Om kurslitteratur i allmänhet och läsplattor i synnerhet

I nummer 17 2010 av Universitetsläraren finns på sidan 12 en artikel med rubriken ”Kurslitteraturen blir digital men osäkert med vilken teknik”. Artikeln handlar om Sveriges Läromedelsförfattares Förbunds (SLFF) 50-års jubileumskonferens.

Efter att upprördheten över Googles tilltag att försöka digitalisera nästintill all litteratur har inte mycket skrivits om e-böcker här i vårt avlånga land. Trendspanare har mest spekulerat om Apple eller konkurrenterna ska bli det dominerande ”läsplattesystemet”. Få har reflekterat över pedagogiska aspekter. De som gjort så har ofta hamnat i teoretiska spekulationer om bakgrundsbelyst skärm (läs Apple, Android mfl. lösningar med datorursprung) tröttar och är mer svårläst än läsplattor med elektroniskt bläck som likt vanlig tryckt text på papper, använder omgivningens ljus (reflekterar omgivningsljuset så texten kan läsas) för god läsbarhet.

Inte ens Universitetsläraren (att döma av ovan nämnda artikel) har upptäckt att det finns en programvara som heter Adobe Acrobat 10. I artikeln spekuleras om att komplettera texten i e-böcker med DVD, filmer på nätet etc. Men snälla, filmer kan bäddas in i PDF-filer (läs böcker) som skapas med Acrobat 10! Jag har ett par e-böcker där författaren själv är förlag och har designat hela boken själv plus bäddat in illustrativa filmer på sidorna! Filmerna är skapade i (den av Steve Jobs, Apples vd, föraktade) Adobe Flash. PDF-filen med e-boken som har inbäddade Flash-filmer är inte påfallande stor. Systemet i de böcker jag köpt fungerar utmärkt och ger en helt annan dimension i läs-, se- och hörupplevelsen.

I artikeln spekuleras i att man inte vet hur distributionen av framtida kurslitteratur ska lösas. Om man studerar vad som hänt under 2000-talet ifråga om distribution av produkter som kan förvandlas till ettor och nollor – digitaliseras löser marknaden den frågan snabbt. Notera hur stor iTunes blivit som nav för all typ av media som kan digitaliseras. Notera hur Apple byggt sin verksamhet. Notera hur lyckosamma Apple varit och hur snabbt verksamheten växer än idag. Som jag ser det är orsaken tillgänglighet och användbarhet för både producent och konsument. Den kritik som förekommit mot Apple och den affärsmodell som iTunes bygger på har tystnat i takt med att antalet iTunesanvändare ökar exponentionellt.

I motsats till en del tyckare och spekulanter om läsplattans och e-bokens framtid har jag ägnat våren och sommaren åt att själv skapa egna e-böcker. Jag har dels använt Adobe Acrobat 10 och dels ett webbaserad bokproduktionsprogram, Blurb. Blurb erbjuder förutom ett otal lay-out mallar också en iTunes lik säljorganisation. Jag kan alltså själv producera en bok med text och bilder hos Blurb, få hjälp med marknadsföring samt möjlighet att erbjuda boken både som e-bok och ”Print On Demand” (boken kan skrivas ut på plats med speciella bokproducerande skrivare). I Googles litteraturprojekt ingår att bibliotek i USA kan hyra en bokskrivare (jag vill inte kalla den här maskinen för en tryckpress) så bibliotekspersonalen kan skriva ut en bok med hårt omslag, för den som så önskar. Priset för en utskrift sägs hålla sig på nivå som för en stor pocketbok.

När det gäller affärsidén är det som jags er saken Apples iTunes-modell som gäller. I Universitetslärarartikeln spekuleras om ”Spotify”-liknande lösningar. Det tror jag inte alls på. iTunes Store-lösningen är mycket enklare och erbjuder för författaren/upphovet en exakt kontroll över den produkt som marknadsförs. För användaren erbjuder samma tjänst en fullt ut automatiserad katalogisering och bokföring i den egna datorn/läsplattan/Smart Phone. Bekvämt, enkelt, tillgängligt, användbart! Det är svaret, som jag ser det, till varför iTunes Store på få år blivit världsledande.

Det fina med artikeln i Universitetsläraren är att man lyfter fram de mängder av interaktioner som en e-lärobok möjliggör. I texten kan finnas länkar till författaren. Kanske också rent av Adobe Connect-adress så läsaren kan upprätta en synkron eller asynkron kontakt med författaren. Beroende på författarens egen inställning till socialicering på webben. Här finns mycket att utforska, utveckla och producera. I en e-bok går det att förutom filmer och länkar också att lägga in delar som använder en form av förstärkt/förhöjd verklighet (Augmented Reality) för att ge en ny pedagogisk dimension. Abstrakta resonemang och beskrivningar kan konkretiseras på ett helt annat sätt än vi kunnat i tidigare media.

Till sist; En avgörande fråga för den omedelbara framtiden – vem ska utbilda läroboksförfattare i den mångfald av tekniska lösningar som finns idag? Ska SLFF axla den rollen? För att få ekonomi i framtida läroboksprojekt måste författaren vara kreativ. En modell som fungerar för vissa, kreativa, författare är att erbjuda sin bok gratis, men ta betalt för att fungera som handledare, lärare och föreläsare. Jag är övertygad om att förlagsverksamheten som vi känner den idag är borta om ett par år.

Jag var nyligen, under drygt tre veckor i Sydafrika och läste i Cape Times, dagstidning i Kapstaden, en kort artikel om en sydafrikansk ekonom som föreslår för att nå en mer stabil ekonomi måste vi övergå till en mer lokal ekonomi. De stora globala bolagen förstör bara ekonomin för enskilda länder och medborgare. Något att reflektera över. För en trend med e-böcker är att produktionen är lokal men distributionen är global. Eller, om du så vill se det, lokal – den finns bara på nätet!

Leave a Reply

Your email address will not be published. Required fields are marked *