Monthly Archives: March 2011

Vår fantastiska elektroniska värld

Nu har den kommit! Produkten som skapar en taktil känsla när du bläddrar i din e-bok! Nu har den första webbTV-serien fått sitt första inslag skapat i iPhone 4 och redigerat på en iPad 2! Uppfinningsrikedomen flödar!

I Japan (var annars) har ett litet gäng påhittiga tekniker tagit fram en enhet som ger användaren av en e-bok den ”sanna analoga bokens taktila känsla vid bläddring”. Om du inte tror mig, titta på den här filmen och läs artikeln.

Det lilla studentdrivna produktionsbolaget Majek Pictures som var först ut med att skapa en App driven TV-serie har nu löpt linan ut. Det senaste avsnittet är redigerat på en iPad 2. Det nya avsnittet i serien ”Goldilocks” inleds med en ”bakomfilm” där produktionsmetoden visas. Det här är, som jag ser det, en mycket spännande utveckling av filmen och TV-serierna. Det öppnar upp för en verkligt demokratisk produktion av rörliga bilder med ljud.helt enkelt för att nu är även massdistributionen av en ”noll-budget produktion” löst! Utan kostnad kan den som så önskar nå en publik runt hela världen. Jag hoppas och ser fram mot en explosionsartad utveckling av berättande i alla former.

Så har Augmented Reality (förstärkt verklighet) nu introducerats i ett slags IRL-spel. I Tyskland har en dramatiserad detektivhistoria blivit mer än en TV-produktion eller film. Företaget heter NBC Universal produktionen “The Witness – The First Movie in the Outernet”. Idén är att publiken ska delta i handlingen! Det hela framställs som ett spel där, om du bor i Berlin, du själv som publik ska delta. Det hela börjar med en film i din smartphone där ett mord visas. Om du väljer att delta i spelet ska du med hjälp av GPS-fuktionen i din smartphone ta dig till första spel-/ledtrådsplatsen i Berlin. Väl på plats håller du upp din smartphone och på bildskärmen får du då se vad som hände tidigare på platsen eller se var ledtrådar finns för att fortsätta spelet. Som en extra spänningsskapande finess blir du, om du misslyckas, skjuten via din smartphone av de ogärningsmän som utfört det första dådet, upprinnelsen till hela spelet. Medge att vår elektroniska värld sakta smälter samman med det vi med alla våra sinnen upplever som den verkliga! Möjligheterna att leka och spela blir ständigt fler.

Förvisso, allt det här innebär ännu fler möjligheter till lärande, informellt såväl som formellt. Det är bara att låta fantasin flöda. Tekniken finns ofta klar att utnyttjas. Förresten, tänk på att det är Earth Hour på lördag, den 26 mars, klockan 20.30 till 21.30. Släck alla belysning och stäng då av alla enegihungriga elektroniska prylar upplev och lev IRL!

Om Twitter i utbildningen och Steve Jobs

Äntligen, en vetenskaplig undersökning av att använda Twitter i högre utbildning. Jag har tidigare i år bloggat om viktiga dokument, The Horizon Report 2011, Högskoleverkets rapport om distansverksamheten vid universitet och högskolor och nu har en undersökning från USA publicerats där författarna värderat vinster med att använda Twitter i utbildningen. Artikeln bär rubriken ”The effect of Twitter on college student engagement and grades” och är skriven av R. Junco vid Lock Haven University USA, G Heibergert vid South Dakota State University USA samt E Loken, The Pennsylvania State University USA.

Det intressanta med undersökningen är att det faktiskt är den första, vetenskapligt rigoröst utförda undersökningen hur en socialt webplattform som Twitter inverkar på lärandet. Undersökningen rör campusstudenter.  I undersökningen har en kontrollgrupp (55 individer) som haft en konventionell campus-undervisning jämförts med studenter som fått använda Twitter som en diskussionsplattform i kursen (70 individer). För genomförandet har akademiskt etablerade metoder och värderingssystem använts. Det gör undersökningen relevant. Två frågor har ställts i undersökningen. Ett; ”What effect does encouraging the use of Twitter for educationally relevant purposes have on student engagement?” samt fråga två; ”What effect does encouraging the use of Twitter for educationally relevant purposes have on grades?”. Inte förvånande är erfarenheterna av Twitter-användningen generellt är goda. Hela rapporten kan du hitta här.

Författarna håller fram fördelar som att studenterna tack vare Twitter-strömmen kan fortsätta en diskussion utanför den timme de träffas fysiskt varje vecka. Studenterna som fick använda Twitter diskuterade begrepp, kurslitteratur, organiserade studiegrupper och hjälpte varandra under de 14 veckor undersökningen och kursen pågick. Av analysen framgår att studenter som av olika skäl inte ville hålla samma tempo som övriga ändå  fångades upp av sina kamrater via Twitterflödet och på så sätt inte hamnade efter i kursen. I författarnas sammanfattning kan läsas;

”This study provides the first piece of controlled experimental evidence that using Twitter in educationally relevant ways can increase student engagement and improve grades, and thus, that social media can be used as an educational tool to help students reach desired college outcomes. We provided evidence to suggest that students and faculty were both highly engaged in the learning process through communication and connections on Twitter. As there is continuing growth in the use of social media by college students and faculty, it is hoped that this study will motivate further controlled studies of Twitter and other social media to evaluate how emerging technologies can be best used in educational settings and to tease out the variance between the effects of the actual technology and of the ‘Web 2.0 mentality.”

I rapporten framhålls även brister i undersökningen. Något som ytterligare bidrar till trovärdigheten. Nu kan invändas att i och med att även lärarna ser och bekräftar studenterna via Twitter upplevs en höjd kvalitén på utbildningen. Studenterna får ”mer tid” med läraren. Jag har själv hypotesen att rätt utnyttjade sociala medier frigör tid för läraren så att varje student kan erbjudas mer lärarledd ”kvalitetstid”. Dessutom pekar många forskare på det faktum att sociala media demokratiserar utbildningen. Eftersom alla har möjlighet att kommunicera med alla och inte minst med läraren.  Använt på rätt sätt kommer Twitter, som många andra sociala media, att höja den av studenten upplevda kvalitén i utbildningen. Det behövs mer forskning i området!

Det finns en intressant artikel i Australasian Journal of Educational Technology 2010 volym 26 nummer 1, av Catherine McLoughlin, Australian Catholic University och Mark J. W. Lee, Charles Sturt University med rubriken ”Personalised and self regulated learning in the Web 2.0 era: International exemplars of innovative pedagogy using social software”. Artikeln avslutas med följande rader, värda att reflektera över;

”All in all, addressing the need to rethink and reposition pedagogy for the new learning landscape of the 21st century calls for the active involvement of students in defining their learning goals and choosing both ICT tools and strategies for learning; it also requires recognition that user and learner generated content has a central place in a curriculum that fosters self regulated learning. There is a fine balance to be achieved in attempting to promote learner control, knowledge creation, agency and autonomy by offering flexible options and choice, whilst offering guidance and structure when needed and adding value to the learning process through personalised, customised and adaptive approaches”.

Förra året lyssnade jag på en biografi i talboksform om Steve Jobs, ”The Second Coming of Steve Jobs” av Alan Deutschman Min förhoppning var att kunna få en insikt i hur det kommer sig att Apple är ett ”slutet” företag. Ytterst ringa information ”läcker” faktiskt ut ur företaget när det gäller nya produkter. Samtliga anställda sluter lojalt upp bakom företaget. Biografin gav mig inga svar. Men den väckte hos  mig misstanken om att Steve Jobs ledarskapsprofil är snarlik en annan företagsledare som lyckats bygga ett multinationellt företag, Ingvar Kamprad. Så har det nu kommit en ny bok om Steve Jobs, den här gången med fokus på just ledarskapet. ”The Steve Jobs Way” av Jay Elliot (tidigare vd inom Apple Computer) och William Simon som ur ett medarbetarperspektiv beskriver Steve Jobs ledarskap. Gissa om min misstanke blir bekräftat av den här boken! På samma sätt som Ingvar Kamprad ägnar sig åt ”Management by Walking Around” gör Jobs detsamma. Likaså är båda företagsledarna nästan sjukligt fokuserade på små detaljer i produkter, tillverkning och marknadsföring, ja i allt som rör företagets verksamhet. Jobs ägnar sig även åt att verkligen se och bekräfta varje medarbetare under sina vandringar runt i verksamheten. Han gör sig tid att stanna och ställa utmanande frågor som ”Vad gör du för att utveckla företaget?” till ”Vad jobbar du med?” följt av ”Vad har du för problem”? Ett svar på den sistnämnda frågan tar Jobs på allvar och sätter sig in i problemet med en uppriktig målsättning att bidra till en lösning. Appleledningen är generösa med gåvor till personal som gjort sig förtjänta av en uppskattning. Ofta delar Steve Jobs själv ut extra förmåner och gåvor. Kanske en av orsakerna till att de anställda känner en stor lojalitet mot företaget och dess vd. I boken är den sammanhållande tesen att det som driver Steve Jobs är inte pengarna och att skapa ett gigantiskt företag utan behovet av att ständigt skapa produkter. Produkter där funktion och användbarhet är huvudmålet. Apple definieras av författarna som ett produktdrivet företag. Ett företag med en “platt organisation” där nya produkter tas fram och produktion sker i arbetsgrupper. Grupper som uppstår för att efter genomfört uppdrag försvinna och ersättas av nya. Anställda vandrar runt mellan olika arbetsgrupper. Steve Jobs själv lär ha sagt att Apple ska ha ett “holistiskt” angreppssätt i produktutveckling och tillverkning. Den stora risken med ett personcentrerat ledarskap är naturligtvis att hela företagets verksamhet bärs upp av en enda individ. I fallet Apple blev den här nackdelen tydlig när iPhone 4 introducerades och det uppdagades att det gick att kortsluta antennerna. Resultat, din iPhone 4 blev helt oanvändbar. Apple höll tyst i veckor innan man reagerade. Att felkonstruktionen kunde släppas genom kan bero på att Steve Jobs under tiden för utvecklingen var sjukledig. Steve Jobs kämpar mot cancer. När Apple skulle ta hand om problemet gjordes det på ett sätt som Steve Jobs beskrivit som; “Det är inte så här vi gör på Apple”. Frågan blir kan Apple överleva utan Steve Jobs? Tydligen har det, ännu, inte gått att finna någon ny sammanhållande gestalt för företaget. Är du intresserad av iLeadership, läs den här boken.

