Category Archives: Webbföreläsningar

Next Generation Learning 2012, Högskolan Dalarna

Jag har varit alltför overksam med min IKT-blogg. Ber om överseende! Jag har under senare hälften av 2011, samt början av 2012, ägnat mig åt att dagligen lägga ut artiklar jag läst/-er på min Scoop.it. Har dock som målsättning att få tid att skriva inlägg då och då här i min “gamla” IKT-blogg. Den har, som förstått av läsare, varit uppskattad. Jag har fö. ännu en blogg. Den handlar uteslutande om fotografi. Som varit min egentliga yrkessysselsättning under stor del av mitt liv. De här aktiviteterna har upptagit en stor del av min “fria tid”.

Utsikt från mitt hotellrum på våning 12

Falun Lugnet

Anlände nyss till Scandic Hotell Lugnet, Falun, Dalarna. Fick ett rum på våning 12 med fri utsikt över staden! Hotellet ligger (nästan) “vägg i vägg” med Högskolan Dalarna här i Falun. Jag har stora förhoppningar på den här konferensen, Next Generation Learning 2012. Imorgon sätter allt igång med Terry Anderson “of Athabasca Universty fame” som Key-Note Speaker. Han ska öppna konferensen med att tala om –

“Old and New Generations of Education Pedagogy: This presentation overviews three generations of pedagogies that are used to design and support online and blended learning. It notes the many ways in which new technologies are being used to enhance all three generations and the challenges and advantages of matching effective pedagogies, with disciplinary ways of knowing and emerging technological affordances”.

Känns som en bra inledning för tre fulltecknade dagar i Falun. Jag har stora förväntningar på sessionerna här i Falun. Jag närvarade vid den stora On-Line EDUCA-konferensen i Berlin början av december 2011. Det blev en konferens som lämnade mig “oberörd”. Möjligen att jag “valt fel” sessioner av besöka. Men den konferensen blev i stora drag ett återupprepande av vad som förmedlats på konferenser de senaste fem åren. Inget nyskapande, inget nytänkande. Möjligen att jag är alltför gammal. Har hört, sett och prövat det mesta.

NGL2012 entre

När det gäller konferensen, Next Generation Learning 2012, vid Högskolan Dalarna, har jag bara synpunkter på att sessionsansvarigas “Abstracts” levererades till min e-poståda först i söndags, 19 februari, 2012, klockan 12:08:24. 48 timmar före konferensens början! Det är för sent. Jag hinner inte läsa genom alla “Abstracts” för att avgöra vilka sessioner som är intressanta för mig. Ikväll sitter jag i hotellrummet för att avgöra vad som är av intresse för mig.

Den 17 februari kom ett “välkommen till konferensen” från konferensledningen. Inte alltför sent, men det kändes ändå – sent.

Jag återkommer med rapport från konferensen.

 

Google+ – Don´t be evil – nu med videokommunikation

Så har, under viss medial uppståndelse, åtminstone i ”nörd”-kretsar, Google+ introducerats och inbjudna håller just nu på, när jag skriver dessa rader, att utforska vad den här utvecklade formen av social kontakt och samverkan kan användas till. Egentligen  handlar det ”bara” om att deltagare kan kommunicera med bild och ljud synkront över webben. Ingen revolutionerande nyhet! Men så fort Lawrence E. Page och Sergey Brin (skaparna av Google) gör någonting, väcker det uppmärksamhet. Personligen  har jag väntat på någon form av video-/ljudkommunikation i realtid alltsedan Google köpte svenska webbkonferenssystemet Marratech.

Jag blev inbjuden till att delta i användningen av Google+, Beta-versionen. Men när jag skulle utnyttja inbjudan var kvoten av ”testare” redan fylld! Jag fick vänta. Under väntan tittade jag på ”teknik-webb-informatören och Net Casting pionjären” Le Laportes Twig-sändning den 29 juni  ”Inside Google+”. I den sändningen deltog professorn i journalistik och författaren till ”What Would Google Do?”, Jeff Jarvis, samt teknikinformatören, bloggaren från smarterware.org, Gina Trapani. Ansvarig för produktutveckling av Google+ Bradley Horowitz samt Vic Gundotra också från Google hade båda lockats att delta i sändningen en kort stund av ingen mindre än Jeff Jarvis. Dessutom fanns en hel del andra deltagare uppkopplade i Google+ som var och en kopplades in under sändningen.

Vic Gundotra berättade om bakgrunden för utvecklingen av Google+. Drivkraften var det upplevda behovet av att deltagarna på Google har ett behov av att kunna ”se” varandra. Inte bara kommunicera med textmeddelanden och chatt. Redan tidigt i sändningen visade det sig att Google+ lider av samma bandbreddsproblem som Adobe Connect (förväntat eftersom båda systemen bygger på internetkommunikation). Ljudet är hackigt och stundtals omöjligt att höra. Det som Vic Gundotra påstod skiljer Google+ från övriga system är att medlemmar i Google-familjen kan skapa sina egna ”Kretsar” med de deltagare som är aktiva på Google. Deltagar i dina ”kretsar” kan du bjuda in till ”Hangouts”, skapa gruppvideoplatser. Platser dit du bjuder in vänner, släkt, intressanta personer du följer, att delta med bild och ljud i realtid. Finessen med ”kretsar” är att bara de personer jag har i en krets kan se och höra vad som pågår där. Google+ erbjuder alltså en mer ”privat” kommunikation än konkurrerande system. På en ”Hang Out” kan jag lägga in samtliga medlemmar i alla mina kretsar om jag så önskar. Där kan ett mer eller mindre ”publikt” samtal pågå. I övrigt finns ”flöde”, en plats där jag, som på Facebook, kan skriva in mina tankar, tips, vad jag gör osv. samt se vad alla som jag har i mina kretsar skriver, givetvis. Direkta textmeddelanden kan även sändas ”privat” till specifik deltagare i någon av mina ”kretsar”.

Frågan är hur jag kan bjuda in icke medlemmar på Google för att delta i en ”krets” eller bara delta i en ”Hang Out”. Går det att ”migrera” exempelvis en person jag följer på Twitter till Google+? I sin förlängning hamnar den här frågan i paketet ”kan jag använda Google+ i undervisning?”. Jeff Jarvis hoppas att så ska bli fallet. Men i den här ”Beta”-provversionen av Google+ finns restriktioner för hur jag på ett enkelt sätt ska kunna ”migrera/associera” andra personer till mina ”kretsar”. Alla måste vara Google-registrerade i dagsläget. Bekymret och hindret för användning inom utbildningssektorn, som jag ser det, är bristen på tillgänglighet, användbarhet och enkelhet i Google+. För även om jag med en ”enkel drag och släpp”-rörelse kan addera deltagare i mina ”kretsar” så stannar enkelheten där, inom Googlesfären! Dessutom saknas just nu någon form av enkel koppling till Google Docs. En koppling som jag ser som ett absolut krav för en framtid inom utbildningssektorn för Google+. Men, redan har en lärplattformsaktör meddelat att företaget kommer att integrera Google+. Det är Desire to Learn som i sin Learning Suite 9.4 kommer att erbjuda en länk till Google+. Notera – en länk, inte en integration av Google+! Som jag ser Google+ just nu, är plattformen som ”Facebook”, men med bild och ljud, när jag så önskar. Varken mer eller mindre. Jo, jag kan hålla gruppmöten. Men saknar möjlighet att dela dokument, förmedla en PP-presentation eller en video. Kort sagt, Adobe Connect 8 är alltjämt ett av de självklara valen för utbildning, som jag ser det. Elluminate (som numera är en del av Blackboard) och Citrix Go to Meeting är andra bra webkonferensval.

