ville komma på besök så jag prioriterar familjetid idag. Ska bli mysigt att få rå om och skratta ikapp med en kär familjemedlem istället för att bli arg över algebra och algoritmer.

Som ni märker rullar skolan på och ju fler terminer man lägger bakom sig, ju mer vardag blir det hela, och det blir en vardag jag har börjat trivas med. Trots tentaångest och uppgifter och tack vare förmåner som många timmars sömn och frihetskänslan. På måndag börjar en månads praktik, så jag suger ut det sista ur den här perioden och tar energi med mig i nästa. Jag tänker försöka göra det så bra jag bara kan.

DSC_0044

förresten alla.. det är halloweenfest imorgon, hur klär man ut sig utan att göra av med en krona? 

Härliga måndag

Det är inte ofta jag älskar måndagar men idag är det en speciell dag, för idag har lilla jag tagit körkort! Gratulerar mig själv och kan inte skriva många fler rader just nu för att jag är så lycklig. Tänker bara säga att har man viljan så kan man lyckas med mycket, som att kombinera körkortsstudier med högskolestudier!

 

IMG_1055

En snabb vecka med rodnad och räta linjer

Den här veckan har passerat fort bland matlådor, joggingrundor och matematik som inte får en plats i min logiska sfär och hemligheter som slutligen kommer skönjas för allmänheten.

Jag ska strax iväg på min sedvanliga intervall och styrketärning på gymmet med ett gäng människor som jag har börjat längta efter. Inte för att vi byter särskilt många ord varje gång vi ses, men alla kommer dit med lite värme och bara ett leende gör en dag så mycket bättre. Jag känner för att ta i ordentligt, känna mjölksyran och låta gårdagens misstag försvinna med kraften.

Jag brukar ofta tänka att man ska vara väldigt tolerant mot människor, mot misstag och snedsteg men det är desto svårare när man ska göra detsamma mot sig själv. Man är den hårdaste domaren mot sig själv, inte mot sina vänner. Jag gör misstag ofta, jag säger fel saker och jag råkar sjabbla bort mig i tider och bestämmelser. När det blir påkommet lyser skammens rodnad på mina kinder och magknipen är direkt där, det kan jag lova er. Men i en sådan stund ser man också hur mycket man gör rätt, och att ett litet misstag faktiskt bara belyser de rätta prestationerna än mer.

Så när skammens rodnad har bytts ut mot röda kinder av värme och höjd puls. Då ska jag slå mig ner och räkna ut magiska kvadrater, hitta samband mellan räta linjer och träffa en god vän för vårt sedvanliga djupa samtal och våra försök till att rädda världen. Det är en mysig torsdag, och jag tror att min onda fot kommer uppskatta eftermiddagen mer än förmiddagen.

IMG_0982

I ett hus vid stationen sprider sig doften

Idag har jag haft pojkvännen och en fin vän på middagsbesök. Tacogratäng bjöds det på idag, och jag skulle nog kunna få alla oss tre att skriva under på att vi var stereotypen av hungriga studenter. Det var inte mycket tid till snack innan matlagningen var i full gång och ugnsluckan öppnades nog fler gånger än den fick vara stängd för att vi ständigt ville kolla om osten hade blivit gratinerad. Det är förresten en sådan sak som alltid tar mycket längre tid än man vill att det ska göra, man väntar och väntar och väntar, och ändå bubblar det bara. Men till slut så, då är den gyllenbrunt fin och maten vi åt blev fruktansvärt god. Hunger är helt klart den bästa kryddan.

DSC_0057DSC_0004

Appropå mat har jag fortsatt min utforskning av olika maträtter och recept. Tack vare den stora fritiden jag har som student så ägnar jag mycket tid i köket. Igår ägnade jag och min kompis oss åt att baka pizzabullar, och innan jag fick besök nu på kvällen har jag bakat både chocolate chip cookies och min pojkväns favorit, hasselnötskakor. Och vet ni vad? Följer man receptet och inte försöker göra allting ultranyttigt varje gång man ska laga mat kan vem som helst lyckas, och jag är så stolt över mina kakor och min egen prestation.

IMG_0912

Det vi kan konstatera nu är att är man hungrig så ska man gå förbi studenthusen vid stationen, för där bor en tjej som har frysen full med mat och en lägenhet som luktar gott av både småkakor och bra mat. Här är alla välkomna, för en kopp kaffe, ett samtal om livet, mat eller kanske om den senaste trenden bland kläder. Jag gillar allt, speciellt om man får knapra på en småkaka samtidigt.

