Tag Archives: iPhone

Två nya, viktiga, dokument

Knappt har år 2011 börjat förrän vi har fått tre viktiga dokument rörande utbildning och internet. Först ut var den rapport som Högskoleverket publicerat rörande distansutbildningen i vårt land. Det dokumentet skrev jag om här i min blogg nyligen.  nu har det kommit ytterligare två. Ett rörande myndigheter och sociala medier och ett rörande  trender i utbildningsvärlden utanför Sverige.

Är du rädd för alla nya sociala medier? Skrämmer Facebook och Twitter dig? Sociala medier kan föra människor samman. De kan snabbt förmedla information från ”gräsrötterna”. Men de kan lika gärna innebära katastrof för den enskilde. Nätmobbning är tyvärr alltför vanligt i barn- och ungdomsgrupper. På gott och ont, vi måste förhålla oss till den här företeelsen. Nu finns till vår hjälp riktlinjer från E-delegationen, version 1.0, 2010-12-30; ”Myndigheters användning av sociala medier” i PDF-format. En nära 80-sidig publikation med mycket text. Dock i en redigering där varje kapitel inleds med en ”grön ruta” som förmedlar i sammanfattning det som behandlas i avsnittet. Något som gör ”Myndigheters användning av sociala medier” lättläst och där du snabbt kan inhämta den viktiga informationen. Riktlinjerna riktar sig i första hand till myndigheter och i andra hand till anställda. Det finns bra information att hämta i publikationen. Inte minst för lärare som måste hålla myndighetsutövandet skiljt från privatlivet. En publikation att läsa och reflektera över.

Varje år publicerar ”trendspanings”-organisationen Educause ”The Horizon Report 2011”, så även i år. Varje år utser skribenterna den/de nära förestående teknikgenombrotten. De kommande årens genombrott samt vad som bedöms bli etablerad teknik om fem år. I år bedöms de ”hetaste” vara mobilt lärande och e-böcker! E-böcker har jag ”tjatat om” länge i min blogg. Jag ser Adobe Acrobat 10 som den mjukvara som verkligen kan bidra till att höja den ”lexivisuella” kvalitén. För att återknyta till de principer Sven Lidman och Inger Rosén innefattade i ordet. Genom att fritt kunna placera in rörlig bild med ljud i en text-/bildmassa ger e-boken nya möjligheter att förmedla information i specifik kontext. Detaljer kan på ett bättre sätt relateras till helheten. I övrigt erbjuder e-böcker bättre sätt för läsaren att göra och systematisera ”rand”-anteckningar och kommentarer. Det är enklare att söka specifika partier/textrader i en e-bok. Problematiseringar av typen, att läsa en bok från en bildskärm tröttar, är aktuella. Personligen är jag skeptisk till hypotesen att bakgrundsbelysta skärmar (vanliga datorskärmar) tröttar mer än skärmar med den teknik som kallas elektroniskt bläck. Själv somnar jag efter 15 minuters (säng-)läsning av en vanlig bok, framställd med traditionell Gutenbergsk teknik. Att läsa en text är i sig en tröttande verksamhet. Däremot kan jag tänka mig att det finns en viss relevans i påståendet att du bör, vid allt bildskärmsarbete oberoende av funktionsprincip för skärmen, var 15 minut (minst) kasta blickarna på en punkt långt bort i horisonten. Kort sagt sitta så att du, genom att enkelt lyfta blicken eller rikta blicken åt ett annat håll, kan se ut genom ett fönster. Att växla mellan närseende och oändlig dito gör att tröttheten inte plötsligt övermannar dig. Fungerar på mig.

Mobiltet är en teknik och metod som inte på långa vägar är utforskad när det gäller lärande. Men den är mycket intressant ur många aspekter. I dagarna har Syddanska lärosäten gått samman och köpt Blackboards mobila lösning. På det sättet hoppas danskarna kunna knyta samman sina sex syddanska campus för att kommunicera utan resor. Personligen är jag övertygad om att ”Smartphones” kommer att bli och redan är ett givet inslag i all lärandeverksamhet. Jag har på resa med stor behållning kunnat följa många webinars via Adobe Connect med min iPhone Connect-App. Det har också gått utmärkt att chatta i Adobe Connect via min iPhone. Nu har även Abilene Christian University publicerat en rapport från två års konsekvent användning av mobilt lärande för campusstudenter. Jag vill rekommendera ett närstudium av den rapporten. Ur rapporten plockar jag följande citat;

The initiative has become a catalyst that forces everyone to rethink learning. We’ve started to consider the learner: how are they going to grow? How are they going to benefit? It’s a great opportunity to strip things down to the basics and rebuild them in a new way. When I see students adopting technology, not just in the classroom but in their everyday lives, I know it’s working. You can’t stuff a classroom into a little device. Because you can’t do traditional things, you are forced, actually, to do things that are innovative. It forces the rethinking of learning. And that’s a good thing.
Dr. Dwayne Harapnuik, Director of Faculty Enrichment at ACU’s Adams Center for Teaching and Learning, and Associate Professor of Education

Dessa rader stämmer mycket väl med den undersökning och analys som Barbara Means, Director, Center for Technology in Learning, SRI International On Demand, gav vid Educausekonferensen 2011 på tema; ”Blended Learning Designs: A Learning Science Perspective”.  Barbara Means med kollegor har samlat in rapporter och avhandlingar om internetförlagt lärande och Blended Learning contra konventionell campusundervisning. I sin analys av rapporter och avhandlingar har Means koncentrerat sig på kvantitativa resultat. Detta fokus förde med sig att av tusentalet rapporter återstod ett hundratal! Många rapporter och avhandlingar föll bort pga. dålig kvalité i genomförandet. Det intressanta resultatet av Means studie är att det inte kan påvisas någon kvatitativ skillnad i  uppfyllelse av lärandemål mellan internetförlagd och campusförlagd undervisning! Men, en påtaglig skillnad förelåg mellan campusförlagd undervisning och undervisning enligt Blended Learningmetod! Fördel – Blended Learning. Mest intressant och tankeväckande anser jag vara Barbara Means reflektion över resultatet. Barbara Means framkastar följande tanke; Antag att skillnaden mellan Blended Learning och campusförlagd undervisning inte står att söka i metodiken och pedagogiken i sig utan i det faktum att den lärare som skapar en kurs enligt Blended Learning-modell tvingas att radikalt bearbeta sin ”gamla” kurs och invanda pedagogik/didaktik. Internetförlagda kurser är oftast (alltid enl. min mening!) campuskurser som fömedlas via internet. Men, när läraren ska bygga en kurs som Blended Learning krävs mer. Resultatet blir bättre eftersom läraren tvingas angripa sitt gamla ämne och pedagogik på nytt.