Självfallet har Mark Zuckerbergs Facebook svarat på Google-attacken mot den egna sociala plattformen och introducerar en ”Skype”-integration i Facebook. Facebooks Skypeversion kommer att dölja sig i den nu designmässigt omarbetade chatt-rutan. Där kommer, i den övre listen, att finnas en videokameraikon. Klicka på den och ett Javascript laddas ner och du kan koppla upp dig mot den person du chattar med. Förutsatt att den personen har webkamera och mikrofon. Men det kravet gäller samtliga webkommunikationssystem med bild och ljud. I Facebook lösningen contra Google+ ligger en enkelhet i handhavandet. Finessen är att du via Facebooks användarlista i chatt snabbt kan upprätta en uppkoppling öga mot öga. Gruppchatten är dock inte användbar hos Facebook. Där har Google+ ett övertag – ännu. Vi kan bara spekulera i vad Microsofts uppköp av Skype kommer att innebära för Facebook. Fördelen med Skypes integration i Facebook är uppenbar. Genom samverkan med Facebook får företaget tillgång till en gigantisk mängd potentiella nyttjare. Redan nu finns Facebooks sökresultat i Bing – Microsofts webläsare. Ett tecken i tiden på ett närmande Facebook – Microsoft? Dock är min uppfattning av Bing att det är en ”patetisk” webläsare, åtminstone i svensk tappning. Google Chrome är en fullständigt överlägsen webläsare enligt min mening och erfarenhet. Den fungerar som en bra aggregeringsplattform och jag kommer direkt, med ett enda klick, in i Google+. Jag når även mina bloggar, som jag har i Blogger (Googles bloggmall), direkt via inloggning en enda gång i Chrome. Förutom alla andra associerbara sajter som jag laddat in i Chrome.

Jag bedömer att båda webvideosystemen, som de är utformade idag, inget har att tillföra utbildningssektorn. Mer än att de är gratis! Och gratis är förvisso gott, även om tillgänglighet, användbarhet och enkelhet är gravt begränsad. Jag är starkt skeptisk till både Google+ och Facebook Skype inom utbildningssektorn.

Vill du veta mer om Google rekommenderar jag Steven Levys nya bok ”In the Plex – How Google thinks, works and shapes our lives”.  Av Levys bok framgår att Googles företagsstruktur är fragmentiserad. Företaget har svårt att skapa synergieffekter mellan olika produkter som man redan har och som tas fram. Varje projektgrupp jobbar för sig. Resultatet blir fragmentisering och produkter som i stort bara passar ”nördar”. Personer som ser det som en utmaning i att försöka ”förstå” och använda en produkt. Ett exempel är fiaskot Google Wave som ytterst få förstod sig på. Jag lyckades aldrig använda den plattformen. Här skiljer sig Google dramatiskt från Apple och Steve Jobs ledord – användbarhet, enkelhet och tillgänglighet.

20 månader med Adobe Connect Pro

När det svenskutvecklade webbkonferenssystemet Marratech köptes av Google var det många lärosäten som stod inför ett bekymmer. Var fanns en ersättare för Marratech? Nu när vi vant oss vid att hålla webbkonferenser. För det handlade mest om konferenser. När det handlade om distanskurser var videokonferensen dominerande. En hake är att videokonferenssystem är dyra i inköp. Videokonferensens största målgrupp är stora företag. Inte fattiga lärosäten. Utvärdering av olika system gjordes av NSHU. Adobe Connect bedömdes som den bästa ersättaren för Marratech. Sunet påbörjade förhandlingar med Adobe. Emellertid drog förhandlingarna ut på tiden. Jag vågade inte vänta för Högskolan Halmstads del eftersom Marratech var ett ofta förekommande hjälpmedel i handledningssammanhang. Jag föreslog inköp av sex licenser och den 15 april 2009 hade högskolan licenserna förmedlade av WeZupport.

Nu har jag drygt tjugo månaders praktiska erfarenheter av Adobe Connect Pro. I stor utsträckning har systemet använts för handledning av studenter som befinner sig på orter långt från Halmstad. Språklärare var tidigt ute med att prova webbkonferens för distansundervisningen. Med tiden har även lärare som tidigare endast förlitat sig på e-post och högskolans lärplattform för kommunikation med distanstudenter börjar pröva webbkonferens som ännu ett hjälpmedel vid handledning och för seminarier på distans. En lärare har även provat en lärplattform (Moodle designad av WeZupport kallad eCampus) med koppling till Adobe Connect integrerad i plattformen. Att integrera webbkonferens i lärplattformen är ovärderligt eftersom de administrativa funktioner som finns i förekommande webbkonferenssystem är minst sagt rudimentära. Det är svårt att rationellt hantera många kurser och många studenter.

En lärare har tagit steget fullt ut och administrerar sin kurs via den befintliga lärplattformen, håller föreläsningar här på Campus samtidigt via Adobe Connect till både lärcentrum och enskilda studenter runt om i landet. Föreläsningarna spelas dessutom in och publiceras på lärplattformen kort efter föreläsningens slut. Det hela har fungera utmärkt. Främst distansstudenterna uppskattar möjligheten att kunna delta i kursen dels som grupp och dels individuellt. Campusstudenterna uppskattar repetitionsmöjligheten. Att kunna delta i en föreläsning även vid sjukdom är uppskattat av studenterna. I några kurser har vi haft en studentgrupp här i Halmstad och en grupp vid Högskolan Skövde. Både video- och webbkonferens har använts. Erfarenheten är i det här fallet att videokonferens upplevs som kvalitativt bättre (säkrare) och mer lättanvänd av studentgrupperna. Kontakt mellan grupper fungerar tydligen mindre väl med Connect. Några få webbimarium har också genomförts via Adobe Connect. Just den här formen av ”broadcasting”, sända ut till individer som var och en sitter vid sin dator, fungerar med Adobe Connect. Att deltagare kan kontakta och ställa frågor till föreläsaren via chatten ger ett mervärde för alla. Jag hoppas på att i nära framtid även kunna få gästföreläsare att delta från andra lärosäten i Sverige samt i andra länder via webkonferens i kurser och programutbildningar.

Tekniskt har Adobe Connect fungerat med smärre bekymmer. WeZupports utmärkta supportorganisation har varit till stor hjälp för att lösa alla upptänkliga bekymmer. Ljudproblem i Windowsmiljön har varit det allt överskuggande bekymret! Den stora fördelen och nackdelen med Adobe Connect är att det är webbaserat. Som användare behöver du inte ladda hem någon klientprogramvara i din egen dator utan det räcker med en etablerad webbläsare. Jag har använt de fyra stora ExplorerFirefox, Safari samt Google Chrome. Samtliga utan minsta problem. Det enda som behövs, förutom webbläsaren, är senaste versionen av Adobe Flash Player. Det bör inte vara något problem eftersom de flesta datorer som levererats från 2008 har Flash Player installerad vid leverans. Om så, mot förmodan, inte skulle vara fallet laddas Flash Player enkelt ner från Adobes hemsida i den egna datorn. Adobe Flash Player är gratis! Det kräver dock i campusmiljön att IT-avdelningen på lärosätet håller Flash Player kontinuerligt uppdaterad! Jag har även använt mig av Adobe Connect-appen till min iPhone med gott resultat. För att kompensera den lilla rutan i iPhone kan jag välja på tre vyer. Antingen chatten eller skrivbordet eller bilder av uppkopplade i rummet. Det går utmärkt för mig att följa Connectsessionerna och göra inlägg på chatten från min iPhone. Ännu saknas, tyvärr, en liknande app för Android. I det operativet får du förlita dig på webläsaren med ack så liten bild till resultat!

Jag har kört Adobe Connect i Windows såväl som i Apple-operativ. Linux har jag tyvärr inte haft tid att värdera. Ubuntuoperativet sägs fungera utan problem. Ett av de allvarligare problemen har under de tjugo månaderna varit ljudet. Främst i Windowsmiljö! För att undvika besvärande ekoeffekter i ljudet måste hörlurar användas. Dessutom är hörlurar med inbygg mikrofon, headset, ett måste om risken för ljudproblem ska minimeras. Tyvärr är det så att många som använder systemet inte tar den här uppmaningen och varningen på allvar. Med bekymmer till följd! Bekymren ökar genom att de webbkameror som säljs på marknaden har inbyggd mikrofon. Kameran med inbyggd mikrofon prioriteras ofta av Windowsmaskinerna. Det ger upphov till ett rumseko som adderas till existerande eko. Använder en deltagare i en Connectsession kameramikrofon och stereohögtalare blir ljudproblemen riktigt grava för samtliga som är uppkopplade. Enda lösningen då är att stänga av samtliga deltagares mikrofoner, utom lärarens. Ett allmänt bekymmer med ljudet är den fördröjning som uppstår i och med att webbläsaren används. Ibland är ljudfördröjningen så stor att synkron kommunikation mellan två deltagare omöjliggörs! Chatten får då bli räddningen.

