Monthly Archives: October 2010

Tecken i tiden

När Microsoft äntligen släppte Windows Phone 7 reagerade börsen så att Microsoftaktien stod stilla, men Appleaktien gick upp 1%! Det sägs att marknaden alltid har rätt (the Wisdom of Crowds) så det här är väl om något ett tecken i tiden.

Läsplattor
Jag har under lång tid avhållit mig från att skriva och kåsera om företeelsen – läsplattor. Men nu känns det som om tiden är nära nog ”övermogen”. I veckan presenterade Steve Jobs, Apple, ännu en enastående kvartalsrapport för företaget. Kaxigt svarade Jobs på frågan vad företaget ska göra med de miljarder man har i kassan att – ”Vi ska spara för kommande, sämre, tider!”. Det går bra för Apple nu. Om jag får tro analytikern vid Deutsche Bank, Chris Whitmore,  beror framgången till stor del på iPad – läsplattan! Intressant är att iPad verkar inte ha påverkat försäljningen av Apples egna datorer. Däremot tyder analysen på att iPad “drabbat” försäljningen av Notebooks! Whitmore gör i sin analys så att han adderar iPad till Apples försäljning och då visar det sig att Apple säljer flest ”datorer” i USA. Apple har passerat HP och Dell! Men notera, i den här statistiken inkluderas inte Notebooks från HP och Dell! Så helt rättvisande är redovisningen inte. Men resultatet kan trots allt vara ”ett tecken i tiden”.

Bakgrundsbelyst skärm eller ej
En diskussion när det gäller läsplattor är om en bakgrundsbelyst skärm (läs iPad) är mer tröttande än en skärm som reflekterar ljuset som en vanlig tidnings- eller boksida (läs Kindle mfl.). De rapporter och undersökningar jag sett har samtliga brister som gör att det är svårt att dra några definitiva slutsatser. Min hypotes är att om jag är intresserad av texten och den stimulerar mitt intresse spelar skärmprincipen ringa roll. Tråkar texten ut mig somnar jag i alla fall, vare sig det är en bok, tidning eller läsplatta. Bakgrundsbelyst skäm är lättare att använda i svag omgivningsbelysning men ofta värdelös i strålande solsken. En skärm som bygger på reflekterat ljus blir lättare att läsa ju mer ljus som faller på skärmen. En stor hake är dock att reflekterande skärmar inte kan visa färg! För texter med svart-vita illustrationer går det bra med Kindle.

Läsplatta eller Notebook varför inte en vikbar skärm?
Jag tillhör den falang som anser att sk. Notebooks är och förblir en kortlivad företeelse. Antingen har du en läsplatta eller en bärbar dator (Lap Top). Läsplattan är avsedd för att läsa tidningar och böcker, se filmer, skriva enklare texter och svara på e-post. Jag vill dock lägga till ett önskemål om att kunna sända bild och ljud från läsplattan för att kunna delta i webkonferenser (som Adobe Connect eller Citrix). Apple har ju redan Face Time i iPhone och snart i Mac datorerna dock inte i iPad! Men helst önskar jag mig en vikbar skärm till min iPhone (läs: Smartphone). Vikbart tangentbord finns redan och även bildskärmen kan bli hoprullningsbar om jag får döma av Samsungs senaste lösningar för skrivbara skärmar, kallad Graphene (Samsung version). Riktigt högintressant är dock Sonys nya böjbara plastskärm! Av den korta film Sony presenterat verkar skärmen, utförd i OLED-teknik, vara nära produktion. Fortfarande är anslutningen till skärmen den del som tar mest plats och verkar minst flexibel. Det här är, som jag ser det, ett tecken i tiden!