20 månader med Adobe Connect Pro

När det svenskutvecklade webbkonferenssystemet Marratech köptes av Google var det många lärosäten som stod inför ett bekymmer. Var fanns en ersättare för Marratech? Nu när vi vant oss vid att hålla webbkonferenser. För det handlade mest om konferenser. När det handlade om distanskurser var videokonferensen dominerande. En hake är att videokonferenssystem är dyra i inköp. Videokonferensens största målgrupp är stora företag. Inte fattiga lärosäten. Utvärdering av olika system gjordes av NSHU. Adobe Connect bedömdes som den bästa ersättaren för Marratech. Sunet påbörjade förhandlingar med Adobe. Emellertid drog förhandlingarna ut på tiden. Jag vågade inte vänta för Högskolan Halmstads del eftersom Marratech var ett ofta förekommande hjälpmedel i handledningssammanhang. Jag föreslog inköp av sex licenser och den 15 april 2009 hade högskolan licenserna förmedlade av WeZupport.

Nu har jag drygt tjugo månaders praktiska erfarenheter av Adobe Connect Pro. I stor utsträckning har systemet använts för handledning av studenter som befinner sig på orter långt från Halmstad. Språklärare var tidigt ute med att prova webbkonferens för distansundervisningen. Med tiden har även lärare som tidigare endast förlitat sig på e-post och högskolans lärplattform för kommunikation med distanstudenter börjar pröva webbkonferens som ännu ett hjälpmedel vid handledning och för seminarier på distans. En lärare har även provat en lärplattform (Moodle designad av WeZupport kallad eCampus) med koppling till Adobe Connect integrerad i plattformen. Att integrera webbkonferens i lärplattformen är ovärderligt eftersom de administrativa funktioner som finns i förekommande webbkonferenssystem är minst sagt rudimentära. Det är svårt att rationellt hantera många kurser och många studenter.

En lärare har tagit steget fullt ut och administrerar sin kurs via den befintliga lärplattformen, håller föreläsningar här på Campus samtidigt via Adobe Connect till både lärcentrum och enskilda studenter runt om i landet. Föreläsningarna spelas dessutom in och publiceras på lärplattformen kort efter föreläsningens slut. Det hela har fungera utmärkt. Främst distansstudenterna uppskattar möjligheten att kunna delta i kursen dels som grupp och dels individuellt. Campusstudenterna uppskattar repetitionsmöjligheten. Att kunna delta i en föreläsning även vid sjukdom är uppskattat av studenterna. I några kurser har vi haft en studentgrupp här i Halmstad och en grupp vid Högskolan Skövde. Både video- och webbkonferens har använts. Erfarenheten är i det här fallet att videokonferens upplevs som kvalitativt bättre (säkrare) och mer lättanvänd av studentgrupperna. Kontakt mellan grupper fungerar tydligen mindre väl med Connect. Några få webbimarium har också genomförts via Adobe Connect. Just den här formen av ”broadcasting”, sända ut till individer som var och en sitter vid sin dator, fungerar med Adobe Connect. Att deltagare kan kontakta och ställa frågor till föreläsaren via chatten ger ett mervärde för alla. Jag hoppas på att i nära framtid även kunna få gästföreläsare att delta från andra lärosäten i Sverige samt i andra länder via webkonferens i kurser och programutbildningar.

Tekniskt har Adobe Connect fungerat med smärre bekymmer. WeZupports utmärkta supportorganisation har varit till stor hjälp för att lösa alla upptänkliga bekymmer. Ljudproblem i Windowsmiljön har varit det allt överskuggande bekymret! Den stora fördelen och nackdelen med Adobe Connect är att det är webbaserat. Som användare behöver du inte ladda hem någon klientprogramvara i din egen dator utan det räcker med en etablerad webbläsare. Jag har använt de fyra stora ExplorerFirefox, Safari samt Google Chrome. Samtliga utan minsta problem. Det enda som behövs, förutom webbläsaren, är senaste versionen av Adobe Flash Player. Det bör inte vara något problem eftersom de flesta datorer som levererats från 2008 har Flash Player installerad vid leverans. Om så, mot förmodan, inte skulle vara fallet laddas Flash Player enkelt ner från Adobes hemsida i den egna datorn. Adobe Flash Player är gratis! Det kräver dock i campusmiljön att IT-avdelningen på lärosätet håller Flash Player kontinuerligt uppdaterad! Jag har även använt mig av Adobe Connect-appen till min iPhone med gott resultat. För att kompensera den lilla rutan i iPhone kan jag välja på tre vyer. Antingen chatten eller skrivbordet eller bilder av uppkopplade i rummet. Det går utmärkt för mig att följa Connectsessionerna och göra inlägg på chatten från min iPhone. Ännu saknas, tyvärr, en liknande app för Android. I det operativet får du förlita dig på webläsaren med ack så liten bild till resultat!

