Tag Archives: Apple

Sociala medier och ny litteratur

Jag har under våren och sommaren läst in, nej egentligen lyssnat in, lite litteratur om internet i allmänhet och sociala media i synnerhet. Eftersom jag har långa transporttider till och från Högskolan Halmstad (2 hr) fördriver jag de dagliga transporterna med att lyssna till audioböcker. Mina ljudböcker köper jag via iTunes och Audible.com. De böcker jag köper sorteras med automatik in i mitt iTunes bibliotek av musik, föreläsningar, podcasting och ljudböcker. Praktiskt, tillgängligt och enkelt. Därför håller jag mig till Apple.

Bokomslag

Steven Levy, In the Plex

Upptäckte i våras att viss litteratur om web 2.0 nu börjat dyka upp. Jag fann den rykande färska “In the Plex – How Google Thinks, Works and Shapes our Lives”  av Steven Levy (publicerad 2011-05-12). Boken belyser Google och dess upphovsmän Larry Page och Sergey Brin. In the Plex fokuserar på ledarskapet i den i dag världsomspännande koncernen Google. En verksamhet som tog sin början i ett studentrum, flyttade till Stanford universitetet för att senare flytta till en lägenhet och eget kontor. Känns som en dramturgiskt korrekt “framgångssaga” från USA. Som förväntat hade de två upphovsmännen svårt få omvärlden att tro på affärsidén – att söka adresser till aktörer på internet. Ingen på Stanford trodde på idén, men deras första sökmotor BackRub fick universitetets nätverk att bryta samman av belastningen när omvärlden ville utforska internet. Det som fick fart på verksamheten var faktiskt ett par välsituerade privatpersoner i Stanford som helt enkelt skänkte de två datanördarna Larry och Sergey ett ringa startkapital. Med ett magert startkapital byggde de två upp verksamheten genom att  köpa utrangerade datorer som de kunde använda som servrar till sökmotorn. Den stora “företagshemligheten” ligger inte i hårdvaran utan i mjukvaran, sökmotorn. Hur den sökte av nätet var för sin tid unikt.

Google, som företag, har skapat en speciell kultur som författaren till In the Plex, Steven Levy, förklarar med att båda grundarna är Montessoriskolade! Genom Montessoripedagogiken har Larry och Sergey tillägnat sig ett ifrågasättande förhållningssätt samt målmedvetenheten att genomföra det de tror på, oberoende av omvärldens attityd och regelverk. Boken analyserar och värderar hur ledarskapet hos Google bedrivs. Det slår mig vid lyssningen att  Google är en av de verkligt udda företagen när det gäller anställning, personalpolitik och struktur. In the Plex gavs ut tidigt i år och redan kan den senaste tidens utveckling ha förändrat Steve Levys slutsatser. I och med att Google lagt ett bud på Motorolas mobiltelefonverksamhet, för att (troligtvis) komma åt patent, har företagets “Don´t be evil” kultur fått sig ytterligare en törn. Från öppenhet mot en allt större slutenhet. Trots Mototrolaköpet upplever jag Google som det till informationssamhället mest anpassade jämfört med Apple och Microsoft. Där Microsoft är ett företag vars struktur tillhör 1900-talets industrisamhälle och Apple placeras någonstans mitt emellan – ett transcenderande företag. Undervisar du i ledarskap och/eller entreprenörskap föreslår jag att du studerar den här boken. Den har goda idéer att förmedla. Exempelvis att alla medarbetare ska ha tid att utveckla sig själva och sina egna idéer på arbetstid (20% av arbetstiden). Jobbet ska vara roligt, stimulerande och utvecklande. Baksidan av strukturen och kulturen på Google, om jag får tro Steven Levy, är att verksamheten blir fragmenterad. Det märks genom att Google tar fram olika produkter och tjänster oberoende av varandra. Företaget missar synergieffekter! Paradexempel på misslyckade produkter/tjänster är Google Wave som ytterligt få kunde förstå (inklusive undertecknad) hur det skulle användas. Motsatsen till den här “fria” kulturen och ledarskapet är Apple. Där Steve Jobs med järnhand styr så att produkter och tjänster i största möjliga utsträckning stödjer och nyttjar varandra (Carmine Gallo, “Innovation Secrets of Steve Jobs“).

Bokomslag

Gary Vaynerchuk, The Thank You Economy

Den andra boken är inte lika färsk som In the Plex. Det är “The Thank You Economy” av Gary Vaynerchuk (publicerad 2011-01-20). Om In the Plex handlar om förtagsstruktur och ledarskap handlar Gary Vaynerchuks bok om hur han själv  byggt upp sin vinhandel, Wine Library, en näthandel, genom att använda sig av sociala medier på ett klokt sätt som stödjer verksamheten. Tyngdpunkten ligger på hur sociala medier kan och ska användas av företag och organisationer. Just den här delen har relevans även för oss som arbetar på lärosäten. Informationsavdelningar såväl som ledningarna vid våra lärosäten, men även myndigheter, borde noga läsa och begrunda den här boken. Jag ser boken som en av de centrala bidragen till hur sociala medier fungerar.

