Tag Archives: Blurb

Konsten att välja lärplattform – eller inte

Nu står Högskolan Halmstad inför att välja en ny lärplattform. Utgående från NSHUs gamla rapport har lärare och administratörer på högskolan lämnat sina aktuella synpunkter på de lärplattformar som bedömts intressanta. Jag har tidigare skrivit här i min IKT-blogg om min syn på vad som utgör en bra lärplattform, även om jag tillhör den falang som anser att lärplattformar bör förpassas till historien. Men, det finns en hake och hinder för denna utveckling, det är myndighetsutövandet! ”Någon djävla ordning” måste det vara även på ett lärosätes lärplattform/-ar, för att travestera CH Hermanssons uttalande från 1969-talet.

När det gäller urvalskriterier för en lärplattform måste beslutsfattare ha klart för sig vilket perspektiv som används – användarens eller administratörens eller rent av bådas? NSHUs utvärdering staplade ett otal kriterier som samtliga kunde besvaras med ja eller nej. En mall med ett uteslutande kvantitativt perspektiv. Vad som tyvärr förbises är de kvalitativa egenskaperna. Sannolikt för att de är svåra och framförallt omständliga att undersöka, mäta och redovisa. Men icke desto mindre betydelsefulla. Om en lärplattform, såväl som vilken annan plattform på nätet som helst, ska användas måste den ha ett mervärde för användarna. Mitt ”parad”-exempel är iTunes som nu fått ännu ett tillskott, Mac App Store. Den sistnämnda funktionen är en webbbutik för mjukvaror och andra applikationer till Mac-datorer. Som i fallet iTunes är det inte bara en webbutik, utan en plattform som organiserar och håller rätt på alla mjukvaror i din Appledator. Bekvämt och praktiskt, eftersom ett program köpt och nedladdat från Mac App Store är registrerat där så jag slipper hålla reda på licenskoder för programmet. Uppdateringar kommer annonseras automatiskt till min dator. App Store rationaliserar, som iTunes, min vardag. Jag slipper ägna mig åt att manuellt placera nedladdad musik, talböcker och dataprogram ”på rätt ställe”, jag blir uppmärksammad på uppdateringar, jag får tips om appar, dataprogram, musikgenrer, litteraturgenrer och annat som jag brukar köpa och jag slipper hålla rätt på mängder av licenskoder. Jag kan få kontakt med andra som delar mina intressen. Jag kan prenumerera på podcastsändningar och jag kan söka i iTunesU (university) efter intressanta föreläsningar från andra lärosäten.

Därför bör, enligt min mening, en lärplattform fungera likt aggregeringsplattformar som Netvibes, Delicious, Google Chrome, Instapaper och Diigo. En vanlig webbläsare som Explorer är en form av ointelligent aggregeringsplattform eftersom den registrerar/minns de webbadresser jag besökt utan nämnvärd systematik mer än tiden för besöket. De plattformar jag nämnt här ovan erbjuder överskådlighet och en hel del ”intelligenta” funktioner. Jag väljer själv vad som ska ingå i mitt bibliotek av webbplatser. De utvecklade aggregeringsplattformarna har ”Single Sign-On”-funktion. Som innebär att jag bara behöver använda mitt användarnamn och lösenord för en specifik webbplats en enda gång när jag registrerar den i min aggregeringsplattform. I fortsättningen räcker det med att jag öppnar aggregeringsplattformen så kommer jag åt samtliga mina platser. Jag behöver inte hålla rätt på massor av användarnamn och lösenord längre. Det rationaliserar min vardag. Än högre åtkomlighet får den plattform som accepterar mitt Facebook-, Twitter-konto med användarprofil eller andra populära sociala plattformar för inloggning. Som lärare kan du testa själv att logga in med Facebook-, Twitter-, Yahoo-, Google-konto i gratisversionen av Blackboard (här kan du som lärare ha fem kurser aktiva – gratis!). Jag har i fyra års tid haft svårt att kommunicera denna min önskan till lärplattformsproducenter och i stort sett alla jag talat med. Men nu verkar mitt kommunikationsproblem vara löst!

Jag har blivit bönhörd i min önskan om en aggregerande lärplattform, åtminstone till viss del. BlackBoard och McGraw-Hill har tillsammans tagit fram en applikation till BlackBoards lärplattform som erbjuder tjänster vilka underlättar studenter och lärares vardag. Man har, för att nämna ett exempel, skapat en ”internetbokhandel” inne i lärplattformen. Läraren väljer utifrån sitt ämne och kursmoment lämplig litteratur ur förlagets utbud (i det här fallet från McGraw-Hill) varvid boktiteln på kursplatsen länkas direkt till handelsplatsen där studenten kan välja att köpa litteraturen i bokform, som e-bok eller som talbok. Som en extra ”bonus” kan du som lärare plocka textbitar ur samtliga MacGrawHilll litteraturen för att på så sätt bygga ditt eget kursmaterial! Du behöver inte producera all textmassa själv för varje kurstillfälle och i alla sammanhang. Det är en liten del av den funktionalitet jag efterfrågar i lärplattformar som ska någon möjlighet att lyckas. Nyckelorden är tillgänglighet, funktionalitet och användbarhet för samtliga som på något sätt ska använda plattformen. Att bara fästa sig vid funktioner som kan radas upp och prickas av räcker inte. Även om det finns en handelsplats i en lärplattform så räcker det inte. Det som användaren köper via handelsplatsen måste på ett automatiskt sätt (det här med automatik är centralt!) hanteras så materialet blir automatiskt sorterat och åtkomligt. Även egenproducerat kursmaterial måste hanteras automatiskt av lärplattformen och sökvägarna till önskat dokument vara kort! Allt material som jag samlat på mig i en kurs och/eller program måste vara överblickbart.

Så länge som svenska bokförlag inte satsar helhjärtat på e-böcker kommer det bli svårt att använda svensk kurslitteratur. Som det nu ser ut kommer vi i allt högre utsträckning att tvingas använda, främst, engelskspråkig kurslitteratur. Som jag ser saken är svenska förlag borta om några år. Ersatta av brittiska och USA-baserade förlag plus av författare som är sitt eget förlag och distribuerar egna böcker via Blurb.com, Amazon och liknande handelsplatser uppbyggda som Mac App Store. Författaren säljer sin bok genom handelsplatsen som tar 20 till 30% av priset författaren begär för boken. När det handlar om e-böcker finns inga tryckeri-, distributions- och lagringskostnader. Den som säljer sin litteratur som e-bok kan till fullo utnyttja det fenomen som av ekonomer kallas för ”The Long Tail”. Priset kan sättas lågt eftersom boken kan finnas tillgänglig under många år. Saken blir inte sämre av att en e-bok mycket enkelt kan rättas och kompletteras.

Som jag ser det kan en lärare välja vilken/-a plattform/-ar som helst för sin kommunikation och studenten själv samlar sitt material via RSS-strömmar som trycker upp informationen i egen dator samt genom att själv manuellt söka av nätet. Materialet samlas i en aggregeringsplattform som studenten själv valt. När det gäller grupparbeten blir det enklare eftersom studenterna själva kan välja arbetsmetod och kollaborationsprogram. Förutsatt att resultatet räknas, spelar vägen dit mindre roll. I den här modellen kan studenterna arbeta i Adobe Acrobat 10 eller Google Docs eller en enkel ordbehandlare. Redovisningen kan ske som PowerPoint, KeyNote eller ett MindMap-program. Ingen specifik programvara behöver förutbestämmas utan endast hur arbetet ska genomföras och presenteras. Antingen får studenterna använda lärosätets programlicenser eller väljer gruppen en Open Source-lösning. För arkivering på lärosätet kan de flesta programvaror konverteras till den programvara som lärosätet bestämt ska användas. Även när det gäller rörlig bild med ljud ser framtiden ljusare ut. Först fick Steve Jobs utstå mycken kritik för att Apple vägrar att integrera Adobe Flash i sitt operativ. Istället stöder man det universiella open-source videokodningsformatet H 264. Nu har även Microsoft beslutat att man ska stödja H 264! H 264 är basen för MPEG 4, Adobe Flash och Quick Time. För att nämna några komprimeringsstandards.

Imorgon är det dags för årets VKF-konferens vid Göteborgs Universitet, Pedagogen. Förhoppningsvis kommer en aktiv Twitterström att finnas under #vkf2011. På Facebook finns en VKF-konferens 2011 grupp.

Om kurslitteratur i allmänhet och läsplattor i synnerhet

I nummer 17 2010 av Universitetsläraren finns på sidan 12 en artikel med rubriken ”Kurslitteraturen blir digital men osäkert med vilken teknik”. Artikeln handlar om Sveriges Läromedelsförfattares Förbunds (SLFF) 50-års jubileumskonferens.

Efter att upprördheten över Googles tilltag att försöka digitalisera nästintill all litteratur har inte mycket skrivits om e-böcker här i vårt avlånga land. Trendspanare har mest spekulerat om Apple eller konkurrenterna ska bli det dominerande ”läsplattesystemet”. Få har reflekterat över pedagogiska aspekter. De som gjort så har ofta hamnat i teoretiska spekulationer om bakgrundsbelyst skärm (läs Apple, Android mfl. lösningar med datorursprung) tröttar och är mer svårläst än läsplattor med elektroniskt bläck som likt vanlig tryckt text på papper, använder omgivningens ljus (reflekterar omgivningsljuset så texten kan läsas) för god läsbarhet.

Inte ens Universitetsläraren (att döma av ovan nämnda artikel) har upptäckt att det finns en programvara som heter Adobe Acrobat 10. I artikeln spekuleras om att komplettera texten i e-böcker med DVD, filmer på nätet etc. Men snälla, filmer kan bäddas in i PDF-filer (läs böcker) som skapas med Acrobat 10! Jag har ett par e-böcker där författaren själv är förlag och har designat hela boken själv plus bäddat in illustrativa filmer på sidorna! Filmerna är skapade i (den av Steve Jobs, Apples vd, föraktade) Adobe Flash. PDF-filen med e-boken som har inbäddade Flash-filmer är inte påfallande stor. Systemet i de böcker jag köpt fungerar utmärkt och ger en helt annan dimension i läs-, se- och hörupplevelsen.

I artikeln spekuleras i att man inte vet hur distributionen av framtida kurslitteratur ska lösas. Om man studerar vad som hänt under 2000-talet ifråga om distribution av produkter som kan förvandlas till ettor och nollor – digitaliseras löser marknaden den frågan snabbt. Notera hur stor iTunes blivit som nav för all typ av media som kan digitaliseras. Notera hur Apple byggt sin verksamhet. Notera hur lyckosamma Apple varit och hur snabbt verksamheten växer än idag. Som jag ser det är orsaken tillgänglighet och användbarhet för både producent och konsument. Den kritik som förekommit mot Apple och den affärsmodell som iTunes bygger på har tystnat i takt med att antalet iTunesanvändare ökar exponentionellt.

I motsats till en del tyckare och spekulanter om läsplattans och e-bokens framtid har jag ägnat våren och sommaren åt att själv skapa egna e-böcker. Jag har dels använt Adobe Acrobat 10 och dels ett webbaserad bokproduktionsprogram, Blurb. Blurb erbjuder förutom ett otal lay-out mallar också en iTunes lik säljorganisation. Jag kan alltså själv producera en bok med text och bilder hos Blurb, få hjälp med marknadsföring samt möjlighet att erbjuda boken både som e-bok och ”Print On Demand” (boken kan skrivas ut på plats med speciella bokproducerande skrivare). I Googles litteraturprojekt ingår att bibliotek i USA kan hyra en bokskrivare (jag vill inte kalla den här maskinen för en tryckpress) så bibliotekspersonalen kan skriva ut en bok med hårt omslag, för den som så önskar. Priset för en utskrift sägs hålla sig på nivå som för en stor pocketbok.

När det gäller affärsidén är det som jags er saken Apples iTunes-modell som gäller. I Universitetslärarartikeln spekuleras om ”Spotify”-liknande lösningar. Det tror jag inte alls på. iTunes Store-lösningen är mycket enklare och erbjuder för författaren/upphovet en exakt kontroll över den produkt som marknadsförs. För användaren erbjuder samma tjänst en fullt ut automatiserad katalogisering och bokföring i den egna datorn/läsplattan/Smart Phone. Bekvämt, enkelt, tillgängligt, användbart! Det är svaret, som jag ser det, till varför iTunes Store på få år blivit världsledande.

Det fina med artikeln i Universitetsläraren är att man lyfter fram de mängder av interaktioner som en e-lärobok möjliggör. I texten kan finnas länkar till författaren. Kanske också rent av Adobe Connect-adress så läsaren kan upprätta en synkron eller asynkron kontakt med författaren. Beroende på författarens egen inställning till socialicering på webben. Här finns mycket att utforska, utveckla och producera. I en e-bok går det att förutom filmer och länkar också att lägga in delar som använder en form av förstärkt/förhöjd verklighet (Augmented Reality) för att ge en ny pedagogisk dimension. Abstrakta resonemang och beskrivningar kan konkretiseras på ett helt annat sätt än vi kunnat i tidigare media.

Till sist; En avgörande fråga för den omedelbara framtiden – vem ska utbilda läroboksförfattare i den mångfald av tekniska lösningar som finns idag? Ska SLFF axla den rollen? För att få ekonomi i framtida läroboksprojekt måste författaren vara kreativ. En modell som fungerar för vissa, kreativa, författare är att erbjuda sin bok gratis, men ta betalt för att fungera som handledare, lärare och föreläsare. Jag är övertygad om att förlagsverksamheten som vi känner den idag är borta om ett par år.

Jag var nyligen, under drygt tre veckor i Sydafrika och läste i Cape Times, dagstidning i Kapstaden, en kort artikel om en sydafrikansk ekonom som föreslår för att nå en mer stabil ekonomi måste vi övergå till en mer lokal ekonomi. De stora globala bolagen förstör bara ekonomin för enskilda länder och medborgare. Något att reflektera över. För en trend med e-böcker är att produktionen är lokal men distributionen är global. Eller, om du så vill se det, lokal – den finns bara på nätet!