Jag har kört Adobe Connect i Windows såväl som i Apple-operativ. Linux har jag tyvärr inte haft tid att värdera. Ubuntuoperativet sägs fungera utan problem. Ett av de allvarligare problemen har under de tjugo månaderna varit ljudet. Främst i Windowsmiljö! För att undvika besvärande ekoeffekter i ljudet måste hörlurar användas. Dessutom är hörlurar med inbygg mikrofon, headset, ett måste om risken för ljudproblem ska minimeras. Tyvärr är det så att många som använder systemet inte tar den här uppmaningen och varningen på allvar. Med bekymmer till följd! Bekymren ökar genom att de webbkameror som säljs på marknaden har inbyggd mikrofon. Kameran med inbyggd mikrofon prioriteras ofta av Windowsmaskinerna. Det ger upphov till ett rumseko som adderas till existerande eko. Använder en deltagare i en Connectsession kameramikrofon och stereohögtalare blir ljudproblemen riktigt grava för samtliga som är uppkopplade. Enda lösningen då är att stänga av samtliga deltagares mikrofoner, utom lärarens. Ett allmänt bekymmer med ljudet är den fördröjning som uppstår i och med att webbläsaren används. Ibland är ljudfördröjningen så stor att synkron kommunikation mellan två deltagare omöjliggörs! Chatten får då bli räddningen.

Alltför ofta måste supportansvarig gå in i uppkopplade datorer och ställa in Windows ljudinställningar så att headsetmikrofonen aktiveras. I Appledatorer existerar inte det här bekymret. Ett annat bekymmer är att om Skype använts innan Connect, startar inte kameran när den aktiveras. Skype lägger exklusivt beslag på kamerafunktionen! Lösningen är att stänga av Skype samt starta om datorn. I skrivande stund har utvecklingen av Windowsoperativet från 32-bit till 64-bit också ställt till med ett övergående bekymmer. I Windows 7 och i senaste uppgraderingen av Vista ingår Explorer 64-bit version. Bekymret är att, när jag skriver den här bloggen, Adobe Flash Player ännu bara finns i 32-bit version. Lösningen är antingen att använda gamla Explorer-versionen (finns i Windows 7) eller ladda hem en utprövningsversion av Adobe Flash 64-bit från Adobes hemsida.

Men när det fungerar, hur är det då att använda Adobe Connect Pro? Jodå, det är en anständigt stabil webbkonferens med rimligt bra bild och ljud. Förutsatt att alla deltagare har en hyfsat snabb bredbandsanslutning och följer instruktionerna hur de ska ställa in sin Connectanslutning. Innebär att använda headset och ställa in ljudet i den egna datorn med hjälp av Audio Set Up Wizard som finns i Adobe Connect-rummet. Gränssnittet i Adobe Connect 7 är inte det bästa. Det har drag av webb 1.0 gränssnitt. Men, de grundläggande funktionerna går att hitta och lära sig. Jag rekommenderar lärare att ha rummen öppna för alla som fått IP-adressen till Adobe Connect-rummet ifråga. Då kan alla komma in i rummet som deltagare – ”Participants”. De kan då bara skriva i chatten och följa bild- och ljudsändningen. Om en lärare vill höra och/eller se anslutna deltagare är det enkelt dela ut en mikrofon eller höja upp önskad deltagare till presentatör – ”Presenter”. Att välja den här modellen gör att du undviker att deltagare vildsint far runt för att ”pröva hur Adobe Connect fungerar”. Som ”Presenters” kan deltagaren flytta runt innehållet på arbetsytan och även ta bort arbetsytor (Pods) samt stänga av ljudet för samtliga och mycket mera. Det kan göra en lärare lätt desperat. Därför, håll alla deltagare i ”kort koppel”!

Chatten i webkonferensen är en utmärkt kommunikationsform. Lärare upptäcker även här, såväl som i fallet med e-brev, att frågor från studenterna blir mer genomtänkta och välformulerade när de skrivs i chatten. Vid många tillfällen utbryter dessutom en parallelldiskussion till föreläsningen via chatten. Informellt lärande sker parallellt med det formella! Intressant situation och som uppskattas av de distansstudenter som kommit in i systemet. Webbkonferenssystemen erbjuder direktinspelning av sändningen och den här funktionen är uppskattad av studenterna. Den risk som framkastats att studenterna då inte deltar i direktsändningen har inte besannats. De flesta studenter går till lärosalen, deltar i direktsändningen och använder inspelningen som ”minnesanteckning”. Den lärare som har studenter här på campus såväl som på distans har heller inte upplevt att intresset att ta sig till föreläsningssalen minskat hos campusstudenterna. Trots att samtliga har tillgång till inspelningarna. Att vara på plats har ett mervärde i sig.

Nu väntar jag på att vi ska få nästa generation, Adobe Connect 8, uppladdad i de sex licenser som Högskolan Halmstad har. Det som skiljer från föregående version är att gränssnittet blivit mer ”samtida”. Vissa funktioner har grupperats om samt flyttat till annan plats. Något som troligen ställer till med omställningsproblem för de som vant sig vid version 7. Som helhet bedömer jag att version 8 är klart bättre och renare i designen. Eftersom vi får uppgraderingen sent hoppas jag att de flesta ”buggar” är upptäckta samt åtgärdade när vi får version 8.

Min förhoppning är nu att vi här i Halmstad på allvar ska kunna utveckla kurser i ”Blended Learning”-modell. Först behöver vi en modern lärplattform, en webb 2.0-lösning som erbjuder koppling till webkonferens, iPad, Smart Phones samt mobiltelefoner. Sedan återstår att få ett större antal lärare att anamma kommunikationssystemen för att utveckla pedagogik och didaktik.

Webinar – seminarie på webben

Jag har väntat med att publicera några tankar om användningen av Adobe Connect Pro för att sända ut seminarier till en större grupp än de som befinner sig i den lokal där seminariet hålls. Nu har jag nära ett års erfarenhet av den webbaserade kommunikationsplattformen Adobe Connect Pro och nu känns tiden mogen.