Ett genomgående fel företag gör när de utnyttjar socialt media är att marknadsavdelningarna ägnar sig åt marknadsföring. Helt fel! Resulterar i bästa fall i bortkastad tid att författa inläggen. Vad Gary Vaynerchuk fastslår, med stort eftertryck, är att sociala medier är en “1 on 1” kommunikation (möjligen också en B to B kommunikation). En till en kommunikation mellan individer och företag. Det har ingenting med marknadsföring att göra! På sociala plattformar som Facebook, Twitter, Google+ och liknande fora handlar det om att individer samtalar med individer. Som jag läser och tolkar Vaynerchuck skulle ett lärosäte som vill verka på socialt media agera så här; I antagningsbrevet som skrivs på ett personligt sätt informeras om att på exempelvis Twitter, Facebook eller Google+ finns möjlighet att kommunicera studenter i programmet/kursen. En grupp eller Hashtag finns redan för programmet eller kursen. Därefter hålls den sociala plattformen under uppsikt. Så fort en synpunkt, klagomål eller fråga som rör lärosätet dyker upp går verksamhetsansvarig in (huvudlärare eller administratör) och deltar i diskussionen. Men på ett sätt som inte är myndighetsutövande (!) utan ett samtal individ till individ. Det må kännas ovant, men är en effektiv metod om jag ska tro författaren till “The Thank You Economy”. Om problem, klagomål, synpunkter snabbt kan redas ut, tas hänsyn till eller bidra till verksamhetens utveckling, då har socialt media fungerat på rätt sätt och fyllt sin egentliga funktion.

Den här synen på sociala medier står i motsats till att lärosäten är myndigheter och ägnar sig åt myndighetsutövande. Att vara personlig och individanpassad finns inte “på kartan”. Alla ska behandlas lika och på så sätt ska verksamheten bli “transparent”.  Personligen är jag djupt skeptisk till den här “svenska” attityden. Å andra sidan har jag en känsla av att skandinaviska studenter i allmänhet och svenska i synnerhet, (ännu) inte agerar som i USA. Där kan en individ med socialt media skapa en stormvåg mot ett företag eller en verksamhet. Datortillverkaren Dell vet vad som kan hända. “Dell Hell” höll på att bli slutet för Dell.  Kritiken rörde den undermåliga service och produkter som Dell erbjöd sina kunder. Ett snabbt agerande på sociala medier lyckades vända attityden mot företaget. Resulterade i att Dell byggde om serviceorganisationen och höjde kvalitén på produkterna. Så lyckades Dell rida ut stormen och bli en av datormarknadens största aktörer. I Sverige är det svårt att skapa liknande stormvåg. Våra “memer” förutsätter att det finns en myndighet som “skipar rättvisa”. Dock, det mesta tyder på att vi går från kollektiva lösningar mot genomgripande individualisering. Sociala medier är individanpassade! Därför tillhör de framtiden.

Bokomslag

Jeff Jarvis, Public Parts

Jag väntar nu ivrigt på att Jeff Jarvis (författare till What Would Google Do?), ska släppa sin nya bok “Public Parts“. Den boken handlar om det privata och offentliga – industrisamhället och informationssamhället. Informationssamhället driver fram ett helt nytt förhållningssätt till “det privata”. Genom sociala medier blir det vi idag anser vara privatliv offentligt och det är måhända ingen nackdel. Tvärt om, det är en utveckling mot öppen kommunikation som gör samhället, de facto, “transparent”! Jag hoppas kunna locka Jeff Jarvis som Key-Note Speaker till konferensen NU 2012, den 17 till 19 oktober i Göteborg.

Se trailer video – How Sharing in the Digital Age Improves the Way We Work and Live

Om Twitter i utbildningen och Steve Jobs

Äntligen, en vetenskaplig undersökning av att använda Twitter i högre utbildning. Jag har tidigare i år bloggat om viktiga dokument, The Horizon Report 2011, Högskoleverkets rapport om distansverksamheten vid universitet och högskolor och nu har en undersökning från USA publicerats där författarna värderat vinster med att använda Twitter i utbildningen. Artikeln bär rubriken ”The effect of Twitter on college student engagement and grades” och är skriven av R. Junco vid Lock Haven University USA, G Heibergert vid South Dakota State University USA samt E Loken, The Pennsylvania State University USA.

Det intressanta med undersökningen är att det faktiskt är den första, vetenskapligt rigoröst utförda undersökningen hur en socialt webplattform som Twitter inverkar på lärandet. Undersökningen rör campusstudenter.  I undersökningen har en kontrollgrupp (55 individer) som haft en konventionell campus-undervisning jämförts med studenter som fått använda Twitter som en diskussionsplattform i kursen (70 individer). För genomförandet har akademiskt etablerade metoder och värderingssystem använts. Det gör undersökningen relevant. Två frågor har ställts i undersökningen. Ett; ”What effect does encouraging the use of Twitter for educationally relevant purposes have on student engagement?” samt fråga två; ”What effect does encouraging the use of Twitter for educationally relevant purposes have on grades?”. Inte förvånande är erfarenheterna av Twitter-användningen generellt är goda. Hela rapporten kan du hitta här.

