Category Archives: EU

Sverds höstkonferens eftermiddagen 7 oktober

Johan Lundin, informatiker vid Göteborgs Universitet, började efter lunch med att tala om M-learning. Hur studenter själva mobiliserar sin utbildning. Han redovisade delar av sin forskning. Från tiden när han samarbetade med Ericsson till arbeten för Polismyndigheten. Mobilt lärande pågår jämt. Är det uteslutande definierat som instruktioner levererade via mobiltelefon? Eller tillgång till applikationer via mobilen? M-learning är mycket. Johan framhöll att den tekniska utvecklingen är delaktigt i att M-learningbegreppet uppstått och kommit i fokus. Helt enkelt att lära med hjälp av en mobil enhet. M-learning kan erbjuda ”just in time learning” (inom språkundervisningen till exempel). Tidiga definitioner av M-learning är att man använder mobila enheter istället för en stationär dator. Senare har tanken kommit att kunna använda mobila enheter för att hämta in information till klassrummet. Ett konkret exempel vid exkursioner i fågelskådning. Enkelt att sända bild och ljud från naturen in i klassrummet. I Johans samarbete med Ericsson låg fokus på ”just in time learning”. Tanken var att anställda skulle kunna utnyttja även fem minuters paus för att lära något nytt. Johan visade en film från 2000 som illustrerade hur man då tänkte när det gäller M-learning. Johan hänvisade till Bo Dahlbom som var hans handledare vid doktorsavhandlingen – Att vi idag använder utbildningsmodeller för ett förgånget samhälle – självhushållet! Skolan som fabrik för lärande. Tekniken erbjuder mängder av möjligheter för att publicera och samla in och använda innehåll från internet (Flicker, Twitter, mobile phone, iPod, iPhone, YouTube, digitala kameror, bärbara datorer). Mobilt är också hur man genomför sitt lärande. Forskning om lärande är ofta fokuserat på skolan. Inte det lärande som sker i vardagslivet, utanför lärosalen. Forskningen i skolan är fokuserat på lärarna inte på vad studenterna gör och vad de förväntar sig. Det finns dock undantag. Johan visade en kort film (time laps) som visade hur studenten tar med sig tekniken in i och ut ur klassrummet. Vid M-learning har läraren mindre kontroll över vad studenterna gör i sina bärbara datorer. De är ju personliga, mobila, verktyg. Den bärbara datorn hjälper studenten att flytta lärprocessen mellan olika miljöer. Studenten är inte bara nyttjare utan att varje individ skapar sina egna lärobjekt. Intressant fenomen är att vid IT-Universitetet i Göteborg köper studenterna idag genomgående en egen bärbara dator/Lap-Top! Att erbjuda rabatterade priser på Lap-Tops till studenterna är ett förgånget stadium! Liksom alla datasalar! Johan tog upp det hot som bärbara datorer kan utgöra i skolan. Läraren ser klassrummet som sin egen scen där studenterna ska ta till sig information, inte delta med att skapa kunskap. Frågan är snarare hur läraren ska kunna utnyttja den mobila teknik studenterna lyfter in i klassrummet. Johan berättade om en student som själv sände föreläsningar till en kamrat i Thailand. Där kamraten befann sig och studerade alltså på privat skapad distans. Nya verktyg förändrar gamla regler. Frågan är; Lära i lärosalen hjäpt av lärare eller att lära överallt med stöd av tekniken. Mobil teknik sammanför utbildning och arbete. Mobil teknologi integerar teknik och pedagogik. Paradoxalt nog är de gamla datorsalarna idag åter populära eftersom att de utgör goda arbetsrum för bärbara datorer! De öppna samlingsytor som inredningsarkitekterna skapar fungerar inte! Johan visade också hur studenter lokalt med sina Lap-Tops kan skapa samverkan. De öppnar ett lokalt nätverk i rummet mellan sina bärbara datorer med Blue Thooth-teknik. Johan berättade om hur han integrerat mobiltelefoner i lärandet. I det här fallet var uppgiften att hämta material ute på företag. Mobilen blev den naturliga datasamlingsenheten. Värt att reflektera över för framtiden är också det faktum att i U-länder finns mobiler, men inga bärbara datorer. Samt att det idag säljs fler Smart Phones än konventionella mobiltelefoner!

Jörgen Grubbe, Danmark, ordförande i FLUID Flexibel Laerning i Danmark, var dagens sista talare. Jörgen Grubbe talade om erfarenheter M-learning i Danmark. IT och Telestyrelsen i Danmark har initierat många projekt i M-learning. Elva projekt har hitintills genomförts och utvärderats. Projekten var högst olika, här finns rapporten på danska.
Energisparande körning i bus och lastbil. Program i mobiltelefonen som ger instruktioner för energisparande körning. 3 dagars kurs överförd till mobilen. Gav mätbara resultat.
Podcast i gymnasieundervisningen. Egenproduktioner med bild och video skapade av elever som digitala presentationer.
Mobil e-lärande för dyslektiker inom industrin. Programmet fungerar så att en bild tas av en text och mobilen genomför en uppläsning av texten. Fungerar utmärkt!
Podcast sändningar till dator av universitetsföreläsningar. Utfört som enkla inspelningar av föreläsningar.
Interaktiv fortbildning via Smart Phones av vårdpersonal. Nedladdning från dator av lärobjekt. Nästan uteslutande i form av instruktioner.
Flexibiltet för fortbildning av doktorander. Ljudinspelningar i MP3-format från undervisningen. Projektet var inte helt mobilt utan hade mer att göra utbildningen med flexibel, mer som Blended Learning.
Mobilt e-lärande inom cancerbehandling. Browser via internet i mobilen. E-lärande för läkare rörande nyheter i behandlingen.
Mobile fitness insats mot fetma hos ungdomar. Program på mobil samt som sms. Viktkontrollprogram i mobilen och personlig sms coaching! Eleverna smsar vad de äter och får svar från coachen. Pågår efter projekttiden och är en succé. Resultatet är en bestående viktminskning.
E-lärande för läkare i specialistutbildning. Browser via internet. Instruktioner flyttade från böcker och anteckningar.
Kompetensutveckling av parkarbetare. Material i handdator initierat via GPS. Situationsbestämda video-instruktioner i gröna arbetsuppgifter.
När bonden lär med mobilen. Mobilt e-lärade för lantbruket. Podcast (MP3) via netkopplad radio. Information relevant för bonden. Nedladdat på mobilen.
När lärandet blit osynligt är det svårt med betygsättning/certifiering. Ett annat problem idag är kostnaderna för nedladdning i mobilerna. Lärobjekten i projektet är samlade på www.skablet.dk. Dela kunskap med varandra och lära av varandra, speciellt inom vården har fungerat väl i projektet. Att hantera komplicerade situationer, fall baserad utbildning, fungerade också bra. Situationslärande, repetition, egenproduktion är väl fungerande områden för mobilt lärande. Likaså fungerar mobiliteten för informationsinslamling, materialförmedling, att leverera presentationer, vägledning och lässtöd. Mobilt lärande svarar mot behov av kunskap i sammahanget/situationen. Det stöder ett indviduellt lärande. Mobilt lärande fungerar som Peer-lärande. Korta presentationer och miniinstruktioner. Frågesporter för kunskapskontroll inom kursen fungerar bra i mobiltelefoner och Smart Phones. Mobilt lärande möjliggör repetitioner efter elevens behov. Det är också ett fungerande verktyg för dyslektiker! Problem i sammanhanget är brist på tillgänglighet och kunskap hos både elever och lärare för att klara den mobila tekniken. Andra problemområden är; Didaktik, design, verktyg för utveckling, lärarkompetens, samt förankring av mobilt lärande i organisationerna. Mobilt lärande befinner sig i ett tidigt stadium av e-lärande. Det handlar idag mest om distribution av innehåll och väldigt lite om direkt kommunikation! Potentialen som det mobilt lärande besitter kan ännu inte användas fullt ut beroende på avsaknad av standardisering och (billig) anslutning till internet. Det är svårt att nå ett LMS från mobila enheter och copyrightfrågorna kvarstår att lösa. Stor motivation finns dock hos brukarna såväl som hos lärarna. De projekt som inbegrep/aktiverade eleverna var de mest framgångsrika. Målgruppen måste vara förberedda på projektet och den teknologiska infrastrukturen måste vara på plats. Det måste finnas ett behov av e-lärande i organisationen och ett gediget stöd från ledningen. Kompetens från användare och designers måste finnas. Nya projekt samlas nu in för en ny omgång. Mer information om mobilt e-lärande i Danmark finns här.

Jörgen Grubbes avslutande föredragning utgjorde en passande avslutning på två mycket intressanta, givande och inspirerande dagar för oss som deltog. Vi som deltog är alla överens om att vi måste ta tag i utvecklingen av skola och högre utbildning så att Sverige inte ohjälpligt hamnar i bakvattnet. Dessvärre finns inget stöd från regeringshåll. Där vill man desperat hålla kvar vid den förgångna lärosals fokuserade undervisningsformen. Där lärare förmedlar kunskap. Där eleverna inte är delaktiga i skapandet av kunskap. Där dessvärre företagen efterfrågar egenskaper som eleverna genom kommunikationsformen, passivt närvarande i lärosalar, inte skapar den kunskap som behövs. Kommunikationsförmåga, kunna värdera och filtrera information, kunna söka på ett effektivt sätt information, kunna samarbeta/samverka på distans, vara skapande och tillägna sig en entreprenöriell attityd. Håll utkik efter nästa konferens NU 2010.se och vad som VKF planerar.

Lars-Göran i söndagen.

Sverds höstkonferens förmiddagen 7 oktober

Dag två. Onsdagen den 7 oktober håller vi till ute i verkligheten, på Åsö Gymnasium, Blekingegatan 55. Efter gårdagens jubileumsmiddag var det skönt med en någorlunda sen start. Vi började klockan nio. Idag är det den internationella dagen. Föreläsare från Island, Norge, Danmark och Estland ska leverera sina föredrag.

Första talare ut i onsdagen var Jyri Lossenko från Estland. Jyri Lossenko arbetar vid Estonian Information Technology Foundation. Verksamheten är en stiftelse grundad av den Estniska regeringen, Tartu University, Tallinn Technical University, Eesti Telecom, Association of Estonian Information Technology samt ett antal telecomföretag. Föredragets rubrik var National Cooperation Model for e-Learning. Jyri började med att berätta om Tiger Leap Foundation. Skapat 1996 för att bygga en infrastruktur för bredband och sprida grundläggande datorkunskap i Estniska grundskolor. Han framhöll likheten, ett stort lokalt ansvar, med den Estniska modellen och våra Nordiska länder. Tigersprångets andra fas inträffade 2001-2005. Då var utbildning av lärare, fortsatt utveckling av infrastrukturen och stöd till skolor i fokus. Resultatet blev en dator per 15-20 studenter och samtliga skolor fick tillgång till bredband. När Jury kom in i projektet slog det honom att det fanns mängder med små, individuella projekt. Ofta drivna av en lärares personliga mål snarare än gemensamma behov. Ett resultat av den ”bottom up”-process som dittills präglat hela Tiger Leap-projektet. En central e-learning policy från regeringshåll saknades. Idag har man en regeringspolicy för e-learning. Jyri noterade att säreget nog användes datorer i Estniska skolor bara för administrativa uppgifter, plus att skriva Word-dokument. Påminner skrämmande väl om e-mognaden i Sverige idag!. 2003 hade man nått 59000 (95%) av alla studenter och fått dem att samverka inom e-University konsortiet. Staten kan inte diktera strategisk användning av ICT, instutitionerna är autonoma. Men, stiftelsen stöder uppbyggnad av ICT kapaciteten. Support och utbildning är centrala arbetsuppgifter. Stiftelsen har byggt en portal för e-learning som innehåller lärobjekt och andra hjälpmedel för lärare. På så sätt är de flesta kurser åtkomliga för alla. Nu vill man utveckla kurserna så de blir mer flexibla och får högre kvalité. Stiftelsen stöder i sitt arbete lokala lärcentrum. Projektet gör det möjligt för Estland att kunna konkurrera med andra utländska lärosäten. Stiftelsen får sitt största kapital från EU- och ESF-fonder (79%), staten bidrar med 17% till verksamheten. Centralt för stiftelsen arbete är att driva utbildning av lärare. Tre grundläggande kurser, 17 kurser på tillämpad nivå och fyra kurser på avancerad nivå pågår just nu. Stiftelsen sammanställer kurserna från Estniska universitet, man skapar inte kurser och undervisar inte. Stiftelsen har från starten för sex år sedan utbildat omkring 3000 lärare. Idag får lärarna en liten ersättning för sina e-studier. Stiftelsen har skapat ett antal multimediacenter för att stötta lärare som önskar göra mer avancerade presentationer. Allt producerat material inom projektet måste finnas tillgängligt för alla (ett i mitt tycke utmärkt sätt för att få slut på käbblet om upphovsmannarätt i Web 2.0 världen!). I Estland försöker skapa en större öppenhet och attitydförändring för att lärare ska dela med sig av sina lärobjekt. Stiftelsen försöker skapa en kvalitetsmärkning av e-learning kurser. Det gäller dock bara utformningen, inte innehållet. Lärplattformar som används i estland är Moodle plus en egenutvecklad plattform kallad IVA. Man utvecklar Single Sign on system plus enklare system för att betygssättning. Man använder videokonferens med inspelningsmöjlighet. Information om verksamheten sprids via nyhetsbrev, seminarier och konferenser. Det är illa att vi i Sverige saknar en målmedveten e-lärandepolicy likt den som idag finns i Estland.

Sigrún Gunnardóttir tog an efter kaffepaus för att tala om webbkonferenssystem och hur dessa på bästa sätt ska användas. Hon berättade om hur man tog fram en ”kokbok” för webbkonferens. Sigrún gjorde en historisk exposé likt Bo Dahlbom. Första mobiltelefonen dök upp 1924. 1927 togs det första videokonferenssystemet fram och 1973 kom den första mobiltelefonen. Nästa steg är kanske att “teleportera” kursdeltagare som hologram. Sigrún framhöll att webbkonferens ökar i användning. Att hålla kontakt utan att resa gör webbkonferens tilltalande. Hon forsatte sedan med att leverera ett antal tips och tricks som alla kan använda för att göra webbkonferensen bättre, roligare, intressantare och mer givande för alla deltagare. Noggranna förberedelser är som vanligt essentiellt. Att välja bra utrustning och kolla tekinken samt åter kolla tekniken är av största vikt. Den nya varianten av webbkonferens – WEB-based semiNAR (Webinar) kommer mer och mer. Det är en envägsföreläsning, som sådan kan formen även benämnas webcasting. Webbkonferens är till sin natur kollaborativ. Vilka egenskaper ska en bra webbkonferenssystem besitta? Sigrún rekommenderade bättre kameror och bättre utrustning i allmänhet. Även miljön där deltagaren sitter är viktig. Ljus och ljud är viktigt. En bra chattfunktion är viktig för samverkan mellan deltagare. Stöd för presentation av bilder är viktigt liksom hur whiteboarden är utformad. Skärmdelning kan vara av värde för att kunna dela ut information. Röstning och undersökningshjälpmedel finns i vissa system. De hjälper till att göra sändningarna mer intressanta. Att kunna påkalla sin uppmärksamhet, är användbart, men används sällan. Att kunna göra en inspelning är bra funktion. Automatiserade inbjudningar till webbkonferensen är en värdefull finess. Det är viktigt att reflektera över alla parametrar för att välja rätt. Det finns idag drygt 20-tal system på marknaden! Adobe Connect Pro tillhör de sex bästa. Citrix anses vara det bästa systemet. Notera att den här värderingsgraderingen gäller för användning inom företag – inte skolor och lärosäten! Bland problemkällor nämndes brandväggar. Viktigt att hålla rätt på miljöljud, fläktar, ljud från angränsande rum och liknande. Sigrún visade ett par flagranta exempel på vad som kan hända om du inte har kontrollerat allt i förväg. Hon levererade en bra, användbar, checklista för webbkonferens. Viktigt är att utse en moderator för webbkonferensen! Sigrún noterade att i Norden tycks vi vara mindre benägna att delta i diskussioner som deltagare i en webbkonferens. I USA är det motsatsen. 30-50% bör vara i form av föreläsning, resten ska ske kollaborativt. Det kräver planering. Som lärare anser Sigrún att du måste skapa avbrott med interaktiva övningar, två och två tillsammans. Grupparbeten är bra att lägga in. Brainstorming, brainteasers, frågor och svar, be studenterna visa sitt material, fokusera diskussionen, projektbaserade aktiviteter, fallstudier. Till sist kom en fråga från auditoriet; Måste alla se varandra? Sigrún svarade att bilden är avgörande för igenkännadet och kontakten!

Nästa talare före lunchen var en norrman från Sverds systerorganisation, NFF Norsk forbund for fjernundervisning og flexibel utdanning, Thorild Slåtto. Thorild försökte definiera vad e-learning är. Vi är inne i en ny era för hela utbildningssektorn. Det finns ändlösa möjligheter att förbli en student för hela livet. Vi har också tillgång till förstklassiga föreläsningar från de bästa föreläsarna. Thorild framhöll att Google translation fungera väl för att översätta texter. Det ett exempel på det överflöd av nya hjälpmedel för lärande som finns. Många är dessutom gratis. Alla kan vara producenter och publicister idag samt vara interaktiva studenter. Hon berättade att e-learning som begrepp har försvunnit från Norge. Dock används begreppet fortfarande inom företag. Decentraliserad utbildning är ett mer frekvent begrepp i Norge. Thorild beskrev sedan vilka visioner, propositioner, som finns inom utbildningsområdet. Men ingen handlar om e-learning/distanslärande! Endast digital kompetens har definierats och fastställts. En e-elarning stategi saknas i Norge såväl som i Sverige. Även i Norge talar man om en lap-top till varje elev. Faktiskt resultat är dock att ingen e-learning används för tidigare åldrar än 20 år! Yngre elever ska finnas i klassrum. Undantag – samiska barn får utbildning i samiska som distansundervisning. I Norge finns en organisation inom utbildningsdepartementet som kallas NDLA Nasjonal digital learningsarena. Det är ett projekt. Målet för projektet är gymnasieelever. Inom projektet har skapats kurser i ämnena norska, matematik, engelska samt hälsa och vård. De kurserna köps av skolorna. Inga böcker används i kurserna. Intressant fenomen; Föräldrarna är emot att böcker saknas!? Många små, spridda, privata e-learning initiativ finns i Norge. NTNU Norwegian University ocf Science and Technology i Trodheim är på banan med att ha ett antal Open course ware som finns publicerade på iTunesU. Thorild visade exempel från Trondheim. Nästa universitet i iTunesU är Universitetet i Stavanger. I Norge, på Industriskolen, finns internationell svetscertifiering som e-learning! Den kombineras med workshops för certifieringen. Sex moduler på 1700 timmars utbildning. All teoriutbildning sker on line. Utbildningen har finansierats av Norsk industri och Aker Solutions. Svetsutbildningen följer EUs regler om certifiering i samtliga EU-länder. I Norge pågår ett digital initiativ för allmänna bibliotek. Ett första steg mot e-learning i allmänna bibliotek. Avslutningsvis framhöll Thorild att ett nordiskt samarbete skulle kunna vara kostnadseffektivt när det gäller e-learnigresurser. Med tanke på att regeringar har annat att ägna sig åt är organisationer som Sverd och NFF viktiga. Andra viktiga, påtryckande organisationer är; Nordflex, Nordic Network for Adult Learning. Avslutningsvis ställde Sigrún frågan om ett möjligt nordiskt samarbete inom e-learning. Nytillträdde ordföranden i Sverd, Ulf Sandström, framhöll att vi måste ta nordiska initiativ.

Lunch in togs i Åsö gymnasiums elevmatsal. Skönt att komma nära verkligheten.

Besök i Bryssel

EU i Bryssel

EU i Bryssel


23-24 april var jag i Bryssel som styrelsemedlem i SVERD. Vi besökte en regionalt EU-kontor MidSweden Office, EU-parlamentet samt Vinnovas representation i Bryssel. Den här bloggen skulle ha publicerats långt tidigare, men av olika skäl har det dragit ut på tiden.

EU portal i Bryssel

EU portal i Bryssel


Bryssel är i mitt tycke en ful stad. Det stora torget med sin ursprungliga bebyggelse är det enda som har visst upplevelse-/skönhetsvärde. Manneken Pis har jag sett redan 1973, så jag gick runt och letade bra Belgisk choklad. Det finns lika många chokladbutiker som Chocolatieer!

Stora torget

Stora torget


EU-parlamentsbyggnaderna ger mig obehagliga associationer till Mussolinis förortsbygge Eur i Rom. Pampiga, höga portaler som gör att du känner dig liten och obetydlig. En maktens arkitektur.