Ursprunget till Adobe Connect Pro är Macromedia Breeze. framtaget som en webbaserad kommunikationsplattform för ett företags interna kommunikation och för företagets fortbildning av medarbetare. När Adobe i december 2005 förvärvade Macromedia döptes verktyget Macromedia Breeze om till Adobe Connect. Att programmet tagits fram för företag avspeglar sig i administrationen av Connect Pro. Det går inte att lägga in studentklasser utan att de med tiden tar en stor plats i det administrativa verktyg som finns i systemet. Jag hoppas att Adobe på sikt kan lösa den här begränsningen. För i övrigt är Adobe Connect Pro, som jag ser det, ett perfekt verktyg för flexibel och distribuerad utbildning. För språklärare är det ett perfekt verktyg, för att handleda studenter på distans är Connect perfekt.
För både lärosäte och studenter är ett webbaserat kommunikationsverktyg ekonomiskt och tekniskt tilltalande. Det enda som behövs, förutom en dator, bredbandsuppkoppling (det går faktiskt ganska ofta att med framgång använda mobilt 3G-bredband!) och en etablerad webbläsare som Explorer, Safari, Firefox eller Google Chrome (som jag anser vara den bästa webbläsaren idag!). Senaste versionen av Adobe Flash-player är nödvändig att ha nedladdad i sin dator. Det programmet är gratis. Det här räcker för att delta i ett webinar. Flash är också ett program skapat av Macromedia som ingick i Adobes övertagande 2005. Flash fick däremot behålla sitt produktnamn.
Om Connect Pro ska utnyttjas till sin fulla potential måste användaren investera i en webbkamera och ett headset. Bärbara datorer har ofta en inbyggd kamera som då behöver bara kompletteras med ett headset. I övriga fall, för att undvika alla inkopplingsproblem, bör en enkel webbkamera utan inbyggd mikrofon väljas och ett headset med USB-anslutning. Det här är speciellt viktigt för den som använder en stationär PC! I PC-världen finns dessvärre en uppsjö ljudinställningar som kan ställa till problem. USB-anslutningen prioriteras alltid vid anslutningen i datorvärlden! Därför ger den mindre anslutningsproblem!
Första frukostmötet som webinarium

Ledarskapsakademins frukostmöte som webinarium

Vi har i Halmstad prövat att använda Adobe Connect Pro för att sprida öppna föreläsningar till fler än de som bor i Halmstad. Det gäller såväl privatpersoner som företag och lärcentrum. Första sändningen blev Ledarskapsakademins frukostseminarium den 18 februari. Vår nydisputerade lärare Jonas Rundquist, lärare vid Sektionen för Ekonomi och Teknik, föreläste om ”Projektledning – För ledare som styr utanför projektet. Är styra och leda projekt samma sak?”.
Jonas Rundquist föreläser i webinariet

Jonas Rundquist

Endast en handfull deltog utanför lokalen ”Faculty Club” på våning 22 här i Halmstad. Men trots fåtalet deltagare kom det frågor från de inloggade via chatten i Connect Pro. Sändningen blev lyckad och en inspelning av frukostseminariet kunde ses via en länk direkt efter seminariets slut. Du kan se och höra seminariet här. Titta gärna in på Ledarskapsakademins hemsida. Det kan dyka upp ett frukostseminarium som intresserar dig!
Högskolan Halmstad är genom undertecknad medlem i Sverd (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning). Sverd håller av tradition varje är ett seminarium kallat ”Under nya hattar” där nydisputerade får berätta om sin avhandling och där auditoriet har möjlighet att ställa frågor. Med åren har det blivit färre och färre som tar sig till den lokal (i Stockholm) som Sverd använt för arrangemanget. I år gjordes därför ett försök med att använda ett av Högskolan Halmstads Adobe Connect Pro-rum för att utveckla seminarieverksamheten ”Under nya hattar” till ett ”Webinar”. Webinar har internationellt blivit allt vanligare. Jag har deltagit i ett otal ”webinars” under förra året. I år har jag redan avverkat sex webinars! Fler blir det!
Anita Mattsson

Skärmavbild från Anita Mattsson "under nya hattar"

Sverds första ”Under nya hattar” som webinar inträffade torsdagen den 11 mars. Anita Mattsson, Högskolan Skövde talade om sin avhandling ”Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med öppen design för samarbetslärande”. Moderator var Eva Fåhraeus. Efter ett litet ljudproblem med Evas anslutning kunde webinariet tio minuter försenat genomföras på ett lyckat sätt. 14 intresserade loggade in i det öppna webinariet. Möjligheten att via chatt ställa frågor till talaren utnyttjades flitigt. Diskussionen blev flitig och deltagarna upplevde webinariet som mycket lyckat. Så lyckat att Sverd kommer att fortsätta verksamheten. Kanske som en permanent företeelse. Nästa webinar inträffar i april på temat – Är lärandet via nätet gränslöst ? Jimmy Jaldemark, Mittuniversitetet, har i sin avhandling studerat kommunikationen i närbaserade utbildningar.Titta in på Sverds hemsida då och då för att hålla dig informerad om vilka intressanta nydisputerade som kommer att dyka upp. Du kan givetvis se inspelningar av genomförda webinarier. Här kan du se och höra Anita Mattson i serien ”under nya hattar”.
Jag har nu drygt årets erfarenhet av Adobe Connect Pro och kan bara konstatera att programmet är förhållandevis stabilt samt fungerar utmärkt för kommunikation och samarbete över internet. Jag lät Sektionen för Ekonomi och Teknik här på högskolan köpa in sex licenser när Marratech köptes upp av Google och lades ned. Eftersom förhandlingarna mellan Sunet och Adobe drog ut på tiden beslöt jag att inköp av licenser var enda sättet garantera våra lärare, som jobbar med distansstudenter, en kommunikationsplattform som dessutom möjliggör inte bara tal och bildkommunikation utan även samarbete på andra sätt. Jag väntar nu på att vi ska kunna utnyttja integrationen med Adobe Acrobat 9. Den kombinationen kan göra lärplattformar snabbt ”redundanta” i den skepnad vi känner dem idag!
Idagarna kommer Adobe Connect Pro att uppdateras till version 7.5. Nu kommer vi äntligen att kunna ladda upp PDF-dokument. Tidigare har baar PowerPoint och Flash-paper. Flashpaper kunnat användas, förutom jpg-bilder. Flash-paper var på sin tid Macromedias försök att förvandla PDF-filer till Flash dito. Vi utlovas också bättre ljudkvalité och framför allt en stabilare ljudåtergivning. En mycket bra utveckling är att jag nu kan se ett webinar i min iPhone eller iPod Touch. Där jag även kan vara aktiv och ställa frågor i chatten. Det är trist att Apple ännu inte accepterar Flash som insticksfil utan bara som en ”app” i iPhone. Du hittar “appen” i Tunes App Store genom att söka på Adobe Acrobat Connect Pro Mobile! Även om Apple har sitt utmärkta QuickTime. Quicktime  så måste man acceptera att Flash är en de facto standard för video på webben! QuickTime är utmärkt för mig som filmare. Det är ett stabilt verktyg för film och videoproduktion med hög kvalité. Helt enkelt för yrkesbruk, som jag ser det.

