Monthly Archives: October 2009

Sverds höstkonferens eftermiddagen 7 oktober

Johan Lundin, informatiker vid Göteborgs Universitet, började efter lunch med att tala om M-learning. Hur studenter själva mobiliserar sin utbildning. Han redovisade delar av sin forskning. Från tiden när han samarbetade med Ericsson till arbeten för Polismyndigheten. Mobilt lärande pågår jämt. Är det uteslutande definierat som instruktioner levererade via mobiltelefon? Eller tillgång till applikationer via mobilen? M-learning är mycket. Johan framhöll att den tekniska utvecklingen är delaktigt i att M-learningbegreppet uppstått och kommit i fokus. Helt enkelt att lära med hjälp av en mobil enhet. M-learning kan erbjuda ”just in time learning” (inom språkundervisningen till exempel). Tidiga definitioner av M-learning är att man använder mobila enheter istället för en stationär dator. Senare har tanken kommit att kunna använda mobila enheter för att hämta in information till klassrummet. Ett konkret exempel vid exkursioner i fågelskådning. Enkelt att sända bild och ljud från naturen in i klassrummet. I Johans samarbete med Ericsson låg fokus på ”just in time learning”. Tanken var att anställda skulle kunna utnyttja även fem minuters paus för att lära något nytt. Johan visade en film från 2000 som illustrerade hur man då tänkte när det gäller M-learning. Johan hänvisade till Bo Dahlbom som var hans handledare vid doktorsavhandlingen – Att vi idag använder utbildningsmodeller för ett förgånget samhälle – självhushållet! Skolan som fabrik för lärande. Tekniken erbjuder mängder av möjligheter för att publicera och samla in och använda innehåll från internet (Flicker, Twitter, mobile phone, iPod, iPhone, YouTube, digitala kameror, bärbara datorer). Mobilt är också hur man genomför sitt lärande. Forskning om lärande är ofta fokuserat på skolan. Inte det lärande som sker i vardagslivet, utanför lärosalen. Forskningen i skolan är fokuserat på lärarna inte på vad studenterna gör och vad de förväntar sig. Det finns dock undantag. Johan visade en kort film (time laps) som visade hur studenten tar med sig tekniken in i och ut ur klassrummet. Vid M-learning har läraren mindre kontroll över vad studenterna gör i sina bärbara datorer. De är ju personliga, mobila, verktyg. Den bärbara datorn hjälper studenten att flytta lärprocessen mellan olika miljöer. Studenten är inte bara nyttjare utan att varje individ skapar sina egna lärobjekt. Intressant fenomen är att vid IT-Universitetet i Göteborg köper studenterna idag genomgående en egen bärbara dator/Lap-Top! Att erbjuda rabatterade priser på Lap-Tops till studenterna är ett förgånget stadium! Liksom alla datasalar! Johan tog upp det hot som bärbara datorer kan utgöra i skolan. Läraren ser klassrummet som sin egen scen där studenterna ska ta till sig information, inte delta med att skapa kunskap. Frågan är snarare hur läraren ska kunna utnyttja den mobila teknik studenterna lyfter in i klassrummet. Johan berättade om en student som själv sände föreläsningar till en kamrat i Thailand. Där kamraten befann sig och studerade alltså på privat skapad distans. Nya verktyg förändrar gamla regler. Frågan är; Lära i lärosalen hjäpt av lärare eller att lära överallt med stöd av tekniken. Mobil teknik sammanför utbildning och arbete. Mobil teknologi integerar teknik och pedagogik. Paradoxalt nog är de gamla datorsalarna idag åter populära eftersom att de utgör goda arbetsrum för bärbara datorer! De öppna samlingsytor som inredningsarkitekterna skapar fungerar inte! Johan visade också hur studenter lokalt med sina Lap-Tops kan skapa samverkan. De öppnar ett lokalt nätverk i rummet mellan sina bärbara datorer med Blue Thooth-teknik. Johan berättade om hur han integrerat mobiltelefoner i lärandet. I det här fallet var uppgiften att hämta material ute på företag. Mobilen blev den naturliga datasamlingsenheten. Värt att reflektera över för framtiden är också det faktum att i U-länder finns mobiler, men inga bärbara datorer. Samt att det idag säljs fler Smart Phones än konventionella mobiltelefoner!

Jörgen Grubbe, Danmark, ordförande i FLUID Flexibel Laerning i Danmark, var dagens sista talare. Jörgen Grubbe talade om erfarenheter M-learning i Danmark. IT och Telestyrelsen i Danmark har initierat många projekt i M-learning. Elva projekt har hitintills genomförts och utvärderats. Projekten var högst olika, här finns rapporten på danska.
Energisparande körning i bus och lastbil. Program i mobiltelefonen som ger instruktioner för energisparande körning. 3 dagars kurs överförd till mobilen. Gav mätbara resultat.
Podcast i gymnasieundervisningen. Egenproduktioner med bild och video skapade av elever som digitala presentationer.
Mobil e-lärande för dyslektiker inom industrin. Programmet fungerar så att en bild tas av en text och mobilen genomför en uppläsning av texten. Fungerar utmärkt!
Podcast sändningar till dator av universitetsföreläsningar. Utfört som enkla inspelningar av föreläsningar.
Interaktiv fortbildning via Smart Phones av vårdpersonal. Nedladdning från dator av lärobjekt. Nästan uteslutande i form av instruktioner.
Flexibiltet för fortbildning av doktorander. Ljudinspelningar i MP3-format från undervisningen. Projektet var inte helt mobilt utan hade mer att göra utbildningen med flexibel, mer som Blended Learning.
Mobilt e-lärande inom cancerbehandling. Browser via internet i mobilen. E-lärande för läkare rörande nyheter i behandlingen.
Mobile fitness insats mot fetma hos ungdomar. Program på mobil samt som sms. Viktkontrollprogram i mobilen och personlig sms coaching! Eleverna smsar vad de äter och får svar från coachen. Pågår efter projekttiden och är en succé. Resultatet är en bestående viktminskning.
E-lärande för läkare i specialistutbildning. Browser via internet. Instruktioner flyttade från böcker och anteckningar.
Kompetensutveckling av parkarbetare. Material i handdator initierat via GPS. Situationsbestämda video-instruktioner i gröna arbetsuppgifter.
När bonden lär med mobilen. Mobilt e-lärade för lantbruket. Podcast (MP3) via netkopplad radio. Information relevant för bonden. Nedladdat på mobilen.
När lärandet blit osynligt är det svårt med betygsättning/certifiering. Ett annat problem idag är kostnaderna för nedladdning i mobilerna. Lärobjekten i projektet är samlade på www.skablet.dk. Dela kunskap med varandra och lära av varandra, speciellt inom vården har fungerat väl i projektet. Att hantera komplicerade situationer, fall baserad utbildning, fungerade också bra. Situationslärande, repetition, egenproduktion är väl fungerande områden för mobilt lärande. Likaså fungerar mobiliteten för informationsinslamling, materialförmedling, att leverera presentationer, vägledning och lässtöd. Mobilt lärande svarar mot behov av kunskap i sammahanget/situationen. Det stöder ett indviduellt lärande. Mobilt lärande fungerar som Peer-lärande. Korta presentationer och miniinstruktioner. Frågesporter för kunskapskontroll inom kursen fungerar bra i mobiltelefoner och Smart Phones. Mobilt lärande möjliggör repetitioner efter elevens behov. Det är också ett fungerande verktyg för dyslektiker! Problem i sammanhanget är brist på tillgänglighet och kunskap hos både elever och lärare för att klara den mobila tekniken. Andra problemområden är; Didaktik, design, verktyg för utveckling, lärarkompetens, samt förankring av mobilt lärande i organisationerna. Mobilt lärande befinner sig i ett tidigt stadium av e-lärande. Det handlar idag mest om distribution av innehåll och väldigt lite om direkt kommunikation! Potentialen som det mobilt lärande besitter kan ännu inte användas fullt ut beroende på avsaknad av standardisering och (billig) anslutning till internet. Det är svårt att nå ett LMS från mobila enheter och copyrightfrågorna kvarstår att lösa. Stor motivation finns dock hos brukarna såväl som hos lärarna. De projekt som inbegrep/aktiverade eleverna var de mest framgångsrika. Målgruppen måste vara förberedda på projektet och den teknologiska infrastrukturen måste vara på plats. Det måste finnas ett behov av e-lärande i organisationen och ett gediget stöd från ledningen. Kompetens från användare och designers måste finnas. Nya projekt samlas nu in för en ny omgång. Mer information om mobilt e-lärande i Danmark finns här.

Jörgen Grubbes avslutande föredragning utgjorde en passande avslutning på två mycket intressanta, givande och inspirerande dagar för oss som deltog. Vi som deltog är alla överens om att vi måste ta tag i utvecklingen av skola och högre utbildning så att Sverige inte ohjälpligt hamnar i bakvattnet. Dessvärre finns inget stöd från regeringshåll. Där vill man desperat hålla kvar vid den förgångna lärosals fokuserade undervisningsformen. Där lärare förmedlar kunskap. Där eleverna inte är delaktiga i skapandet av kunskap. Där dessvärre företagen efterfrågar egenskaper som eleverna genom kommunikationsformen, passivt närvarande i lärosalar, inte skapar den kunskap som behövs. Kommunikationsförmåga, kunna värdera och filtrera information, kunna söka på ett effektivt sätt information, kunna samarbeta/samverka på distans, vara skapande och tillägna sig en entreprenöriell attityd. Håll utkik efter nästa konferens NU 2010.se och vad som VKF planerar.

