månadsarkiv: maj 2014

Brighter days

Är ni lika glada i spotifys funktion att få välja spellistor utifrån humör, känsla och situation som jag är? För några år sedan sa någon till mig att när man är ledsen så lyssnar man på texten i sångerna och när man är glad lyssnar man på melodin. Det här har jag lagt på minnet och jag har urskiljt ett mönster som innebär att jag främst lyssnar på musik när jag funderar på något eller inte känner mig sådär glad som jag skulle vilja vara. Men idag, idag är jag riktigt glad och kände att klart ska det lyssnas på musik. Frågan poppade upp i huvudet, hur ska jag hitta musik som faktiskt passar humöret då? Jo, nu gav jag mig ut på nya marker på spotifys fantastiska idéer och hittade en spellista som heter ” Brighter days”. Tonerna är ljusa, texterna rätt meningslösa men humöret hålls glad, och jag är nöjd! Så är ni glada och vill lyssna på musik, ge den här en chans;

Brighter Days

Jag är verkligen glad idag, på ett sätt som jag alltid strävar efter att vara. Ni vet sådär så det pirrar lite i magen och man ler för sig själv. Många gånger kan jag tycka att det är svårt att uppskatta det man har, det man har uppnått och livet som helhet. Det är lätt att man fastnar i snedvridna banor och negativa tankegångar. Emellanåt är det befogat, det kan ha hänt saker i ens liv som faktiskt sätter en helt ur balans och man tvingas ner på botten för att gräva lite. Men idag går det bra, och jag uppskattar av att kunna se solen och sommaren på riktigt, och att också känna mig på riktigt nöjd. Inte på grund av prestation, utan bara för att man är. Nu vill jag inte sprida någon typ av ångest till alla er som inte känner glädjen sippra in idag. Jag tänker inte heller försöka luras och få någon att tro att livet alltid är glatt, men jag försöker säga att precis som man är lite ledsen vissa dagar, så är man glad andra, och båda delarna är okej.

IMG_9789

 

Pluggstrategi när livet lockar

DSC_0024Idag känner jag hur det pirrar i magen av längtan till sommarlovet och dess underbara glansdagar som kommer vara prydda av både sol, bad, regn, arbete, långa dagar och långa nätter. Jag är expert på att romantisera vardagen och det har sina nackdelar, men också sina fördelar. Man får ju njuta lite av framtiden redan innan den är här och dagdrömmeriet kan pågå lite för länge än vad som egentligen är bra för min agenda men som jag tillåter ändå. Just nu borde jag läsa mina anteckningar, vilket jag faktiskt är påväg mot. Men det slår mig att om två veckor är jag i Bohuslän och på det bästa stället jag vet, på ett berg där harmonin är fast i platsen. Jag tror vi alla har någon plats där vi mår lite extra bra, och har ni inte hittat det än så är det bara att fortsätta leta. Lyckan kan faktiskt sitta i en plats och jag längtar så att det spritter i kroppen över att få komma till mitt.

Nu var det inte Bohuslän jag hade tänkt skriva om här idag. För tro mig, jag skulle kunna skriva sida upp och ner om hur varje vinkel är vackrare än den förra och hur världsliga problem blir till små vindpustar för ett ögonblick. Jag tänkte försöka motivera både mig själv, och alla er andra till att ta oss i kragen och anstränga oss det här sista så att tentorna passerar med ett fint godkänt i sommar. Att motiveras är inte alltid det lättaste, speciellt inte om man som jag lätt är distraherad av mer värdsliga ting och funderingar än anteckningar…Men! Jag tänkte göra såhär och ni är välkomna att följa efter om ni vill;

En kopp kaffe

en halvtimmes plugg

en paus med sol eller en serie

och så börjar man om tills huvudet är som sirap, och tro mig, ibland går det väldigt fort… 😉

Jag tror på att studierna blir som bäst om man sitter kort och effektivt. Hjärnan kan inte ta in hur mycket som helst så passa på att njut av livet, och plugga mellan varven. Då ska vi fixa detta, allihopa. Vi ska få godkänt och sen ska vi njuta av det vackraste vi har. Livet.

DSC_0035

DSC_0014

 

Solen rör min kind

Nu är den här. Den böljande sommarvärmen som jag drömt om i flera månader då jag suttit med ulltröjor och varma koppar te i händerna för att inte frysa alltför mycket. Nu får man istället hälla i sig vatten, slänga på sig det svalaste man har och njuta mot solens strålar mot kinderna. Jag älskar det, och njuter av den helande effekt som solen tycks ha på både kropp och själ. Det är rätt roligt att man blir lika förvånad varje år sommaren och värmen kommer. Man utbrister högt att ”Oj, kom den såhär tidigt och såhär kraftigt förra året också? Nej inte kan det väl vara så?”. Jag tycker det är rätt charmigt, hur vi kan födas på nytt varje gång en ny årstid träder in på riktigt.