Ett helginlägg

Nu är det lördag och helg. Därför tänkte jag pröva med en helgblogg som kommer att handla om allt annat än IKT. Något om sociala plattformar, anekdoter och filmteknik. Å andra sidan, allt hänger samman, på något sätt.

Tittade nyss på en intressant och tänkvärd video The Facebook Road Trip – People Aren’t a Series of Updates. En Facebook-användare har i sitt akademiska arbete tagit sig för att fysiskt hälsa på några Facebook-vänner. Då inte vilka Facebook-kontakter som helst, utan tidigare vänner och kamrater från barndom och skoltid. Personer han glidit från under åren, men nu återknutit kontakten med via Facebook. Hans slutsats är att även om Facebook är ett “socialt” media så lär du inte känna personens liv och omgivning via Facebook inläggen! För att verkligen lära känna en individ krävs fysisk närvaro i personens närmiljö. En tankeväckande undersökning med video!

Ett exempel på hur självreglerande Twitter och Facebook kan vara är ett rykte som en kort tid florerat på diverse sajter att ägare till iPhone är missnöjda. PC World tog upp ryktet och gjorde en undersökning What Backlash? iPhone 3GS Users Very Satisfied — Survey. Det visade sig vara tvärt om. Vilka drog då igång ryktet om missnöjet med iPhone? Jo, det var programutvecklare vars applikationer för iPhone inte godkänts av Apple! Ett avfärdande som ofta orsakats av Apples knytning till AT&T som operatör för iPhone. I Sverige har vi Telia som Apples huvudoperatör. Lärdom; Försök alltid utröna avsändarens bevekelsgrunder för sina inlägg. Med god allmänbildning och skeptisk grundsyn undviker du desinformation och propaganda.

Lars-Göran vid Panaflexkamera. Inspelning för Arla "Mirjanette"
Jag har på senaste tiden blivit faschinerad över utvecklingen av digitala spegelreflexkameror. Canon, Nikon och Panasonic är tillverkare som försett sina semiprofessionella spegelreflexkameror med videoinspelning. Min tidigare verksamhet i mediabranschen är orsaken till intresset. Som filmfotograf och regissör har jag arbetat med analog, silverbaserad film, i 16 och 35 mm formaten. Jag har arbetat med videoteknik sedan 1970-talets begynnelse. Den bästa kamera jag haft glädjen att arbeta med är Panavisions Panaflexkameran. En stor studiokamera för 35 mm film. Stor och klumpig. Men ack så bra. Ett finmekaniskt mästerverk. Än idag inte överträffad, ens av digitaltekniken. Trots att Panavision utvecklat en mycket kompetent videokamera!

Lars-Göran vid inspelning för Arla. Mirjanette

Lars-Göran vid inspelning för Arla. Mirjanette


I min regissörsroll har jag haft glädjen att vid flera tillfällen arbeta tillsammans med filmfotografen Tony Forsberg. Tony var ofta andrefotograf under Sven Nyqvist i Ingmar Bergmans filmer. Under inspelningen av Fanny och Alxeander var Tony den ende som lyckades fånga den “brinnande mormodern”. Johan Thorén, Svenska Stuntgruppens grundare, skulle springa brinnande genom scenen. Men Johan preparerades i ett alltför litet rum och antändes för tidigt. Professionell som Johan är gjorde han scenen i alla fall. Men kunde inte vänta på kommandot “Varsågod och börja!”. Värmen från de explosionslikt brinnande kläderna var alltför stark. Sven Nyqvist stod inte vid sin kamera. Men Tony stod vid sin och reflexmässigt startade kameran när Johan kom springande brinnande genom uppställningen. Johan fick tillbringa dagar på sjukhus för brännskadorna han fick.

Lars-Göran med Panaflexkamera. Inspelning för Arla "Mirjanette"
Tony Forsberg har funderat på hur teknikutvecklingen påverkar det konstnärliga uttrycket. Ett konkret exempel; Kamerasökare som kan vinklas har resulterat i att bildspråket förändrats. Från början har fotografernas möjlighet att övervaka bildutsnittet begränsats. Sökarokularet har varit placerat i linje med kameran. För att få en låg kameraposition har man tvingats gräva ned kamera och fotograf. Men på 70-talet kom vridbara sökare. Sökare som kunde vridas mer än 180 grader i förhållande till kameran. Plötsligt får vi ett bildspråk med lägre blickpunkt. På samma sätt som de förhållandevis små stumfilmskamerorna resulterade i en dynamisk, rörlig kamera (Dziga Vertovs Mannen med filmkameran, 1929) blev bildpositionen fixerad i och med ljudfilmen. För att ljuddämpa kamerorna vid ljudupptagingen byggdes kamera och fotograf in i ett “hus”. Ett “hus” som för att dämpa filmkamerans mekaniska rassel också blev luft-tätt. Resultat; vid långa tagningar svimmade fotograferna av syrebrist.

