Tag Archives: iSpring

Konsten att producera lärobjekt

Bland de nya artiklar och avhandlingar som dyker upp har kommit ett intressant Norskt bidrag. ”Produksjon og bruk av digitale læringsobjekter i flexibel ingeniørutdanning”, Høgskolen i Gjøvik (HiG). Rapport utförd och artikel skriven av Fred Johansen, Astrid Stadheim og Nina Tvenge, Høgskolen i Gjøvik. Likt Lars Haglunds och Lena E Johanssons enkätundersökning ”Studenter om studier på distans” ansluter den här artikeln om lärobjekt till kunskapsmassan om ”hur studenter och lärare upplever ny digital förmedlingsteknik”.

Vid Høgskolen i Gjøvik har man under fyra år följt och intervjuat både lärare och studenter hur de upplever ny digital förmedlingsteknik, dels på distans och dels i konventionell campus undervisning. Eftersom Gjøvik är en teknisk högskola är de ämnesområden man undersökt matematik, fysik och kemi. Resultaten är inte överraskande. På gott och ont bedömer jag att slutsatserna väl stämmer med liknande undersökningar utförda dels i Europa dels i USA och Australien. Ur den läsvärda rapporten ”Produksjon og bruk av digitale læringsobjekter i flexibel ingeniørutdanning” saxar jag följande;

Faglig ansatte har tradisjonelt sett på utvikling av undervisningsmateriell som en viktig del av sin formidlingsvirksomhet. Den teknologiske utviklingen innen IKT har medført nye muligheter både for utvikling, produksjon og distribusjon av forskjellige typer undervisningsmateriell. Den har også bidratt til at studentene i større grad kan tilegne seg fagstoff på egen hånd. Denne rapporten ønsker å belyse produksjon og bruk av digitale læringsobjekter hos både fagansatte og studenter på Høgskolen i Gjøvik (HiG)”.

De verktyg som lärarna använt är, förutom PowerPoint, iSpring, ett program som skapar Flashfilmer av en PowerPoint presentation på samma sätt som Adobe Presenter. En elektronisk interaktiv whiteboard, Sympodium (numera Smart Technologies), som också erbjuder inspelningsmöjlighet av det som händer på tavlan synkront med föreläsningen/lektionen. Camtasia ett program för att göra skärminspelning med tal av undervisningsavsnitt. I stort har 500 produktioner skapats av lärarkollegiet under den tid undersökningen pågått.

Studentene er positive til ny teknologi, og over halvparten ønsker mer bruk av synkron og asynkron teknologi til sine studier. Lærerne gir uttrykk for at ny teknologi har ført til en pedagogisk merverdi ift. undervisningen. For å lykkes, må imidlertid lærerne ha et godt nettpedagogisk støtteapparat samt god infrastruktur”.

Inga nyheter! Önskemål från lärarna om att få stöd genom en utbyggd infrasturktur vid lärosätet är ett alltför väl känt faktum. Men som lärosäten ofta förbiser. Man stödjer heller den kända, konventionella pedagogiken och didaktiken. Det är svårt att förändra väl etablerade memer. I det här sammanhanget citerar atikelförfattarna Johnson och Mac Elroy ur artikeln ”The Changing Role of the Teacher in the 21st Century”;

”- An effective teacher is not someone utilizing the methods and initiatives of 1965, but rather embracing the culture of 2010 and adapting to the needs of students today. The effective teacher will connect the art and science of teaching to make the learning environment relevant and applicable for her students.” (Johnson og McElroy s 10.)

Så kommer Fred Johansen, Astrid Stadheim och Nina Tvenge in på den idag ständiga frågan – Digital kompetens. Vad är det? Så här sammanfattar artikelförfattarna det hela;

Å beherske teknologien i seg selv er ikke nok; lærerne må også besitte digital kompetanse generelt. Mer konkret er pedagogisk digital kompetanse et relevant begrep. Wølner (Karlsen & Wølner 2006) definerer pedagogisk digital kompetanse som å

  • ha oversikt over ulike typer digitale medier som ressurs
  • kunne se muligheter og tenke nytt i forhold til bruk av digitale redskaper i undervisningen
  • kunne planlegge bruk
  • kunne integrere digitale medier naturlig inn i fagene
  • kunne vite hvordan tekniske ferdigheter kan uttrykkes i en pedagogisk sammenheng
  • kunne legge til rette for bruk av digitale medier i læreprosessen”

En bra sammanfattning, i mina ögon.

I sammanfattningen av undersökningen fäster författarna fokus på en viktig faktor vid produktion av digitala lärobjekt – ”Når er det bra NOK?”. Det här borde vi alla som arbetar med IKT ha som ledord. Ofta överarbetas produktioner till nivåer som är lika med reguljära TV-sändningar, till vilken nytta för målgruppen, pedagogiken? Intressant är att lärarna ser ett mervärde i att föreläsningarna kan finnas tillgängliga som inspelningar på nätet. Studenterna ser ett ökat pedagogiskt värde, de kan repetera för bättre förståelse av centrala punkter i föreläsningen. Lärarna ser ett mervärde av inspelningar även för campusstudenterna eftersom lärartid frigörs för handledning och fördjupning, tid som annars skulle upptas för repetition av aktuella delar från föreläsningen.

I artikeln finns en annan, i mina ögon, intressant notering;

Problemstillingen ble omhandlet spesielt i en oppgave knyttet til et pedagogisk utviklings- prosjekt ved høgskolen (Torjussen et al. 2009), der konklusjonen ble at økt tilgang til video- forelesninger og annet digitalt læringsmateriale neppe ville redusere fremmøtet av studenter på campusforelesninger. Vi har også registrert at det i miljøer som arbeider med universell utforming og tilrettelegging for studenter med lese- og skrivevansker, opplever det motsatte. Ved at studenter som trenger noe tilrettelegging først får se gjennom forelesningene på nett og dermed forberede seg til campusforelesningen, vil denne gi økt motivasjon for fremmøte. Dette spørsmålet ønsker vi imidlertid å arbeide videre med”.

Jag har och kommer alltjämt med den drucknes envishet att hävda att campusstudenterna inte kommer att fly i horder från ”live”-föreläsningar om dessa spelas in och publiceras. På samma sätt som att TED Talk-föreläsningarna alltjämt går för utsålda hus till dyra platsbiljetter trots att samtliga föreläsningar finns tillgängliga gratis på nätet. Det handlar om olika målgrupper med olika behov och incitament.

Som förväntat kommer nedanstående synpunkter från studenterna;

  • «Teknologien fungerer bra, men kan ikke brukes på jobben på grunn av brannmur.»
  • «Bra kvalitet på det som ligger på web.»
  • «Kjemiforelesningene er veldig fokuserte og ryddige.»
  • «Du kan spille forelesningene så mange ganger du vil.»

Så författarnas slutsats;

”Ut fra tilbakemeldingene kan vi imidlertid ikke si noe sikkert om hvilke verktøy eller meto- der som studentene opplever gir best læringsutbytte.
Det vil være interessant å følge utviklingen videre for å se hvordan studentene forholder seg til slike læringsobjekter når nyhetens interesse er over.
Vi vil også se nærmere på hvilke strategier studentene benytter seg av i forhold til å ta i bruk digitale læringsobjekter, både som nettstudent og som campusstudent”.

Jag håller med om att mycket mer forskning behövs i området. Vi har bara börjat skrapa på ytan. Slutsats – En bra rapport som styrker mina memer iaf.

“The future is already here. It’s just not evenly distributed.” – William Gibson