Alltför ofta måste supportansvarig gå in i uppkopplade datorer och ställa in Windows ljudinställningar så att headsetmikrofonen aktiveras. I Appledatorer existerar inte det här bekymret. Ett annat bekymmer är att om Skype använts innan Connect, startar inte kameran när den aktiveras. Skype lägger exklusivt beslag på kamerafunktionen! Lösningen är att stänga av Skype samt starta om datorn. I skrivande stund har utvecklingen av Windowsoperativet från 32-bit till 64-bit också ställt till med ett övergående bekymmer. I Windows 7 och i senaste uppgraderingen av Vista ingår Explorer 64-bit version. Bekymret är att, när jag skriver den här bloggen, Adobe Flash Player ännu bara finns i 32-bit version. Lösningen är antingen att använda gamla Explorer-versionen (finns i Windows 7) eller ladda hem en utprövningsversion av Adobe Flash 64-bit från Adobes hemsida.

Men när det fungerar, hur är det då att använda Adobe Connect Pro? Jodå, det är en anständigt stabil webbkonferens med rimligt bra bild och ljud. Förutsatt att alla deltagare har en hyfsat snabb bredbandsanslutning och följer instruktionerna hur de ska ställa in sin Connectanslutning. Innebär att använda headset och ställa in ljudet i den egna datorn med hjälp av Audio Set Up Wizard som finns i Adobe Connect-rummet. Gränssnittet i Adobe Connect 7 är inte det bästa. Det har drag av webb 1.0 gränssnitt. Men, de grundläggande funktionerna går att hitta och lära sig. Jag rekommenderar lärare att ha rummen öppna för alla som fått IP-adressen till Adobe Connect-rummet ifråga. Då kan alla komma in i rummet som deltagare – ”Participants”. De kan då bara skriva i chatten och följa bild- och ljudsändningen. Om en lärare vill höra och/eller se anslutna deltagare är det enkelt dela ut en mikrofon eller höja upp önskad deltagare till presentatör – ”Presenter”. Att välja den här modellen gör att du undviker att deltagare vildsint far runt för att ”pröva hur Adobe Connect fungerar”. Som ”Presenters” kan deltagaren flytta runt innehållet på arbetsytan och även ta bort arbetsytor (Pods) samt stänga av ljudet för samtliga och mycket mera. Det kan göra en lärare lätt desperat. Därför, håll alla deltagare i ”kort koppel”!

Chatten i webkonferensen är en utmärkt kommunikationsform. Lärare upptäcker även här, såväl som i fallet med e-brev, att frågor från studenterna blir mer genomtänkta och välformulerade när de skrivs i chatten. Vid många tillfällen utbryter dessutom en parallelldiskussion till föreläsningen via chatten. Informellt lärande sker parallellt med det formella! Intressant situation och som uppskattas av de distansstudenter som kommit in i systemet. Webbkonferenssystemen erbjuder direktinspelning av sändningen och den här funktionen är uppskattad av studenterna. Den risk som framkastats att studenterna då inte deltar i direktsändningen har inte besannats. De flesta studenter går till lärosalen, deltar i direktsändningen och använder inspelningen som ”minnesanteckning”. Den lärare som har studenter här på campus såväl som på distans har heller inte upplevt att intresset att ta sig till föreläsningssalen minskat hos campusstudenterna. Trots att samtliga har tillgång till inspelningarna. Att vara på plats har ett mervärde i sig.

Nu väntar jag på att vi ska få nästa generation, Adobe Connect 8, uppladdad i de sex licenser som Högskolan Halmstad har. Det som skiljer från föregående version är att gränssnittet blivit mer ”samtida”. Vissa funktioner har grupperats om samt flyttat till annan plats. Något som troligen ställer till med omställningsproblem för de som vant sig vid version 7. Som helhet bedömer jag att version 8 är klart bättre och renare i designen. Eftersom vi får uppgraderingen sent hoppas jag att de flesta ”buggar” är upptäckta samt åtgärdade när vi får version 8.

Min förhoppning är nu att vi här i Halmstad på allvar ska kunna utveckla kurser i ”Blended Learning”-modell. Först behöver vi en modern lärplattform, en webb 2.0-lösning som erbjuder koppling till webkonferens, iPad, Smart Phones samt mobiltelefoner. Sedan återstår att få ett större antal lärare att anamma kommunikationssystemen för att utveckla pedagogik och didaktik.

Webinar – seminarie på webben

Jag har väntat med att publicera några tankar om användningen av Adobe Connect Pro för att sända ut seminarier till en större grupp än de som befinner sig i den lokal där seminariet hålls. Nu har jag nära ett års erfarenhet av den webbaserade kommunikationsplattformen Adobe Connect Pro och nu känns tiden mogen.

Ursprunget till Adobe Connect Pro är Macromedia Breeze. framtaget som en webbaserad kommunikationsplattform för ett företags interna kommunikation och för företagets fortbildning av medarbetare. När Adobe i december 2005 förvärvade Macromedia döptes verktyget Macromedia Breeze om till Adobe Connect. Att programmet tagits fram för företag avspeglar sig i administrationen av Connect Pro. Det går inte att lägga in studentklasser utan att de med tiden tar en stor plats i det administrativa verktyg som finns i systemet. Jag hoppas att Adobe på sikt kan lösa den här begränsningen. För i övrigt är Adobe Connect Pro, som jag ser det, ett perfekt verktyg för flexibel och distribuerad utbildning. För språklärare är det ett perfekt verktyg, för att handleda studenter på distans är Connect perfekt.
För både lärosäte och studenter är ett webbaserat kommunikationsverktyg ekonomiskt och tekniskt tilltalande. Det enda som behövs, förutom en dator, bredbandsuppkoppling (det går faktiskt ganska ofta att med framgång använda mobilt 3G-bredband!) och en etablerad webbläsare som Explorer, Safari, Firefox eller Google Chrome (som jag anser vara den bästa webbläsaren idag!). Senaste versionen av Adobe Flash-player är nödvändig att ha nedladdad i sin dator. Det programmet är gratis. Det här räcker för att delta i ett webinar. Flash är också ett program skapat av Macromedia som ingick i Adobes övertagande 2005. Flash fick däremot behålla sitt produktnamn.
Om Connect Pro ska utnyttjas till sin fulla potential måste användaren investera i en webbkamera och ett headset. Bärbara datorer har ofta en inbyggd kamera som då behöver bara kompletteras med ett headset. I övriga fall, för att undvika alla inkopplingsproblem, bör en enkel webbkamera utan inbyggd mikrofon väljas och ett headset med USB-anslutning. Det här är speciellt viktigt för den som använder en stationär PC! I PC-världen finns dessvärre en uppsjö ljudinställningar som kan ställa till problem. USB-anslutningen prioriteras alltid vid anslutningen i datorvärlden! Därför ger den mindre anslutningsproblem!
Första frukostmötet som webinarium

Ledarskapsakademins frukostmöte som webinarium

Vi har i Halmstad prövat att använda Adobe Connect Pro för att sprida öppna föreläsningar till fler än de som bor i Halmstad. Det gäller såväl privatpersoner som företag och lärcentrum. Första sändningen blev Ledarskapsakademins frukostseminarium den 18 februari. Vår nydisputerade lärare Jonas Rundquist, lärare vid Sektionen för Ekonomi och Teknik, föreläste om ”Projektledning – För ledare som styr utanför projektet. Är styra och leda projekt samma sak?”.
Jonas Rundquist föreläser i webinariet

Jonas Rundquist

Endast en handfull deltog utanför lokalen ”Faculty Club” på våning 22 här i Halmstad. Men trots fåtalet deltagare kom det frågor från de inloggade via chatten i Connect Pro. Sändningen blev lyckad och en inspelning av frukostseminariet kunde ses via en länk direkt efter seminariets slut. Du kan se och höra seminariet här. Titta gärna in på Ledarskapsakademins hemsida. Det kan dyka upp ett frukostseminarium som intresserar dig!
Högskolan Halmstad är genom undertecknad medlem i Sverd (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning). Sverd håller av tradition varje är ett seminarium kallat ”Under nya hattar” där nydisputerade får berätta om sin avhandling och där auditoriet har möjlighet att ställa frågor. Med åren har det blivit färre och färre som tar sig till den lokal (i Stockholm) som Sverd använt för arrangemanget. I år gjordes därför ett försök med att använda ett av Högskolan Halmstads Adobe Connect Pro-rum för att utveckla seminarieverksamheten ”Under nya hattar” till ett ”Webinar”. Webinar har internationellt blivit allt vanligare. Jag har deltagit i ett otal ”webinars” under förra året. I år har jag redan avverkat sex webinars! Fler blir det!
Anita Mattsson

Skärmavbild från Anita Mattsson "under nya hattar"