På 70-talet kom små, ljuddämpade kameror som dessutom formgavs så att fotografen kunde bära kameran på axeln. Vi fick återigen ett rörligt, dynamisk bildspråk. Det är den här typen av kameror jag arbetat med. Fransk/schweitziska Aaton, tyska Arriflex och Cinema Products från USA. Idag har vi små smidiga videokameror från de flesta tillverkare som ger en bildkvalité helt i nivå med 16 mm filmen. Dock inte på 35 mm nivå – ännu! Ett bekymmer med de små HD-videokamerorna är att den ljuskänsliga sensorn är liten. Det innebär att objektiven på kamerorna har en kort brännvidd. Kort brännvidd gör att djupskärpan blir stor. Det är svårt att med skärpedjupet fokusera betraktaren på bärande delar i bilden. Det är svårt att “isolera” en karaktär från omgivningen genom att lägga bakgrunden i oskärpa. Det blir ofta “djupfokus”-bilder som i Orson Welles Citizen Kane.

I och med att digitala stillbildskameror har större bildsensor har objektiven längre brännvidd och därför kortare skärpedjup. Nu, med den nya generationen digitala stillbildskameror med videoinspelningsmöjlighet, har jag som fotograf möjlighet att skap bilder med kort skärpedjup och arbeta med att fokusera bild och tittaren på bärande delar i bilderna. Underbart. Det har redan nu, månader efter att kamerorna introducerats, producerats ett tiotal bakomfilmer, musikvideos, kortfilmer och långfilm med den här typen av kamera. En kamera som dessutom är avsevärt billigare än andra film och videokameror för yrkesbruk. Bildkvalitén närmar sin 35 mm filmen och med en kamera som är bråkdelen av en Panaflexkamera. På kort tid har det dessutom dykt upp mängder av tillbehör för den här typen av videokamera riktad till yrkesfilmare. Det finns idag studioriggar, kompendium och ljudmixers för de nya kamerorna. Den här utvecklingen ger mig en obetvinglig lust att börja filma igen!

Hälsningar i lördagen

iPhone för videoproduktion

Nu har det kommit, tillbehöret som förvandlar din iPhone till en kompetent videokamera! Se videon! Kanske lite väl mycket “Overkill” ifråga om teknisk lösning. Men ändå!

Här finns, mig veterligt, den första musikvideon Technologic Overkill producerad med en iPhone. Enkel, repeterande, “Kraftwerk Sound a Like”-musik, men lite kul ändå. Gruppen som skapat låten kallar sig XFYA.

Intressant för mig som gammal filmare är att följa hur produktionsutrustningen för rörlig bild med ljud blir allt mindre och enklare. Men ger ett bra resultat. Dessutom att det genom You Tube, Vimeo mfl. plattformar blir allt enklare att distribuera produktionerna.

I Richard Bransons senaste Pitch TV Episode 2, finns en filmproducent, Caroline Spencer, som söker investerare till en filmproduktion Webcam City om “Jet Set”-livet i London inför olympiaden 2012. Producenten lovar god utdelning på investerade pengar plus och det här är nytt och helt i linje med WWGD, investeraren kan få delta i en filmroll!

Sommarhälsningar

iPhone apps sprider sig

Nu är det dags för semester och vädret är ovanligt gott för bad och vila. Men innan jag ägnar mig åt rekreation och loja sommaraktiviteter levererar jag en blogg med tankar om framtiden. Kanske redan för hösten.

Fler universitet i USA skapar nu egna iPhone apps för studentinformation. Nu senast i San Diego. Jag undrar när vi ska få de första seriösa, operativa appsen vid våra svenska lärosäten. Naturligtvis måste vi även skapa apps för Andriod, Blackberry och Microsoft Windows Mobile, eftersom vi inte ska favorisera någon tillverkare? Men det kanske räcker med iPhone? Apple sålde mer än en miljon iPhone 3GS de första tre dagar som mobiltelefonen fanns tillgänglig! En “kvittrare” på Twitter konstaterade;

1 million iPhone 3GS sold in 3 days – Samsung, LG & Nokia watch w/envy. Apple’s success comes from usability, customer service & brand trust

Ett sätt att indvidualisera utbildningen på grundnivå har provats inom kemistudier vid Colorado State University. Där löser studenterna hemuppgifter i kursen on line i ett datoriserat system. Systemet ställer diagnostiska frågor till studenten för att utröna baskunskaperna och leder sedan studenten till nya kunskaper. Ett sätt för en lärare som har över 200 studenter att få god genomströmning utan att själv slita ut sig. Försök i liten skala med den här typen av självdiagnostiserande/-instruerande on line program har gjorts i vårt land. Då främst inom vuxenutbildningen och företag. Resultaten har varit goda, men kostnaden och tiden för att ta fram läromedlet har varit alltför hög.

Ha en skön sommar

Aggregerande mobilt lärande

Mitt bloggande sker ganska sporadiskt för tillfället. Delvis för att jag har inte hittat bra idéer och tankar att vidareförmedla, delvis för att jag förra veckan befann mig i Stockholm. I Stockholm har jag ägnat mig åt att intervjua nya sökande till MediePilotutbildningen vid C3L i Tyresö. En utbildning som jag till stor del skapat kursplanen för. Även dess föregångare, Videografik och interaktiva medier bar jag också i stort ansvaret för. Mitt tidigare yrkesliv har varit inom media (film och video).

Ett annat skäl till mit besök i Tyresö var att diskutera med huvudläraren för Java-utbildningen, Pablo Win, om möjligheten till ett gemensamt projekt inom mobilt lärande. Jag har som målsättning att skapa ett projekt inom mobilt lärande för yrkesarbetande som vill fort- och vidareutbilda sig. Det den studerandegrupp jag känner bäst efter nära tio år inom den högre vuxenutbildningen. Vad jag sökte och fann i Tyresö, var kompetens att skapa “Apps” för både iPhone och Android. I Tyresö finns både programmering- och grafiskt kunnande. Projektet är tänkt att utröna hur väl mobilt lärande fungerar pedagogiskt inom målgruppen samt hur “enkelt” och “snabbt” det går att skapa fungerande “apps” för de två mobiloperativsystemen.