Läsplattans framtid
Just nu ser framgångarna för läsplattan i Apples version, iPad, vara en framgång utan hejd. Apple har sålt mängder av läsplattor och än verkar efterfrågan inte att svikta, snarare öka. Om vi ersätter skolböckerna med e-böcker i läsplatta bör fördelen för eleverna bli, alltid fräscha böcker och utan föregående årskullars anteckningar. Dessutom kan eleverna själva lätt göra alla former av anteckningar i just sina e-böcker i sin egen läsplatta. I vårt avlånga land vägrar förlagen styvnackat att anamma den nya tekniken. Den attityden ger en tredubbel Facit-varning från mig! Att utbildningssfären är intressant tyder ett annat tecken i tiden på – Adobe Acrobat X! Det är en version av Acrobat (kollaborerbar PDF-filsproduktion, Flash-filmer, webkonferens mm.) avsedd för högre utbildning. Här har Adobe packat ihop en del av den egna produktportföljen för att skapa ett portföljsystem för kollaborativt lärande. Naturligtvis kan samtliga Adobe-produkter att enkelt använda i Acrobat X-versionen. Ett liknande system som Acrobat X i en läsplatta känns väldigt rätt för mig.

En av mina favoritförfattare, William Gibson, får står för slutorden: “The future is already here. It’s just not evenly distributed.”

Lars-Göran

NU 2010 ”Dialog för lärande”

Höst

Alltmedan höstens sprakande färger i strålande solsken målade naturen i Frescati, Stockholm, avhölls årets stora inhemska lärandekonferens NU 2010 i Stockholms Universitets lokaler. Aula Magna var huvudlokal där drygt 650 pedagoger, lärare, IKT-tekniker och andra intresserade samlades. Aula Magna, som lokal, gav mig en klar ”déjà vu”-upplevelse. I den stora hörsalen har jag suttit under uppropet inför mina pedagogiska och filmvetenskapliga studier.

Information overflow
Före konferensens startdatum sändes en diger PDF-fil ut med massor av, som jag uppfattade det, intressanta sessioner. Men, dessvärre resulterade det omfattande programmet i en för mig påtaglig ”information overflow”! Jag kunde inte avgöra vad som var av intresse för mig. Konferensen började onsdagen den 13 oktober. Starten var klockan ett, efter lunch. De sedvanliga inledningstalen hölls. Jag kunde notera att Utbildningsdepartementets representant,  statssekreterare Peter Honeth, hade en annan uppfattning om vad vår nytillträdde universitetskansler skulle tala om. Peter Honeth förutsatte att Lars Haikola skulle tala om kvalitet. Något Haikola inte gjorde! Redan här kändes det som om konferensen kunde utmynna i förvrirring och ett ”jasså”! Kommer även Lars Haikola likt Anders Flodström att hamna i konflikt med departementet som tillämpar ämbetsmannastyrning?

Öppningsanförande NU 2010

Intressant utveckling i Norge
Första dagens ”Key-Note” utgjordes av fyra talare i ett avslutande samtal. En bra idé. Den tredje talaren, norrmannen Rune Krumsvik, hade en för mig intressant information från Norge. I Norge har man infört digital kompetanse som grundläggande för både lärare och studenter! Men, eftersom det handlade om ”Key-Note”-inslag fick temat aldrig utvecklas! Det var synd, jag hade önskat höra mer om vad man gör i Norge. Det känns som om våra norska bröder och systrar ligger långt före oss i Sverige! Intressant hade varit att höra hur man i Norge definierat ”digital kompetanse”! Tyvärr blev det, för mig ett ”snedvridet fokus” för konferensen. Mer pedagogiska forskningsrapporter än tillämpning av tankar och idéer.


Konferenstwitter fungerar inte
Under första dagens Key-Note uppmanades alla NU 2010 deltagare att kommunicera via Twitter så att talarna på scenen, i efterföljande rundabordssamtal, kunde ta upp synpunkter från Twitteraktiviteten. Nu fungerade det så att de som satt på scenen vid uppmaning tittade på storbildsskärmen bakom med Twitterflödet. Resultatet blev att rundabordsdeltagarna bara noterade att något pågick i Twitter. Man lyckades inte ta upp något av vad som skedde där. Twitterbilden fungerade blott som ett akvarium. Kul att titta in i! Det är ett tydligt tecken på att vi inte är mogna att använda den nya tekniken. Dialogen för lärande uteblev! Att se och anknyta till ett Twitterflöde i realtid fungerar inte – ännu!