Min helg ska spenderas i Båstad med bland annat ett litet kalas och än mer kvalitetstid med människor som betyder mycket och som man ska rå om, helst i solen med värmen som en höljande filt samtidigt.

Vi hade ett seminarium idag som handlade om hur vi ska undvika att bli utbrända när vi kommer ut som lärarstudenter. Vår föreläsare talade om liknelsen mellan soldaterna som måste lära sig hur de ska hantera situationen om de blir skadade, och hur vi som lärare måste ha verktyg för att hantera situationer så att vi inte blir utbrända. Allt handlar återigen om balans som det ständiga ordet som ska finnas i livet för att göra det rättvist. Men det visar sig att man jämt måste omvärdera för att ta sig framåt. Sker något på ett personligt plan måste man ändra sina krav och prestationer både yrkesmässigt, fritidsmässigt, hälsoenligt och privat. Allting hänger ihop och balansen måste någonstans alltid prioriteras. Du ska ha nytta och nöje, utmaningar och flyt. Trots att jag inte är någon som tycker om svarta och vita argument så passar det rätt bra här, det är viktigt att ha lika mycket av varje.

Så, som jag alltid brukar skriva här på fredagarna eller slutet på veckan. Nu ska jag ta och njuta lite extra igen, så att jag har balansen och orken för tre redovisningar och tentaplugg nästa vecka.

DSC_0022

Grupparbeten och nya vänner

Jag är nyligen hemkommen efter ännu ett basgruppsarbete som denna kurs verkar vara fullkryddad av. Har man tidigare haft svårt för grupparbeten, inte varit van vid dem eller tycker det sociala samspelet är svårt så överkommer man det nu. Varenda dag träffas vi och agerar rollspel om mobbning, gör fiktiva utvecklingsamtal och slänger oss med termer kring prosociala beteenden och utvecklingszoner. De som säger att läraryrket bara handlar om en bra kontakt med barnen har fel, det finns så mycket teorier och begrepp, modeller och metoder bakom detta fantastiska yrke, och vi försöker lära oss så gott vi bara kan. Egentligen är vi rätt lyckligt lottade som får agera såhär, istället för att bara lyssna på föreläsningar vilket de flesta utbildningarna är präglade av.

Missförstå mig inte nu, jag uppskattar lärarutbildningen, jag uppskattar utformningen och jag tycker att praktisk tillämpning är bra, men jag uppskattar också egen studietid där man får sitta ensam. Det här med att alla arbetar i takt med sin egen trumslagare är något av det bästa jag hört och jag tillämpar gärna begreppet för att stödja mig själv i mina självständiga beslut och ageranden.

Hursomhelst är jag hemma nu, och uppskattar tystnaden en stund innan jag ska iväg och köra ett stenhårt boxningspass på mitt älskade idrottscentrum. Kvällen ska spenderas med en ny god vän till mig, för att snacka strunt, skratta högt och njuta av varandras sällskap. Livet som student innebär inte bara studier, nya tekniker och kurslitteratur, det innebär också många nya vänner, möjligheter att skapa kontakter för livet och social utveckling gånger 100. Det bästa av hela studentlivet skulle jag säga. Under de år jag studerat på högskolan har jag träffat de människor som passar mig bäst. Människor som stannar kvar när man är ledsen, och människor som skrattar med en när man är glad. Människor som finns där när det behövs.

Om inte för studiernas skull, ge er ut i studentlivet för vännernas skull! 

IMG_9557

Vad ler man åt om hundra år?

Vet inte om ni efter snart tio mindre texter från mig börjat skönja ett mönster som skvallrar om hur mycket tid jag ägnar åt att reflektera, analysera, grubbla och det som människor många gånger kallar att älta? Många timmar. Älta är dock ett ord jag i och för sig själv inte riktigt vill ta till mig då det känns än mer destruktivt än grubblerier kring livet som jag faktiskt tror och hoppas kan mynna ut i lite mer klokhet än tidigare.

Emellanåt försvinner min motivation till att studera helt, och trots att tentamen närmar sig har jag hamnat i en svacka där jag varken vet vad jag ska läsa på, hur jag ska göra och varför. Känner mig lite för säker för att det ska vara okej och jag får mest panik i tanken på att både studera och att inte studera. Jag hoppas på att motivationen dyker upp i god tid till nästa vecka då klarheten för tentan blir tydligare och jag kan sätta sprutt mot ett godkänt innan sommarlovet. Så vad gör jag istället för att studera ledarskapsprocesser, identitet och mobbning? Jo jag grubblar. Jag funderar och reflekterar, analyserar situationer, teorier, känslor, citat och personer. Inte bara en gång, utan ungefär tio till femton varv snurrar allting i mitt huvud innan jag famlar in på ett resonemang kring livet som jag kan köpa. Egentligen är det väl att studera det jag faktiskt läser på högskolan just nu, en studie i min egen identitet och hur mina val påverkar andra, och hur andra människors val påverkar mitt.