Konsten att välja lärplattform – eller inte

Nu står Högskolan Halmstad inför att välja en ny lärplattform. Utgående från NSHUs gamla rapport har lärare och administratörer på högskolan lämnat sina aktuella synpunkter på de lärplattformar som bedömts intressanta. Jag har tidigare skrivit här i min IKT-blogg om min syn på vad som utgör en bra lärplattform, även om jag tillhör den falang som anser att lärplattformar bör förpassas till historien. Men, det finns en hake och hinder för denna utveckling, det är myndighetsutövandet! ”Någon djävla ordning” måste det vara även på ett lärosätes lärplattform/-ar, för att travestera CH Hermanssons uttalande från 1969-talet.

När det gäller urvalskriterier för en lärplattform måste beslutsfattare ha klart för sig vilket perspektiv som används – användarens eller administratörens eller rent av bådas? NSHUs utvärdering staplade ett otal kriterier som samtliga kunde besvaras med ja eller nej. En mall med ett uteslutande kvantitativt perspektiv. Vad som tyvärr förbises är de kvalitativa egenskaperna. Sannolikt för att de är svåra och framförallt omständliga att undersöka, mäta och redovisa. Men icke desto mindre betydelsefulla. Om en lärplattform, såväl som vilken annan plattform på nätet som helst, ska användas måste den ha ett mervärde för användarna. Mitt ”parad”-exempel är iTunes som nu fått ännu ett tillskott, Mac App Store. Den sistnämnda funktionen är en webbbutik för mjukvaror och andra applikationer till Mac-datorer. Som i fallet iTunes är det inte bara en webbutik, utan en plattform som organiserar och håller rätt på alla mjukvaror i din Appledator. Bekvämt och praktiskt, eftersom ett program köpt och nedladdat från Mac App Store är registrerat där så jag slipper hålla reda på licenskoder för programmet. Uppdateringar kommer annonseras automatiskt till min dator. App Store rationaliserar, som iTunes, min vardag. Jag slipper ägna mig åt att manuellt placera nedladdad musik, talböcker och dataprogram ”på rätt ställe”, jag blir uppmärksammad på uppdateringar, jag får tips om appar, dataprogram, musikgenrer, litteraturgenrer och annat som jag brukar köpa och jag slipper hålla rätt på mängder av licenskoder. Jag kan få kontakt med andra som delar mina intressen. Jag kan prenumerera på podcastsändningar och jag kan söka i iTunesU (university) efter intressanta föreläsningar från andra lärosäten.

Därför bör, enligt min mening, en lärplattform fungera likt aggregeringsplattformar som Netvibes, Delicious, Google Chrome, Instapaper och Diigo. En vanlig webbläsare som Explorer är en form av ointelligent aggregeringsplattform eftersom den registrerar/minns de webbadresser jag besökt utan nämnvärd systematik mer än tiden för besöket. De plattformar jag nämnt här ovan erbjuder överskådlighet och en hel del ”intelligenta” funktioner. Jag väljer själv vad som ska ingå i mitt bibliotek av webbplatser. De utvecklade aggregeringsplattformarna har ”Single Sign-On”-funktion. Som innebär att jag bara behöver använda mitt användarnamn och lösenord för en specifik webbplats en enda gång när jag registrerar den i min aggregeringsplattform. I fortsättningen räcker det med att jag öppnar aggregeringsplattformen så kommer jag åt samtliga mina platser. Jag behöver inte hålla rätt på massor av användarnamn och lösenord längre. Det rationaliserar min vardag. Än högre åtkomlighet får den plattform som accepterar mitt Facebook-, Twitter-konto med användarprofil eller andra populära sociala plattformar för inloggning. Som lärare kan du testa själv att logga in med Facebook-, Twitter-, Yahoo-, Google-konto i gratisversionen av Blackboard (här kan du som lärare ha fem kurser aktiva – gratis!). Jag har i fyra års tid haft svårt att kommunicera denna min önskan till lärplattformsproducenter och i stort sett alla jag talat med. Men nu verkar mitt kommunikationsproblem vara löst!