Feedforward och Wisdom of the Crowd
Torsdagens Key Note hölls av Dai Hounsell från University of Edinburgh. Det Dai Hounsell föreslog var att lärare bör inte bara sig ägna åt feedback utan också åt feedforward. Med andra ord inte bara ge studenterna återföring i form av kommentarer i salstentamen/-prov, utan istället begära in pågående arbeten från studenterna och kommentera dessa. Det ger en kvalitativt bättre inlärning. Något jag håller med om. Att vissa sessioners titlar inte stämde framgick av Jan-Olof Gullö, Södertörns Högskola, utmärkta rundbordssamtal på torsdagen under rubriken ”Millenniegenerationens särskilda lärandestrategier”. Av Jan-Olofs inledande berättelse från journalistutbildningen framgick att det lika mycket handlade om ”Wisdom of the Crowd” som om lärandestrategier. Vad det handlade om att lärarna vid journalistutbildningen istället för att på konventionellt sätt, med lektioner lära ut handhavande av tekniken, gav studenterna i uppgift att utföra ett TV-reportage. Tanken var att studenterna själva sökte kunskap om handhavande av tekniska hjälpmedel. Lärarna intog rollen som handledare istället. Det fungerade och gav samma inlärningsresultat. Även om lärandet initialt tog längre tid! Exakt samma erfarenhet, ännu en déjà vu-upplevelse för mig, var att jag från min tid i armén, på 1970-talet, gjort liknande försök. Då i olika former av vapenhantering. Men med samma resultat som Södertörns Högskola redovisade nu, 2010.

Inga e-böcker!
Bland utställarna kunde noteras att ingen visade/erbjöd e-böcker! Sverige är ett U-land när det gäller att utnyttja modern teknik! Ett av skälen till att jag inte bloggat på över ett halvår är att jag ägnat mig åt att göra egna e-böcker. Jag har använt mig av publikationsplattformen Blurb. Ett publiceringshjälpmedel på nätet där jag kan skapa mina egna böcker och om jag så vill, sätta ett pris på min bok och bjuda ut den till försäljning via Blurb. Tekniken är lätt att använda och resultatet blir utmärkt. Jag har också köpt ett antal e-böcker som producerats i Adobe Acrobat 9. Där kan Flash-filmer bäddas in i e-bokssidorna! Med utsökt lexivisuellt resultat. Men tyvärr, inga svenska bokförlag använder ännu teknikens möjligheter. Detta är en tydlig ”Facit”-varning (Facit trodde in i det sista på att mekaniska räknesnurror skulle överleva de elektroniska räknedosorna. Vi vet resultatet!) ! Om förlagen inte snabbt tar till sig den nya tekniken är de borta om något år! Den omställningen innebär att hela infrastrukturen förlagen byggt upp i en handvändning blir redundant! Med arbetslösa grafiker, distributörer, lagerarbetare och bokhandlare som resultat. Omställningen är ofrånkomlig och nödvändig!

NU 2010 på Moderna museet

NU 2010 på Moderna museet

Avsaknad av praktiska tillämpningar
Illasinnade rykten som nådde mig talade om att konferensledningen avvisat ett stort antal ”papers” som handlade om IKT-teknik eftersom de höll ”för låg akademisk nivå”! En del av de sessioner jag bevistade bar tydliga tecken på att vara ofullgångna rapporter från pågående forskning. Ofta framförde talarna att ”- Vi har inte hunnit analysera och bearbeta det insamlade materialet”!`Hur högt är den akademiska nivån då satt? För mig en stor besvikelse och min slutsats och bedömning av NU 2010 blir ”- Mycké snack i liten verkstad”! Detta trots utmärkta lokaler, utmärkt infrastruktur, goda, välkomponerade luncher, utmärkta middagar och arrangemang. Middagar som avhölls dels i Stockholms stadshus dels på Moderna Muséet. Min gode vän och IKT-informatör par excellance, Alastair Creelman, fräste sista konferensdagen att ”- Om NU 2011 får samma innehåll kommer jag inte!”. Jag åker heller inte till en konferens med ett innehåll liknande NU 2010.

