Monthly Archives: February 2011

Två nya, viktiga, dokument

Knappt har år 2011 börjat förrän vi har fått tre viktiga dokument rörande utbildning och internet. Först ut var den rapport som Högskoleverket publicerat rörande distansutbildningen i vårt land. Det dokumentet skrev jag om här i min blogg nyligen.  nu har det kommit ytterligare två. Ett rörande myndigheter och sociala medier och ett rörande  trender i utbildningsvärlden utanför Sverige.

Är du rädd för alla nya sociala medier? Skrämmer Facebook och Twitter dig? Sociala medier kan föra människor samman. De kan snabbt förmedla information från ”gräsrötterna”. Men de kan lika gärna innebära katastrof för den enskilde. Nätmobbning är tyvärr alltför vanligt i barn- och ungdomsgrupper. På gott och ont, vi måste förhålla oss till den här företeelsen. Nu finns till vår hjälp riktlinjer från E-delegationen, version 1.0, 2010-12-30; ”Myndigheters användning av sociala medier” i PDF-format. En nära 80-sidig publikation med mycket text. Dock i en redigering där varje kapitel inleds med en ”grön ruta” som förmedlar i sammanfattning det som behandlas i avsnittet. Något som gör ”Myndigheters användning av sociala medier” lättläst och där du snabbt kan inhämta den viktiga informationen. Riktlinjerna riktar sig i första hand till myndigheter och i andra hand till anställda. Det finns bra information att hämta i publikationen. Inte minst för lärare som måste hålla myndighetsutövandet skiljt från privatlivet. En publikation att läsa och reflektera över.

Varje år publicerar ”trendspanings”-organisationen Educause ”The Horizon Report 2011”, så även i år. Varje år utser skribenterna den/de nära förestående teknikgenombrotten. De kommande årens genombrott samt vad som bedöms bli etablerad teknik om fem år. I år bedöms de ”hetaste” vara mobilt lärande och e-böcker! E-böcker har jag ”tjatat om” länge i min blogg. Jag ser Adobe Acrobat 10 som den mjukvara som verkligen kan bidra till att höja den ”lexivisuella” kvalitén. För att återknyta till de principer Sven Lidman och Inger Rosén innefattade i ordet. Genom att fritt kunna placera in rörlig bild med ljud i en text-/bildmassa ger e-boken nya möjligheter att förmedla information i specifik kontext. Detaljer kan på ett bättre sätt relateras till helheten. I övrigt erbjuder e-böcker bättre sätt för läsaren att göra och systematisera ”rand”-anteckningar och kommentarer. Det är enklare att söka specifika partier/textrader i en e-bok. Problematiseringar av typen, att läsa en bok från en bildskärm tröttar, är aktuella. Personligen är jag skeptisk till hypotesen att bakgrundsbelysta skärmar (vanliga datorskärmar) tröttar mer än skärmar med den teknik som kallas elektroniskt bläck. Själv somnar jag efter 15 minuters (säng-)läsning av en vanlig bok, framställd med traditionell Gutenbergsk teknik. Att läsa en text är i sig en tröttande verksamhet. Däremot kan jag tänka mig att det finns en viss relevans i påståendet att du bör, vid allt bildskärmsarbete oberoende av funktionsprincip för skärmen, var 15 minut (minst) kasta blickarna på en punkt långt bort i horisonten. Kort sagt sitta så att du, genom att enkelt lyfta blicken eller rikta blicken åt ett annat håll, kan se ut genom ett fönster. Att växla mellan närseende och oändlig dito gör att tröttheten inte plötsligt övermannar dig. Fungerar på mig.

Mobiltet är en teknik och metod som inte på långa vägar är utforskad när det gäller lärande. Men den är mycket intressant ur många aspekter. I dagarna har Syddanska lärosäten gått samman och köpt Blackboards mobila lösning. På det sättet hoppas danskarna kunna knyta samman sina sex syddanska campus för att kommunicera utan resor. Personligen är jag övertygad om att ”Smartphones” kommer att bli och redan är ett givet inslag i all lärandeverksamhet. Jag har på resa med stor behållning kunnat följa många webinars via Adobe Connect med min iPhone Connect-App. Det har också gått utmärkt att chatta i Adobe Connect via min iPhone. Nu har även Abilene Christian University publicerat en rapport från två års konsekvent användning av mobilt lärande för campusstudenter. Jag vill rekommendera ett närstudium av den rapporten. Ur rapporten plockar jag följande citat;

