Tag Archives: the Wisdom of Crowds

Framtidens lärande i Nacka

Torsdagen den 19 maj befann jag mig i Stockholm för att tillägna mig nya insikter om ”Framtidens lärande”. En årlig konferens arrangerad av Föreningen Datorn i utbildningen (DiU). Jag har inte besökt den här konferensen tidigare år så det var, kanske, hög tid nu. Även om konferensen riktar sig primärt till lärare inom grund- och gymnasieskolan bedömde jag att innehållet kunde ha relevans även för högre utbildning. Högskolan Halmstad, likt många andra lärosäten, utbildar de lärare som ska verka inom grund- och gymnasieskolan. Jag skulle även ha bevistat konferensen under fredagen, men då deltog jag i att etablera ”Mediagruppen” inom Nätverket för IT i Högre Utbildning (ITHU), en sammanslutning av IT-ansvariga från våra lärosäten och en sista liten flämtande låga från Myndigheten För Nätverk och Samarbete inom Högre Utbildning (NSHU) som nuvarande regering, enligt min mening, lade ner av princip och mot bättre vetande.

I arla morgonstund tog jag mig ut till Nacka Strand och restaurangen Fazer. I samband med konferensen Framtidens Lärande hade Lärarförbundet arrangerat en frukostkonferens med 2010-års Guldäpplevinnare. Guldäpplet är ett lärarstipendium som årligen delas ut till en eller flera lärare som förnyat lärandet med IT-stöd. Speciellt premieras den som både förnyat egen undervisning och verkat för spridning av idéer och erfarenheter till kollegor. Lärarförbundet medverkar i juryn tillsammans med arrangören

Förseminarium Fazer

Stiftelsen Datorn i utbildningen (DiU). Vinnare 2010 var Årsta skola. Nu på morgonen representerad av två unga, entusiastiska och radikala lärare Martin Fernström och Josef Sahlin. Vid deras sida fanns också rektorn vid Stordammsskolan i Uppsala, Gabriella Ekström. Gabriella är fö. också ledamot av Lärarförbundets skolledarförenings styrelse. Det blev en mycket intressant och spännande morgon. Temata för samtalet på morgonen var ”Hur gör man för att utveckla skolan med IT? Hur kan skolan lyfta sina lärare?”. Det var befriande att höra hur både Gabriella Ekström liksom Martin Fernström och Josef Sahlin drivs av sin egen lust att lära och glädje i yrket. Något som innebär att de ”tänker annorlunda” och därför heller inte låter sig begränsas och hindras av regelverk och omvärldens attityder. För som Steve Jobs sägs hålla som ett rättesnöre i Carmine Gallos ”Innovation Secrets of Steve Jobs” ska du aldrig ta hänsyn till vad fokusgrupper vill eftersom deras önskemål bara utgår från den egna erfarenheten. Utan du ska istället agera och verka för det du själv/din grupp visionerar och drömmer om att göra. Tron på dig själv och din egen instinkt är viktig för utveckling. Min högst privata empiri styrker Steve Jobs inställning. Under alla år jag försökt få företag och medborgare att uttrycka vilken utbildning man vill ha får jag bara ett tvärsnitt av de för året mest populära utbildningarna. Ingen nyhet, ingen utveckling, inga framsteg! Eller som Oscar Wilde påstås uttryckt ”Everything popular is wrong”.