Sverds första ”Under nya hattar” som webinar inträffade torsdagen den 11 mars. Anita Mattsson, Högskolan Skövde talade om sin avhandling ”Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med öppen design för samarbetslärande”. Moderator var Eva Fåhraeus. Efter ett litet ljudproblem med Evas anslutning kunde webinariet tio minuter försenat genomföras på ett lyckat sätt. 14 intresserade loggade in i det öppna webinariet. Möjligheten att via chatt ställa frågor till talaren utnyttjades flitigt. Diskussionen blev flitig och deltagarna upplevde webinariet som mycket lyckat. Så lyckat att Sverd kommer att fortsätta verksamheten. Kanske som en permanent företeelse. Nästa webinar inträffar i april på temat – Är lärandet via nätet gränslöst ? Jimmy Jaldemark, Mittuniversitetet, har i sin avhandling studerat kommunikationen i närbaserade utbildningar.Titta in på Sverds hemsida då och då för att hålla dig informerad om vilka intressanta nydisputerade som kommer att dyka upp. Du kan givetvis se inspelningar av genomförda webinarier. Här kan du se och höra Anita Mattson i serien ”under nya hattar”.
Jag har nu drygt årets erfarenhet av Adobe Connect Pro och kan bara konstatera att programmet är förhållandevis stabilt samt fungerar utmärkt för kommunikation och samarbete över internet. Jag lät Sektionen för Ekonomi och Teknik här på högskolan köpa in sex licenser när Marratech köptes upp av Google och lades ned. Eftersom förhandlingarna mellan Sunet och Adobe drog ut på tiden beslöt jag att inköp av licenser var enda sättet garantera våra lärare, som jobbar med distansstudenter, en kommunikationsplattform som dessutom möjliggör inte bara tal och bildkommunikation utan även samarbete på andra sätt. Jag väntar nu på att vi ska kunna utnyttja integrationen med Adobe Acrobat 9. Den kombinationen kan göra lärplattformar snabbt ”redundanta” i den skepnad vi känner dem idag!
Idagarna kommer Adobe Connect Pro att uppdateras till version 7.5. Nu kommer vi äntligen att kunna ladda upp PDF-dokument. Tidigare har baar PowerPoint och Flash-paper. Flashpaper kunnat användas, förutom jpg-bilder. Flash-paper var på sin tid Macromedias försök att förvandla PDF-filer till Flash dito. Vi utlovas också bättre ljudkvalité och framför allt en stabilare ljudåtergivning. En mycket bra utveckling är att jag nu kan se ett webinar i min iPhone eller iPod Touch. Där jag även kan vara aktiv och ställa frågor i chatten. Det är trist att Apple ännu inte accepterar Flash som insticksfil utan bara som en ”app” i iPhone. Du hittar “appen” i Tunes App Store genom att söka på Adobe Acrobat Connect Pro Mobile! Även om Apple har sitt utmärkta QuickTime. Quicktime  så måste man acceptera att Flash är en de facto standard för video på webben! QuickTime är utmärkt för mig som filmare. Det är ett stabilt verktyg för film och videoproduktion med hög kvalité. Helt enkelt för yrkesbruk, som jag ser det.