IMG_0919

Jag flyger inte högt men svävar ibland

Jag vet inte om ni någon gång har tagit er tid till att googla runt på olika ord, för att hitta olika texter från människor som delar med sig av sitt liv och sina infallsvinklar. Idag kom jag in på en text som handlade om att hitta en sång för en själv som faktiskt talade till just dig. När man hittar en sång en stund i livet som passar in sådär 100% på vad man känner just nu. Tjejen som hade skrivit denna text hade hittat ” Superhjälten” av Bröderna Lindgren, en sång som jag också har känt med hundratals gånger.

Jag är ingen superhjälte jag, men jag trivs ju ändå bra med mina lagom snabba ben..” – Bröderna Lindgren – låten finner ni här.. ; Bröderna Lindgren – Superhjälten

Att hon hade hittat den gjorde mig glad, för det är någonting med tillhörighet och att inte vara ensam som är så vackert. Att vi är lika vilsna samtidigt som vi är självsäkra på vart vi ska. Vi har visioner men inga mål, och ibland känns det bara som om man jagar dammpartiklar för att sätta ihop dem till en helhet. Jag säger det igen, jag tror jag älskar att fundera, jag älskar att försöka hitta svaren på det man vill göra just nu.

Man funderar nog olika mycket i olika faser i livet, och det är nog så att en del människor ägnar mer tid åt reflektion än andra. En del människor är så medvetna om omvärlden och är i nuet, en del andra lever i sina dagdrömmerier. Länge har jag tänkt att dagdrömmare och funderare måste komma ner på jorden och leva i nuet. Men jag har börjat ifrågasätta, för jag tror faktiskt att vi också är nere på jorden och så inne i nuet att vi sållar bort det vi finner ointressant. Jag må ha fel, det händer mig väldigt ofta, men det gör inte så mycket. Så länge man finner en tankegång som kan hålla för sin egen skull. Jag har liksom löst mitt eget problem. Ber du mig att vara i nuet så ska jag kontra och säga att det är precis det jag är expert på, på mitt eget lilla vis bara.

Jag vet inte hur det är med er, men ifrågasätter ni ofta er situation? Försöker ni föreställa er framtiden och se om där ni är nu håller på att ta er åt rätt håll eller åt helt andra hållet? Eller tar ni en dag i taget och låter timmar plus timmar bli evighet? Ni som gör det sistnämnda kan jag svära av avundsjuka på emellanåt för här i min rosa soffa, är ständig medveten progression på agendan. Nu funderar jag på sådana däringa i-lands möjligheter jag faktiskt har. Gör jag det jag vill? Vet jag vad jag vill? Hur ser min optimala framtid ut? Vilka är en del av den? Och slutligen.. ska jag ha en ålderskris och känna att tiden rinner iväg redan nu eller kan jag vänta ett tag till? Bild 2014-10-06 kl. 16.30 #2

Om jag hade haft ett smeknamn till så hade det varit Feber-Fia

När jag bodde i Stockholm och studerade första året på lärarutbildningen började jag och mina vänner skoja om min förmåga att ständigt bli förkyld och få en släng feber. Och här är den igen. Efter en lite väl utmanande joggingrunda igår då jag både sprang vilse och längre än jag brukade vaknade jag med ovanligt varma kinder och trött huvud idag. Så min fina plan på att promenera fötterna av mig den här veckan ligger på is, och istället har jag bosatt mig i sängen med kaffe, skräpteve, en bra bok och en vilja att få bort febern och den tjocka halsen.

För imorgon ska jag  till Helsingborg och träffa min älskade lillasyster för en mysig helg. Vi ska äta god mat ( för det är det bästa vi vet), titta på filmer och prata såklart, med avbrott för fnitter för det är så de brukar bli när vi umgås. Det är förvånande hur otroligt klyschigt tjejig man kan bli emellanåt, och på samma sätt, hur otroligt neutral man kan vara i andra situationer helt beroende på vem man umgås med. Men hänger man med sin yngre syrra då blir jag än mer tjejig, och jag kan lova att min röst kommer vara mer i falsett än i bastoner nästkommande fyrtioåtta timmar.

Jag hoppas att ni mår desto bättre.  Att ni tränar lite extra åt mig idag så myser jag än mer i min rosa soffa, dricker en kopp kaffe extra för er och kan berätta allt om de senaste programavsnitten på MTV. Deal?