Det hastar för att utvecklingen och användningen av mobiltelefoner i undervisningen verkar skjuta fart, inte bara i USA utan även i Europa! Har vi i Sverige redan förlorat tid? I England använder man mobilt lärande inom grundskolan på försök. Såvitt jag känner till finns inga pågående liknande försök i Sverige. Det vi har är “En till En”, försök med bärbara datorer. Så det är hög tid att utforska det mobila lärandet!

Ett område värt att problematisera är också hur mycket “push” i förhållande till “pull” som ska användas inom mobilt lärande. Uttryckt på annat sätt, hur mycket information skall “tryckas” på en passiv student och hur mycket ska en aktiv student själv “dra ut” ur kursplattformen. I fallet Apple/iTunesU är det ganska mycket frågan om att trycka ut information till studentens dator/mobiltelefon. När det gäller Google (läs Andriod) handlar det ofta om att göra informationen nåbar från vilken dator/mobil telefon som helst. Det handlar om att finna “rätt” aggregeringsverktyg!

Parallellt med att vi med modern teknik försöker skapa en bättre pedagogik pågår en utveckling av nya metoder att skaffa bra betyg. En variant är att fördröja inlämningen av en uppgift/uppsats med olika skäl. Skäl som tidigare framfördes muntligt men som den så önskar nu kan ladda ner en “korrupt fil”. En fil som kan ges uppgiftens rubrik, uppsats_slutversion_090608.doc, men som läraren inte kan öppna! Om du trots att ha “köpt” mer tid med ovanstående exempel kan du “köpa” en uppsats. Se videoinslaget från Wired Campus. Du kan beställa uppsatser upp till doktorandnivå och avgifterna varierar beroende på nivån.

Avslutningsvis har Twitter återigen framstått som en omedelbar nyhetskälla. Det som just nu händer i Iran, efter valet, har flera Twitter-kanaler. Just nu idag, måndagen den 15 juni, kommer det in mer än 100 “kvitter” per minut på IranElection!

Måndagshälsningar

Tillgänglighet och funktionalitet

I Svenska Dagbladet, lördagen den 30 maj finns en artikel i Näringslivsdelen, under rubriken “Knackig start för Nokias nätbutik” som antyder att starten för Nokia Ovi-butiken inte varit helt lyckad. Jag är inte förvånad. Fortfarande har inte stora företag förstått innebörden i att reflektera över WWGD (What Would Google Do?). Man tuggar på i gamla invanda fotspår. Helt i enlighet med vad Dan Airely tar fram i sin intressanta och tänkvärda bok Predictably Irrational.

Många företagare tycks ha inställningen om Apple kan sälja musik över nätet så kan vi göra det bättre. Men det är så att Apple i iTunes Store inte bara säljer musik. iTunes är en aggregeringsmotor för all bild och ljudinformation som jag köper eller hämtar fritt över Internet. I min iTunes har jag all min musik, alla Podcastingsändningar jag prenumererar på (gäller renodlade ljudsändningar såväl som video) och ljudböcker. Finns bildmaterial i Podcastingsändningar laddas det också in automatiskt i den färdiga struktur som plattformen har. Jag har även synkronisering med min iPhone och iPod. Mina applikationer till iPhone och iPod finns även i min iTunes. När jag köper musik eller applikationer sker det via mitt Applekonto. Smidigt, alltid tillgängligt (även via min iPhone) och funktionellt.

Det måste vara enkelt att använda tjänsten. Nu har uppenbarligen Nokia haft problem. Dels det klassiska, att ha underdimensionerat serverkapaciteten. Det gjorde även Apple vid introduktionen av Mobile Me! Dels att påstå att över 20000 applikationer finns när det geografiska område du befinner dig i har rättigheter bara för vissa applikationerna. Det gäller att kunna leverera det man lovar. Patetiskt är det när Sony Ericsson meddelar att man tecknat avtal med ett antal spelföretag för att erbjuda spel i mobilerna. Apple har, som jag bloggat tidigare, över 10000 utvecklare av spel och andra applikationer. Från stora spelföretag till enskilda “nördar”. Allt erbjuds via iTunes Store. Det handlar om att släppa kontrollen. Den kontroll som företag vill över sina produkter och marknadsföring. Våga låta kunderna bidra i utvecklingen av produkterna. Att våga utveckla produkter kollaborativt med kunderna.

Samma idé har ett nytt företag, Local Motors, som tillverkar bilar i Detroit anammat. Affärsidén är att företaget bygger bilar lokalt! I mikroverkstäder. Man planerar att producera 3-5000 bilar per år. Till ett rimligt pris och ändå driva verksamheten med lönsamhet. det här är enligt den modell som Jeff Jarvis föreslog i sin bok WWGD. Är det så att trenden nu är åter till det lokala. Bort med stora multinationella företag? Förmodligen inte. Men utvecklingen av lokala verksamheter är intressant. Är litenhet storhet? Vilka tillverkare ska erbjuda byggdelarna?

Hälsningar i onsdagen

Tidsbrist

Jag skulle ha bloggat redan i förra veckan. Men helgen var som vacker och i den här veckan har jag haft möten i enda lång rad. Bifogar en ”trift”-bild från förliden helg.

Trift vid Apelviken

Trift vid Apelviken


I övrigt ökar nu användningen av mobiltelefoner i utbildningen vid lärosäten i USA (läs min tidgare blogg om mobilt lärande). Nu senast har University of Missouri meddelat att man kommer kräva av journaliststudenter att de skaffar en iPhone eller iPod Touch för sina studier! Det framgår av en artikel i nättidningen Wired Campus. Läs också läsarnas kommentarer till artikeln. Kommentarerna ger djupare information och fler åsikter än själva artikeln! Anledningen till kravet på att studenterna ska ha en mobiltelefon är att alla lektioner kommer att läggas ut som podcasts. På så sätt kan studenterna komma åt sina kurser närsom helst och varsom helst. Alltfler lärosäten gör sina föreläsningar tillgängliga på Apples iTunesU(-niversity) och University of Missouri är ännu ett exempel på en trend.