Key-Note speaker Simon Lindgren

Torsdagens konferens inleddes av sociologen Simon Lindgren vid Umeå Universitet. En inspirerande och tankegenererande key-note. Speciellt som Simon, för att tydliggöra att våra tidigare erfarenheter samt inlärda, etablerade, memer styr våra värderingar av nya idéer och företeelser, framkastade tankeexperimentet att om vi först haft internet och sedan utvecklat böcker, hur hade vi då bedömt böcker som informations- och åsiktsbärare? Hur ”farliga” hade vi då bedömt böcker? Hur stor hade vi då bedömt risken för att böcker skulle sprida felaktig information. Speciellt med hänsyn till den långa produktions- och distributionstid som böcker har! Vi bör tillägna oss ett skeptiskt förhållingssätt till de etablerade omdömen och värderingar som används gentemot företeelser som ungdomars fildelnings- och piratkultur, remixkulturen och datorspelandet. Vi måste också erkänna att den kollektiva intelligensen spelar en avgörande roll. Ingen kan allt, men alla kan någonting och tillsammans kan vi samla enorma mängder kunskap och erfarenheter. Om allt kan läggas samman och förenas i en strävan mot gemensamma mål, uppstår en kraft som kan spela en roll i såväl sociala som kulturella och politiska sammanhang. Inte minst Twitter, som kommunikationskanal, har och kommer att vara en kraft i sociala, kulturella och politiska sammanhang. ”Wikinomics – How mass collaboration changes everything” av Don Tapscott och Anthony D. Williams är en utmärkt bok att fördjupa sig i om du söker information om och inspiration av hur nätverkssamhället fungerar. Vill du fördjupa dig i tankar om kollektiv intelligens så är, i mitt tycke, James Surowieckis bok ”The Wisdom of Crowds” utmärkt. Det är min korta sammanfattning av vad kulturforskaren Simon Lindgren hade att förmedla.

Dagens andre key-note speaker var Peter Gärdenfors, professor i kognitionspsykologi vid Lunds Universitet. Författare till ”Lusten att förstå – Lärande på människans villkor”. Jag är helt ense med Peter om alla punkter han framhöll när det gäller individens lärande, så det här inslaget var inte fullt så givande för mig personligen. Lusten att lära är en viktig faktor. Lusten uppstår ofta från ett behov hos individen. Ett behov av information för att orientera sig i tillvarons upplevda kaos. Peter framförde att det finns ett dolt regelsystem som går ut på att alla elever ska följa samma läroplan, använda samma läromedel, göra samma saker och bedömas på samma sätt. Inte minst vår utbildningsminister är en ivrig förespråkare för detta förhållningssätt, denna ”mem”. Alla ska också sitta still, vara tysta och koncentrera sig. Märkligt nog, påpekade Peter Gärdenfors, finns det ingen som helst empirisk forskning som kan visa att detta främjar elevernas lärande. Tvärtom är det många som kan påvisa att elevernas motivation minskar, och lärarna måste alltför ofta arbeta i motvind för att lyckas med sitt uppdrag. För att återkoppla till dagens frukostseminarium så är båda ”Guldäpplevinnarna” tydliga bevis för denna Peter Gärdenfors förmedlade ”sanning”. Martin Fernström, Josef Sahlin och Gabriella Ekström har varit lyckosamma i sin vardag genom att inte slaviskt följa övergripande förhållningsregler som finns i en läroplan Eller att bedöma allt på samma sätt, att kräva av eleverna att de ska sitta still och vara tysta för att koncentrerar sig. Eller som den amerikanske psykologen Jerome Bruner ”The Culture of Education”, som Gärdenfors refererar till och bygger sina resonemang på) menar att människan har en inbyggd vilja att lära och förstå omvärlden. Tre faktorer motiverar:

  1. Nyfikenhet. Finns med oss från födseln och är bästa grunden att bygga vidare på.
  2. Känslan av kompetens och kontroll över situationen. Skapa ordning ur kaos.
  3. Ömsesidighet. Vi gillar att göra saker och lösa problem tillsammans.

Datorspelsindustrin är duktig på att utnyttja ovan tre faktorer. Det borde också skolan vara, sammanfattade Gärdenfors. Även om det är trevligt att träffa någon som marknadsför samma uppfattning som jag själv, så är det att ”slå in öppna dörrar”. Misstänker att så också var fallet för det flesta besökare. Vi blir stärkta i våra egna ”memer” och tvingas inte att tänka annorlunda/nytt dvs. utvecklas.