Ibland kan jag tänka mig att jag strävar efter ett svar på frågor som faktiskt är omöjliga. Jag försöker ge mig själv ett vattentätt svar på meningen med livet, vad lycka är och vad alla andra gör. En strävan efter svar på frågor som inte leder till något annat än in på fler vägar utan slut. Man skulle ju kunna tro att jag skulle sluta där, med insikten om att svaren inte finns och där istället bara acceptera det. Men jag kan inte, och jag tror att sökandet bland filosofiska frågor faktiskt är det jag tycker om och vill stanna kvar i.

Dagens tanke som jag försökt sammanfatta idag går såhär ” Det är de dagarna som man lever för sig själv som man kommer titta tillbaka på med ett leende. Inte de dagar man levde för alla andra.”

Om det är ren självklarhet för dig och många andra så gratulerar jag. Om det inte är något att ens tala om på grund av dess schablonartade Fånga dagen -känsla ber jag om ursäkt, men för mig sammanfattar det och stödjer mina val jag gör.

IMG_9652

 

Effektiva måndagar

Efter en riktig skön helg som jag inte gjort många knop på är måndagen här igen och det var dags att ta tag i verkligheten och den sedvanliga att-göra listan som varje vecka lyckas bli längre och längre, och då inte för att jag inte tar tag i saker. Livet fascinerar mig med det ständiga flödet av saker att göra, redovisa, förklara, bevisa och uppnå. Hursomhelst så var det slut på långa sovmorgnar och dags att hoppa upp och börja beta av. Som den här dagen har generat saker kan jag då säga! Det är inte lätt att ta sig upp en måndag morgon, men sätter man igång veckan i god fart kan man långsamt börja trappa ner resten av dagarna för att sedan ännu en gång förtjäna en seg helg. Så jobbar jag i alla fall och jag är lika nöjd varje måndagkväll när jag sjunker ner i soffan och kan titta tillbaka på dagens bravader.

Idag hade jag inte föreläsning förrän på eftermiddagen vilket kan vara farligt om man som jag tycker om att sova mycket och länge, men kommer man väl upp och tar tag i sin tag där på morgonen kan man som jag gjorde idag hinna både läsa ut en bok kurslitteratur, springa en halvmil och stoppa i sig en sådan där ” lunch efter helgen” aka ” studentbillig” kvarglunch innan man beger sig iväg till skolan.

Föreläsningen idag handlade om konflikthantering ,vilket är något som verkligen känns matnyttigt och intressant att veta mer om. Vi diskuterar ords betydelse, vi analyserar oss själva för att förstå vår omvärld och jag går numera runt och studerar människor och frågar mig om de hanterar konflikter likt ett lejon eller en kamel. Ja, vill ni veta mer så förklarar jag gärna.. 😉

Nu när kvällen är kommen är jag glad att jag använde förmiddagen för effektiva sysslor för efter en tre timmars föreläsning är hjärnan som sirap. När jag kom hem  tog jag en sista ansträngning med min pojkvän och vi slog ihop en god kycklingfärslasagne som förvörigt var fillibabba. En annan bättre aktivitet för trötta huvuden är att sortera in fotografier i album, för er som är som jag och trotsigt nog ska fortsätta med sådant trots det ” papperslösa samhället”!

Sov gott på er och ha en fortsatt fin start på veckan! 

DSC_0084

Idrottscentrum är ett andra hem

Det är torsdag förmiddag och jag ska alldeles strax sätta igång med dagens plugg som består av fler böcker, artiklar och goda koppar kaffe. Är inte duktig på att plugga långa dagar eller långa tidsperioder överhuvudtaget så jag effektiviserar mig till tolvslaget då jag ska iväg på ett skönt träningspass på idrottscentrum här på högskolan. Har alltid tränat mycket och gymmet som huserar i skolans lokaler är ett av de bättre jag varit på. Det är något speciellt att träna med människor som studerar ämnet de brinner för och som får omsätta sina praktiska kunskaper på oss vanliga människor med glimten i ögat. Idag ska vi, en liten grupp som består av hälften lärare eller administrativ personal på högskolan och några av oss studenter med fri arbetstid svänga oss med kettle-bells och stå i plankan, och det känns, men det är så himla härligt!