Det som var väckt uppmärksamhet, i det här fallet, är att lärosätet kräver att studenterna köper produkter från endast en leverantör – Apple! I lokalpressen har diskussionens vågor gått höga. Läs här om den lokala debatten.

Jag kan förstå reaktionerna, men samtidigt är det konstigt att ingen reagerat på att många lärosäten, offentliga instutitioner och privata företag väljer Windows som operativsystem och utesluter Apple/Unix. Att låsa sig till ett enda operativ är mindre kontroversiellt än en fysisk produkt! För det är iPhones/iPods operativsystem som man egentligen är ute efter. Det är lättheten att skapa egna ”Apps” (applikationer) som gör Apples produkter överlägsna. Den enda verkliga konkurrenten när det gäller att förhållandevis enkelt kunna skapa egna ”Apps” är Googles Android som finns i flera mobiltillverkares produkter, HTC, Motorola, Nokia och Samsung. Det som talar för Apple, inom utbildningssektorn, är att företaget redan har en lättillgänglig, funktionell och utvecklad infrastruktur för mobilt lärande. Återstår att se vilket operativ som blir dominerande. Vi får väl låta Darwins princip verka ett tag.

Snabbt nedtecknat i torsdagen

Ny litteratur om mobilt lärande

Innan fokus är helt på påskfirandet kommer några litteraturtips från mig. Jag är, som du redan kanske läst i min blogg, “helt såld” på mobilt lärande. Av en orsak. Jag har under åratal funderat över hur elever och studenter på ett naturligt sätt ska kunna hålla kontakt med sina lärare. En kommunikation som integreras i den sociala situation som elever och studenter rör sig.

Att lägga kurser och diskussioner på sociala plattformar som Lunarstorm och Facebook är en lösning. Men långt från optimal. När det gäller kommunikation av korta meddelanden som eleven eller studenten ska ta ställning till omgående har den här formen av kontakt visat sig mindre lyckad. Det saknas en plattform som är helt integrerad i vardagen. Svaret är – mobiltelefonen!

Just nu fullständigt exploderar försökverksamheter med att nyttja mobila terminaler i alla upptänkliga lärandesituationer. Som vanligt – på gott och ont. En drivkraft är att mobiltelefonen utvecklas mot att bli en enkel dator. Från andra hållet försöker elektronikproducenterna “krympa” bärbara datorer än mer. Mini Lap Tops säljer bra, trots alla ekonomiska bekymmer. I det här fallet ser jag Mini Lap Tops som ett snabbt övergående design-/marknadsföringsförsök. Mobiltelefonen blir den mobila terminal som kommer att dominera marknaden – tror jag.

Det fina med att integrera mobiltelefonen i utbildning är att den alltid följer sin användare. Oberoende av ålder. Ungdomar (och även vissa äldre, som undertecknad) stänger aldrig av sin mobil. Det påstås iaf. i vissa rapporter. Om så är fallet har vi utbildningsgenomförare ett hjälpmedel med vilket vi alltid kan nå våra elever och studenter.

Vad vi ska akta oss för är att se mobila terminaler som en lösning på “alla” problem. Den kan utveckla pedagogiken, men främst bedömer jag mobilen ha sin styrka i snabb kommunikation, synkron och icke synkron. Återigen, titta på hur man i Texas, vid Abilene Christian University (ACU) använder mobiltelefonen. Den används för att påminna studenterna om föreläsningar. Campuskarta finns i mobilen så studenterna hittar rätt hörsal. Lärarna använder mobilen för att göra omedelbara enkäter i föreläsningssalen. Lärobjekt laddas upp i mobilerna. Föreläsningar finns som podcasting och så vidare. Se gärna några av de filmer som finns på ACU-hemsidan.

Nu kommer ny litteratur i ämnet mobilt lärande. I vissa fall känns den daterad, trots att den är nyskriven. Utvecklingen mobil teknik och lärande går alltför snabbt för det tryckta mediet. Även om texten i de här två noterade böckerna är allmänt hållen. Som jag skrivit i ett tidigare blogginlägg driver just nu Apple utvecklingen framåt. Övriga tillverkare har svårt att hålla tempo nu när Apple släppt “utvecklingssatser” för att skapa applikationer till iPhone. Plötsligt finns över 10 000 utvecklare som ökar i antal varje dag! Visst skapas det (alltför) mycket spel och onödiga “Apps”. Men då och då dyker det upp utmärkta, användbara och nyttiga “Apps”. Det finns över 25000 “Apps” att ladda hem. Det är lätt att bli “beroende” som i den här webbartikeln; iPhone apps for nearly every waking minute.

Nu finns två nya böcker i ämnet för den som vill sätta sig in i allmänna teorier och modeller bakom det mobila lärandet. Den ena är Mobile Learning: Transforming the Delivery of Education and Training redaktör Mohamed Ally. Som sig bör, i dessa tider när honnörsbegreppet är “dela med dig”, finns den här boken att ladda ner gratis. Boken är skyddad enligt Creative Commons och det betyder att du får kopiera den så länge du anger källan. Bokens slutsatser är kloka och väl värda att reflektera över. En slutsats är att eftersom mobilt lärande är så nytt och oprövat är det av största vikt att vi alla delar med oss av våra erfarenheter! Så rätt så!

Det finns, enstaka, svenska exempel beskrivna. Som från Växjö, Bergunda skola, i boken Innovative Mobile Learning – Techniques and Technologies, av Hokyoung Ryu och David Parsons. Min kritik, generellt för den här litteraturen, gäller beskrivningar av tekniken som alltför fort blir (redan är) föråldrad. Men, böckerna genererar (lästa på rätt sätt) nya idéer om hur mobilt lärande kan eller inte ska användas i utbildningen.

Ha en fin Påskhelg!