VKF-konferensen våren 2010

När vi inom VKF planerade vårens konferens var vi alla bekymrade över hur svagt intresse konferenser på tema ”framtidens lärande” rönt under 2009. Nu visade det sig att 148 intresserade anmälde sig. Från lärosäten och lärcentrum samt Västra Götalandsregionen! Uppenbarligen efterfrågas den här sortens konferenser igen! Nu hölls VKF-konferensen vid Göteborgs Universitet, Pedagogen.
Fikamingel innan konferensstarten
VKF konferens våŠren 2010
Gunnar Peterson, Högskolan Väst samt ordförande i VKF, hälsade deltagarna välkomna efter morgonens registrering och fika. Gunnar gav en snabb bakgrund till konferensen som avstamp för förnyat och fördjupat samarbete mellan lärosäten, region, kommuner och lärcentrum. Samt för ett utökat samarbete med övriga lärosäten och med studenter som är intresserade av att utveckla det flexibla lärandet. Under hela konferensen fanns en Twitter-adress upplagd.
Dagens första, key-note speaker, var Elza Dunkels, Umeå Universitet.Tema för hennes föredrag var  ”Digital kompetens – vad kan vi lära oss av ungas lärande?”. Elza framhöll att vi talar lärande i de 21:a århundradet. Elza tog fokus på hur låsta vi är i gamla, invanda tankebanor. Vi fastnar ofta när vi talar om ”det nya lärandet” som vore allt ett ”En till En-projekt”. Vi ställer frågor hur ska skolan bli bättre när det istället handlar om hur ska vi utveckla lärandet? Vi ställer fel frågor!
Lärandemiljöer på nätet är ofta kopior av lärosalar (tänk på produktnamn som Blackboard!). Vi försöker flytta ut skolbyggnaden på nätet (lärosäten har byggt virtuella byggnader med korridorer och lärosalar i Second Life!).
Bild av Elza Dunkels
Elza Dunkels VKF konferensen våren 2010
Begrepp som ”nätets infödda” antyder att det är stora skillnader mellan olika grupper. Men så enklelt är det inte. Inte bara generation utan även kön spelar stor roll för vilken tillgång individen har till tekniken och en plats att föra ut sin röst. Försiktighet påkallades av Elza i talet om generationskillnader. Även om det finns ett kunskapsglapp mellan yngre och äldre. Kunskapen om unga och nätet måste kontextualiseras anser Elza.
Elza Dunkels tog också upp misstaget vi gör i att tala om kvantitet instället för om kvalité i kunskapsområdet. Digital kompetens handlar mer om attityder än om vad vi kan göra med tekniken.
Viktigt att notera är att det nya inte ersätter det gamla, utan båda existerar sida vid sida. Viktigt att vi idag ska försöka se vad som förändras för att förstå hur unga tänker idag. Nästa fundering Elza lyfte fram är värdet av det informella lärandet. Vi har en generation som kan hantera tangentbord utan kurser! Dataspelande unga killar har stora kunskaper i engelska som man tillägnat sig från sitt spelande. Men det informellt lärandet har ännu inte fått ta plats i skolan/lärandet. Det kollektiva lärandet, det gemensamma lärandet i Wikipedia värderas inte. Kanske för att dessa företeelser ligger utanför skolans kontroll. Men bruket av Wikipedia tvingar fram en kritiskt förhållande till kunskapskällor! Tack vare Wikipedia har vi fått ett mer kritiskt förhållande till kunskap.
Till sist tog Elza upp den personliga säkerheten på nätet. Elza hänvisade till sin egen webb för fördjupad diskussion om ungas säkerhet på nätet. Begränsningar och hinder sägs vara till för att skydda de unga från att råka illa ut! Elza hävdade att den argumentationen kan jämföras med argumenten som framfördes för apartheid. Vi måste ha ett kritiskt förhållningssätt i diskussionen om ungas säkerhet på nätet. Digital kompetens är livskunskap och informationsvärdering (Nosa på nätet – en bra barnbok finns här) för att avslöja mediet. ”Livet på nätet” erbjuder inga färdiga kurser – det är en kontinuerlig lärandeprocess. För att se den här vinklingen måste vi kontextualisera kunskapen. Elza inbjöd till personliga diskussioner under lunchen.
Håkan Selg, Uppsala universitet, var dagens andra talare. Tema; ”Nätgenerationen – finns den? Framtidens e-lärande, nya roller för lärare studenter och lärcentra”. Håkan berättade om fördjupade analyser av det digra undersökningsmaterial han samlat in och om en ny artikel rörande ungas nätkunskaper.
Bild av Håkan Selg
Håkan Selg vid vårens VKF konferens
Håkan gjorde en snabb 10 års tillbakablick. Det var Don Tapscott med ”Growing up Digital” och Marc Prensky som myntade uttrycken ”Digital Natives” och ”Digital Immigrants”. Att begreppen haft viss genomträngningskraft i samhället visades av att Håkan fick 18000 träffar på Google för ”Digital Natives” dagen före vår konferens.
Han fortsatte med att definiera former mellan formellt och det nya, informella, lärandet:
Process: Linjär – Parallell
Presentation: Text – Grafik
Struktur: Lärarledd – Upptäcktsbaserad
Ansats: Fakta – Spel
Den nya generationen skiljer sig i att de behärskar IT, har utvecklad simultanförmåga, nätverkar och är otåliga till sin läggning. Utbildningssystemen är dock inte utformade för dagens studenter. Hårddraget kan vi säga att lärarna borde lära av studenterna och inte tvärt om!
Men ovanstående teser saknar såväl empirisk och vetenskaplig substans! Exempel som anförs är sällan representativa för de teser som anförs. De är alltför generaliserande och generationsansatsen leder fel! Vi måste inse att både Tapscott och Prensky är teknikens ambassadörer. Därför betonar de fördelar med kommunikationstekniken och nämner inte nackdelarna och talar heller inte om alternativa lösningar och metoder.
Håkan talade sedan om sin undersökning InternetExplorers – huvudrapporten kom i maj 2009. Han berättade om de faktorer som framkommer i analysen av undersökningen. Håkan skiljer på ”ämnescentrerade” och ”egocentrerade” gemenskaper (två grenar av nätgemenskapen). Uttryckt på annat sätt;
Messengerkulturen – Först kommunikationen sedan innehåll.
Mejlkulturen – först innehåll, sedan kommunikation.
Det här ger upphov till digitala klyftor.
En kort handuppräckning av vilka som använder sociala media i salen gjorde att Håkan bedömde att nätanvändandet börjar mogna! Håkan framhöll att förmågan till multitasking hos ”Digital Natives” ska vi sätta ett stort frågetecken för. Men, tidstoleransen har minskat hos studenterna genom kommunikationsteknikanvändningen. Med individualiseringen faller många ”regler”. Exempelvis att nå alla närsomhelst på dygnet och varsomhelst i geografin! Myten att ungdomar hämningslöst lämnar ut sitt privatliv i sociala sajter stämmer inte alls. Ungdomar använder alias (Nicname) när de agerar på sociala sajter. Ungdomar är alltså inte mindre mindre reflexiva över hur omvärden uppfattar individen. Man har helt enkelt lärt sig att använda tekniken. En annan viktigt slutsats från undersökningen är att heterogeniteten är stor bland IT-användarna, även bland ”Digital natives”!
Stefan Hrastinski från KTH och Uppsala Universitet var tredje talaren. Tema; ”Framtidens utbildning på nätet”. Stefan gav oss några reflektioner.  Han började med frågan – vad är bäst, utbildning i klassrummet eller på nätet? Han framhöll webbsajten No Significant Difference där det finns 355 studier från 1928 till idag som en källa för studiet av förändringar i samhället.
Stefan gav en snabb, historisk, bakgrund till distansundervisningen. Lärplattformar är bra för administrativa syften, men hur är det med lärandet? Diskussionsforum har däremot visat sig bra för lärandet. Nästa steg var virtuella världar. Stefan visade en smått parodisk bild från Second Life, avtarer som somnar i en föreläsningssituation genom overksamhet, precis som i hörsalen! Rollspel fungerar däremot utmärkt i Second Life.
Bild av Stefan Hrastinski
Stefan Hrastinski vid vårens VKF konferens
Frågan är hur vi ska använda vilken teknik var och när? Hur/på vilket sätt lär vi oss via nätet? En kort diskussion uppstod i salen. Stefan summerade den korta diskussionen med slutsatsen – ingen i rummet nämnde lärplattformar!
Stefan visade skärmbilder från några You Tube filmer. Frågan man kan ställa sig är; Hur relevanta är egentligen böcker för lärandet jämfört med Facebook och e-post? Studenter lär sig mer utanför klassrummet än i klassrummet. Hur mycket lärande sker egentligen på lärplattformen? Vi murar in lärandet i skolan. Stefan är kritisk till tanken att lägga in sociala medier i en lärplattform. Tar man in Instant Messenger i lärplattformen blir det inte samma sak. Kommunikationen fungerar inte på samma sätt längre. En annan fråga är – ska studenterna anpassa sig till läraren? Poängen att integrera allt är att studenten själv kan välja vad och när han/hon vill studera eller ägna sig åt socialt liv på nätet. Framtidens utbildning ÄR ”Blended” så det begreppet behövs inte längre! Det har blivit ett naturligt förhållningssätt. Slutledningen är att all utbildning borde vara flexibel.
Men, hur utvecklar vi aktiviteter för lärare som drar nytta av nätet? Vi är dåliga på att ta reda på vad som redan är gjort och som lärare kan utnyttja. Vi är dåliga på att dra nytta av beprövad erfarenhet. Vi borde föra in sjukvårdens begrepp evidens – vad har gjorts? Framtidens utbildning är evidensbaserad. Framtidens utbildning är fritt tillgänglig via nätet. MIT har alla sina kurser på nätet. Givetvis som marknadsföring, men även för att möta ett rättvisekrav – statligt stödd utbildning ska vara tillgänglig för alla medborgare! Ett intressant fenomen i sammanhanget är att den popluläraste kursen från MIT är introduktionen till fysik! Trots att den ligger på iTunesU, inte YouTube. Vi kan inte längre låsa in lärandet. Fråga från audiotoriet – Leder statens belöningssystem till inlåsning? Svaret blev, ja troligen. Vi måste dock ta ställning till att 90% av USAs universitet finns på iTunesU. Men vid svenska lärosäten hindrar jurister lärare att lägga ut material på nätet. Avslutningsvis hänvisade Stefan till sin nya bok, Nätbaserad utbildning – en introduktion.
Anna Bolander, verksamhetsledare vid Campus Lidköping var förmiddagens sista talare. Anna beskrev lärcentrums syn på lärandet. Att leva i en föränderlig värld måste vi ”hänga med”. Frågan är – Vilken roll vill lärcentrum spela i framtiden? Anna berättade om verksamheten vid Campus Lidköping. Hon berättade om hur lärcentrum kan sprida öppna föreläsningar från lärosäten. Dessutom att näringslivskontakterna är viktiga för lärcentrum. Man jobbar via nätverk och gör behovsinventeringar. Just behovsinventeringar måste man bli bättre på anser Anna. Lärcentrum ska skapa tillväxt på bästa sätt i kommunen. Men lärcentrum är mycket olika i organisation och kapacitet.
Bild av Anna Bolander
Anna Bolander vid vårens VKF konferens
Anna fortsatte att reflektera om ”vad påverkar” utvecklingen och arbetet. Hon framhöll vikten av att hålla sig informerad om teknik och vad studenterna önskar samt vad lärosäten kan erbjuda.
Politiska beslut påverka verksamheten i stor utsträckning och kapital och teknik påverkar. Vilka pedagogiska metoder används vid lärcentrum? Det är videokonferens. Nätbaserade eller andra metoder måsta lärcentrum förhålla dig till på ett bra sätt i framtiden. Motivation och vilja är en stor påverkansfaktor. Vad vill lärosäten, politiker och lärcentrum i framtiden? Vilka är studenterna vid lärcentrum i framtiden. Kommer invandrarna att påverka framtiden? Idag är 75% kvinnor, 30-35 år. 48% är nybörjare i högre utbildning! 45% hade inte valt att studera om studiemöjligheten inte funnits nära hemmet.
Lärcentrum en mötesplats för kurskamrater. Där får man hjälp och blir ”sedd”, plus finner en lugn plats för studier med tillgång till den bästa tekniken. Om tentamen är i form av salstenta kan lärcentrum sköta den delen för distansstudenten på orten. Det är dessutom ekonomiskt att bo hemma, det innebär korta resor och lätt att hämta barnen. Framtidens studenter gillar flexibla lösningar.
Lärosäten  når nya målgrupper via lärcentrum (49% som inte skulle ha studerat om inte lärcentrum kunnat erbjuda högre studier på orten!). Lärosäten får en nära kontakt med lokalt näringsliv genom lärcentrum. Lärcentrum genomför också behovsinventeringar som kan ge lärosätet impulser till nya kurser. Lärcentrum kan hjälpa till med rekrytering för lärosätet. Lärcentrum stöder och driver framtidens kompetensutveckling. Man svarar för studie- och yrkesvägledning. Lärcentrum erbjuder en teknik avlastning för lärosätet och distansstudenten. Anna framhöll det sistnämnda som viktigt eftersom teknikmognaden bland studenterna är mycket heterogen.
Lärcentrum ger tillväxt för lokalt näringsliv i kommunen. Men driver kompetensutveckling och ger bofasta utbildning så att människor stannar kvar i kommunen. Anna avslutade med att Lärcentrum har ett stora behov att fylla. Men vad vill lärcentrum? Vad vill studenterna? Vad vill lärosäten göra?
Mingellunch vidtog och 13.30 skedde återsamling i olika spår för diskussion.
Jag satt moderator i spåret ”Student” med 22 deltagare. Övervikt i representation av lärosäten mot lärcentrum.
Tomas Lindroth, Högskolan Väst inledde med att berätta om en kurs han skapat som visar lite att vi lever som vi lär. Tomas driver en etnografisk studie för att fånga vad som karaktäriserar ”LapToping”. Sociala beteende, grupparbeten etc. i klassrummen. Vad sker i dessa sammanhang?
Tomas gav en historik återblick i utvecklingen mot den laptop vi idag ser som ett dagligt verktyg. Han framhöll att studenterna blir alltmer heterogena som grupp. Tomas tror inte heller på begreppet digitala infödingar. Tomas studenter är paradoxalt nog inte vana vid att använda social medier.
Tomas fortsatte med att tala översiktligt om lärarens roll. Han framhöll att det är dyrt att producera material för nätet. En källa för kunskap är att Popular Science har öppnats att hämta teknikfokuserat kunskapsmaterial ur. Han upplever att kurslitteratur blir mer och mer sällsynt. Överflödet finns istället på nätet. Kunskapsinhämtningen blir mer indivdualiserat på nätet.Slutsatsen blir att man som lärare måste skapa en personlig lärsituation för studenten.
I den efterföljande diskussionen framkom behov av enkel tydlig lärplattform för lärcentrumstudenter. Studenter idag använder nätet till informellt lärande. Unga studenter är vara med vana att söka information och fånga kunskap. Formellt lärande är de inte vana vid. Open University ett exempel på hur man når ut till alla medborgare. En ide är att skapa en förkurs i hur det är att läsa på distans som man gjort inom Open University i England.
Bild av Tomas Lindroth
Tomas Lindroth vid vårens VKF konferens
Ett problem är att olika lärosäten använder olika lärplattformar. Dessutom är lärarna ofta inte bekväma med systemen/lärplattformarna. Vi bör komma överens om att inte använda en svår teknik för den stora gruppen distansstudenter. Den bakomliggande tekniken måste vara transparent och informationen måste vara lättillgänglig.
Lärosäten brister i sin information om vad som förväntas av studenten. Kanske för att vi ofta hamnar i diskussioner om administrativa verktyg och inte om innehåll och tillgänglighet.
En poäng med Facebook är att kommunikation och lärande går ut på just – kommunikation. Det är därför viktigt att lära studenterna att använda dialogen i sitt lärande. Vi fastnar åter lätt i tekniken och inte i reflektionen över hur lär vi?
Viktigt är att ge förutsättningar och anpassa utbildningen för individen. En viktigt målgrupp är invandrare. Lärosäten är ofta alltför fokuserade på campusstudenter. De måste förmedla utbildning på många olika sätt och med olika kommunikationsmetoder. Folkhögskolans pedagogik är något för lärosäten att ta till sig blev en uppmaning.
Vi måste fånga in vilken mental inställning studenten har med sig in i studierna vare sig det gäller en kurs eller ett program. Den här problematiken skiljer inte från studier på gymnasial vuxennivå.
Det framhölls att systemet sätter ramar för flexibiliteten. Kraven som myndighetsutövare sätter gränser. Men det hindrar inte att lärosäten måste försöka tänja på gränser för att nå en större flexibilitet.
Bild av auditoriet
Auditoriet vid vårens VKF konferens
Lärcentrumspåret. De tidigare nämnda önskemålen om  större tydlighet från lärosäten vad gäller marknadsföring av kurser kom fram även i den här gruppen. Lärcentrum önskar att få en enda kontakt/ingång till lärosätet.
Lärarspåret. Lärarrollen är viktig och nätlärarollen är komplicerad eftersom nätlärande kräver en annan pedagogik. Många stödfunktioner måste därför till. Andra frågor som måste lösas i närtiden är upphovsrätten. Vi bör öka kunskapen om och användningen av  Creative Commons eftersom det finns mycket kunskap spridd på olika ställen. Hur kan vi dela med oss till andra? Hur säkerställer lärosäten studentens rättssäkerhet? Behövs extra resurser även där?  Terminologin skiljer sig åt mellan leverantör av utbildning (lärosätet) och studenten. Vad är nätpedagogik, vad är distans och vad är flexibelt lärande?
Många frågor återstår att besvara; Hur får vi ett aktivt deltagande i nätkurserna? Hur får vi igång dialogen i nätkurserna? Även i den här gruppen framfördes att lärosäten bör lägga ett folkbildningsperspektiv på utbildningen vad det gäller distanskurser. Kortkurser kan agera ingång till högre studier.
Det är ett stort bekymmer att vi idag inte har någon myndighet som tar tag i de här frågorna om distanslärande i Sverige!
Gunnar Peterson avslutade dagen. VKF har en grannlaga uppgift i att driva den här verksamheten, få lärosäten att samverka med varandra och med lärcentrum för att fånga upp behov och önskemål skapa förutsättningar för kunskapsförmedling. Gunnar uppmanade alla att ta kontakt med oss VKF-medlemmar. Vi ska i dialog försöka utveckla kontakter, inspel och uppslag. Det verkade som om samtliga deltagare var av samma uppfattning. Lärcentrumrörelsen hoppas att den här konferensen är ett första avstamp till ett fördjupat samarbete med alla lärosäten.
Att Göteborgs Universitet skött hela konferensen på ett utmärkt sätt var vi alla överens om!
Om du vill se de olika talarna finns inspelningar tillgängliga på VKF hemsida! Gå dit för att se och lyssna till intressanta talare.
Dessutom hittar du kompletterande text till min blogg skriven av Alastair Creelman här.

Årets första blogginlägg

Nu har nya decenniets och årets första månad nästan passerat. En av förra årets i mitt tycke mer intressanta konferenser var Move On – om vetenskaps TV. Arrangerad av Vetenskapslandets styrgrupp och redaktion, med stöd från Utbildningsradion (UR) och som hölls den 2 december 2009 i studio 1. Vi som deltog tyckte att dagen var osedvanligt givande och det årets bästa. En inspelning av samtliga föredrag finns på Göteborgs Universitets hemsida, Vetenskapslandet.

Första föredraget handlade om TED, en organisation som i samband med sina större konferenser sprider korta föreläsningar via nätet. Nyheten är att “lokala”, nationella versioner, kan skapas. Teo Härén, som varit med att starta TED x Stockholm berättade om hur man startat och nu går vidare med fler lokala TED-möten. Teos tal gav många av oss inspiration till att skapa TED-möten hemma på våra egna orter. Teo satte konferensens tema genom att berätta om gittaristen Reza, 16 år, som lärt sig allt om gitarrspel via internet. Reza hittade all kunskap han behövde för att bli en duktig gittarist där. När han hade frågor att ställa kontaktade han andra gittarister via e-brev. Reza hade på det här sättet fått många goda råd av Yngwie Malmsteen.

Erik Fichtelius, VD, UR berättade om nya vägar att sända mer högskolematerial – för att möta det växande intresset av ”innehålls-TV”. Förhoppningen och målet är att utveckla både Kunskapskanalen och webben. Nu när projektet “Vetenskapslandet” är till ända.

Efter Erik kom Lena Allerstam, redaktionschef UR Samtiden som gav oss information om vad vi kan förvänta oss från Kunskapskanalen i framtiden. I UR “Samtiden” kommer föreläsningar och seminarier från Sveriges högskolor och universitet att sändas till en bred, kunskapstörstande publik.

För att lätt hitta det ämne och de föreläsningar som intresserar har UR utvecklat en ny sökmotor. Daniel Elliot, IT-chef, UR, berättade om den nya funktionaliteten.

Thomas Boström, bolagsjurist, berättade om UR Play och UR access ur upphovsmannarättsligt perspektiv. Intressant föredrag om avtalslicenser som effektiva verktyg för ett tv-företags sändningsrätt. Licenser som kan omfatta web cast, men inte publicering on-demand. Thomas Boström framhöll att utbildningsanordnare kan ingå avtalslicenser för kopiering av innehåll från exempelvis webb-tv. Lagstiftningsarbete pågår som ska aktualisera nya former av avtalslicenser, intressant för aktörer på internet.

Från Apple Sverige kom Kristoffer Örnemark som berättade om iTunesU. Han konstaterade att vi lever i en internationell värld. 1,8 miljarder mobiltelefoner såldes 2008. De som är födda under 80-talet och framåt äger ingen hemtelefon, mobilen gäller! Det innebär att studenterna lever i en annan kommunikativ värld än skolan. Tillgänglighet är ledordet för ungdomar. Över 100 lärosäten i Europa bygger nu platser på iTunesU. Det är akut för våra svenska lärosäten att finnas med på iTunesU. Men, det är svårt för våra lärosäten att var och en klara av att i ett ingångsskede publicera 200 lärobjekt. För det är vad Apple kräver för att få delta på deras plattform! Men, här kommer UR in och erbjuder ett “paraply” under vilket alla svenska lärosäten kan få publicera sina lärobjekt, oavsett om de är få eller många och med egen grafisk profil.