Motionsintresset har bara ökat för mig de senaste året och på samma sätt som jag schemalägger mina studier så bokas passen flitigt in i kalendern för att lysa upp dagarna. Kan låta som en liten sak i livet, men det är något med de där endorfinkickarna som får mig att fortsätta kämpa framåt. Så är ni lite hurtiga, eller känner ni ångest inför att sommaren med tillhörande strandhäng närmar sig, eller bara vill göra något helt annat en dag. Kom och häng på idrottscentrum med mig och alla andra typer. Det är kul!

dragon-door-kettlebellsBild tagen från: http://kettlebellguiden.se 

 

 

Badar i kurslitteratur

Som rubriken nog förtäljer så sitter jag hemma i min lilla lägenhet med böcker, papper och anteckningar fulla med teorier och riktlinjer för hur jag ska bli en sådan förträfflig lärare som möjligt. Så länge jag förstår alla olika teorier med tillhörande begrepp, gör allt i rätt ordning och samtidigt låter det löpa in i varandra med huvudsyfte att individualisera allt så kan jag möjligen bli en någorlunda bra lärare i slutändan. Låter det förvirrande? I mitt huvud snurrar de flesta begreppen och jag försöker hitta balansgången mellan att förlita mig på teorier och tänka fram en egen väg till hur jag vill att mitt lärande någon gång i framtiden ska se ut. För om lite mer än två år är det faktiskt dags och då kommer jag stå ute i ett klassrum och ska möta alla de frågor och händelser som spelas upp i våra ledarskapsböcker. Svindlande tanke, och just nu är jag glad att det är två år kvar. Jag behöver bada några år till i kurslitteratur och teorier, pedagogiska pyramider och modeller till konflikthanteringar och planeringar, för trots att det i stunden är rätt tröttsamt och mycket av tiden går till att försöka fokusera på rätt sak och inte allt annat som spretar så behöver jag det här. Kunskap för att kunna förmedla kunskap sen, kunskap om kunskapen.

Det är drygt en månad kvar tills jag skriver tentan och nervositeten är redan här hos mig och kryper runt i magen. Börjar inse allvaret med en 7,5 högskolepoäng stor tenta och inser att den här kursen kräver mer än att memorera och skriva, jag måste förstå och det är ett större krav och kräver mer energi än man faktiskt tror.Så även om man kan tänka sig att man kan vara ledsen över att regnet faller ner och man blir kall om fingrarna så fort man går utanför dörren så är det faktiskt något bra just nu, för ska vi klara våra tentor så är faktiskt vädret på vår sida.

Avslutningsvis så skulle jag säga att ska man lyckas med sina tentor så kommer samma gamla råd som mina lärare har sagt till mig, dina föräldrar säkert sagt till dig och som vi alla slänger oss med men har svårare att faktiskt göra. Börja i tid, för då kanske vi slipper dyka alltför djupt ner i den såkallade studentmisären.

IMG_9642

Första maj!

Det är första maj och som alltid så är mitt sinne säkert två månader efter och om någon skulle fråga mig om vilket datum det är så skulle jag instinktivt vilja säga mars. Det handlar inte om att jag inte kan datumen, klockan eller inte är medveten om att tiden går oavsett om jag tittar på den eller inte, men jag har alltid fascinerats av tid. Man hinner med så mycket varje dag, varje vecka och i slutändan då varje månad och år, och oftast går det i sådan hast att man inte hinner reflektera. Många gånger säger jag till mig själv att det aldrig händer någonting, att jag inte har presterat tillräckligt och att jag borde ta vara på tiden än mer. Tittar jag sen tillbaka så inser jag att mängden saker man gör är stor, och jag är säker på att det är detsamma för er med. Jag menar, man behöver ju faktiskt inte bara räkna de stora sakerna i livet, som att gå på en stor fest, skriva en tenta eller åka utomlands. Vi gör saker varenda dag. Tvättar, pluggar, skrattar, gråter, sviker varandra, ber om ursäkt och försöker hantera allt som ständigt förändras.

Allt sker medan klockan tickar vidare och vi bara springer vidare utan att lägga vidare värde i varken det vi presterar, gör eller är med om. Men sätter man sig ner och faktiskt tänker efter, så inser man att man är rätt fantastisk. Att vi alla är rätt fantastiska som presterar varje dag, och då är det inte konstigt att vi inte kan låta bli att känna att tiden springer iväg.

Jag vill inte säga att jag vill att tiden skall stanna. Det är inte meningen att den ska göra det, och det är ingenting som jag tjänar på att önska mig. Jag vill bara ta vara på varenda stund, hitta det fina i den och sen låta den passera, för det är så det ska fungera och det är någonstans det som är charmen med att leva.

DSC_0058