IMG_0747

 

 

Krispig luft och kalla fingrar

Hösten har kommit nu, insåg jag igår när jag tidigt på morgonen igår cyklade iväg på ett möte och genast fick stela kalla fingrar och frös genom den alltför tunna jackan. Mössan som jag dragit på mig för att dölja en dålig hårdag fick komma till sin rätta för sitt egentliga användningsområde och den kommer få stanna på mitt huvud ett antal månader framöver. Det är underligt hur man varje ny årstid ser fram emot den när den inte är här men så fort den kommer börjar svära över de negativa aspekter som alltid tillkommer. Ja, det är kallt och man kommer att frysa, det blir mörkt och man får gå runt blek och glåmig i ett antal månader nu. Som tur är finns det fördelar också, som faktiskt gör hösten riktigt mysig. För nu får man krypa upp i soffan hela kvällarna utan några måsten. Man får dricka alla sorters te, baka något gott, använda de där mysiga tröjorna som ligger längst ner i garderoben. Man får andas in en luft som är krispigt kall och som får huvudet att piggna till, och man får se löv i alla färger.

Man har ett val att göra nu. Man kan välja att fortsätta svära över det faktum som faktiskt är, eller så väljer man att le åt det man tycker är positivt med hösten. Och än en gång har vi hamnat där, i det egna valet, det egna ansvaret kring sin situation och sitt mående. Det är ens egen uppgift att leta sig fram till det stöd man behöver för att må bra och det är ens eget ansvar att fokusera på rätt saker.

Min pappa och jag pratar ofta om sådana här saker. Bara häromdagen diskuterade vi hjärnans speciella funktionalitet att den utsöndrar olika ämnen i kroppen beroende på vad ens tankar säger om det man gör. Påstår jag att jag har klarat av det jag vill klara av bra så utsöndras dopamin som ger en känsla av tillfredsställelse och lycka. Väljer jag att bara titta på allt jag gör fel och inte hunnit med så utsöndras något annat som gör att man känner sig nedstämd och ledsen. I början tyckte jag att det lät löjligt, att lite tankeverksamhet skulle göra sådan skillnad. Men det gör den, och hur svårt och löjligt jag än tycker det är att i varje situation stanna upp och höja det jag gjort, så är det sådana saker som gör väsentlig skillnad för hur vi mår, och då är det värt att göra. Så nu tänker jag tänka att jag faktiskt älskar kall krispig luft, varma tröjor och hälla i mig en kopp te. För det är det jag tycker är mysigt med hösten. 

DSC_0066

Tankspridd idéspruta är lika okej

Det är alltid många tankegångar som svävar i mitt lilla huvud och när huvud är ekiperat av annat får vardagliga saker som av andra ses som enkla ta stryk. Att följa ett enkelt recept tycker jag är svårt och chokladpudding blir oboy, grytor blir klumpiga och går jag runt på stan får bilarna väja för mig och inte jag för dem, för jag har inte hunnit se dem. Jag råkar gå förbi köer och  mig kan man lura vart man vill, för jag är blåögd och tror på precis det du säger till mig. Jag tränar många gruppass och instruktören pratar och jag tittar, men jag glömmer lika fort vilken övning vi skulle göra.  Situationerna där saker och ting kan bli lustiga är många, och det jag räknade upp precis är en bråkdel av allt som varje dag händer mig. Det kanske kallas att vara disträ eller tankspridd, kanske är man en sådan som vandrar med huvudet i himlen och om man vill kan man ge det säkert en, två eller tre olika bokstavskombinationer eftersom det tydligen ses som lösningen på alla problem. Det är inte det lättaste att leva med tankar som allt som oftast är någon annanstans än vart jag själv är.

Ibland förbannar jag mig själv, och jag sitter febrilt och försöker anstränga mig för att klara det som alla andra klarar galant. Jag försöker fokusera på den där enkla saken, jag försöker göra saker enligt mallen och stuva in mig i fyrkantigheten som livet och mycket i samhället faktiskt är byggt kring. Jag försöker titta mig omkring i korsningen, jag försöker hitta rätt när jag egentligen är vilse. Men sanningen är att det får mig att må så mycket sämre än adrenalinruset som kommer när jag överlevde ännu en korsning, eller fnittret som bubblar upp när chokladpuddingen blev oboy.

