Praktik

Hej alla fina läsare.

Klockan är strax över sju på morgonen och jag har som många andra fått ställa klockan och pallra mig upp, trotsa mörkret och tända alla lampor för att sluta kippa med ögonen. Praktiken drog igång i måndags och det har gått i ett sedan jag åkte dit den dagen. Det är väldigt mycket anspänning innan en praktik, och när man väl är där ska man bemöta både handledare, barn, kollegor, chefer, föräldrar samt sina egna tankar och känslor samtidigt. Att man blir trött är ett faktum kan ni säkert förstå. De första dagarna vågade jag knappt känna efter alls, jag har kört på och stängt av huvudet men igår kom det ikapp och halv nio bäddade jag ner mig sängen med hettande kinder och frossa. Kroppen är bra på att säga ifrån när den är trött och vill vila en stund och nu, nio timmar senare är jag pigg(are) och redo för en ny dag.

Har svårt att uttala mig mycket mer kring praktiken än så att det känns bättre nu än alla de föregående veckorna jag varit ute. Att försöka hitta tryggheten som jag ofta pratar om och ha börjat resan mot en harmoni i sig själv gör nytta på många plan, både i sin egen vardag och i yrkeslivet. För jag har roligare ute nu, än jag någonsin haft tidigare, och det beror helt på min egen person.

Något annat jag har funderat på väldigt de senaste dagarna är det här med lyckan och glädje. Ens högsta-nivå av välmående och det lägsta. För vi ska inte hymla med att man vissa dagar bara vill gråta eller känner irritation och frustration. Vi ska inte sticka under stolen med att vissa dagar känner man sig lika grå som en novemberhimmel. På samma sätt som vi vissa dagar skiner ikapp med solen och inte kan gnugga bort leendet på våra läppar. Att kunna vara så glad är ingenting man vill fundera särskilt mycket på i stunden, man försöker bara insupa, njuta och känna. Det borde man göra med de andra känslorna också, fast under en avgränsad tid och sedan försöka tränga fram ett leende ändå, för jag menar. Tänk vad mycket roligare livet blir om lägsta-nivån i livet är i alla fall ett leende varje dag, och högsta-nivån kan vara fnittret som bubblar i magen.

IMG_0361

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *