Monthly Archives: March 2010

Webinar – seminarie på webben

Jag har väntat med att publicera några tankar om användningen av Adobe Connect Pro för att sända ut seminarier till en större grupp än de som befinner sig i den lokal där seminariet hålls. Nu har jag nära ett års erfarenhet av den webbaserade kommunikationsplattformen Adobe Connect Pro och nu känns tiden mogen.

Ursprunget till Adobe Connect Pro är Macromedia Breeze. framtaget som en webbaserad kommunikationsplattform för ett företags interna kommunikation och för företagets fortbildning av medarbetare. När Adobe i december 2005 förvärvade Macromedia döptes verktyget Macromedia Breeze om till Adobe Connect. Att programmet tagits fram för företag avspeglar sig i administrationen av Connect Pro. Det går inte att lägga in studentklasser utan att de med tiden tar en stor plats i det administrativa verktyg som finns i systemet. Jag hoppas att Adobe på sikt kan lösa den här begränsningen. För i övrigt är Adobe Connect Pro, som jag ser det, ett perfekt verktyg för flexibel och distribuerad utbildning. För språklärare är det ett perfekt verktyg, för att handleda studenter på distans är Connect perfekt.
För både lärosäte och studenter är ett webbaserat kommunikationsverktyg ekonomiskt och tekniskt tilltalande. Det enda som behövs, förutom en dator, bredbandsuppkoppling (det går faktiskt ganska ofta att med framgång använda mobilt 3G-bredband!) och en etablerad webbläsare som Explorer, Safari, Firefox eller Google Chrome (som jag anser vara den bästa webbläsaren idag!). Senaste versionen av Adobe Flash-player är nödvändig att ha nedladdad i sin dator. Det programmet är gratis. Det här räcker för att delta i ett webinar. Flash är också ett program skapat av Macromedia som ingick i Adobes övertagande 2005. Flash fick däremot behålla sitt produktnamn.
Om Connect Pro ska utnyttjas till sin fulla potential måste användaren investera i en webbkamera och ett headset. Bärbara datorer har ofta en inbyggd kamera som då behöver bara kompletteras med ett headset. I övriga fall, för att undvika alla inkopplingsproblem, bör en enkel webbkamera utan inbyggd mikrofon väljas och ett headset med USB-anslutning. Det här är speciellt viktigt för den som använder en stationär PC! I PC-världen finns dessvärre en uppsjö ljudinställningar som kan ställa till problem. USB-anslutningen prioriteras alltid vid anslutningen i datorvärlden! Därför ger den mindre anslutningsproblem!
Första frukostmötet som webinarium

Ledarskapsakademins frukostmöte som webinarium

Vi har i Halmstad prövat att använda Adobe Connect Pro för att sprida öppna föreläsningar till fler än de som bor i Halmstad. Det gäller såväl privatpersoner som företag och lärcentrum. Första sändningen blev Ledarskapsakademins frukostseminarium den 18 februari. Vår nydisputerade lärare Jonas Rundquist, lärare vid Sektionen för Ekonomi och Teknik, föreläste om ”Projektledning – För ledare som styr utanför projektet. Är styra och leda projekt samma sak?”.
Jonas Rundquist föreläser i webinariet

Jonas Rundquist

Endast en handfull deltog utanför lokalen ”Faculty Club” på våning 22 här i Halmstad. Men trots fåtalet deltagare kom det frågor från de inloggade via chatten i Connect Pro. Sändningen blev lyckad och en inspelning av frukostseminariet kunde ses via en länk direkt efter seminariets slut. Du kan se och höra seminariet här. Titta gärna in på Ledarskapsakademins hemsida. Det kan dyka upp ett frukostseminarium som intresserar dig!
Högskolan Halmstad är genom undertecknad medlem i Sverd (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning). Sverd håller av tradition varje är ett seminarium kallat ”Under nya hattar” där nydisputerade får berätta om sin avhandling och där auditoriet har möjlighet att ställa frågor. Med åren har det blivit färre och färre som tar sig till den lokal (i Stockholm) som Sverd använt för arrangemanget. I år gjordes därför ett försök med att använda ett av Högskolan Halmstads Adobe Connect Pro-rum för att utveckla seminarieverksamheten ”Under nya hattar” till ett ”Webinar”. Webinar har internationellt blivit allt vanligare. Jag har deltagit i ett otal ”webinars” under förra året. I år har jag redan avverkat sex webinars! Fler blir det!
Anita Mattsson

Skärmavbild från Anita Mattsson "under nya hattar"

Sverds första ”Under nya hattar” som webinar inträffade torsdagen den 11 mars. Anita Mattsson, Högskolan Skövde talade om sin avhandling ”Flexibel utbildning i praktiken. En fallstudie av pedagogiska processer i en distansutbildning med öppen design för samarbetslärande”. Moderator var Eva Fåhraeus. Efter ett litet ljudproblem med Evas anslutning kunde webinariet tio minuter försenat genomföras på ett lyckat sätt. 14 intresserade loggade in i det öppna webinariet. Möjligheten att via chatt ställa frågor till talaren utnyttjades flitigt. Diskussionen blev flitig och deltagarna upplevde webinariet som mycket lyckat. Så lyckat att Sverd kommer att fortsätta verksamheten. Kanske som en permanent företeelse. Nästa webinar inträffar i april på temat – Är lärandet via nätet gränslöst ? Jimmy Jaldemark, Mittuniversitetet, har i sin avhandling studerat kommunikationen i närbaserade utbildningar.Titta in på Sverds hemsida då och då för att hålla dig informerad om vilka intressanta nydisputerade som kommer att dyka upp. Du kan givetvis se inspelningar av genomförda webinarier. Här kan du se och höra Anita Mattson i serien ”under nya hattar”.
Jag har nu drygt årets erfarenhet av Adobe Connect Pro och kan bara konstatera att programmet är förhållandevis stabilt samt fungerar utmärkt för kommunikation och samarbete över internet. Jag lät Sektionen för Ekonomi och Teknik här på högskolan köpa in sex licenser när Marratech köptes upp av Google och lades ned. Eftersom förhandlingarna mellan Sunet och Adobe drog ut på tiden beslöt jag att inköp av licenser var enda sättet garantera våra lärare, som jobbar med distansstudenter, en kommunikationsplattform som dessutom möjliggör inte bara tal och bildkommunikation utan även samarbete på andra sätt. Jag väntar nu på att vi ska kunna utnyttja integrationen med Adobe Acrobat 9. Den kombinationen kan göra lärplattformar snabbt ”redundanta” i den skepnad vi känner dem idag!
Idagarna kommer Adobe Connect Pro att uppdateras till version 7.5. Nu kommer vi äntligen att kunna ladda upp PDF-dokument. Tidigare har baar PowerPoint och Flash-paper. Flashpaper kunnat användas, förutom jpg-bilder. Flash-paper var på sin tid Macromedias försök att förvandla PDF-filer till Flash dito. Vi utlovas också bättre ljudkvalité och framför allt en stabilare ljudåtergivning. En mycket bra utveckling är att jag nu kan se ett webinar i min iPhone eller iPod Touch. Där jag även kan vara aktiv och ställa frågor i chatten. Det är trist att Apple ännu inte accepterar Flash som insticksfil utan bara som en ”app” i iPhone. Du hittar “appen” i Tunes App Store genom att söka på Adobe Acrobat Connect Pro Mobile! Även om Apple har sitt utmärkta QuickTime. Quicktime  så måste man acceptera att Flash är en de facto standard för video på webben! QuickTime är utmärkt för mig som filmare. Det är ett stabilt verktyg för film och videoproduktion med hög kvalité. Helt enkelt för yrkesbruk, som jag ser det.

VKF-konferensen våren 2010

När vi inom VKF planerade vårens konferens var vi alla bekymrade över hur svagt intresse konferenser på tema ”framtidens lärande” rönt under 2009. Nu visade det sig att 148 intresserade anmälde sig. Från lärosäten och lärcentrum samt Västra Götalandsregionen! Uppenbarligen efterfrågas den här sortens konferenser igen! Nu hölls VKF-konferensen vid Göteborgs Universitet, Pedagogen.
Fikamingel innan konferensstarten
VKF konferens våŠren 2010
Gunnar Peterson, Högskolan Väst samt ordförande i VKF, hälsade deltagarna välkomna efter morgonens registrering och fika. Gunnar gav en snabb bakgrund till konferensen som avstamp för förnyat och fördjupat samarbete mellan lärosäten, region, kommuner och lärcentrum. Samt för ett utökat samarbete med övriga lärosäten och med studenter som är intresserade av att utveckla det flexibla lärandet. Under hela konferensen fanns en Twitter-adress upplagd.
Dagens första, key-note speaker, var Elza Dunkels, Umeå Universitet.Tema för hennes föredrag var  ”Digital kompetens – vad kan vi lära oss av ungas lärande?”. Elza framhöll att vi talar lärande i de 21:a århundradet. Elza tog fokus på hur låsta vi är i gamla, invanda tankebanor. Vi fastnar ofta när vi talar om ”det nya lärandet” som vore allt ett ”En till En-projekt”. Vi ställer frågor hur ska skolan bli bättre när det istället handlar om hur ska vi utveckla lärandet? Vi ställer fel frågor!
Lärandemiljöer på nätet är ofta kopior av lärosalar (tänk på produktnamn som Blackboard!). Vi försöker flytta ut skolbyggnaden på nätet (lärosäten har byggt virtuella byggnader med korridorer och lärosalar i Second Life!).
Bild av Elza Dunkels
Elza Dunkels VKF konferensen våren 2010
Begrepp som ”nätets infödda” antyder att det är stora skillnader mellan olika grupper. Men så enklelt är det inte. Inte bara generation utan även kön spelar stor roll för vilken tillgång individen har till tekniken och en plats att föra ut sin röst. Försiktighet påkallades av Elza i talet om generationskillnader. Även om det finns ett kunskapsglapp mellan yngre och äldre. Kunskapen om unga och nätet måste kontextualiseras anser Elza.
Elza Dunkels tog också upp misstaget vi gör i att tala om kvantitet instället för om kvalité i kunskapsområdet. Digital kompetens handlar mer om attityder än om vad vi kan göra med tekniken.
Viktigt att notera är att det nya inte ersätter det gamla, utan båda existerar sida vid sida. Viktigt att vi idag ska försöka se vad som förändras för att förstå hur unga tänker idag. Nästa fundering Elza lyfte fram är värdet av det informella lärandet. Vi har en generation som kan hantera tangentbord utan kurser! Dataspelande unga killar har stora kunskaper i engelska som man tillägnat sig från sitt spelande. Men det informellt lärandet har ännu inte fått ta plats i skolan/lärandet. Det kollektiva lärandet, det gemensamma lärandet i Wikipedia värderas inte. Kanske för att dessa företeelser ligger utanför skolans kontroll. Men bruket av Wikipedia tvingar fram en kritiskt förhållande till kunskapskällor! Tack vare Wikipedia har vi fått ett mer kritiskt förhållande till kunskap.
Till sist tog Elza upp den personliga säkerheten på nätet. Elza hänvisade till sin egen webb för fördjupad diskussion om ungas säkerhet på nätet. Begränsningar och hinder sägs vara till för att skydda de unga från att råka illa ut! Elza hävdade att den argumentationen kan jämföras med argumenten som framfördes för apartheid. Vi måste ha ett kritiskt förhållningssätt i diskussionen om ungas säkerhet på nätet. Digital kompetens är livskunskap och informationsvärdering (Nosa på nätet – en bra barnbok finns här) för att avslöja mediet. ”Livet på nätet” erbjuder inga färdiga kurser – det är en kontinuerlig lärandeprocess. För att se den här vinklingen måste vi kontextualisera kunskapen. Elza inbjöd till personliga diskussioner under lunchen.
Håkan Selg, Uppsala universitet, var dagens andra talare. Tema; ”Nätgenerationen – finns den? Framtidens e-lärande, nya roller för lärare studenter och lärcentra”. Håkan berättade om fördjupade analyser av det digra undersökningsmaterial han samlat in och om en ny artikel rörande ungas nätkunskaper.
Bild av Håkan Selg
Håkan Selg vid vårens VKF konferens
Håkan gjorde en snabb 10 års tillbakablick. Det var Don Tapscott med ”Growing up Digital” och Marc Prensky som myntade uttrycken ”Digital Natives” och ”Digital Immigrants”. Att begreppen haft viss genomträngningskraft i samhället visades av att Håkan fick 18000 träffar på Google för ”Digital Natives” dagen före vår konferens.
Han fortsatte med att definiera former mellan formellt och det nya, informella, lärandet:
Process: Linjär – Parallell
Presentation: Text – Grafik
Struktur: Lärarledd – Upptäcktsbaserad
Ansats: Fakta – Spel
Den nya generationen skiljer sig i att de behärskar IT, har utvecklad simultanförmåga, nätverkar och är otåliga till sin läggning. Utbildningssystemen är dock inte utformade för dagens studenter. Hårddraget kan vi säga att lärarna borde lära av studenterna och inte tvärt om!
Men ovanstående teser saknar såväl empirisk och vetenskaplig substans! Exempel som anförs är sällan representativa för de teser som anförs. De är alltför generaliserande och generationsansatsen leder fel! Vi måste inse att både Tapscott och Prensky är teknikens ambassadörer. Därför betonar de fördelar med kommunikationstekniken och nämner inte nackdelarna och talar heller inte om alternativa lösningar och metoder.
Håkan talade sedan om sin undersökning InternetExplorers – huvudrapporten kom i maj 2009. Han berättade om de faktorer som framkommer i analysen av undersökningen. Håkan skiljer på ”ämnescentrerade” och ”egocentrerade” gemenskaper (två grenar av nätgemenskapen). Uttryckt på annat sätt;
Messengerkulturen – Först kommunikationen sedan innehåll.
Mejlkulturen – först innehåll, sedan kommunikation.
Det här ger upphov till digitala klyftor.
En kort handuppräckning av vilka som använder sociala media i salen gjorde att Håkan bedömde att nätanvändandet börjar mogna! Håkan framhöll att förmågan till multitasking hos ”Digital Natives” ska vi sätta ett stort frågetecken för. Men, tidstoleransen har minskat hos studenterna genom kommunikationsteknikanvändningen. Med individualiseringen faller många ”regler”. Exempelvis att nå alla närsomhelst på dygnet och varsomhelst i geografin! Myten att ungdomar hämningslöst lämnar ut sitt privatliv i sociala sajter stämmer inte alls. Ungdomar använder alias (Nicname) när de agerar på sociala sajter. Ungdomar är alltså inte mindre mindre reflexiva över hur omvärden uppfattar individen. Man har helt enkelt lärt sig att använda tekniken. En annan viktigt slutsats från undersökningen är att heterogeniteten är stor bland IT-användarna, även bland ”Digital natives”!
Stefan Hrastinski från KTH och Uppsala Universitet var tredje talaren. Tema; ”Framtidens utbildning på nätet”. Stefan gav oss några reflektioner.  Han började med frågan – vad är bäst, utbildning i klassrummet eller på nätet? Han framhöll webbsajten No Significant Difference där det finns 355 studier från 1928 till idag som en källa för studiet av förändringar i samhället.
Stefan gav en snabb, historisk, bakgrund till distansundervisningen. Lärplattformar är bra för administrativa syften, men hur är det med lärandet? Diskussionsforum har däremot visat sig bra för lärandet. Nästa steg var virtuella världar. Stefan visade en smått parodisk bild från Second Life, avtarer som somnar i en föreläsningssituation genom overksamhet, precis som i hörsalen! Rollspel fungerar däremot utmärkt i Second Life.
Bild av Stefan Hrastinski
Stefan Hrastinski vid vårens VKF konferens
Frågan är hur vi ska använda vilken teknik var och när? Hur/på vilket sätt lär vi oss via nätet? En kort diskussion uppstod i salen. Stefan summerade den korta diskussionen med slutsatsen – ingen i rummet nämnde lärplattformar!
Stefan visade skärmbilder från några You Tube filmer. Frågan man kan ställa sig är; Hur relevanta är egentligen böcker för lärandet jämfört med Facebook och e-post? Studenter lär sig mer utanför klassrummet än i klassrummet. Hur mycket lärande sker egentligen på lärplattformen? Vi murar in lärandet i skolan. Stefan är kritisk till tanken att lägga in sociala medier i en lärplattform. Tar man in Instant Messenger i lärplattformen blir det inte samma sak. Kommunikationen fungerar inte på samma sätt längre. En annan fråga är – ska studenterna anpassa sig till läraren? Poängen att integrera allt är att studenten själv kan välja vad och när han/hon vill studera eller ägna sig åt socialt liv på nätet. Framtidens utbildning ÄR ”Blended” så det begreppet behövs inte längre! Det har blivit ett naturligt förhållningssätt. Slutledningen är att all utbildning borde vara flexibel.
Men, hur utvecklar vi aktiviteter för lärare som drar nytta av nätet? Vi är dåliga på att ta reda på vad som redan är gjort och som lärare kan utnyttja. Vi är dåliga på att dra nytta av beprövad erfarenhet. Vi borde föra in sjukvårdens begrepp evidens – vad har gjorts? Framtidens utbildning är evidensbaserad. Framtidens utbildning är fritt tillgänglig via nätet. MIT har alla sina kurser på nätet. Givetvis som marknadsföring, men även för att möta ett rättvisekrav – statligt stödd utbildning ska vara tillgänglig för alla medborgare! Ett intressant fenomen i sammanhanget är att den popluläraste kursen från MIT är introduktionen till fysik! Trots att den ligger på iTunesU, inte YouTube. Vi kan inte längre låsa in lärandet. Fråga från audiotoriet – Leder statens belöningssystem till inlåsning? Svaret blev, ja troligen. Vi måste dock ta ställning till att 90% av USAs universitet finns på iTunesU. Men vid svenska lärosäten hindrar jurister lärare att lägga ut material på nätet. Avslutningsvis hänvisade Stefan till sin nya bok, Nätbaserad utbildning – en introduktion.
Anna Bolander, verksamhetsledare vid Campus Lidköping var förmiddagens sista talare. Anna beskrev lärcentrums syn på lärandet. Att leva i en föränderlig värld måste vi ”hänga med”. Frågan är – Vilken roll vill lärcentrum spela i framtiden? Anna berättade om verksamheten vid Campus Lidköping. Hon berättade om hur lärcentrum kan sprida öppna föreläsningar från lärosäten. Dessutom att näringslivskontakterna är viktiga för lärcentrum. Man jobbar via nätverk och gör behovsinventeringar. Just behovsinventeringar måste man bli bättre på anser Anna. Lärcentrum ska skapa tillväxt på bästa sätt i kommunen. Men lärcentrum är mycket olika i organisation och kapacitet.
Bild av Anna Bolander
Anna Bolander vid vårens VKF konferens
Anna fortsatte att reflektera om ”vad påverkar” utvecklingen och arbetet. Hon framhöll vikten av att hålla sig informerad om teknik och vad studenterna önskar samt vad lärosäten kan erbjuda.
Politiska beslut påverka verksamheten i stor utsträckning och kapital och teknik påverkar. Vilka pedagogiska metoder används vid lärcentrum? Det är videokonferens. Nätbaserade eller andra metoder måsta lärcentrum förhålla dig till på ett bra sätt i framtiden. Motivation och vilja är en stor påverkansfaktor. Vad vill lärosäten, politiker och lärcentrum i framtiden? Vilka är studenterna vid lärcentrum i framtiden. Kommer invandrarna att påverka framtiden? Idag är 75% kvinnor, 30-35 år. 48% är nybörjare i högre utbildning! 45% hade inte valt att studera om studiemöjligheten inte funnits nära hemmet.
Lärcentrum en mötesplats för kurskamrater. Där får man hjälp och blir ”sedd”, plus finner en lugn plats för studier med tillgång till den bästa tekniken. Om tentamen är i form av salstenta kan lärcentrum sköta den delen för distansstudenten på orten. Det är dessutom ekonomiskt att bo hemma, det innebär korta resor och lätt att hämta barnen. Framtidens studenter gillar flexibla lösningar.
Lärosäten  når nya målgrupper via lärcentrum (49% som inte skulle ha studerat om inte lärcentrum kunnat erbjuda högre studier på orten!). Lärosäten får en nära kontakt med lokalt näringsliv genom lärcentrum. Lärcentrum genomför också behovsinventeringar som kan ge lärosätet impulser till nya kurser. Lärcentrum kan hjälpa till med rekrytering för lärosätet. Lärcentrum stöder och driver framtidens kompetensutveckling. Man svarar för studie- och yrkesvägledning. Lärcentrum erbjuder en teknik avlastning för lärosätet och distansstudenten. Anna framhöll det sistnämnda som viktigt eftersom teknikmognaden bland studenterna är mycket heterogen.
Lärcentrum ger tillväxt för lokalt näringsliv i kommunen. Men driver kompetensutveckling och ger bofasta utbildning så att människor stannar kvar i kommunen. Anna avslutade med att Lärcentrum har ett stora behov att fylla. Men vad vill lärcentrum? Vad vill studenterna? Vad vill lärosäten göra?
Mingellunch vidtog och 13.30 skedde återsamling i olika spår för diskussion.
Jag satt moderator i spåret ”Student” med 22 deltagare. Övervikt i representation av lärosäten mot lärcentrum.
Tomas Lindroth, Högskolan Väst inledde med att berätta om en kurs han skapat som visar lite att vi lever som vi lär. Tomas driver en etnografisk studie för att fånga vad som karaktäriserar ”LapToping”. Sociala beteende, grupparbeten etc. i klassrummen. Vad sker i dessa sammanhang?
Tomas gav en historik återblick i utvecklingen mot den laptop vi idag ser som ett dagligt verktyg. Han framhöll att studenterna blir alltmer heterogena som grupp. Tomas tror inte heller på begreppet digitala infödingar. Tomas studenter är paradoxalt nog inte vana vid att använda social medier.
Tomas fortsatte med att tala översiktligt om lärarens roll. Han framhöll att det är dyrt att producera material för nätet. En källa för kunskap är att Popular Science har öppnats att hämta teknikfokuserat kunskapsmaterial ur. Han upplever att kurslitteratur blir mer och mer sällsynt. Överflödet finns istället på nätet. Kunskapsinhämtningen blir mer indivdualiserat på nätet.Slutsatsen blir att man som lärare måste skapa en personlig lärsituation för studenten.
I den efterföljande diskussionen framkom behov av enkel tydlig lärplattform för lärcentrumstudenter. Studenter idag använder nätet till informellt lärande. Unga studenter är vara med vana att söka information och fånga kunskap. Formellt lärande är de inte vana vid. Open University ett exempel på hur man når ut till alla medborgare. En ide är att skapa en förkurs i hur det är att läsa på distans som man gjort inom Open University i England.