Samhällets påtryckningar på hur man bör vara och leva är många och mig påverkar dem rejält. Jag vill vara till lags, så många som möjligt, och är inte samhällets alla krav dem man då borde följa? Jo, det hade väl varit det enklaste. Men poängen är att det är lätt att sätta upp regler och riktlinjer för hur folk bör leva sina liv. Det är så lätt att säga att man ska vara efterklok, spontan, smart, bjuda på sig själv, ha humor, ha självdistans, vara allvarlig, vara konkret och abstrakt, filosofisk och matematisk, kunna analysera men ändå ha fötterna på jorden. Den där matematiken går inte ihop. Det går inte att vara allt samtidigt, för tro mig, jag har försökt och då blir det än mer pannkaka av livet än det redan är.

Vi får konstatera att vi är olika, allihopa. Så medan jag är en tankspridd ifrågasättande idéspruta så är du en systematisk noggrann genomförare, och din vän bredvid dig är människan med självdistansen och humorn och skarpsyntheten man skulle döda för. Det är inte meningen att någon är allting, och istället för att vi diagnoserar olikheter och försöker hitta metoder för att göra oss alla likadana så ska vi främja olikhet. Det är det som gör livet spännande.

DSC_0718

Jag är beklämd

Idag är jag beklämd. Det är en grå hinna över mina tankar, över hela mitt känslosvall och det spelar ingen roll att solen skiner och jag har haft öppen balkongdörr hela dagen. Valet igår gjorde mig betydligt mer upprörd än jag kunde ana. Och visst ska man få tycka som man vill, och demokratin ska bestämma hur vi ska leva våra liv. Men när enkla svar på svåra frågor tar över livsviktiga val blir jag livrädd och vill hålla hårt i de jag älskar samtidigt som jag vill skaka om alla som tycker att man kan värdera människors värde och bygga ett samhälle på det. Jag tror på solidaritet och ALLA människors lika värde, och det är ett sådant samhälle jag vill leva i. Inte så som det ser ut hos oss idag. Så idag tillåter jag mig själv att sörja att det har blivit så enligt mig fel, och jag låter frustrationen byggas upp till en glöd som ska pyra. En glöd som ska pyra i fyra år och som ska vara med och förändra samhället till det bättre.Jag låter känslan ta plats, och sen tänker jag någon gång ändå vända blicken mot himlen och solen och känna att värmen finns ju faktiskt här.

Vi får inte ge upp att kämpa för att något har blivit stort och omöjligt att längre blunda för. Nu ska vi ta kampen, ta debatten och slåss för det som är fint. Kärlek till dig, kärlek till mig, kärlek till alla.

IMG_0725

Läromedelsanalys

Det är lördag förmiddag och jag sitter och studerar läromedelsanalys. Jag vet inte vad det är med det där ordet, men varenda gång jag tänker det/ säger det högt eller skriver ner det så börjar jag gäspa. Det kan ju vara så enkelt att det finns begrepp som är betydligt mer lustfyllda och intressanta än begrepp som innefattar att analysera matematikböcker för mellanstadieåldern. Men vad vet jag, det finns säkert några här ute i etern som tycker att det är fantastiskt roligt. Grattis till er säger jag.

Jag har försökt vara lite produktiv nu denna morgon så att jag kan ha eftermiddagen fri till helgmys, en skön promenad och god mat med gott samvete. Om det är något som är bra med att vara prestationsinriktad är det att saker och ting blir gjorda fort som attan för att slippa känna pressen och den egenskapen använder jag mig gärna av i skolsammanhang. I resten av livet kan den få tonas ner, men här får den fritt spelrum. Jag menar, det är ju mycket skönare att njuta av livet när det inte är hur mycket som helst som hänger över axlarna samtidigt.

Min motivation för att klara av uppgiften idag är shopping. Jag vet inte riktigt vad som har farit i mig, om jag var alldeles för isolerad på ett berg hela sommaren eller om jag fått en knäpp, men att handla kläder är det roligaste jag vet just nu. Jag tänker på jeans, snygga tröjor, ännu snyggare skor och balla outfits. Man kan inte handla för mycket tycker huvudet, men min plånbok börjar snart säga stopp. Men kan ni tänka er, man studerar, man gör det bra, och sen köper man ett par riktigt snygga jeans som man kan gå och le lite åt. Det är en rätt härlig känsla, oavsett om den är så simpel som att den kommer från konsumtion.