The initiative has become a catalyst that forces everyone to rethink learning. We’ve started to consider the learner: how are they going to grow? How are they going to benefit? It’s a great opportunity to strip things down to the basics and rebuild them in a new way. When I see students adopting technology, not just in the classroom but in their everyday lives, I know it’s working. You can’t stuff a classroom into a little device. Because you can’t do traditional things, you are forced, actually, to do things that are innovative. It forces the rethinking of learning. And that’s a good thing.
Dr. Dwayne Harapnuik, Director of Faculty Enrichment at ACU’s Adams Center for Teaching and Learning, and Associate Professor of Education

Dessa rader stämmer mycket väl med den undersökning och analys som Barbara Means, Director, Center for Technology in Learning, SRI International On Demand, gav vid Educausekonferensen 2011 på tema; ”Blended Learning Designs: A Learning Science Perspective”.  Barbara Means med kollegor har samlat in rapporter och avhandlingar om internetförlagt lärande och Blended Learning contra konventionell campusundervisning. I sin analys av rapporter och avhandlingar har Means koncentrerat sig på kvantitativa resultat. Detta fokus förde med sig att av tusentalet rapporter återstod ett hundratal! Många rapporter och avhandlingar föll bort pga. dålig kvalité i genomförandet. Det intressanta resultatet av Means studie är att det inte kan påvisas någon kvatitativ skillnad i  uppfyllelse av lärandemål mellan internetförlagd och campusförlagd undervisning! Men, en påtaglig skillnad förelåg mellan campusförlagd undervisning och undervisning enligt Blended Learningmetod! Fördel – Blended Learning. Mest intressant och tankeväckande anser jag vara Barbara Means reflektion över resultatet. Barbara Means framkastar följande tanke; Antag att skillnaden mellan Blended Learning och campusförlagd undervisning inte står att söka i metodiken och pedagogiken i sig utan i det faktum att den lärare som skapar en kurs enligt Blended Learning-modell tvingas att radikalt bearbeta sin ”gamla” kurs och invanda pedagogik/didaktik. Internetförlagda kurser är oftast (alltid enl. min mening!) campuskurser som fömedlas via internet. Men, när läraren ska bygga en kurs som Blended Learning krävs mer. Resultatet blir bättre eftersom läraren tvingas angripa sitt gamla ämne och pedagogik på nytt.

20 månader med Adobe Connect Pro

När det svenskutvecklade webbkonferenssystemet Marratech köptes av Google var det många lärosäten som stod inför ett bekymmer. Var fanns en ersättare för Marratech? Nu när vi vant oss vid att hålla webbkonferenser. För det handlade mest om konferenser. När det handlade om distanskurser var videokonferensen dominerande. En hake är att videokonferenssystem är dyra i inköp. Videokonferensens största målgrupp är stora företag. Inte fattiga lärosäten. Utvärdering av olika system gjordes av NSHU. Adobe Connect bedömdes som den bästa ersättaren för Marratech. Sunet påbörjade förhandlingar med Adobe. Emellertid drog förhandlingarna ut på tiden. Jag vågade inte vänta för Högskolan Halmstads del eftersom Marratech var ett ofta förekommande hjälpmedel i handledningssammanhang. Jag föreslog inköp av sex licenser och den 15 april 2009 hade högskolan licenserna förmedlade av WeZupport.

Nu har jag drygt tjugo månaders praktiska erfarenheter av Adobe Connect Pro. I stor utsträckning har systemet använts för handledning av studenter som befinner sig på orter långt från Halmstad. Språklärare var tidigt ute med att prova webbkonferens för distansundervisningen. Med tiden har även lärare som tidigare endast förlitat sig på e-post och högskolans lärplattform för kommunikation med distanstudenter börjar pröva webbkonferens som ännu ett hjälpmedel vid handledning och för seminarier på distans. En lärare har även provat en lärplattform (Moodle designad av WeZupport kallad eCampus) med koppling till Adobe Connect integrerad i plattformen. Att integrera webbkonferens i lärplattformen är ovärderligt eftersom de administrativa funktioner som finns i förekommande webbkonferenssystem är minst sagt rudimentära. Det är svårt att rationellt hantera många kurser och många studenter.