Sofia Pedersen Mid Sweden Office

Sofia Pedersen Mid Sweden Office

På Mid Sweden Office berättade Sofia Pedersen om den verksamhet som en Svensk region bedriver i Bryssel. Fokus var satt på det Livslånga Lärandet. Inom EU är inget detaljreglerat. Utbildning anses inte överstatlig. Men man vill driva på för att öka kvalité och effektivitet. Skapa ökad rörlighet i utbildningen. Göra det möjligt för Europas medborgare att inhämta ny kunskap i andra miljöer. Man vill öka jämlikhet och skapa aktiva medborgare genom att höja innovationsgrad och kreativitet på alla nivåer i utbildning och yrkesträning. Inom EU ska partnerskapet mellan skola och näringsliv utvecklas. Visst fokus ligger på språkutbildningar och yrkesutbildningen av lärare. Nyckelkompetenser är viktiga. Nya kunskaper för nya arbeten innebär att yrkesutbildningen måste öka. Tyvärr har Sverige nu hamnat efter inom vuxenutbildningen.

EU byggnad

EU byggnad

Till Mid Sweden Office kom Koen Nomden, representant för EACEA The Education, Audiovisual and Culture Agency Executive Agency. EACEA är ansvarig för styrningen av de delar i EU-programmen som berör utbildningsområdet, kultur och det audiovisuella området. Få svenskar är anställda inom EACEA och det är få representanter från Skandinavien som deltar i verksamheten. Erasmus Mundus II programmet 2009-2013 är ett världsomfattande samarbete för att öka mobiliteten inom högre utbildning. Programmet har tre huvuddelar;
– Gemensamma program mellan lärosäten när det gäller master- och doktorandprogram
– Partnerskap med lärosäten utanför EU
– Stödja högre utbildning inom Europeiska lärosäten
Utveckling av program och kurser sker inte inom Erasmus utan inom Life Long Learning-programmet. Här ska man främja mobilitet hos studenterna. Efter som de som studerar i Sverige inte betalar för sin utbildning är det mer besvärligt för Svenska studenter att delta i Eurasmus program. Men det går!
Partnerskap med tredje lands lärosäten för att göra examen. Studenter kan läsa i ett land för att nästa termin flytta till ett annat eller läsa samma kurser parallellt i olika länder. Varje program har sin egen webbsajt.

Koen Nomden berättar om EACEA

Koen Nomden berättar om EACEA


Det finns i år 15 masterkurser och 10 doktorandkurser. KTH och Lund deltar i årets utbud. Oxford och Cambridge deltar inte, de behöver inget EU-stöd! Det av George Soros skapade Central European University, däremot, är mycket aktiv.
EU Bryssel, plenisalen

EU Bryssel, plenisalen

Efter mötet på Mid Sweden Office var det dags att besöka själva EU-parlamentet. Tyvärr befann sig samtliga EU-delegater i Strasbourg den här veckan. Men vi fick i alla fall se plenisalen i Bryssel. Elegant bygge även om jag upplevde att plenisalen kändes förhållandevis “liten”. Upplevelsen av salen var; Inte så stor som den yttre arkitekturen. Mer åt det “intima” hållet – faktiskt.

Maths Persson Vinnova Bryssel

Maths Persson Vinnova Bryssel

Den 24 april var det dags att besöka Vinnova. Maths Persson tog emot oss och berättade om forskningsstöd inom EU. Vetenskap anses vara en angelägenhet för gemenskapen. Som vanligt, krävs tid för att skriva en ansökan som kan accepteras av EU. Att satsa på forskning är okontroversiellt i Sverige, men mer problematiskt inom EU. Ett mål är att investera i gemensamma anläggningar för forskning. För EU har som mål att bli ledande inom forskning (läs; överträffa USA). Det finns ju 500 miljoner innevånare inom EU. Målet är att få fram banbrytande forskning. Därför satsas stora pengar under lång tid till forskare. Maths framförde att tillämpad forskning ger dock största avkastningen i BNP räknat! Vinnova ska hjälpa forskare och branschorganisationer att hitta projekt genom partnersök och hjälpa till att skriva ansökningar. Nya utlysningstexter publiceras i sommar. Vinnova kan ordna möte med project officer för att skriva en ansökan på bästa sätt.

Bryssel

Bryssel


Brysselhälsningar