Jag har blivit bönhörd i min önskan om en aggregerande lärplattform, åtminstone till viss del. BlackBoard och McGraw-Hill har tillsammans tagit fram en applikation till BlackBoards lärplattform som erbjuder tjänster vilka underlättar studenter och lärares vardag. Man har, för att nämna ett exempel, skapat en ”internetbokhandel” inne i lärplattformen. Läraren väljer utifrån sitt ämne och kursmoment lämplig litteratur ur förlagets utbud (i det här fallet från McGraw-Hill) varvid boktiteln på kursplatsen länkas direkt till handelsplatsen där studenten kan välja att köpa litteraturen i bokform, som e-bok eller som talbok. Som en extra ”bonus” kan du som lärare plocka textbitar ur samtliga MacGrawHilll litteraturen för att på så sätt bygga ditt eget kursmaterial! Du behöver inte producera all textmassa själv för varje kurstillfälle och i alla sammanhang. Det är en liten del av den funktionalitet jag efterfrågar i lärplattformar som ska någon möjlighet att lyckas. Nyckelorden är tillgänglighet, funktionalitet och användbarhet för samtliga som på något sätt ska använda plattformen. Att bara fästa sig vid funktioner som kan radas upp och prickas av räcker inte. Även om det finns en handelsplats i en lärplattform så räcker det inte. Det som användaren köper via handelsplatsen måste på ett automatiskt sätt (det här med automatik är centralt!) hanteras så materialet blir automatiskt sorterat och åtkomligt. Även egenproducerat kursmaterial måste hanteras automatiskt av lärplattformen och sökvägarna till önskat dokument vara kort! Allt material som jag samlat på mig i en kurs och/eller program måste vara överblickbart.

Så länge som svenska bokförlag inte satsar helhjärtat på e-böcker kommer det bli svårt att använda svensk kurslitteratur. Som det nu ser ut kommer vi i allt högre utsträckning att tvingas använda, främst, engelskspråkig kurslitteratur. Som jag ser saken är svenska förlag borta om några år. Ersatta av brittiska och USA-baserade förlag plus av författare som är sitt eget förlag och distribuerar egna böcker via Blurb.com, Amazon och liknande handelsplatser uppbyggda som Mac App Store. Författaren säljer sin bok genom handelsplatsen som tar 20 till 30% av priset författaren begär för boken. När det handlar om e-böcker finns inga tryckeri-, distributions- och lagringskostnader. Den som säljer sin litteratur som e-bok kan till fullo utnyttja det fenomen som av ekonomer kallas för ”The Long Tail”. Priset kan sättas lågt eftersom boken kan finnas tillgänglig under många år. Saken blir inte sämre av att en e-bok mycket enkelt kan rättas och kompletteras.

Som jag ser det kan en lärare välja vilken/-a plattform/-ar som helst för sin kommunikation och studenten själv samlar sitt material via RSS-strömmar som trycker upp informationen i egen dator samt genom att själv manuellt söka av nätet. Materialet samlas i en aggregeringsplattform som studenten själv valt. När det gäller grupparbeten blir det enklare eftersom studenterna själva kan välja arbetsmetod och kollaborationsprogram. Förutsatt att resultatet räknas, spelar vägen dit mindre roll. I den här modellen kan studenterna arbeta i Adobe Acrobat 10 eller Google Docs eller en enkel ordbehandlare. Redovisningen kan ske som PowerPoint, KeyNote eller ett MindMap-program. Ingen specifik programvara behöver förutbestämmas utan endast hur arbetet ska genomföras och presenteras. Antingen får studenterna använda lärosätets programlicenser eller väljer gruppen en Open Source-lösning. För arkivering på lärosätet kan de flesta programvaror konverteras till den programvara som lärosätet bestämt ska användas. Även när det gäller rörlig bild med ljud ser framtiden ljusare ut. Först fick Steve Jobs utstå mycken kritik för att Apple vägrar att integrera Adobe Flash i sitt operativ. Istället stöder man det universiella open-source videokodningsformatet H 264. Nu har även Microsoft beslutat att man ska stödja H 264! H 264 är basen för MPEG 4, Adobe Flash och Quick Time. För att nämna några komprimeringsstandards.

Imorgon är det dags för årets VKF-konferens vid Göteborgs Universitet, Pedagogen. Förhoppningsvis kommer en aktiv Twitterström att finnas under #vkf2011. På Facebook finns en VKF-konferens 2011 grupp.