Under dagen hölls ett otal parallella sessioner. Jag besökte två. Tyvärr blir det lätt kaotiskt när massor av parallella sessioner hålls i samma gigantiska lokal som key-note talen och där lunchen serverades. Till detta ska läggas nära 1400 deltagare som irrar omkring för att, likt undertecknad, hitta ”sin” sessions avbalkning. Inte blir saken bättre av att man lånade ut iPads till de som föranmält intresse i en av de passager som fanns i lokalen. Jag började med att knuffa mig från till iPad utlåningen. Jag hade i god tid förbokat en iPad. Nu blev lånet delvis en besvikelse. Eftersom det var ett lån, en god idé för att få många att prova på, var jag (av förståeliga skäl) inte ”administratör” för den iPad jag lånade. Det begränsade tyvärr användbarheten. Jag kunde inte ladda hem de Twitter-plattformar som jag använder mig av. Alltså kunde jag bar följa men inte aktivt delta i oilka internetverksamheter som Twitter, Facebook, Picasa eller Flickr (för att ladda upp bilder) och liknande. Det blev bara en ”halv” upplevelse. Bra initiativ, sämre utfört. Lunchen fungerade förvånande smidigt! Arrangören har uppenbarligen erfarenhet av stora ”gående bords”-konferenser. Under lunchen kom jag i samspråk med en politiker, skolnämnden, från Umeå. Vi hade ett trevligt samtal eftersom vi båda hade samma grundsyn på lärande. Återigen, förstärkning av mina egna ”memer”.

Jag besökte bara ett par parallella sessioner. Båda gav mig ganska litet. Tyvärr. Slutsatsen för dagen gav mig dock en obehaglig känsla av att avståndet mellan Högskolan och verkligheten ökar oroväckande snabbt. Speciellt oroar mig lärarutbildningarna där studenterna inte tillägnar sig ett naturligt förhållande till datorer. Verkligt besvärande är att blott ett fåtal lärare vid lärareutbildningarna använder datorer som ett hjälpmedel i vardagen. Alla lärare borde använda datorer i den dagliga gärningen och ge studenterna uppgifter där de ska använda allehanda kommunikations- och informationsinsamlingsmedier. Det gäller för samtliga ämnesområden! Inte blott i IKT-kursen! Tyvärr fick jag inte tid att delta i ett ”förseminarium” på tema ”Vad händer när eleverna får tillgång till Internet och IT i skolarbetet?” på Globala Gymnasiet, Hornsgatan, Stockholm den 18 maj. Seminariet hade spännande deltagare och temat är höggradigt intressant, i alla fall för mig. Ett referat från seminariet finns att läsa på Skolverkets omvärldsblogg.

Under den solstrålande fredagen satt jag i möte med kollegor från andra lärosäten i den av Ralph Erskine ritade Aula Magna vid Stockholms Universitet. Målet var att etablera en samverkansgrupp för mediautnyttjande inom högre utbildning. Både för campusstudenter såväl som för studenter på distans. Nu har vi skapat Mediagruppen inom ITHU. Nu återstår att genomföra ett antal konkreta arbetsuppgifter.

”In an open world, isolation is costly.” – Jeff Jarvis
Lars-Göran Hedström

 

Tecken i tiden

När Microsoft äntligen släppte Windows Phone 7 reagerade börsen så att Microsoftaktien stod stilla, men Appleaktien gick upp 1%! Det sägs att marknaden alltid har rätt (the Wisdom of Crowds) så det här är väl om något ett tecken i tiden.

Läsplattor
Jag har under lång tid avhållit mig från att skriva och kåsera om företeelsen – läsplattor. Men nu känns det som om tiden är nära nog ”övermogen”. I veckan presenterade Steve Jobs, Apple, ännu en enastående kvartalsrapport för företaget. Kaxigt svarade Jobs på frågan vad företaget ska göra med de miljarder man har i kassan att – ”Vi ska spara för kommande, sämre, tider!”. Det går bra för Apple nu. Om jag får tro analytikern vid Deutsche Bank, Chris Whitmore,  beror framgången till stor del på iPad – läsplattan! Intressant är att iPad verkar inte ha påverkat försäljningen av Apples egna datorer. Däremot tyder analysen på att iPad “drabbat” försäljningen av Notebooks! Whitmore gör i sin analys så att han adderar iPad till Apples försäljning och då visar det sig att Apple säljer flest ”datorer” i USA. Apple har passerat HP och Dell! Men notera, i den här statistiken inkluderas inte Notebooks från HP och Dell! Så helt rättvisande är redovisningen inte. Men resultatet kan trots allt vara ”ett tecken i tiden”.