Bild av Tomas Lindroth
Tomas Lindroth vid vårens VKF konferens
Ett problem är att olika lärosäten använder olika lärplattformar. Dessutom är lärarna ofta inte bekväma med systemen/lärplattformarna. Vi bör komma överens om att inte använda en svår teknik för den stora gruppen distansstudenter. Den bakomliggande tekniken måste vara transparent och informationen måste vara lättillgänglig.
Lärosäten brister i sin information om vad som förväntas av studenten. Kanske för att vi ofta hamnar i diskussioner om administrativa verktyg och inte om innehåll och tillgänglighet.
En poäng med Facebook är att kommunikation och lärande går ut på just – kommunikation. Det är därför viktigt att lära studenterna att använda dialogen i sitt lärande. Vi fastnar åter lätt i tekniken och inte i reflektionen över hur lär vi?
Viktigt är att ge förutsättningar och anpassa utbildningen för individen. En viktigt målgrupp är invandrare. Lärosäten är ofta alltför fokuserade på campusstudenter. De måste förmedla utbildning på många olika sätt och med olika kommunikationsmetoder. Folkhögskolans pedagogik är något för lärosäten att ta till sig blev en uppmaning.
Vi måste fånga in vilken mental inställning studenten har med sig in i studierna vare sig det gäller en kurs eller ett program. Den här problematiken skiljer inte från studier på gymnasial vuxennivå.
Det framhölls att systemet sätter ramar för flexibiliteten. Kraven som myndighetsutövare sätter gränser. Men det hindrar inte att lärosäten måste försöka tänja på gränser för att nå en större flexibilitet.
Bild av auditoriet
Auditoriet vid vårens VKF konferens
Lärcentrumspåret. De tidigare nämnda önskemålen om  större tydlighet från lärosäten vad gäller marknadsföring av kurser kom fram även i den här gruppen. Lärcentrum önskar att få en enda kontakt/ingång till lärosätet.
Lärarspåret. Lärarrollen är viktig och nätlärarollen är komplicerad eftersom nätlärande kräver en annan pedagogik. Många stödfunktioner måste därför till. Andra frågor som måste lösas i närtiden är upphovsrätten. Vi bör öka kunskapen om och användningen av  Creative Commons eftersom det finns mycket kunskap spridd på olika ställen. Hur kan vi dela med oss till andra? Hur säkerställer lärosäten studentens rättssäkerhet? Behövs extra resurser även där?  Terminologin skiljer sig åt mellan leverantör av utbildning (lärosätet) och studenten. Vad är nätpedagogik, vad är distans och vad är flexibelt lärande?
Många frågor återstår att besvara; Hur får vi ett aktivt deltagande i nätkurserna? Hur får vi igång dialogen i nätkurserna? Även i den här gruppen framfördes att lärosäten bör lägga ett folkbildningsperspektiv på utbildningen vad det gäller distanskurser. Kortkurser kan agera ingång till högre studier.
Det är ett stort bekymmer att vi idag inte har någon myndighet som tar tag i de här frågorna om distanslärande i Sverige!
Gunnar Peterson avslutade dagen. VKF har en grannlaga uppgift i att driva den här verksamheten, få lärosäten att samverka med varandra och med lärcentrum för att fånga upp behov och önskemål skapa förutsättningar för kunskapsförmedling. Gunnar uppmanade alla att ta kontakt med oss VKF-medlemmar. Vi ska i dialog försöka utveckla kontakter, inspel och uppslag. Det verkade som om samtliga deltagare var av samma uppfattning. Lärcentrumrörelsen hoppas att den här konferensen är ett första avstamp till ett fördjupat samarbete med alla lärosäten.
Att Göteborgs Universitet skött hela konferensen på ett utmärkt sätt var vi alla överens om!
Om du vill se de olika talarna finns inspelningar tillgängliga på VKF hemsida! Gå dit för att se och lyssna till intressanta talare.
Dessutom hittar du kompletterande text till min blogg skriven av Alastair Creelman här.