Nätverkande – ett skäl för konferenser
Det stora värdet med konferenser av den här arten är det nätverkande vi deltagare kan ägna oss åt. I just det här fallet blev det ”Öppna Torg” i Aula Magnas gallerier som arrangerades under torsdagen ett lyckat inslag. På torget kunde vi äntligen få en betydligt bredare och konkret information om forskningsrön och pågående arbeten. Konferensdeltagarna kunde vandra runt bland ”Poster”-redovisningar som täckte många ämnesområden. Företagarnas och organisationers redovisningar var betydligt mer givande för mig än sessionerna. Här konkretiserades konferensens tema ”dialog för lärande”. I den stora hörsalen kom bara ett fåtal frågvisa till tals (precis som i den dagliga campusundervisningen) medan många fler kunde diskutera och samtala på det Öppna Torget samt i samtal med företagsrepresentanter. På samma demokratiska sätt som sker på nätet i alla sociala plattformar.

Öppet torg NU 2010

Något om Blackboard
Dagarna innan konferensstart fick jag genom mina RSS-prenumerationer information om att Blackboard bedriver en aggressiv produktutveckling. Så på konferensen ägnade jag viss tid åt att få mer information om på vad sätt BlackBoard öppnat sin lärplattform mot Moodle och Sakai. I praktiken innebär det att studenter vid lärosäten som har Moodle, Sakai eller Blackboard kan samarbeta över ”lärplattformarna”! Om det här är ett ”tecken i skyn” är det en mycket bra och efterlängtad utveckling! Till detta kan läggas att Blackboard har en mycket utvecklad applikationspalett för mobilt lärande. Applikationer för samtliga på marknaden befintliga ”Smartphones”. Borde vara något för Sverige eftersom vi har flest Smartphones per innevånare än övriga länder!

Inget störde – inget överraskade
Tyvärr blev det här en medelmåttans konferens (typiskt svenskt?). Inte ens de valda ”Key-Note”-talarna kunde överraska, irritera, störa eller inspirera. Min slutsats är att konferensmodellen, som vi känner den, överlevt sig själv. Dialogen mellan talare och publik uteblev alltför ofta. Endast ett fåtal kom till tals vid sessionerna. Enda gången ett större antal samtal och diskussioner uppstod var på det ”Öppna Torget”. Det behövs en helt ny form för möten! En form som inbjuder till och stödjer nätverkande mellan deltagare och föredragande. Mindre vikt vid sessioner till förmån för ”Öppna Torg” för utbyte av erfarenheter och forskningsrön kan vara en utveckling. En mer demokratisk mötesform efterfrågas av mig.

NU 2010 banderoll

Smartphone för konferenser
Tyvärr var konferenskatalogen alltför tung, omfattande och pretensiös. Varför inte bara leverera den som PDF-fil där vi deltagare kan göra anteckningar och markera intressanta punkter som automatiskt läggs in i agendan i sin egen ”Smartphone”. Som påminner 15 minuter före varje inslag och visar en karta över konferensområdet så jag hittar till rätt lokal. Den här beskrivna tekniken finns idag, vem vågar använda den?

Slutreflektion
Trots all god mat och lysande arrangemang som konferensledningen skapat kunde jag varit den här konferensen förutan. Som konferens gav den mycket ringa ny kunskap och information av den art jag söker. Genom mina RSSprenumerationer på webben och via nätkontakter får jag betydligt bättre och mer aktuella rapporter om forskningsrön än jag kunde inhämta vid NU 2010. För mig hade titel DÅ 2010 passat bättre. Alltför många av de sessioner som hölls var för mig ”obegripliga” och dessutom led av alltför stort inslag av ”rapport från Work in Progress”! Konkreta rapporter och analyser av ”best practice” saknade jag. Min analys blir att sammanslagningen av Netlearning och en allmän högskolepedagogisk konferens är fel. Förutom ett intensivt och givande nätverkande från min sida blev den största behållningen av NU 2010 alla höstens glödande färger i Frescati.

Björkdunge i höstfärger

Lars-Göran Hedström