En lärare har tagit steget fullt ut och administrerar sin kurs via den befintliga lärplattformen, håller föreläsningar här på Campus samtidigt via Adobe Connect till både lärcentrum och enskilda studenter runt om i landet. Föreläsningarna spelas dessutom in och publiceras på lärplattformen kort efter föreläsningens slut. Det hela har fungera utmärkt. Främst distansstudenterna uppskattar möjligheten att kunna delta i kursen dels som grupp och dels individuellt. Campusstudenterna uppskattar repetitionsmöjligheten. Att kunna delta i en föreläsning även vid sjukdom är uppskattat av studenterna. I några kurser har vi haft en studentgrupp här i Halmstad och en grupp vid Högskolan Skövde. Både video- och webbkonferens har använts. Erfarenheten är i det här fallet att videokonferens upplevs som kvalitativt bättre (säkrare) och mer lättanvänd av studentgrupperna. Kontakt mellan grupper fungerar tydligen mindre väl med Connect. Några få webbimarium har också genomförts via Adobe Connect. Just den här formen av ”broadcasting”, sända ut till individer som var och en sitter vid sin dator, fungerar med Adobe Connect. Att deltagare kan kontakta och ställa frågor till föreläsaren via chatten ger ett mervärde för alla. Jag hoppas på att i nära framtid även kunna få gästföreläsare att delta från andra lärosäten i Sverige samt i andra länder via webkonferens i kurser och programutbildningar.

Tekniskt har Adobe Connect fungerat med smärre bekymmer. WeZupports utmärkta supportorganisation har varit till stor hjälp för att lösa alla upptänkliga bekymmer. Ljudproblem i Windowsmiljön har varit det allt överskuggande bekymret! Den stora fördelen och nackdelen med Adobe Connect är att det är webbaserat. Som användare behöver du inte ladda hem någon klientprogramvara i din egen dator utan det räcker med en etablerad webbläsare. Jag har använt de fyra stora ExplorerFirefox, Safari samt Google Chrome. Samtliga utan minsta problem. Det enda som behövs, förutom webbläsaren, är senaste versionen av Adobe Flash Player. Det bör inte vara något problem eftersom de flesta datorer som levererats från 2008 har Flash Player installerad vid leverans. Om så, mot förmodan, inte skulle vara fallet laddas Flash Player enkelt ner från Adobes hemsida i den egna datorn. Adobe Flash Player är gratis! Det kräver dock i campusmiljön att IT-avdelningen på lärosätet håller Flash Player kontinuerligt uppdaterad! Jag har även använt mig av Adobe Connect-appen till min iPhone med gott resultat. För att kompensera den lilla rutan i iPhone kan jag välja på tre vyer. Antingen chatten eller skrivbordet eller bilder av uppkopplade i rummet. Det går utmärkt för mig att följa Connectsessionerna och göra inlägg på chatten från min iPhone. Ännu saknas, tyvärr, en liknande app för Android. I det operativet får du förlita dig på webläsaren med ack så liten bild till resultat!

Jag har kört Adobe Connect i Windows såväl som i Apple-operativ. Linux har jag tyvärr inte haft tid att värdera. Ubuntuoperativet sägs fungera utan problem. Ett av de allvarligare problemen har under de tjugo månaderna varit ljudet. Främst i Windowsmiljö! För att undvika besvärande ekoeffekter i ljudet måste hörlurar användas. Dessutom är hörlurar med inbygg mikrofon, headset, ett måste om risken för ljudproblem ska minimeras. Tyvärr är det så att många som använder systemet inte tar den här uppmaningen och varningen på allvar. Med bekymmer till följd! Bekymren ökar genom att de webbkameror som säljs på marknaden har inbyggd mikrofon. Kameran med inbyggd mikrofon prioriteras ofta av Windowsmaskinerna. Det ger upphov till ett rumseko som adderas till existerande eko. Använder en deltagare i en Connectsession kameramikrofon och stereohögtalare blir ljudproblemen riktigt grava för samtliga som är uppkopplade. Enda lösningen då är att stänga av samtliga deltagares mikrofoner, utom lärarens. Ett allmänt bekymmer med ljudet är den fördröjning som uppstår i och med att webbläsaren används. Ibland är ljudfördröjningen så stor att synkron kommunikation mellan två deltagare omöjliggörs! Chatten får då bli räddningen.