Bakgrundsbelyst skärm eller ej
En diskussion när det gäller läsplattor är om en bakgrundsbelyst skärm (läs iPad) är mer tröttande än en skärm som reflekterar ljuset som en vanlig tidnings- eller boksida (läs Kindle mfl.). De rapporter och undersökningar jag sett har samtliga brister som gör att det är svårt att dra några definitiva slutsatser. Min hypotes är att om jag är intresserad av texten och den stimulerar mitt intresse spelar skärmprincipen ringa roll. Tråkar texten ut mig somnar jag i alla fall, vare sig det är en bok, tidning eller läsplatta. Bakgrundsbelyst skäm är lättare att använda i svag omgivningsbelysning men ofta värdelös i strålande solsken. En skärm som bygger på reflekterat ljus blir lättare att läsa ju mer ljus som faller på skärmen. En stor hake är dock att reflekterande skärmar inte kan visa färg! För texter med svart-vita illustrationer går det bra med Kindle.

Läsplatta eller Notebook varför inte en vikbar skärm?
Jag tillhör den falang som anser att sk. Notebooks är och förblir en kortlivad företeelse. Antingen har du en läsplatta eller en bärbar dator (Lap Top). Läsplattan är avsedd för att läsa tidningar och böcker, se filmer, skriva enklare texter och svara på e-post. Jag vill dock lägga till ett önskemål om att kunna sända bild och ljud från läsplattan för att kunna delta i webkonferenser (som Adobe Connect eller Citrix). Apple har ju redan Face Time i iPhone och snart i Mac datorerna dock inte i iPad! Men helst önskar jag mig en vikbar skärm till min iPhone (läs: Smartphone). Vikbart tangentbord finns redan och även bildskärmen kan bli hoprullningsbar om jag får döma av Samsungs senaste lösningar för skrivbara skärmar, kallad Graphene (Samsung version). Riktigt högintressant är dock Sonys nya böjbara plastskärm! Av den korta film Sony presenterat verkar skärmen, utförd i OLED-teknik, vara nära produktion. Fortfarande är anslutningen till skärmen den del som tar mest plats och verkar minst flexibel. Det här är, som jag ser det, ett tecken i tiden!

Läsplattans framtid
Just nu ser framgångarna för läsplattan i Apples version, iPad, vara en framgång utan hejd. Apple har sålt mängder av läsplattor och än verkar efterfrågan inte att svikta, snarare öka. Om vi ersätter skolböckerna med e-böcker i läsplatta bör fördelen för eleverna bli, alltid fräscha böcker och utan föregående årskullars anteckningar. Dessutom kan eleverna själva lätt göra alla former av anteckningar i just sina e-böcker i sin egen läsplatta. I vårt avlånga land vägrar förlagen styvnackat att anamma den nya tekniken. Den attityden ger en tredubbel Facit-varning från mig! Att utbildningssfären är intressant tyder ett annat tecken i tiden på – Adobe Acrobat X! Det är en version av Acrobat (kollaborerbar PDF-filsproduktion, Flash-filmer, webkonferens mm.) avsedd för högre utbildning. Här har Adobe packat ihop en del av den egna produktportföljen för att skapa ett portföljsystem för kollaborativt lärande. Naturligtvis kan samtliga Adobe-produkter att enkelt använda i Acrobat X-versionen. Ett liknande system som Acrobat X i en läsplatta känns väldigt rätt för mig.

En av mina favoritförfattare, William Gibson, får står för slutorden: “The future is already here. It’s just not evenly distributed.”

Lars-Göran