Författarna håller fram fördelar som att studenterna tack vare Twitter-strömmen kan fortsätta en diskussion utanför den timme de träffas fysiskt varje vecka. Studenterna som fick använda Twitter diskuterade begrepp, kurslitteratur, organiserade studiegrupper och hjälpte varandra under de 14 veckor undersökningen och kursen pågick. Av analysen framgår att studenter som av olika skäl inte ville hålla samma tempo som övriga ändå  fångades upp av sina kamrater via Twitterflödet och på så sätt inte hamnade efter i kursen. I författarnas sammanfattning kan läsas;

”This study provides the first piece of controlled experimental evidence that using Twitter in educationally relevant ways can increase student engagement and improve grades, and thus, that social media can be used as an educational tool to help students reach desired college outcomes. We provided evidence to suggest that students and faculty were both highly engaged in the learning process through communication and connections on Twitter. As there is continuing growth in the use of social media by college students and faculty, it is hoped that this study will motivate further controlled studies of Twitter and other social media to evaluate how emerging technologies can be best used in educational settings and to tease out the variance between the effects of the actual technology and of the ‘Web 2.0 mentality.”

I rapporten framhålls även brister i undersökningen. Något som ytterligare bidrar till trovärdigheten. Nu kan invändas att i och med att även lärarna ser och bekräftar studenterna via Twitter upplevs en höjd kvalitén på utbildningen. Studenterna får ”mer tid” med läraren. Jag har själv hypotesen att rätt utnyttjade sociala medier frigör tid för läraren så att varje student kan erbjudas mer lärarledd ”kvalitetstid”. Dessutom pekar många forskare på det faktum att sociala media demokratiserar utbildningen. Eftersom alla har möjlighet att kommunicera med alla och inte minst med läraren.  Använt på rätt sätt kommer Twitter, som många andra sociala media, att höja den av studenten upplevda kvalitén i utbildningen. Det behövs mer forskning i området!

Det finns en intressant artikel i Australasian Journal of Educational Technology 2010 volym 26 nummer 1, av Catherine McLoughlin, Australian Catholic University och Mark J. W. Lee, Charles Sturt University med rubriken ”Personalised and self regulated learning in the Web 2.0 era: International exemplars of innovative pedagogy using social software”. Artikeln avslutas med följande rader, värda att reflektera över;

”All in all, addressing the need to rethink and reposition pedagogy for the new learning landscape of the 21st century calls for the active involvement of students in defining their learning goals and choosing both ICT tools and strategies for learning; it also requires recognition that user and learner generated content has a central place in a curriculum that fosters self regulated learning. There is a fine balance to be achieved in attempting to promote learner control, knowledge creation, agency and autonomy by offering flexible options and choice, whilst offering guidance and structure when needed and adding value to the learning process through personalised, customised and adaptive approaches”.

