månadsarkiv: juni 2014

Grattis till sommarlovet

Hej igen, men nu för sista gången på lång tid då mitt älskade sommarlov är alltför nära för att jag ska kunna sitta still här och skriva fler klokheter, djupheter och reflektioner kring solen och vädret, livet och skeenden. Skjuter fram resterande tankegångar till framtiden för er att läsa efter sommarlovet då jag är tillbaka här igen.

Jag har inte så mycket att skriva här, mer än att jag vill önska er alla ett fantastiskt sommarlov. Alla ni studenter som har kämpat hårt genom tentor, inlämningar, uppsatser, opponeringar, seminarium och redovisningar. Jag vet att det många gånger är svårt att förstå sin egen prestation och min egen är fortfarande en dimma, men man får övertyga sig om att man faktiskt ha gjort bra saker. Det är nu ni ska gå in på studentportalen, titta in på betygen som rullat in under året, läsa igenom kriterierna för godkänt på kursen och inse att ni har behärskat allt som ni skulle, och att all kunskap nu finns inom er. När man tänker så är det faktiskt helt fantastiskt, vad mycket vi har lärt oss, vad mycket mer det finns att lära och hur livet blir än mer nyanserat för varje dag som går.

Jag vill också önska alla lärare ett fint lov oavsett om ni har ett långt eller kort. För ni har också slitit med planeringar, lektioner, tentor, rättande, ledarskap och säkert tusen andra saker som jag fortfarande inte har en aning om. Ett jobbår på en skola är till ända igen, och ni sitter fortfarande här. Häftigt.

Stort grattis till sommarlovet, och kom tillbaka brunbrända med saltstänk i håret och solkyssta kinder. 

DSC_0175

50 timmar

Jag är inte tillräckligt gammal för att sluta räkna ner till sommarlovet och i skrivandets stund är det precis 50 timmar kvar tills det är här. Men först 46 timmar kvar tills jag sitter och skriver en tentamen som ger mig fjärilar i magen, gör att det blir svart i huvudet och som får mig att städa varje hörn av lägenheten samtidigt som mantrat i huvudet går runt. ” Jag klarar det här, det är sunt förnuft.” Det är något med prov som gör att kroppen går på helspänn och prestationsångesten slås på direkt. Egentligen är det ju bara ett prov, ett test för att se om man har förstått det man borde, och så mycket farligare är det inte. Ändå reagerar kroppen som om det är dags för strid, och jag vet att om 50 timmar kommer jag vara fruktansvärt trött när anspänningen släpper, men också så otroligt glad.

Appropå 50 timmar så är det precis så lång tid kvar innan jag sitter på en buss hem till min familj som jag har längtat efter. Det är något speciellt med mammas kramar och pappas skratt. Håller ni inte med mig? Tanken på det, är gott nog en motivation att kämpa på de här sista timmarna, en i taget.

Håller förresten också på att äta ur frys och kyl nu inför sommarens och dess äventyr, och den där avvägningen gick lite snett för min del. Påbörjade denna process lite väl tidigt så nu ekar mitt kylskåp och ser sådär tragiskt tomt och ledset ut. Inför en tenta vill man egentligen ha massa mat att kunna stoppa i sig. Men icke sa Nicke! I Källmarks lya får man klara sig på ägg, flingor och en och annan bit mörk choklad. Ja, om jag glömde att nämna det så är något av det bästa att komma hem till sina föräldrar; deras mat! Åh vad gott det ska bli!

IMG_9834

( en titt in i det heliga rummet i en studentlya..) 

Men nu ska jag sluta drömma och beskriva vardagen för er.  Nu ska jag ta tag i mitt liv och dyka ner i havet av artiklar! Wish me luck!