Jag tänkte sätta ny kula i rullning men insåg att den förra ännu rullar

Hej på er återkommande studenter, nya studenter, vana professorer, lärare och nyexaminerade 

Augusti är här igen, och det är med en pirrande känsla i kroppen, en liten klump i magen och ett leende som rycker lite i mungipan som jag blickar framåt mot kurstart med allt vad det innebär.

Jag har jobbat ganska mycket i sommar. Testat på livet som människa med fasta tider, återkommande arbetsuppgifter, mindre sovmorgnar, stort ansvarstagande och yrkeslivets charm och begränsningar. Jag har varit anställd, och jag har både uppskattat att någon annan har tagit de stora besluten över huvudet på mig, men också ibland svurit högt över insikten att jag inte är i en position där jag kan påverka något större. Kanske är det ovanan av att vara anställd som visar sig så de första veckorna i ny situation. Kanske har känslan av att vara min egen chef över den kunskap som vanligtvis är det som ska implementeras inom mig satt större spår än vad jag trott. För nu är det snart dags att börja studera och trots att det också är en situation som innebär att läraren vet mest och bestämmer, så har jag betydligt mer fri vilja att göra hur jag vill än på ett faktiskt stationärt arbete, och det ser jag fram emot. Jag kanske bara vill vara egen, jag kanske är en sådan där människa som bara vill vara fri i en egensinnighet som kan ta rätt ordinära spår ändå, men jag vill känna att det är jag som bestämmer.

Jag kan tänka mig att många av er småler när ni läser en ung kvinnas envisa återkommande argumentationer kring frihet och bestämmanderätt, men har man fått smak på eget ansvar, självförvållande och också ens egen påverkan till sin egen lycka blir man lätt fast. Det är ett beroende, och jag tror att det är sunt. Jag tror också att vi är många som bär på det, men än fler som tränger undan vår vilja och rättar in oss i ledet kring måsten, borde och stolthet som får oss att slutföra saker och ting så som förväntas. Jag försöker inte få människor här att hoppa av de val de har gjort, men jag försöker få er alla som läser att omvärdera er situation, att ifrågasätta den, och se vart det tar er. Om det tar er ännu en dag framåt på er karriär, er termin av studier, eller någon helt annanstans. Jag vill att ni slänger er ut, provar saker, ändrar om, och mognar med tiden.

Det jag ville säga i början av detta inlägg innan jag flöt iväg i människors liv än en gång, var att nu sätter vi inte en ny kula i rullning. Nu låter vi kulan rulla vidare den väg den har tagit om vi är nöjda, eller så knäpper vi till den och så får den svänga dit det känns bra. Vi ser vart vår kula tar oss, var den tar just dig.

IMG_0333

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *