Tag Archives: Google

Sociala medier och ny litteratur

Jag har under våren och sommaren läst in, nej egentligen lyssnat in, lite litteratur om internet i allmänhet och sociala media i synnerhet. Eftersom jag har långa transporttider till och från Högskolan Halmstad (2 hr) fördriver jag de dagliga transporterna med att lyssna till audioböcker. Mina ljudböcker köper jag via iTunes och Audible.com. De böcker jag köper sorteras med automatik in i mitt iTunes bibliotek av musik, föreläsningar, podcasting och ljudböcker. Praktiskt, tillgängligt och enkelt. Därför håller jag mig till Apple.

Bokomslag

Steven Levy, In the Plex

Upptäckte i våras att viss litteratur om web 2.0 nu börjat dyka upp. Jag fann den rykande färska “In the Plex – How Google Thinks, Works and Shapes our Lives”  av Steven Levy (publicerad 2011-05-12). Boken belyser Google och dess upphovsmän Larry Page och Sergey Brin. In the Plex fokuserar på ledarskapet i den i dag världsomspännande koncernen Google. En verksamhet som tog sin början i ett studentrum, flyttade till Stanford universitetet för att senare flytta till en lägenhet och eget kontor. Känns som en dramturgiskt korrekt “framgångssaga” från USA. Som förväntat hade de två upphovsmännen svårt få omvärlden att tro på affärsidén – att söka adresser till aktörer på internet. Ingen på Stanford trodde på idén, men deras första sökmotor BackRub fick universitetets nätverk att bryta samman av belastningen när omvärlden ville utforska internet. Det som fick fart på verksamheten var faktiskt ett par välsituerade privatpersoner i Stanford som helt enkelt skänkte de två datanördarna Larry och Sergey ett ringa startkapital. Med ett magert startkapital byggde de två upp verksamheten genom att  köpa utrangerade datorer som de kunde använda som servrar till sökmotorn. Den stora “företagshemligheten” ligger inte i hårdvaran utan i mjukvaran, sökmotorn. Hur den sökte av nätet var för sin tid unikt.

Google, som företag, har skapat en speciell kultur som författaren till In the Plex, Steven Levy, förklarar med att båda grundarna är Montessoriskolade! Genom Montessoripedagogiken har Larry och Sergey tillägnat sig ett ifrågasättande förhållningssätt samt målmedvetenheten att genomföra det de tror på, oberoende av omvärldens attityd och regelverk. Boken analyserar och värderar hur ledarskapet hos Google bedrivs. Det slår mig vid lyssningen att  Google är en av de verkligt udda företagen när det gäller anställning, personalpolitik och struktur. In the Plex gavs ut tidigt i år och redan kan den senaste tidens utveckling ha förändrat Steve Levys slutsatser. I och med att Google lagt ett bud på Motorolas mobiltelefonverksamhet, för att (troligtvis) komma åt patent, har företagets “Don´t be evil” kultur fått sig ytterligare en törn. Från öppenhet mot en allt större slutenhet. Trots Mototrolaköpet upplever jag Google som det till informationssamhället mest anpassade jämfört med Apple och Microsoft. Där Microsoft är ett företag vars struktur tillhör 1900-talets industrisamhälle och Apple placeras någonstans mitt emellan – ett transcenderande företag. Undervisar du i ledarskap och/eller entreprenörskap föreslår jag att du studerar den här boken. Den har goda idéer att förmedla. Exempelvis att alla medarbetare ska ha tid att utveckla sig själva och sina egna idéer på arbetstid (20% av arbetstiden). Jobbet ska vara roligt, stimulerande och utvecklande. Baksidan av strukturen och kulturen på Google, om jag får tro Steven Levy, är att verksamheten blir fragmenterad. Det märks genom att Google tar fram olika produkter och tjänster oberoende av varandra. Företaget missar synergieffekter! Paradexempel på misslyckade produkter/tjänster är Google Wave som ytterligt få kunde förstå (inklusive undertecknad) hur det skulle användas. Motsatsen till den här “fria” kulturen och ledarskapet är Apple. Där Steve Jobs med järnhand styr så att produkter och tjänster i största möjliga utsträckning stödjer och nyttjar varandra (Carmine Gallo, “Innovation Secrets of Steve Jobs“).

Bokomslag

Gary Vaynerchuk, The Thank You Economy

Den andra boken är inte lika färsk som In the Plex. Det är “The Thank You Economy” av Gary Vaynerchuk (publicerad 2011-01-20). Om In the Plex handlar om förtagsstruktur och ledarskap handlar Gary Vaynerchuks bok om hur han själv  byggt upp sin vinhandel, Wine Library, en näthandel, genom att använda sig av sociala medier på ett klokt sätt som stödjer verksamheten. Tyngdpunkten ligger på hur sociala medier kan och ska användas av företag och organisationer. Just den här delen har relevans även för oss som arbetar på lärosäten. Informationsavdelningar såväl som ledningarna vid våra lärosäten, men även myndigheter, borde noga läsa och begrunda den här boken. Jag ser boken som en av de centrala bidragen till hur sociala medier fungerar.

Ett genomgående fel företag gör när de utnyttjar socialt media är att marknadsavdelningarna ägnar sig åt marknadsföring. Helt fel! Resulterar i bästa fall i bortkastad tid att författa inläggen. Vad Gary Vaynerchuk fastslår, med stort eftertryck, är att sociala medier är en “1 on 1” kommunikation (möjligen också en B to B kommunikation). En till en kommunikation mellan individer och företag. Det har ingenting med marknadsföring att göra! På sociala plattformar som Facebook, Twitter, Google+ och liknande fora handlar det om att individer samtalar med individer. Som jag läser och tolkar Vaynerchuck skulle ett lärosäte som vill verka på socialt media agera så här; I antagningsbrevet som skrivs på ett personligt sätt informeras om att på exempelvis Twitter, Facebook eller Google+ finns möjlighet att kommunicera studenter i programmet/kursen. En grupp eller Hashtag finns redan för programmet eller kursen. Därefter hålls den sociala plattformen under uppsikt. Så fort en synpunkt, klagomål eller fråga som rör lärosätet dyker upp går verksamhetsansvarig in (huvudlärare eller administratör) och deltar i diskussionen. Men på ett sätt som inte är myndighetsutövande (!) utan ett samtal individ till individ. Det må kännas ovant, men är en effektiv metod om jag ska tro författaren till “The Thank You Economy”. Om problem, klagomål, synpunkter snabbt kan redas ut, tas hänsyn till eller bidra till verksamhetens utveckling, då har socialt media fungerat på rätt sätt och fyllt sin egentliga funktion.

Den här synen på sociala medier står i motsats till att lärosäten är myndigheter och ägnar sig åt myndighetsutövande. Att vara personlig och individanpassad finns inte “på kartan”. Alla ska behandlas lika och på så sätt ska verksamheten bli “transparent”.  Personligen är jag djupt skeptisk till den här “svenska” attityden. Å andra sidan har jag en känsla av att skandinaviska studenter i allmänhet och svenska i synnerhet, (ännu) inte agerar som i USA. Där kan en individ med socialt media skapa en stormvåg mot ett företag eller en verksamhet. Datortillverkaren Dell vet vad som kan hända. “Dell Hell” höll på att bli slutet för Dell.  Kritiken rörde den undermåliga service och produkter som Dell erbjöd sina kunder. Ett snabbt agerande på sociala medier lyckades vända attityden mot företaget. Resulterade i att Dell byggde om serviceorganisationen och höjde kvalitén på produkterna. Så lyckades Dell rida ut stormen och bli en av datormarknadens största aktörer. I Sverige är det svårt att skapa liknande stormvåg. Våra “memer” förutsätter att det finns en myndighet som “skipar rättvisa”. Dock, det mesta tyder på att vi går från kollektiva lösningar mot genomgripande individualisering. Sociala medier är individanpassade! Därför tillhör de framtiden.

Bokomslag

Jeff Jarvis, Public Parts

Jag väntar nu ivrigt på att Jeff Jarvis (författare till What Would Google Do?), ska släppa sin nya bok “Public Parts“. Den boken handlar om det privata och offentliga – industrisamhället och informationssamhället. Informationssamhället driver fram ett helt nytt förhållningssätt till “det privata”. Genom sociala medier blir det vi idag anser vara privatliv offentligt och det är måhända ingen nackdel. Tvärt om, det är en utveckling mot öppen kommunikation som gör samhället, de facto, “transparent”! Jag hoppas kunna locka Jeff Jarvis som Key-Note Speaker till konferensen NU 2012, den 17 till 19 oktober i Göteborg.

Se trailer video – How Sharing in the Digital Age Improves the Way We Work and Live

Kort video om studenters syn på lärares IKT kunnande

Webbtidningen The Chronicle of Higher Education publicerade torsdagen den 9 augusti en kort video där fyra studenter ger sin syn på lärares tekniska skicklighet när det gäller att hantera IKT-teknik. I den korta videon, 9 minuter, framför studenterna i USA samtliga synpunkter som jag hört i åratal från många studenter här i Sverige. Även i rapporter publicerade under åren finns exakt samma synpunkter från studenterna. Jag undrar ängsligt, varför har inget hänt?  Se, hör och begrunda.

En sak till; Videon är gjord med Google+ “Hang Out” som mötes- och inspelningsplattform. Du kan alltså se Google+ i praktiskt bruk. Kul!

Om du vill “hålla koll på” vad jag just nu hittat och läser på webben kan du besöka min “Scoop.it” sida. Där samlar (nästan) dagligen intressanta artiklar och videos som jag hittar på nätet.

Google+ – Don´t be evil – nu med videokommunikation

Så har, under viss medial uppståndelse, åtminstone i ”nörd”-kretsar, Google+ introducerats och inbjudna håller just nu på, när jag skriver dessa rader, att utforska vad den här utvecklade formen av social kontakt och samverkan kan användas till. Egentligen  handlar det ”bara” om att deltagare kan kommunicera med bild och ljud synkront över webben. Ingen revolutionerande nyhet! Men så fort Lawrence E. Page och Sergey Brin (skaparna av Google) gör någonting, väcker det uppmärksamhet. Personligen  har jag väntat på någon form av video-/ljudkommunikation i realtid alltsedan Google köpte svenska webbkonferenssystemet Marratech.

Jag blev inbjuden till att delta i användningen av Google+, Beta-versionen. Men när jag skulle utnyttja inbjudan var kvoten av ”testare” redan fylld! Jag fick vänta. Under väntan tittade jag på ”teknik-webb-informatören och Net Casting pionjären” Le Laportes Twig-sändning den 29 juni  ”Inside Google+”. I den sändningen deltog professorn i journalistik och författaren till ”What Would Google Do?”, Jeff Jarvis, samt teknikinformatören, bloggaren från smarterware.org, Gina Trapani. Ansvarig för produktutveckling av Google+ Bradley Horowitz samt Vic Gundotra också från Google hade båda lockats att delta i sändningen en kort stund av ingen mindre än Jeff Jarvis. Dessutom fanns en hel del andra deltagare uppkopplade i Google+ som var och en kopplades in under sändningen.

Vic Gundotra berättade om bakgrunden för utvecklingen av Google+. Drivkraften var det upplevda behovet av att deltagarna på Google har ett behov av att kunna ”se” varandra. Inte bara kommunicera med textmeddelanden och chatt. Redan tidigt i sändningen visade det sig att Google+ lider av samma bandbreddsproblem som Adobe Connect (förväntat eftersom båda systemen bygger på internetkommunikation). Ljudet är hackigt och stundtals omöjligt att höra. Det som Vic Gundotra påstod skiljer Google+ från övriga system är att medlemmar i Google-familjen kan skapa sina egna ”Kretsar” med de deltagare som är aktiva på Google. Deltagar i dina ”kretsar” kan du bjuda in till ”Hangouts”, skapa gruppvideoplatser. Platser dit du bjuder in vänner, släkt, intressanta personer du följer, att delta med bild och ljud i realtid. Finessen med ”kretsar” är att bara de personer jag har i en krets kan se och höra vad som pågår där. Google+ erbjuder alltså en mer ”privat” kommunikation än konkurrerande system. På en ”Hang Out” kan jag lägga in samtliga medlemmar i alla mina kretsar om jag så önskar. Där kan ett mer eller mindre ”publikt” samtal pågå. I övrigt finns ”flöde”, en plats där jag, som på Facebook, kan skriva in mina tankar, tips, vad jag gör osv. samt se vad alla som jag har i mina kretsar skriver, givetvis. Direkta textmeddelanden kan även sändas ”privat” till specifik deltagare i någon av mina ”kretsar”.

Frågan är hur jag kan bjuda in icke medlemmar på Google för att delta i en ”krets” eller bara delta i en ”Hang Out”. Går det att ”migrera” exempelvis en person jag följer på Twitter till Google+? I sin förlängning hamnar den här frågan i paketet ”kan jag använda Google+ i undervisning?”. Jeff Jarvis hoppas att så ska bli fallet. Men i den här ”Beta”-provversionen av Google+ finns restriktioner för hur jag på ett enkelt sätt ska kunna ”migrera/associera” andra personer till mina ”kretsar”. Alla måste vara Google-registrerade i dagsläget. Bekymret och hindret för användning inom utbildningssektorn, som jag ser det, är bristen på tillgänglighet, användbarhet och enkelhet i Google+. För även om jag med en ”enkel drag och släpp”-rörelse kan addera deltagare i mina ”kretsar” så stannar enkelheten där, inom Googlesfären! Dessutom saknas just nu någon form av enkel koppling till Google Docs. En koppling som jag ser som ett absolut krav för en framtid inom utbildningssektorn för Google+. Men, redan har en lärplattformsaktör meddelat att företaget kommer att integrera Google+. Det är Desire to Learn som i sin Learning Suite 9.4 kommer att erbjuda en länk till Google+. Notera – en länk, inte en integration av Google+! Som jag ser Google+ just nu, är plattformen som ”Facebook”, men med bild och ljud, när jag så önskar. Varken mer eller mindre. Jo, jag kan hålla gruppmöten. Men saknar möjlighet att dela dokument, förmedla en PP-presentation eller en video. Kort sagt, Adobe Connect 8 är alltjämt ett av de självklara valen för utbildning, som jag ser det. Elluminate (som numera är en del av Blackboard) och Citrix Go to Meeting är andra bra webkonferensval.

Självfallet har Mark Zuckerbergs Facebook svarat på Google-attacken mot den egna sociala plattformen och introducerar en ”Skype”-integration i Facebook. Facebooks Skypeversion kommer att dölja sig i den nu designmässigt omarbetade chatt-rutan. Där kommer, i den övre listen, att finnas en videokameraikon. Klicka på den och ett Javascript laddas ner och du kan koppla upp dig mot den person du chattar med. Förutsatt att den personen har webkamera och mikrofon. Men det kravet gäller samtliga webkommunikationssystem med bild och ljud. I Facebook lösningen contra Google+ ligger en enkelhet i handhavandet. Finessen är att du via Facebooks användarlista i chatt snabbt kan upprätta en uppkoppling öga mot öga. Gruppchatten är dock inte användbar hos Facebook. Där har Google+ ett övertag – ännu. Vi kan bara spekulera i vad Microsofts uppköp av Skype kommer att innebära för Facebook. Fördelen med Skypes integration i Facebook är uppenbar. Genom samverkan med Facebook får företaget tillgång till en gigantisk mängd potentiella nyttjare. Redan nu finns Facebooks sökresultat i Bing – Microsofts webläsare. Ett tecken i tiden på ett närmande Facebook – Microsoft? Dock är min uppfattning av Bing att det är en ”patetisk” webläsare, åtminstone i svensk tappning. Google Chrome är en fullständigt överlägsen webläsare enligt min mening och erfarenhet. Den fungerar som en bra aggregeringsplattform och jag kommer direkt, med ett enda klick, in i Google+. Jag når även mina bloggar, som jag har i Blogger (Googles bloggmall), direkt via inloggning en enda gång i Chrome. Förutom alla andra associerbara sajter som jag laddat in i Chrome.

Jag bedömer att båda webvideosystemen, som de är utformade idag, inget har att tillföra utbildningssektorn. Mer än att de är gratis! Och gratis är förvisso gott, även om tillgänglighet, användbarhet och enkelhet är gravt begränsad. Jag är starkt skeptisk till både Google+ och Facebook Skype inom utbildningssektorn.

Vill du veta mer om Google rekommenderar jag Steven Levys nya bok ”In the Plex – How Google thinks, works and shapes our lives”.  Av Levys bok framgår att Googles företagsstruktur är fragmentiserad. Företaget har svårt att skapa synergieffekter mellan olika produkter som man redan har och som tas fram. Varje projektgrupp jobbar för sig. Resultatet blir fragmentisering och produkter som i stort bara passar ”nördar”. Personer som ser det som en utmaning i att försöka ”förstå” och använda en produkt. Ett exempel är fiaskot Google Wave som ytterst få förstod sig på. Jag lyckades aldrig använda den plattformen. Här skiljer sig Google dramatiskt från Apple och Steve Jobs ledord – användbarhet, enkelhet och tillgänglighet.

Om kurslitteratur i allmänhet och läsplattor i synnerhet

I nummer 17 2010 av Universitetsläraren finns på sidan 12 en artikel med rubriken ”Kurslitteraturen blir digital men osäkert med vilken teknik”. Artikeln handlar om Sveriges Läromedelsförfattares Förbunds (SLFF) 50-års jubileumskonferens.

Efter att upprördheten över Googles tilltag att försöka digitalisera nästintill all litteratur har inte mycket skrivits om e-böcker här i vårt avlånga land. Trendspanare har mest spekulerat om Apple eller konkurrenterna ska bli det dominerande ”läsplattesystemet”. Få har reflekterat över pedagogiska aspekter. De som gjort så har ofta hamnat i teoretiska spekulationer om bakgrundsbelyst skärm (läs Apple, Android mfl. lösningar med datorursprung) tröttar och är mer svårläst än läsplattor med elektroniskt bläck som likt vanlig tryckt text på papper, använder omgivningens ljus (reflekterar omgivningsljuset så texten kan läsas) för god läsbarhet.

Inte ens Universitetsläraren (att döma av ovan nämnda artikel) har upptäckt att det finns en programvara som heter Adobe Acrobat 10. I artikeln spekuleras om att komplettera texten i e-böcker med DVD, filmer på nätet etc. Men snälla, filmer kan bäddas in i PDF-filer (läs böcker) som skapas med Acrobat 10! Jag har ett par e-böcker där författaren själv är förlag och har designat hela boken själv plus bäddat in illustrativa filmer på sidorna! Filmerna är skapade i (den av Steve Jobs, Apples vd, föraktade) Adobe Flash. PDF-filen med e-boken som har inbäddade Flash-filmer är inte påfallande stor. Systemet i de böcker jag köpt fungerar utmärkt och ger en helt annan dimension i läs-, se- och hörupplevelsen.

I artikeln spekuleras i att man inte vet hur distributionen av framtida kurslitteratur ska lösas. Om man studerar vad som hänt under 2000-talet ifråga om distribution av produkter som kan förvandlas till ettor och nollor – digitaliseras löser marknaden den frågan snabbt. Notera hur stor iTunes blivit som nav för all typ av media som kan digitaliseras. Notera hur Apple byggt sin verksamhet. Notera hur lyckosamma Apple varit och hur snabbt verksamheten växer än idag. Som jag ser det är orsaken tillgänglighet och användbarhet för både producent och konsument. Den kritik som förekommit mot Apple och den affärsmodell som iTunes bygger på har tystnat i takt med att antalet iTunesanvändare ökar exponentionellt.

I motsats till en del tyckare och spekulanter om läsplattans och e-bokens framtid har jag ägnat våren och sommaren åt att själv skapa egna e-böcker. Jag har dels använt Adobe Acrobat 10 och dels ett webbaserad bokproduktionsprogram, Blurb. Blurb erbjuder förutom ett otal lay-out mallar också en iTunes lik säljorganisation. Jag kan alltså själv producera en bok med text och bilder hos Blurb, få hjälp med marknadsföring samt möjlighet att erbjuda boken både som e-bok och ”Print On Demand” (boken kan skrivas ut på plats med speciella bokproducerande skrivare). I Googles litteraturprojekt ingår att bibliotek i USA kan hyra en bokskrivare (jag vill inte kalla den här maskinen för en tryckpress) så bibliotekspersonalen kan skriva ut en bok med hårt omslag, för den som så önskar. Priset för en utskrift sägs hålla sig på nivå som för en stor pocketbok.

När det gäller affärsidén är det som jags er saken Apples iTunes-modell som gäller. I Universitetslärarartikeln spekuleras om ”Spotify”-liknande lösningar. Det tror jag inte alls på. iTunes Store-lösningen är mycket enklare och erbjuder för författaren/upphovet en exakt kontroll över den produkt som marknadsförs. För användaren erbjuder samma tjänst en fullt ut automatiserad katalogisering och bokföring i den egna datorn/läsplattan/Smart Phone. Bekvämt, enkelt, tillgängligt, användbart! Det är svaret, som jag ser det, till varför iTunes Store på få år blivit världsledande.

Det fina med artikeln i Universitetsläraren är att man lyfter fram de mängder av interaktioner som en e-lärobok möjliggör. I texten kan finnas länkar till författaren. Kanske också rent av Adobe Connect-adress så läsaren kan upprätta en synkron eller asynkron kontakt med författaren. Beroende på författarens egen inställning till socialicering på webben. Här finns mycket att utforska, utveckla och producera. I en e-bok går det att förutom filmer och länkar också att lägga in delar som använder en form av förstärkt/förhöjd verklighet (Augmented Reality) för att ge en ny pedagogisk dimension. Abstrakta resonemang och beskrivningar kan konkretiseras på ett helt annat sätt än vi kunnat i tidigare media.

Till sist; En avgörande fråga för den omedelbara framtiden – vem ska utbilda läroboksförfattare i den mångfald av tekniska lösningar som finns idag? Ska SLFF axla den rollen? För att få ekonomi i framtida läroboksprojekt måste författaren vara kreativ. En modell som fungerar för vissa, kreativa, författare är att erbjuda sin bok gratis, men ta betalt för att fungera som handledare, lärare och föreläsare. Jag är övertygad om att förlagsverksamheten som vi känner den idag är borta om ett par år.

Jag var nyligen, under drygt tre veckor i Sydafrika och läste i Cape Times, dagstidning i Kapstaden, en kort artikel om en sydafrikansk ekonom som föreslår för att nå en mer stabil ekonomi måste vi övergå till en mer lokal ekonomi. De stora globala bolagen förstör bara ekonomin för enskilda länder och medborgare. Något att reflektera över. För en trend med e-böcker är att produktionen är lokal men distributionen är global. Eller, om du så vill se det, lokal – den finns bara på nätet!

Webinar – seminarie på webben

Jag har väntat med att publicera några tankar om användningen av Adobe Connect Pro för att sända ut seminarier till en större grupp än de som befinner sig i den lokal där seminariet hålls. Nu har jag nära ett års erfarenhet av den webbaserade kommunikationsplattformen Adobe Connect Pro och nu känns tiden mogen.

Ursprunget till Adobe Connect Pro är Macromedia Breeze. framtaget som en webbaserad kommunikationsplattform för ett företags interna kommunikation och för företagets fortbildning av medarbetare. När Adobe i december 2005 förvärvade Macromedia döptes verktyget Macromedia Breeze om till Adobe Connect. Att programmet tagits fram för företag avspeglar sig i administrationen av Connect Pro. Det går inte att lägga in studentklasser utan att de med tiden tar en stor plats i det administrativa verktyg som finns i systemet. Jag hoppas att Adobe på sikt kan lösa den här begränsningen. För i övrigt är Adobe Connect Pro, som jag ser det, ett perfekt verktyg för flexibel och distribuerad utbildning. För språklärare är det ett perfekt verktyg, för att handleda studenter på distans är Connect perfekt.
För både lärosäte och studenter är ett webbaserat kommunikationsverktyg ekonomiskt och tekniskt tilltalande. Det enda som behövs, förutom en dator, bredbandsuppkoppling (det går faktiskt ganska ofta att med framgång använda mobilt 3G-bredband!) och en etablerad webbläsare som Explorer, Safari, Firefox eller Google Chrome (som jag anser vara den bästa webbläsaren idag!). Senaste versionen av Adobe Flash-player är nödvändig att ha nedladdad i sin dator. Det programmet är gratis. Det här räcker för att delta i ett webinar. Flash är också ett program skapat av Macromedia som ingick i Adobes övertagande 2005. Flash fick däremot behålla sitt produktnamn.
Om Connect Pro ska utnyttjas till sin fulla potential måste användaren investera i en webbkamera och ett headset. Bärbara datorer har ofta en inbyggd kamera som då behöver bara kompletteras med ett headset. I övriga fall, för att undvika alla inkopplingsproblem, bör en enkel webbkamera utan inbyggd mikrofon väljas och ett headset med USB-anslutning. Det här är speciellt viktigt för den som använder en stationär PC! I PC-världen finns dessvärre en uppsjö ljudinställningar som kan ställa till problem. USB-anslutningen prioriteras alltid vid anslutningen i datorvärlden! Därför ger den mindre anslutningsproblem!
Första frukostmötet som webinarium

Ledarskapsakademins frukostmöte som webinarium

Vi har i Halmstad prövat att använda Adobe Connect Pro för att sprida öppna föreläsningar till fler än de som bor i Halmstad. Det gäller såväl privatpersoner som företag och lärcentrum. Första sändningen blev Ledarskapsakademins frukostseminarium den 18 februari. Vår nydisputerade lärare Jonas Rundquist, lärare vid Sektionen för Ekonomi och Teknik, föreläste om ”Projektledning – För ledare som styr utanför projektet. Är styra och leda projekt samma sak?”.
Jonas Rundquist föreläser i webinariet

Jonas Rundquist

Endast en handfull deltog utanför lokalen ”Faculty Club” på våning 22 här i Halmstad. Men trots fåtalet deltagare kom det frågor från de inloggade via chatten i Connect Pro. Sändningen blev lyckad och en inspelning av frukostseminariet kunde ses via en länk direkt efter seminariets slut. Du kan se och höra seminariet här. Titta gärna in på Ledarskapsakademins hemsida. Det kan dyka upp ett frukostseminarium som intresserar dig!
Högskolan Halmstad är genom undertecknad medlem i Sverd (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning). Sverd håller av tradition varje är ett seminarium kallat ”Under nya hattar” där nydisputerade får berätta om sin avhandling och där auditoriet har möjlighet att ställa frågor. Med åren har det blivit färre och färre som tar sig till den lokal (i Stockholm) som Sverd använt för arrangemanget. I år gjordes därför ett försök med att använda ett av Högskolan Halmstads Adobe Connect Pro-rum för att utveckla seminarieverksamheten ”Under nya hattar” till ett ”Webinar”. Webinar har internationellt blivit allt vanligare. Jag har deltagit i ett otal ”webinars” under förra året. I år har jag redan avverkat sex webinars! Fler blir det!
Anita Mattsson

Skärmavbild från Anita Mattsson "under nya hattar"

Sverds första ”Under nya hattar” som webinar inträffade torsdagen den 11 mars. Anita Mattsson, Högskolan Skövde talade om sin avhandling ”Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med öppen design för samarbetslärande”. Moderator var Eva Fåhraeus. Efter ett litet ljudproblem med Evas anslutning kunde webinariet tio minuter försenat genomföras på ett lyckat sätt. 14 intresserade loggade in i det öppna webinariet. Möjligheten att via chatt ställa frågor till talaren utnyttjades flitigt. Diskussionen blev flitig och deltagarna upplevde webinariet som mycket lyckat. Så lyckat att Sverd kommer att fortsätta verksamheten. Kanske som en permanent företeelse. Nästa webinar inträffar i april på temat – Är lärandet via nätet gränslöst ? Jimmy Jaldemark, Mittuniversitetet, har i sin avhandling studerat kommunikationen i närbaserade utbildningar.Titta in på Sverds hemsida då och då för att hålla dig informerad om vilka intressanta nydisputerade som kommer att dyka upp. Du kan givetvis se inspelningar av genomförda webinarier. Här kan du se och höra Anita Mattson i serien ”under nya hattar”.
Jag har nu drygt årets erfarenhet av Adobe Connect Pro och kan bara konstatera att programmet är förhållandevis stabilt samt fungerar utmärkt för kommunikation och samarbete över internet. Jag lät Sektionen för Ekonomi och Teknik här på högskolan köpa in sex licenser när Marratech köptes upp av Google och lades ned. Eftersom förhandlingarna mellan Sunet och Adobe drog ut på tiden beslöt jag att inköp av licenser var enda sättet garantera våra lärare, som jobbar med distansstudenter, en kommunikationsplattform som dessutom möjliggör inte bara tal och bildkommunikation utan även samarbete på andra sätt. Jag väntar nu på att vi ska kunna utnyttja integrationen med Adobe Acrobat 9. Den kombinationen kan göra lärplattformar snabbt ”redundanta” i den skepnad vi känner dem idag!
Idagarna kommer Adobe Connect Pro att uppdateras till version 7.5. Nu kommer vi äntligen att kunna ladda upp PDF-dokument. Tidigare har baar PowerPoint och Flash-paper. Flashpaper kunnat användas, förutom jpg-bilder. Flash-paper var på sin tid Macromedias försök att förvandla PDF-filer till Flash dito. Vi utlovas också bättre ljudkvalité och framför allt en stabilare ljudåtergivning. En mycket bra utveckling är att jag nu kan se ett webinar i min iPhone eller iPod Touch. Där jag även kan vara aktiv och ställa frågor i chatten. Det är trist att Apple ännu inte accepterar Flash som insticksfil utan bara som en ”app” i iPhone. Du hittar “appen” i Tunes App Store genom att söka på Adobe Acrobat Connect Pro Mobile! Även om Apple har sitt utmärkta QuickTime. Quicktime  så måste man acceptera att Flash är en de facto standard för video på webben! QuickTime är utmärkt för mig som filmare. Det är ett stabilt verktyg för film och videoproduktion med hög kvalité. Helt enkelt för yrkesbruk, som jag ser det.

Free – är “gratis” eller “fritt” framtiden?

Så gör jag nu ett uppehåll i min semester. Ska arbeta i fjorton dagar. Andra arbetsdagen efter två veckor från arbete och blogg är det lika gott att komma igång, också med bloggandet.

Just nu pågår runt om i västvärlden diskussioner om dagspressens (icke) framtid. Jeff Jarvis, författaren till What Would Google Do?, har publicerat många tankar om journalistens framtid på sin blogg, The BuzzMachine. Här är Jeff Jarvis “på hemmaplan”, han är journalist till yrket. Google utgör ett av tidningshusens bekymmer. Dagspressen i USA försöker med olika metoder att begränsa Google-sökmotorns aggregering av nyheter. Jeffs ståndpunkt är att man tänker fel hos ägarna av de stora dagstidningarna. Mer och mer uppenbaras att dagstidningarna står inför en ofrånkomlig förändring. Papperstidningen kommer försvinna mycket snart (enligt Jeff)! För omedelbara “nyheter” fungerar, bevisligen, Twitter, craigslist och Facebook mycket bättre.

Chris Anderson, chefredaktör för tidningen Wired, har i sin senaste bok “Free: The Future of a Radical Price” utvecklat tankegångarna om den nya “gratis/dela med sig”-marknaden från sin förra bok The Long Tail – Why the Future of Business Is Selling Less of More. I Chris “egen” tidning Wired, kan du läsa en introduktion till de centrala delarna i Free: The Future of a Radical Price.

Chris Andersons resonemang går ut på följande: Genom att produktions- och distributionskostnaden för tjänster och produkter sjunker till nära noll och intet, genom Webb 2.0, kan företag skänka bort produkter och tjänster. Vad man tjänar pengar på blir dels annonsering från andra företag på den egna hemsidan (se på Google exvis.), dels på tilläggsprodukter och tjänster, “premium” versioner av grundprodukten/tjänsten. iTunes är gratis, men för att kunna utnyttja tjänsten fullt ut krävs en iPod eller iPhone. Google har på företagets Public Policy Blog tagit upp Chris Andersons resonemang. I det här fallet hur “gratis”-tjänster förhåller sig till anti-trust lagstiftningen i USA.

Chris Andersons slutledningar står givetvis inte emotsagda. På Squidoo, en aggregeringssajt för hemsidor (se här ett exempel på nya “gratis”-tjänster!) finns samlat olika debattörer i fråga om Free: The Future of a Radical Price. Malcom Gladwell på den anrika tidningen The New Yorker tillhör en av de främsta kritikerna av Chris Anderson och “gratis/dela med oss” framtiden.

Chris Andersons bok Free: The Future of a Radical Price går att ladda hem gratis, om du bor i USA. För den som vill äga en tryckt version måste köpa den från Amazon eller bokhandel. Boken finns också i en talboksversion som är gratis. Men, vill du ha den förkortade versionen, måste den köpas (en premium version). Du får då dessutom den förkortade, tryckta upplagan, på köpet (premium)! I det här sammanhanget passar beteendeekonomen Dan Airelys forskning in. Han har undersökt skillnaden i valet av choklad om båda produkterna har närliggande pris, respektive om en är gratis! Resultatet: I första fallet var valen ganska jämnbördiga. Men om den ena produkten var gratis valde de flesta försökspersoner just den! Trots att priset på den andra tillverkarens choklad var högst symboliskt! Jag rekommenderar dig att lyssna till Dan Airelys korta samtal med andra forskare som han publicerar som podcasting på Arming the Donkeys.

Att fullt ut leva som han lär lyckas inte Chris Anderson. Hans nya bok Free: The Future of a Radical Price går inte att ladda ner gratis om du befinner dig i andra länder än USA! Beroende på just förlagsrättigheter! Dock om Pirate Bay-debatten vägs in i hur exempelvis Google och Apple agerar håller något på att hända. Lärosäten kommer inte att stå opåverkade. Föreläsningar från universitet i USA och England finns idag tillgängliga på iTunesU. För att gå en kurs och få ut betyg måste du dock betala. Betyget är en Premium-tjänst, för att använda Chris Andersons begrepp.

Det här var några “gratis/dela med mig”-tankar i tisdagen

Aggregerande mobilt lärande

Mitt bloggande sker ganska sporadiskt för tillfället. Delvis för att jag har inte hittat bra idéer och tankar att vidareförmedla, delvis för att jag förra veckan befann mig i Stockholm. I Stockholm har jag ägnat mig åt att intervjua nya sökande till MediePilotutbildningen vid C3L i Tyresö. En utbildning som jag till stor del skapat kursplanen för. Även dess föregångare, Videografik och interaktiva medier bar jag också i stort ansvaret för. Mitt tidigare yrkesliv har varit inom media (film och video).

Ett annat skäl till mit besök i Tyresö var att diskutera med huvudläraren för Java-utbildningen, Pablo Win, om möjligheten till ett gemensamt projekt inom mobilt lärande. Jag har som målsättning att skapa ett projekt inom mobilt lärande för yrkesarbetande som vill fort- och vidareutbilda sig. Det den studerandegrupp jag känner bäst efter nära tio år inom den högre vuxenutbildningen. Vad jag sökte och fann i Tyresö, var kompetens att skapa “Apps” för både iPhone och Android. I Tyresö finns både programmering- och grafiskt kunnande. Projektet är tänkt att utröna hur väl mobilt lärande fungerar pedagogiskt inom målgruppen samt hur “enkelt” och “snabbt” det går att skapa fungerande “apps” för de två mobiloperativsystemen.

Det hastar för att utvecklingen och användningen av mobiltelefoner i undervisningen verkar skjuta fart, inte bara i USA utan även i Europa! Har vi i Sverige redan förlorat tid? I England använder man mobilt lärande inom grundskolan på försök. Såvitt jag känner till finns inga pågående liknande försök i Sverige. Det vi har är “En till En”, försök med bärbara datorer. Så det är hög tid att utforska det mobila lärandet!

Ett område värt att problematisera är också hur mycket “push” i förhållande till “pull” som ska användas inom mobilt lärande. Uttryckt på annat sätt, hur mycket information skall “tryckas” på en passiv student och hur mycket ska en aktiv student själv “dra ut” ur kursplattformen. I fallet Apple/iTunesU är det ganska mycket frågan om att trycka ut information till studentens dator/mobiltelefon. När det gäller Google (läs Andriod) handlar det ofta om att göra informationen nåbar från vilken dator/mobil telefon som helst. Det handlar om att finna “rätt” aggregeringsverktyg!

Parallellt med att vi med modern teknik försöker skapa en bättre pedagogik pågår en utveckling av nya metoder att skaffa bra betyg. En variant är att fördröja inlämningen av en uppgift/uppsats med olika skäl. Skäl som tidigare framfördes muntligt men som den så önskar nu kan ladda ner en “korrupt fil”. En fil som kan ges uppgiftens rubrik, uppsats_slutversion_090608.doc, men som läraren inte kan öppna! Om du trots att ha “köpt” mer tid med ovanstående exempel kan du “köpa” en uppsats. Se videoinslaget från Wired Campus. Du kan beställa uppsatser upp till doktorandnivå och avgifterna varierar beroende på nivån.

Avslutningsvis har Twitter återigen framstått som en omedelbar nyhetskälla. Det som just nu händer i Iran, efter valet, har flera Twitter-kanaler. Just nu idag, måndagen den 15 juni, kommer det in mer än 100 “kvitter” per minut på IranElection!

Måndagshälsningar

Fredagen den 13:e

Igår eftermiddag lyssnade jag till Rikard Steiber från Google. Han talade under en timma om trender på internet, interaktiv media, mobilt internet, entreprenörskap och marknadsföring på internet. I stora hörsalen vid Campus Varberg berättade Rikard om ”The r-Evolution of Google”. Vi, ett hundratal lyssnare, fick klart för oss hur explosionsartat You Tube utvecklats och hur användarna styr Google till innehåll och funktioner. Rikard framhöll hur makten förskjutits från ”sändaren” till nyttjaren. Besökaren har makten genom att Google “betygsätter” företag och tjänster utifrån antalet ”klick”. Populäriteten för företag, produkter och tjänster får direkt kvittens. För utbildningssektorn har Google ett antal gratis-tjänster. Förutom G-mail, You Tube och finns Blogger, Google talk och Google dokument för att nämna några. Det slog mig att antingen har Rikard studerat slutledningarna i Jeff Jarvis bok WWGD ”What Would Google do?”. Eller har Jarvis uppfattat företaget Googles värderingar och verksamhet helt rätt. Nu funderar jag på om någon annan skriver WWSJD (What Would Steve Jobs Do?). Det finns redan flera bloggar med hela eller delar av den rubriken.

Innan jag tog mig till Varberg hann jag med att få en närmare inblick i Adobe Connect Pro. Uppkopplad till WeZupport, företaget som marknadsför Adobe Connect i Sverige, fick jag under en dryg timme inblick i programmet. Kommunikationen skedde, som sig bör i sammanhanget, på distans. Jag satt i Halmstad, den ene WeZupport-representanten, Dan, i Kalmar och den andre, Dan, i Stockholm. Jag fokuserade mitt intresse, inte på webbkonferensdelen, utan på det som kallas för ”Training” i Adobe Connect. En slags enklare lärplattform. Den dryga timmen väckte mitt intresse att pröva programmet. Enda “vårtan” jag upptäckte var att PDF-dokument inte kan användas. Macromedia var företaget som Adobe köpte för att komma över Flash och då fick Adobe “på köpet” Flash-paper. En konkurrent till PDF. Flash-paper finns bara i Connect! För att använda dokument inbäddade i sin presentation måste de konverteras till Flash-paper. Men Adobe kommer att integrera PDF. Dessutom kan jag alltid använda “skrivbordsdelningen”. Där kan jag använda de format jag har i kin dator. Stockholms Universitet, Högskolorna i Dalarna och Kalmar samt Blekinge Tekniska har redan köpt Adobe Connect Pro. Får se vem som blir nästa användare.

Jag upptäckte att i USA finns en distansutbildning på masters nivå under rubriken ”The Power to Educate the Digital Native”. Kanske ett program som är något att överväga för våra lärosäten. Sannolikheten för att liknande utbildning behövs idag och med ökande behov i framtiden är överhängande.

Hälsningar i fredagen den 13e, då inget dramatisk inträffade.

Mitt nya rum på högskolan, det sjätte sinnet och Google!

Igår installerade jag mig i mitt andra tjänsterum här på Högskolan. Rummet finns i N-huset, rum N359. I det rummet ska jag tillsammans med lärarna vid Sektionen för Ekonomi och Teknik (SET) utveckla teknik för ”Blended Learning”. Videokonferens, webbkonferens, strömmande media, blogg och mycket mer. Spännande framtid. Just nu håller jag på att närstudera Elluminate som ersättare för webbplattformen Marratech samt Adobe Connect Pro. Sistnämnda inte bara som webbkonferenssystem utan även som ”lärplattform”.

För att känna in mitt nya rum när jag installerat och anslutit datorn gick jag ut på nätet och besökte en av mina ”hussajter” TED (Technology, Entertainment, Design). En sajt där världens ledande ”tänkare” och ”görare” träffas för inspirera varandra. Här finns en mängd korta, inspirerande, tankeväckande, roliga och underhållande förläsningar av en mängd tänkare. Fördelaktigt korta, 10 till 20 minuter! Stephen Hawking har en föreläsning (via talsyntes) på sajten, Asking big questions about the universe. Den rasande Darwinisten, biologen och stridbare ateisten Richard Dawkins finns här, liksom min favoritfilosof Daniel C Dennett. Båda med i flera föreläsningar. Formgivaren Philippe Starck har en förläsning här liksom underhållare, musiker och jonglörer(!) För att nu visa bredden och blandningen på TED.
Den föreläsning jag såg igår var Pattie Maes från MIT som berättar om utvecklingen av en kombination av mobiltelefon, webbkamera och dataprojektor som kan ge var och en ett sjätte sinne! Titta på den här föreläsningen om du vill få en inblick i hur kommunikationstekniken kan expandera våra sinnen. Men, å andra sidan, jag irriteras ofta av att min mobil förlorar kontakten, så när det gäller stabilitet har vår sköna nya teknik en del kvar.
Vill du uppleva en fantastisk kvinna, titta på Aimee Mullins föreläsning ”How my legs give me super-powers”. Aimee är, vad ”vi” kallar – handikappad (hon har benproteser). Aimee har deltagit i Paraolympics Games 1996 och är idag fotomodell, stå-upp artist och skådespelerska, plus har utvecklat benproteser och ”vår” syn på ”handikappade”. Webben är en ständigt flödande källa att ösa kunskap och intryck ur.

Klockan fyra i eftermiddag ska jag ta mig till Campus Varberg för att lyssna till Rikard Steiber som föreläser om “Framtidens internet. Rikard Steiber är Googles marknadsdirektör i Europa, Mellanöstern och Afrika. Det är Rikards ansvar att avgöra när en tjänst ska lanseras på en ny marknad och hur det ska göras. För Google är inte blott en sökmotor! Analytics, Adwords, AdSense, iGoogle, Maps/earth, Gmail/Apps, Orkut, Blogger och YouTube är ett urval av tjänster som administreras av Google.
Det finns en intressant bok för dig som inte lyssnar till Rikard, det är Jeff Jarvis ”What Would Google do?”. Den finns som talbok på Audible. En utmärkt E-handelssajt för talböcker. Vill du få en förståelse för varför vissa företeelser lyckas bättre än andra – lyssna till eller läs Jeff Jarvis!

Uppmanade hälsningar