Nästa talare var Ulrika Rudqvist som är marknadsstrateg på Good Old. Ett företag hjälper andra företag med digital kommunikation och marknadsföring. Ulrika talade om framväxten av digital video och andra möjligheter på nätet och vilken betydelse som YouTube, Google och andra sociala medier har idag.

En definitiv höjdpunkt var “Large Hadron Rap”. Skapad och framförd på en You Tube video (finns med högre kvalité på Vimeo) av Kate McAlpine journalist vid ATLAS E-News och webmaster vid CERN. Kate McAlpine tillsammans med forskare vid CERN framför en saklig information om Large Hadron Collider (LHC) som är världens största partikelacceleratoranläggning, avsedd att kollidera motsatt riktade protonstrålar med energi. Kate McAlpine menar att det här sättet är utmärkt för att fånga unga människors intresse för fysik. Redan ett par dagar efter att videon lagts ut på You Tube hade Large Hadron Rap över 100-tusen besökare. Kate fick och får fortfarande massor av e-brev från flickor runt om i världen som undrar vad är och hur blir man en fysiker. Kate fortsätter att informera om och marknadsföra CERN och fysik i form av Rapvideos.

Marie Nilsson, VD Mediavision berättade om nisch- och webb-TV som växande sektorer. Marie konstaterade att Internet förändrar mediekonsumtionen – när jag vill, vad jag vill, var jag vill blir allt viktigare och webb-tv-tittandet ökar rekordsnabbt. Något som även nischkanaler som Kunskapskanalen redan märker av.

En trio från Högskolan för lärande och kommunikation vid Högskolan i Jönköping, Eva-Lotta Palm, TV-pedagog, Eva Hulting, informationsansvarig och Maria Augustsson informatör, berättade om erfarenheter av hur man aktivt drar nytta av rörlig bild, nya informationskanaler och värderar möjligheterna till interaktion. Sista talare var två forskare, Henrik Semb och Robert Willim, Lunds universitet, som berättade om sina erfarenheter att kommunicera forskning med rörlig bild. Min uppfattning är att Kate McAlpine Lagre Hadron Rap var konferensens höjdpunkt.

Move On-konferensen kändes som ett fint avslut på 00-talet och ett bra avstamp för ett nytt decennium. Redan i januari månad iår kom 2010-utgåvan av The Horizon Report. Den årliga rapporten om hur teknologisk utveckling påverkar utbildning i den omedelbara framtiden och på några års sikt. Rapporten ges ut av The New Media Consortium, en icke vinstdrivande organisation, vilken genom ett samarbete mellan forskare och utbildare från hela världen nominerar sex viktiga teknikområden som kommer att påverka högre utbildning inom tre tidsperspektiv; 1-2 år, 3-4 år och 5-6 år. I årets rapport är nyckelordet återigen mobilitet. Man förutspår att socialt nätverkande och kunskapsinhämtande sker i allt högre utsträckning genom Smart Phones, Netbooks samt Laptops. Och den utvecklingen accelererar! I årets rapport finns mängder av länkar till olika mobila utbildningsprojekt. Lika snabbt kommer “Open Content” att vara ett faktum, vare sig vi villd et eller ej. Den omedelbara framtiden är att alltfler lärobjekt, kurser och föreläsningar läggs ut på Internet via olika plattformar. Inte minst Apples iTunesU som haft stor genomslagskraft. Om två-tre år prognostiserar man i rapporten att elektroniska böcker får sitt genombrott. Personligen tror jag att det går snabbare. Speciellt nu när Apple introducerat sin iPad. Nästa steg på två till tre års sikt anser man vara förstärkt verklighet, augmented reality, med hjälp av olika mobila elektroniska verktyg. Om fyra till fem år kommer vi att kunna använda datorer uteslutande med olika former av gester, gesture recognition/computing. Apples nyligen introducerade iPad är ett tydligt tecken på den här utvecklingen. i iPhone var det egentliga startskottet för vardagsanvändning med rörelsestyrning. Att använda visualiserade dataanalyser, Visual Data Analysis, är ytterligare ett utvecklingsområde som slår genom om fyra till fem år, prognostiseras i Horizon Report avslutningsvis.

Det finns många skäl att ta prognosmakarna inom The New Media Consortium på allvar. Inte minst efter det att Apple nu lanserat sin iPad och Google på allvar kastar sig in i smart phone-nischen och i mobila datanischen med sitt operativsystem Android. Dessutom har man med sin nya webbläsare Chrome, enligt mitt förmenande skapat den bästa och snabbaste webbläsaren hitintills, trots att den “bara” befinner sig i “Beta”-stadium! Microsofts Bing är ett dåligt skämt, den är långsam och rudimentär jämförd mot både Googles Chrome och Apples Safari! Just nu känns det som om Microsoft tillhör det förgångna medan Google och Apple är de nya vinnarna. Helt enkelt för att båda företagen, var och en på sitt sätt tagit tillvara web 2.0 samverkanskapacitet på ett bra och utvecklande sätt.

Jag bedömer att redan nu har vi sett en produkt som för oss in i 10-talet, det är Apples iPad. Även om den produkten mottagit en uppsjö av direkt negative till försiktigt kritiska recensioner är den en produkt att räkna med. Likt iPod och iPhone. Jag är ssjälv försiktigt skeptisk till iPad, men den produkten pekar framåt mot en oundviklig utveckling. Mot rörelsestyrda datorer. Vad alla journalister och kritiska röster mot Apples iPad hitintills, enligt min mening missat, är att iPad är Apples första “försöksballong” mot marknaden för en helt rörelsestyrd dator. iPad styr du med gester över den rörelsekänsliga OLE-glasskärmen. Det är det stora med iPad, förutom att den integreras i Apples stora, lättanvända, tillgängliga, intuativa nätverkssystem som inbegriper iTumes Store, MobileMe, iPhoto, iDVD, iMovie, iPhone, iPod, iPad osv. Helt enkelt en för användaren lättillgänglig och lättanvänd dator-/webbtillvaro. Ett system av olika delar som tillsammans bara fungerar! Det är vad som gjort Apple stora! Det borde konkurrenterna lära sig av!

Lärosäten och framtiden på webben

Ett av Alastair Creelmans Twitter idag länkade till en artikel i Fast Company. En tidning och webb dito. Artikeln, How Web-Savvy Edupunks Are Transforming American Higher Education, handlar om hur universiteten i USA utvecklas i web 2.0-miljön till en OER – Open Educational Resources-verksamhet. I allt större om fattning lägger lärosäten ut sina kurser på iTunesU eller på egna hemsidor. Kurserna kan läsas helt gratis. För att få lönsamhet i verksamheten tar man ofta betalt för examination och studenten får betala för kvalificerad vägledning och mentorskap. I vissa kurser finns lärare tillgängliga för att granska och betygsätta “gratis-“studenters arbetsmaterial och lärare värderar även inlämningsuppgifter. Helt utan kostnad för studenten. Det finns två universitet i USA som helt använder den här modellen Peer2Peer University samt University of the People. Det här sättet att monetarisera verksamheten på följer några av de sätt Chris Anderson föreslår i sin bok Free – the Future of a Redical price.

Frågan uppstår; Är våra Svenska lärosäten mogna för att anta den här utmaningen? Att döma av artikeln i Fast Company är en utveckling hos studenter att de läser kurser vid olika lärosäten för att “bygga” en egen utbildning, sitt eget program. Kommer en samling enstaka kurser i portfölj att kunna ge samma behörighet och status som ett konventionellt högskoleprogram? Kan ett universitet utfärda slutbetyg trots att de ingående kurserna lästs vid olika lärosäten? Det här beteendet kommer tveklöst göra lärosäten ytterligt konkurrensutsatta. Det blir avgörande för framgång att skaffa lärosätet ett stabilt, gott rykte bland studenter. Positiva omdömen på Facebook, Twitter och liknande sociala plattformar blir avgörande. Viktiga tumregler att beakta för att kommunicera på sociala plattformar finns i en artikel på den “sociala mediaguiden” Mashable. Kommunikation, ärlighet och transparens är honnörsbegrepp.