Förra året lyssnade jag på en biografi i talboksform om Steve Jobs, ”The Second Coming of Steve Jobs” av Alan Deutschman Min förhoppning var att kunna få en insikt i hur det kommer sig att Apple är ett ”slutet” företag. Ytterst ringa information ”läcker” faktiskt ut ur företaget när det gäller nya produkter. Samtliga anställda sluter lojalt upp bakom företaget. Biografin gav mig inga svar. Men den väckte hos  mig misstanken om att Steve Jobs ledarskapsprofil är snarlik en annan företagsledare som lyckats bygga ett multinationellt företag, Ingvar Kamprad. Så har det nu kommit en ny bok om Steve Jobs, den här gången med fokus på just ledarskapet. ”The Steve Jobs Way” av Jay Elliot (tidigare vd inom Apple Computer) och William Simon som ur ett medarbetarperspektiv beskriver Steve Jobs ledarskap. Gissa om min misstanke blir bekräftat av den här boken! På samma sätt som Ingvar Kamprad ägnar sig åt ”Management by Walking Around” gör Jobs detsamma. Likaså är båda företagsledarna nästan sjukligt fokuserade på små detaljer i produkter, tillverkning och marknadsföring, ja i allt som rör företagets verksamhet. Jobs ägnar sig även åt att verkligen se och bekräfta varje medarbetare under sina vandringar runt i verksamheten. Han gör sig tid att stanna och ställa utmanande frågor som ”Vad gör du för att utveckla företaget?” till ”Vad jobbar du med?” följt av ”Vad har du för problem”? Ett svar på den sistnämnda frågan tar Jobs på allvar och sätter sig in i problemet med en uppriktig målsättning att bidra till en lösning. Appleledningen är generösa med gåvor till personal som gjort sig förtjänta av en uppskattning. Ofta delar Steve Jobs själv ut extra förmåner och gåvor. Kanske en av orsakerna till att de anställda känner en stor lojalitet mot företaget och dess vd. I boken är den sammanhållande tesen att det som driver Steve Jobs är inte pengarna och att skapa ett gigantiskt företag utan behovet av att ständigt skapa produkter. Produkter där funktion och användbarhet är huvudmålet. Apple definieras av författarna som ett produktdrivet företag. Ett företag med en “platt organisation” där nya produkter tas fram och produktion sker i arbetsgrupper. Grupper som uppstår för att efter genomfört uppdrag försvinna och ersättas av nya. Anställda vandrar runt mellan olika arbetsgrupper. Steve Jobs själv lär ha sagt att Apple ska ha ett “holistiskt” angreppssätt i produktutveckling och tillverkning. Den stora risken med ett personcentrerat ledarskap är naturligtvis att hela företagets verksamhet bärs upp av en enda individ. I fallet Apple blev den här nackdelen tydlig när iPhone 4 introducerades och det uppdagades att det gick att kortsluta antennerna. Resultat, din iPhone 4 blev helt oanvändbar. Apple höll tyst i veckor innan man reagerade. Att felkonstruktionen kunde släppas genom kan bero på att Steve Jobs under tiden för utvecklingen var sjukledig. Steve Jobs kämpar mot cancer. När Apple skulle ta hand om problemet gjordes det på ett sätt som Steve Jobs beskrivit som; “Det är inte så här vi gör på Apple”. Frågan blir kan Apple överleva utan Steve Jobs? Tydligen har det, ännu, inte gått att finna någon ny sammanhållande gestalt för företaget. Är du intresserad av iLeadership, läs den här boken.

År 2011 viktigaste PM är en rapport!

Över halva årets första månad har passerat innan jag fått tid, lust och inspiration för att skriva årets första blogginlägg. Men här kommer det!

Jag skulle kunna skriva om att jag från årsskiftet har 30% av min tid här på Högskolan Halmstad förlagd till verksamheten ”Centrum för Lärande och Utbildning”. Vilket är den verksamhet som jag passar bäst in i. Men det tänker jag inte göra.

Jag skulle kunna blogga om det faktum att Apples rapporterade framgångar senaste kvartalet gjorde att Asienbörserna sköt i höjden. Detta trots att Apples frontgestalt Steve Jobs återigen tar sjukledigt. Steve obs hälsa har varit vacklande i nära 10 år. Men det gör jag inte.

Jag kan ägna utrymme åt det faktum att Högskolan Halmstad lyckats få forskningsrättigheter inom ett helt nytt område – innovation! Eller berätta att nästintill samtliga sökta examensrättigheter för ämneslärare tillkom Halmstad. Men det gör jag inte.

Det som för mig är den viktigaste händelsen så här i inledningen av 2011 är ett PM/rapport från Högskoleverket (HSV), ”Kartläggning av distansverksamheten vid universitet och högskolor Återrapportering av ett regeringsuppdrag”. Jag fick den här rapporten i förra veckan men har inte hunnit ta till mig innehållet och samla mina tankar förrän idag.

Rapporten är mycket lättläst sina hundra sidor till trots. Författarna vid HSV, Ingeborg Amnéus, analysavdelningen, Anna Lundh, analysavdelningen, Jonas Paulsson, IT-avdelningen och Per Westman, utvärderingsavdelningen har skapat en mycket genomarbetad rapport. Den statistiska analysen är omfattande. Men mängder av grafiska presentationer gör det lätt att ta till sig analysen.

Det material som gruppen bearbetat är dels uppgifter tagna ur Ladok rörande distansutbildningarnas studerandeantal och genomströmning. Dels har HSV sänt ut en enkät till samtliga lärosäten. Tyvärr upptäckte jag att Halmstads rapportering inte är komplett! Jag fick aldrig möjlighet att bidra med svar på enkäten. Därför finns inte Högskolan Halmstad med som en av de stora aktörerna vi verkligen är när det gäller lärcentrumförlagda distanskurser i Sverige. Det är illa, men förklaringen är den snåriga hierarkin i den akademiska världen.

Just rapportens redovisning av genomströmningen stämmer till eftertanke. Det visar sig (som väntat) att genomströmningen för studenter läser dels på campus och dels på distans har större genomströmning än de som läser uteslutande på distans. De som läser helt på distans är äldre än campusstudenten och ofta yrkesarbetande. För den yrkearbetande är betyg och poäng inte centralt. Det är kunskapen som är viktigast. Åtminstone i det korta perspektivet. Att inte formalisera sin kompetens kan vara förödande om konjunkturerna viker och företag måste friställa och avskeda.

Vad som har varit och alltjämt är ett bekymmer är hur olika lärosäten definierar begreppet ”distansutbildning”. Speciellt när det gäller leverans av grunddata till Ladok. För att i viss mån reda ut begreppen börjar rapporten med en definition av distansutbildning”. Distansutbildning kan uppenbarligen inte definieras för många gånger!

Det som gör rapporten extra läsvärd är en utblick författarna gör globalt. Man håller fram satsningar på öppna universitet som fått betydelse för den breddade rekryteringen. I rapporten anges några satsningar med upp till 900000 studenter. Framför allt framhåller författarna att Holland, Storbritannien och Norge, i motsats till Sverige, finansierar nationella organisationer och myndigheter. Jag saknar “Myndigheten för nätverk och samarbete inom högre utbildning” (NSHU) som en sammanhållande myndighet för utveckling av distansutbildning.

De olika grafiska presentationer av statistik som rapporten innehåller är utmärkta underlag för egen reflektion och deduktion. Rapportförfattarna har brutit ned insamlade data på en mängd olika sätt. Speciellt vad gäller distanstudenternas sociala- och åldersprofil. Att jag uppskattar den här rapporten kan bero på att den bekräftar samtliga mina fördomar och min personliga empiri från 10 års arbete inom distansutbildning för vuxna. Det jag talat om under 10 år stämmer (alltför väl) med hårddata från HSV.

Det är glädjande att författarna i rapporten håller fram de hinder och begränsningar som finns i vårt land för en blomstrande distansutbildningsverksamhet. Svårigheter finns inom områden som administration, regelverk, rekrytering, lärande och teknik. Rapporten har en omfattande redovisning av genomströmmningen som inte är speciellt lysande för kurser levererade på distans. Den är rent ut sagt urusel. Men ett otal faktorer kan framhållas som förklaringar och det gör man i rapporten. Därför måste varje lärosäte självkritiskt studera genomströmningen för distanskuserna och vidta lämpliga åtgärder.

Den här rapporten borde vara en självklar resonansbotten för varje lärosätes framtidsvisioner och policyskrivning. Det finns mängder med information och kunskap att hämta i rapporten. Som jag ser det, är den här rapporten, årets viktigaste för alla som ägnar sig åt distansundervisning. Vare sig du är politiker, lärare, administratör, beslutsfattare eller student inskriven i det livslånga lärandet.

Undrar om det blir mer att blogga om i år 😉 ?

Webinar – seminarie på webben

Jag har väntat med att publicera några tankar om användningen av Adobe Connect Pro för att sända ut seminarier till en större grupp än de som befinner sig i den lokal där seminariet hålls. Nu har jag nära ett års erfarenhet av den webbaserade kommunikationsplattformen Adobe Connect Pro och nu känns tiden mogen.

Ursprunget till Adobe Connect Pro är Macromedia Breeze. framtaget som en webbaserad kommunikationsplattform för ett företags interna kommunikation och för företagets fortbildning av medarbetare. När Adobe i december 2005 förvärvade Macromedia döptes verktyget Macromedia Breeze om till Adobe Connect. Att programmet tagits fram för företag avspeglar sig i administrationen av Connect Pro. Det går inte att lägga in studentklasser utan att de med tiden tar en stor plats i det administrativa verktyg som finns i systemet. Jag hoppas att Adobe på sikt kan lösa den här begränsningen. För i övrigt är Adobe Connect Pro, som jag ser det, ett perfekt verktyg för flexibel och distribuerad utbildning. För språklärare är det ett perfekt verktyg, för att handleda studenter på distans är Connect perfekt.
För både lärosäte och studenter är ett webbaserat kommunikationsverktyg ekonomiskt och tekniskt tilltalande. Det enda som behövs, förutom en dator, bredbandsuppkoppling (det går faktiskt ganska ofta att med framgång använda mobilt 3G-bredband!) och en etablerad webbläsare som Explorer, Safari, Firefox eller Google Chrome (som jag anser vara den bästa webbläsaren idag!). Senaste versionen av Adobe Flash-player är nödvändig att ha nedladdad i sin dator. Det programmet är gratis. Det här räcker för att delta i ett webinar. Flash är också ett program skapat av Macromedia som ingick i Adobes övertagande 2005. Flash fick däremot behålla sitt produktnamn.
Om Connect Pro ska utnyttjas till sin fulla potential måste användaren investera i en webbkamera och ett headset. Bärbara datorer har ofta en inbyggd kamera som då behöver bara kompletteras med ett headset. I övriga fall, för att undvika alla inkopplingsproblem, bör en enkel webbkamera utan inbyggd mikrofon väljas och ett headset med USB-anslutning. Det här är speciellt viktigt för den som använder en stationär PC! I PC-världen finns dessvärre en uppsjö ljudinställningar som kan ställa till problem. USB-anslutningen prioriteras alltid vid anslutningen i datorvärlden! Därför ger den mindre anslutningsproblem!
Första frukostmötet som webinarium