Alltför ofta måste supportansvarig gå in i uppkopplade datorer och ställa in Windows ljudinställningar så att headsetmikrofonen aktiveras. I Appledatorer existerar inte det här bekymret. Ett annat bekymmer är att om Skype använts innan Connect, startar inte kameran när den aktiveras. Skype lägger exklusivt beslag på kamerafunktionen! Lösningen är att stänga av Skype samt starta om datorn. I skrivande stund har utvecklingen av Windowsoperativet från 32-bit till 64-bit också ställt till med ett övergående bekymmer. I Windows 7 och i senaste uppgraderingen av Vista ingår Explorer 64-bit version. Bekymret är att, när jag skriver den här bloggen, Adobe Flash Player ännu bara finns i 32-bit version. Lösningen är antingen att använda gamla Explorer-versionen (finns i Windows 7) eller ladda hem en utprövningsversion av Adobe Flash 64-bit från Adobes hemsida.

Men när det fungerar, hur är det då att använda Adobe Connect Pro? Jodå, det är en anständigt stabil webbkonferens med rimligt bra bild och ljud. Förutsatt att alla deltagare har en hyfsat snabb bredbandsanslutning och följer instruktionerna hur de ska ställa in sin Connectanslutning. Innebär att använda headset och ställa in ljudet i den egna datorn med hjälp av Audio Set Up Wizard som finns i Adobe Connect-rummet. Gränssnittet i Adobe Connect 7 är inte det bästa. Det har drag av webb 1.0 gränssnitt. Men, de grundläggande funktionerna går att hitta och lära sig. Jag rekommenderar lärare att ha rummen öppna för alla som fått IP-adressen till Adobe Connect-rummet ifråga. Då kan alla komma in i rummet som deltagare – ”Participants”. De kan då bara skriva i chatten och följa bild- och ljudsändningen. Om en lärare vill höra och/eller se anslutna deltagare är det enkelt dela ut en mikrofon eller höja upp önskad deltagare till presentatör – ”Presenter”. Att välja den här modellen gör att du undviker att deltagare vildsint far runt för att ”pröva hur Adobe Connect fungerar”. Som ”Presenters” kan deltagaren flytta runt innehållet på arbetsytan och även ta bort arbetsytor (Pods) samt stänga av ljudet för samtliga och mycket mera. Det kan göra en lärare lätt desperat. Därför, håll alla deltagare i ”kort koppel”!

Chatten i webkonferensen är en utmärkt kommunikationsform. Lärare upptäcker även här, såväl som i fallet med e-brev, att frågor från studenterna blir mer genomtänkta och välformulerade när de skrivs i chatten. Vid många tillfällen utbryter dessutom en parallelldiskussion till föreläsningen via chatten. Informellt lärande sker parallellt med det formella! Intressant situation och som uppskattas av de distansstudenter som kommit in i systemet. Webbkonferenssystemen erbjuder direktinspelning av sändningen och den här funktionen är uppskattad av studenterna. Den risk som framkastats att studenterna då inte deltar i direktsändningen har inte besannats. De flesta studenter går till lärosalen, deltar i direktsändningen och använder inspelningen som ”minnesanteckning”. Den lärare som har studenter här på campus såväl som på distans har heller inte upplevt att intresset att ta sig till föreläsningssalen minskat hos campusstudenterna. Trots att samtliga har tillgång till inspelningarna. Att vara på plats har ett mervärde i sig.

Nu väntar jag på att vi ska få nästa generation, Adobe Connect 8, uppladdad i de sex licenser som Högskolan Halmstad har. Det som skiljer från föregående version är att gränssnittet blivit mer ”samtida”. Vissa funktioner har grupperats om samt flyttat till annan plats. Något som troligen ställer till med omställningsproblem för de som vant sig vid version 7. Som helhet bedömer jag att version 8 är klart bättre och renare i designen. Eftersom vi får uppgraderingen sent hoppas jag att de flesta ”buggar” är upptäckta samt åtgärdade när vi får version 8.

Min förhoppning är nu att vi här i Halmstad på allvar ska kunna utveckla kurser i ”Blended Learning”-modell. Först behöver vi en modern lärplattform, en webb 2.0-lösning som erbjuder koppling till webkonferens, iPad, Smart Phones samt mobiltelefoner. Sedan återstår att få ett större antal lärare att anamma kommunikationssystemen för att utveckla pedagogik och didaktik.