Betraktat ur en annan synvinkel innebär “Open University“-modellen att valideringar kan bli redundanta. I artikeln How Web-Savvy Edupunks Are Transforming American Higher Education berättas om en yrkesarbetande i IT-branschen med 15 års yrkeserfarenhet, som saknade akademiska betyg. Men lyckades ta en examen genom att gå direkt på slutproven i kurserna och på så sätt ta ett slutbetyg inom 6 månader! Extremt? Ja, men inte osannolikt att reell kompetens fungerar bättre i den här studerandemiljön.

Givetvis passar den här formen av öppna kurser på nätet bättre för yrkesverksamma som vill gå vidare eller ändra inriktning på sitt yrkesliv. Möjligheten att studera samtidigt med ett yrkesliv öppnar för nya möjligheter. Socialisering kan faktiskt, har studier visat, fungera väl så bra som att “träffas öga mot öga”. Nya kommunikationsformer som iTunesU, webbkonferens, bloggar, Facebook och Twitter kan i kombination fungera väl så bra som konventionell lärosalsundervisning. Är du osäker på hur social media definieras? Titta på en rolig, men klargörande PowerPoint presentation What the F**k Is Social Media? Here’s an Answer. Är du frågande till hur Twitter kan användas i undervisningen? Läs de artiklar och forskningsrapporter som Jane Hart, konsult i sociala media och lärande, levererar i länksamlingen Twitter in the classroom: 10 useful resources.

Återkommer till frågan: Är Svenska lärosäten mogna att anta den här utmaningen? När iTunesU släpptes för Skandinaviska lärosäten blev Universitetet i Trondheim först ut med att publicera kursmaterial! Här kan du exempelvis njuta av videoinslag som visar dissektion av torsk. Jag upplever att det finns en stor tröghet hos Svenska universitet och högskolor att analysera, värdera och acceptera den utveckling som web 2.0 möjliggör. För i dagarna går rykten om att iTunes 9 ska bli mer av en social plattform! Något jag i tre års tid efterfrågat hos Apple varje gång jag träffat representanter från det företaget. Första tiden förstod de inte vad jag menade när jag påpekade att iTunes borde utvecklas till en allmän aggregeringsplattform/social plattform.

WWGD? Svar – Google Wave

Så har det hänt! Det många av oss misstänkt och väntat på sedan dagen då Google köpte Marratech. Lars och Jens Rasmussen, boende i Australien och som utvecklat Google Maps, har skapat en betaversion av kollaborationsplattformen Wave som visats på Google Developer Conference.


Det handlar om en Open Source lösning. Just nu har man visat beta versionen för alla som är intresserade av att vidareutveckla systemet med “kluriga” applikationer. Utvecklarna har börjat med att förändra e-postandet till en kommunikationsplattform/social webbhanterare för dina kontakter. Som en konversation med vänner du grupperar ihop för tillfället. En praktisk demonstration av de byggstenar som finns i Wave. Systemet fungerar givetvis med de mest populära webbläsarna, Explorer, Safari och Firefox. Det är ett system som fungerar synkront såväl som asynkront. MSN realtids chatt kombinerat med e-post. Deltagare kan byta bilder och dokument genom att “dra och släppa”.

Det går enkelt, dra och släpp, att synkronisera filer/bilder i Wave med en egen blogg. Och i bloggen integreras en länk till Wave för kontakt. Gruppdiskussioner kan skapas utifrån en blogg. All konversation aggregeras i Wave. Wave kan koppla till andra sociala plattformar. Det går att bädda in Wave i andra plattformar. Wave kan direkt användas i Googles mobiltelefonoperativ, Android – givetvis!

I dokument som en grupp arbetar med integreras medlemmarnas kommentarer i dokumentet. På det ställe där kommentaren är relevant! Olika arbetsgrupper kan arbeta med samma dokument. Flera deltagare kan samtidigt bearbeta samma dokument.

En hake med Wave är kopplingen till de olika sociala plattformar som kräver medlemskap, Facebook eller Twitter. Hur kan Wave utgöra en “Single Sign On”-port till de sociala plattformar du redan är medlem i? Idag måste du logga in på den medlemsplattform du vill integrera med Wave. Nu väntar jag på en bra ljud-/videoapplikation så Wave-deltagare även kan kommunicera med rörlig bild och ljud. Det dyker förhoppningsvis upp i kommande applikationer. För lärosäten är givetvis frågan, kan Wave fungera som ett LMS? Troligen, efter en tids utveckling av “rätt” applikationer för utbildning.
Är du intresserad av att skapa applikationer som du bedömer vara viktiga – kontakta Google och hämta en “sandlåda”! !

Ännu mer hänryckta hälsningar

Intressanta gratisföreläsningar

Gratisföreläsningar på nätet är ibland överraskande informativa och faschinerande. På TED (Technology, Entertainment, Design) såg jag nyss dryga sex minuter förevisning från the AlloSphere. Ett nytt sätt att visualisera vetenskapliga data. Kompositören och chefen vid Center for Research in Electronic Art Technology (CREATE) vid University of Santa Barbara, JoAnn Kuchera-Morin, visar hur matematiker, fysiker, datatekniker och konstnärer samarbetat för att skapa nya konkreta modeller med ljud (!) av de minsta bitarna i vår tillvaro. Har kan du se kvantfysiken ta form tack vare tvärvetenskapligt arbete.

När det handlar om kommunikation finns en annan högintressant föreläsning på TED. Det är Bonnie Bassler, hon undervisar i molekylärbiologi vid Princeton, som berättar hur bakterier ”talar med varandra”! Bakterierna kommunicerar genom kemiska signaler. En forskning som kan ge oss nya, bättre mediciner. Mediciner som bakterien inte kan bli immun mot!

Även i USA känns vår globala ekonomiska kris av. Universiteten har problem med att få ut studenter i yrkeslivet. Projekt och praktikplatser har minskat drastiskt även i USA, enligt artikeln Cooperation Breakdown i webbtidningen Inside Higher Education. En lösning, som vår regering framkastat är att studenterna blir egna företagare. Här kan den idé som Richard Branson konkretiserat i form av att entreprenörers ”pitchar” visas under Virgin Atlantics flygningar. Se gårdagens blogg, Affärsidéer i nätet.

Hälsningar i torsdagen

Ekonomi är gratisföreläsningar

Jag har skrivit i flera av mina bloggar om fria föreläsningar på webben, främst från USA. Men vi har även i vårt avlånga land en del gratisföreläsningar att välja bland. Bland annat finns, för främst ekonomer, ESBRIs föreläsningsserie Entré, att se och lyssna till på webben. ESBRI står för Entrepreneurship and Small Business Research Institute eller – på svenska – Institutet för entreprenörskaps- och småföretagsforskning. ESBRI är ett fristående forskningsinstitut som arbetar med forskning, utbildning och kunskapsspridning inom entreprenörskaps- och småföretagsområdet. Verksamheten är oberoende av ekonomiska och politiska intressen. Här kan du se och lyssan till Professor Åsa Lindholm Dahlstrand och ekonomie doktor Diamanto Politis, från Högskolan i Halmstad som talar under rubriken ”Kommersialisering av universitetsforskning – vad vet vi och hur går vi vidare?”. Det enda som krävs av dig är att du registrerar dig hos Esbri, det ordnar du när du besöker hemsidan första gången, så får du användarnamn och lösenord. Esbri Entré har mängder av intressanta föreläsningar.

I dessa tider av ekonomisk recession kan du lyssna till en intervju på Inside Higher EducationHow to view the market” med Brett Hammond en investeringsstrateg som rest runt på lärosäten i USA och talat med lärare inom akademin hur de ska kunna klara sin ekonomi nu när de flesta förlorat en stor del av sina pensioner. Förvisso en klen tröst, men vi är inte ensamma i vårt land med att vara utsatta.

Senare ikväll ska jag göra en testuppkoppling via videokonferens med California State University San Marcos (CSUSM). Beroende på tidskillnaden måste jag ”jobba över”. När klockan är 18 här är den 10 på förmiddagen i Kalifornien. Vi ska få delta i några föreläsningar från CSUSM i kursen Executive’s Chair. Ett första försök som förhoppningsvis på sikt innebär att vi byter föreläsningar med varandra med hjälp av videokonferensteknik.

Glöm inte bort Vetenskapslandet som i en jämn ström producerar korta videoreportage om nya forskningsrön eller andra intressanta aspekter och frågor som är ”aktuella” i den akademiska sfären. Har du iTunes kan du prenumerera för automatisk nedladdning och insortering av nya inslag!

Hälsningar i kylslagen torsdag