Ledarskapsakademins frukostmöte som webinarium

Vi har i Halmstad prövat att använda Adobe Connect Pro för att sprida öppna föreläsningar till fler än de som bor i Halmstad. Det gäller såväl privatpersoner som företag och lärcentrum. Första sändningen blev Ledarskapsakademins frukostseminarium den 18 februari. Vår nydisputerade lärare Jonas Rundquist, lärare vid Sektionen för Ekonomi och Teknik, föreläste om ”Projektledning – För ledare som styr utanför projektet. Är styra och leda projekt samma sak?”.
Jonas Rundquist föreläser i webinariet

Jonas Rundquist

Endast en handfull deltog utanför lokalen ”Faculty Club” på våning 22 här i Halmstad. Men trots fåtalet deltagare kom det frågor från de inloggade via chatten i Connect Pro. Sändningen blev lyckad och en inspelning av frukostseminariet kunde ses via en länk direkt efter seminariets slut. Du kan se och höra seminariet här. Titta gärna in på Ledarskapsakademins hemsida. Det kan dyka upp ett frukostseminarium som intresserar dig!
Högskolan Halmstad är genom undertecknad medlem i Sverd (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning). Sverd håller av tradition varje är ett seminarium kallat ”Under nya hattar” där nydisputerade får berätta om sin avhandling och där auditoriet har möjlighet att ställa frågor. Med åren har det blivit färre och färre som tar sig till den lokal (i Stockholm) som Sverd använt för arrangemanget. I år gjordes därför ett försök med att använda ett av Högskolan Halmstads Adobe Connect Pro-rum för att utveckla seminarieverksamheten ”Under nya hattar” till ett ”Webinar”. Webinar har internationellt blivit allt vanligare. Jag har deltagit i ett otal ”webinars” under förra året. I år har jag redan avverkat sex webinars! Fler blir det!
Anita Mattsson

Skärmavbild från Anita Mattsson "under nya hattar"

Sverds första ”Under nya hattar” som webinar inträffade torsdagen den 11 mars. Anita Mattsson, Högskolan Skövde talade om sin avhandling ”Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med öppen design för samarbetslärande”. Moderator var Eva Fåhraeus. Efter ett litet ljudproblem med Evas anslutning kunde webinariet tio minuter försenat genomföras på ett lyckat sätt. 14 intresserade loggade in i det öppna webinariet. Möjligheten att via chatt ställa frågor till talaren utnyttjades flitigt. Diskussionen blev flitig och deltagarna upplevde webinariet som mycket lyckat. Så lyckat att Sverd kommer att fortsätta verksamheten. Kanske som en permanent företeelse. Nästa webinar inträffar i april på temat – Är lärandet via nätet gränslöst ? Jimmy Jaldemark, Mittuniversitetet, har i sin avhandling studerat kommunikationen i närbaserade utbildningar.Titta in på Sverds hemsida då och då för att hålla dig informerad om vilka intressanta nydisputerade som kommer att dyka upp. Du kan givetvis se inspelningar av genomförda webinarier. Här kan du se och höra Anita Mattson i serien ”under nya hattar”.
Jag har nu drygt årets erfarenhet av Adobe Connect Pro och kan bara konstatera att programmet är förhållandevis stabilt samt fungerar utmärkt för kommunikation och samarbete över internet. Jag lät Sektionen för Ekonomi och Teknik här på högskolan köpa in sex licenser när Marratech köptes upp av Google och lades ned. Eftersom förhandlingarna mellan Sunet och Adobe drog ut på tiden beslöt jag att inköp av licenser var enda sättet garantera våra lärare, som jobbar med distansstudenter, en kommunikationsplattform som dessutom möjliggör inte bara tal och bildkommunikation utan även samarbete på andra sätt. Jag väntar nu på att vi ska kunna utnyttja integrationen med Adobe Acrobat 9. Den kombinationen kan göra lärplattformar snabbt ”redundanta” i den skepnad vi känner dem idag!
Idagarna kommer Adobe Connect Pro att uppdateras till version 7.5. Nu kommer vi äntligen att kunna ladda upp PDF-dokument. Tidigare har baar PowerPoint och Flash-paper. Flashpaper kunnat användas, förutom jpg-bilder. Flash-paper var på sin tid Macromedias försök att förvandla PDF-filer till Flash dito. Vi utlovas också bättre ljudkvalité och framför allt en stabilare ljudåtergivning. En mycket bra utveckling är att jag nu kan se ett webinar i min iPhone eller iPod Touch. Där jag även kan vara aktiv och ställa frågor i chatten. Det är trist att Apple ännu inte accepterar Flash som insticksfil utan bara som en ”app” i iPhone. Du hittar “appen” i Tunes App Store genom att söka på Adobe Acrobat Connect Pro Mobile! Även om Apple har sitt utmärkta QuickTime. Quicktime  så måste man acceptera att Flash är en de facto standard för video på webben! QuickTime är utmärkt för mig som filmare. Det är ett stabilt verktyg för film och videoproduktion med hög kvalité. Helt enkelt för yrkesbruk, som jag ser det.

Elektroniska böcker

Åter från sommarens ledighet. Har avstått från bloggande under hela min semester. Men tredje dagen i tjänst känner jag trycket att åstadkomma ett inlägg.

När det gäller böcker kan livslängden för kurslitteratur bli avsevärt längre, med bibehållen lönsamhet, enligt “den långa svansen“-modellen om böckerna blir elektroniska. Inga tryckkostnader, inga lagerkostnader och inga mellanhänder (läs; bokhandlare) enligt What Would Google Do-modellen. Den som önskar en tryckt version kan få sitt exemplar genom “print on demand“-teknik.

Böcker kan i elektronisk form göras mer “lexivisuella” än någonsin tidigare. Fotnotshanteringen blir enklare för läsaren. Ord/begrepp som behöver förklaring länkar till en dold text. Läsaren klickar på ordet och får noten presenterad. I Adobe Acrobat 9 kan även videoinslag bäddas in i den elektroniska boken. Amazon har under ett par år försökt med sin Kindle en elektronisk läsplatta. Nu har Sony presenterat nya läsplattemodeller och ihärdiga rykten gör gällande att Apple kommer med en läsplatta. Uppenbarligen bedömer företagen att marknaden finns och kommer att öka. Kommer trenden, om den blir ihållande, att resultera i det boklösa klassrummet?

Det verkar som om vi nu bevittnar början av “den nya ekonomin” Där författare och akademiker som Jeff jarvis (What Would Google do), Chris Anderson (Wired) och Dan Airely (Predictably Irrational) verkar ha god “koll på” utveckling och trender. Chris Anderson hänvisar till både Jeff Jarvis och Dan Airely i sin senaste bok, Free.

Aggregerande mobilt lärande

Mitt bloggande sker ganska sporadiskt för tillfället. Delvis för att jag har inte hittat bra idéer och tankar att vidareförmedla, delvis för att jag förra veckan befann mig i Stockholm. I Stockholm har jag ägnat mig åt att intervjua nya sökande till MediePilotutbildningen vid C3L i Tyresö. En utbildning som jag till stor del skapat kursplanen för. Även dess föregångare, Videografik och interaktiva medier bar jag också i stort ansvaret för. Mitt tidigare yrkesliv har varit inom media (film och video).

Ett annat skäl till mit besök i Tyresö var att diskutera med huvudläraren för Java-utbildningen, Pablo Win, om möjligheten till ett gemensamt projekt inom mobilt lärande. Jag har som målsättning att skapa ett projekt inom mobilt lärande för yrkesarbetande som vill fort- och vidareutbilda sig. Det den studerandegrupp jag känner bäst efter nära tio år inom den högre vuxenutbildningen. Vad jag sökte och fann i Tyresö, var kompetens att skapa “Apps” för både iPhone och Android. I Tyresö finns både programmering- och grafiskt kunnande. Projektet är tänkt att utröna hur väl mobilt lärande fungerar pedagogiskt inom målgruppen samt hur “enkelt” och “snabbt” det går att skapa fungerande “apps” för de två mobiloperativsystemen.

Det hastar för att utvecklingen och användningen av mobiltelefoner i undervisningen verkar skjuta fart, inte bara i USA utan även i Europa! Har vi i Sverige redan förlorat tid? I England använder man mobilt lärande inom grundskolan på försök. Såvitt jag känner till finns inga pågående liknande försök i Sverige. Det vi har är “En till En”, försök med bärbara datorer. Så det är hög tid att utforska det mobila lärandet!

Ett område värt att problematisera är också hur mycket “push” i förhållande till “pull” som ska användas inom mobilt lärande. Uttryckt på annat sätt, hur mycket information skall “tryckas” på en passiv student och hur mycket ska en aktiv student själv “dra ut” ur kursplattformen. I fallet Apple/iTunesU är det ganska mycket frågan om att trycka ut information till studentens dator/mobiltelefon. När det gäller Google (läs Andriod) handlar det ofta om att göra informationen nåbar från vilken dator/mobil telefon som helst. Det handlar om att finna “rätt” aggregeringsverktyg!

Parallellt med att vi med modern teknik försöker skapa en bättre pedagogik pågår en utveckling av nya metoder att skaffa bra betyg. En variant är att fördröja inlämningen av en uppgift/uppsats med olika skäl. Skäl som tidigare framfördes muntligt men som den så önskar nu kan ladda ner en “korrupt fil”. En fil som kan ges uppgiftens rubrik, uppsats_slutversion_090608.doc, men som läraren inte kan öppna! Om du trots att ha “köpt” mer tid med ovanstående exempel kan du “köpa” en uppsats. Se videoinslaget från Wired Campus. Du kan beställa uppsatser upp till doktorandnivå och avgifterna varierar beroende på nivån.

Avslutningsvis har Twitter återigen framstått som en omedelbar nyhetskälla. Det som just nu händer i Iran, efter valet, har flera Twitter-kanaler. Just nu idag, måndagen den 15 juni, kommer det in mer än 100 “kvitter” per minut på IranElection!

Måndagshälsningar

Tillgänglighet och funktionalitet

I Svenska Dagbladet, lördagen den 30 maj finns en artikel i Näringslivsdelen, under rubriken “Knackig start för Nokias nätbutik” som antyder att starten för Nokia Ovi-butiken inte varit helt lyckad. Jag är inte förvånad. Fortfarande har inte stora företag förstått innebörden i att reflektera över WWGD (What Would Google Do?). Man tuggar på i gamla invanda fotspår. Helt i enlighet med vad Dan Airely tar fram i sin intressanta och tänkvärda bok Predictably Irrational.

Många företagare tycks ha inställningen om Apple kan sälja musik över nätet så kan vi göra det bättre. Men det är så att Apple i iTunes Store inte bara säljer musik. iTunes är en aggregeringsmotor för all bild och ljudinformation som jag köper eller hämtar fritt över Internet. I min iTunes har jag all min musik, alla Podcastingsändningar jag prenumererar på (gäller renodlade ljudsändningar såväl som video) och ljudböcker. Finns bildmaterial i Podcastingsändningar laddas det också in automatiskt i den färdiga struktur som plattformen har. Jag har även synkronisering med min iPhone och iPod. Mina applikationer till iPhone och iPod finns även i min iTunes. När jag köper musik eller applikationer sker det via mitt Applekonto. Smidigt, alltid tillgängligt (även via min iPhone) och funktionellt.

Det måste vara enkelt att använda tjänsten. Nu har uppenbarligen Nokia haft problem. Dels det klassiska, att ha underdimensionerat serverkapaciteten. Det gjorde även Apple vid introduktionen av Mobile Me! Dels att påstå att över 20000 applikationer finns när det geografiska område du befinner dig i har rättigheter bara för vissa applikationerna. Det gäller att kunna leverera det man lovar. Patetiskt är det när Sony Ericsson meddelar att man tecknat avtal med ett antal spelföretag för att erbjuda spel i mobilerna. Apple har, som jag bloggat tidigare, över 10000 utvecklare av spel och andra applikationer. Från stora spelföretag till enskilda “nördar”. Allt erbjuds via iTunes Store. Det handlar om att släppa kontrollen. Den kontroll som företag vill över sina produkter och marknadsföring. Våga låta kunderna bidra i utvecklingen av produkterna. Att våga utveckla produkter kollaborativt med kunderna.

Samma idé har ett nytt företag, Local Motors, som tillverkar bilar i Detroit anammat. Affärsidén är att företaget bygger bilar lokalt! I mikroverkstäder. Man planerar att producera 3-5000 bilar per år. Till ett rimligt pris och ändå driva verksamheten med lönsamhet. det här är enligt den modell som Jeff Jarvis föreslog i sin bok WWGD. Är det så att trenden nu är åter till det lokala. Bort med stora multinationella företag? Förmodligen inte. Men utvecklingen av lokala verksamheter är intressant. Är litenhet storhet? Vilka tillverkare ska erbjuda byggdelarna?

Hälsningar i onsdagen

Apple för lärare och elev

Så har Gartner, analysföretaget med inriktning på informationsteknologi, plockat fram statistik rörande försäljningen av datorer till utbildningssektorn förra året 2008. Datortidningen Mac World har publicerat en kort artikel om datorförsäljningen inom skolområdet 2008.

Det visar sig att Apple rycker fram. Nära 42% av alla datorer som köptes under 2008 av utbildningsanordnare var tillverkade av Apple! Dessutom, trenden verkar hålla i sig. Kanske kan framgången för Apple förklaras med att det säljs mest bärbara datorer. De bärbara Applemaskinerna erbjuder många användbara funktioner i ett och samma skal. Möjligen kan därför framgången kanske sökas i kombinationen dator/iPod, iPhone och den ständigt ökande floran av ”Apps” (Tredjeparts applikationer) som adderar användbarheter för iPod/iPhone i samverkan med den egna bärbara datorn. Inom högre utbildning finns idag iTunesU att tillgå för Skandinaviska lärosäten. Men ännu domineras iTunesU av lärosäten i USA och England. Så det kan inte spela någon avgörande roll för framgången.

En annan förklaring kan vara operativsystemet som hos Apple idag i stort är ett Unix-operativ. Det är stabilt och lätt att köra parallellt med både Windows och Unix på en Mac. Själv har jag upplevt en dramatisk skillnad i stabilitet i och med att nya ”Leopard”-operativet introducerades. Nu i version Mac OS 10.5.6 och vi väntar med spänning på ”Snöleoparden”. Till detta ska läggas att fortfarande är antalet virus som lever i Mac-världen försvinnande få. Avslutningsvis, Apple har faktiskt även ökat försäljningen generellt. Apple kommenterar inte Gartner-statistiken!

Ha en fin onsdaghälsningar