Lars-Göran i söndagen.

Sverds höstkonferens förmiddagen 7 oktober

Dag två. Onsdagen den 7 oktober håller vi till ute i verkligheten, på Åsö Gymnasium, Blekingegatan 55. Efter gårdagens jubileumsmiddag var det skönt med en någorlunda sen start. Vi började klockan nio. Idag är det den internationella dagen. Föreläsare från Island, Norge, Danmark och Estland ska leverera sina föredrag.

Första talare ut i onsdagen var Jyri Lossenko från Estland. Jyri Lossenko arbetar vid Estonian Information Technology Foundation. Verksamheten är en stiftelse grundad av den Estniska regeringen, Tartu University, Tallinn Technical University, Eesti Telecom, Association of Estonian Information Technology samt ett antal telecomföretag. Föredragets rubrik var National Cooperation Model for e-Learning. Jyri började med att berätta om Tiger Leap Foundation. Skapat 1996 för att bygga en infrastruktur för bredband och sprida grundläggande datorkunskap i Estniska grundskolor. Han framhöll likheten, ett stort lokalt ansvar, med den Estniska modellen och våra Nordiska länder. Tigersprångets andra fas inträffade 2001-2005. Då var utbildning av lärare, fortsatt utveckling av infrastrukturen och stöd till skolor i fokus. Resultatet blev en dator per 15-20 studenter och samtliga skolor fick tillgång till bredband. När Jury kom in i projektet slog det honom att det fanns mängder med små, individuella projekt. Ofta drivna av en lärares personliga mål snarare än gemensamma behov. Ett resultat av den ”bottom up”-process som dittills präglat hela Tiger Leap-projektet. En central e-learning policy från regeringshåll saknades. Idag har man en regeringspolicy för e-learning. Jyri noterade att säreget nog användes datorer i Estniska skolor bara för administrativa uppgifter, plus att skriva Word-dokument. Påminner skrämmande väl om e-mognaden i Sverige idag!. 2003 hade man nått 59000 (95%) av alla studenter och fått dem att samverka inom e-University konsortiet. Staten kan inte diktera strategisk användning av ICT, instutitionerna är autonoma. Men, stiftelsen stöder uppbyggnad av ICT kapaciteten. Support och utbildning är centrala arbetsuppgifter. Stiftelsen har byggt en portal för e-learning som innehåller lärobjekt och andra hjälpmedel för lärare. På så sätt är de flesta kurser åtkomliga för alla. Nu vill man utveckla kurserna så de blir mer flexibla och får högre kvalité. Stiftelsen stöder i sitt arbete lokala lärcentrum. Projektet gör det möjligt för Estland att kunna konkurrera med andra utländska lärosäten. Stiftelsen får sitt största kapital från EU- och ESF-fonder (79%), staten bidrar med 17% till verksamheten. Centralt för stiftelsen arbete är att driva utbildning av lärare. Tre grundläggande kurser, 17 kurser på tillämpad nivå och fyra kurser på avancerad nivå pågår just nu. Stiftelsen sammanställer kurserna från Estniska universitet, man skapar inte kurser och undervisar inte. Stiftelsen har från starten för sex år sedan utbildat omkring 3000 lärare. Idag får lärarna en liten ersättning för sina e-studier. Stiftelsen har skapat ett antal multimediacenter för att stötta lärare som önskar göra mer avancerade presentationer. Allt producerat material inom projektet måste finnas tillgängligt för alla (ett i mitt tycke utmärkt sätt för att få slut på käbblet om upphovsmannarätt i Web 2.0 världen!). I Estland försöker skapa en större öppenhet och attitydförändring för att lärare ska dela med sig av sina lärobjekt. Stiftelsen försöker skapa en kvalitetsmärkning av e-learning kurser. Det gäller dock bara utformningen, inte innehållet. Lärplattformar som används i estland är Moodle plus en egenutvecklad plattform kallad IVA. Man utvecklar Single Sign on system plus enklare system för att betygssättning. Man använder videokonferens med inspelningsmöjlighet. Information om verksamheten sprids via nyhetsbrev, seminarier och konferenser. Det är illa att vi i Sverige saknar en målmedveten e-lärandepolicy likt den som idag finns i Estland.

Sigrún Gunnardóttir tog an efter kaffepaus för att tala om webbkonferenssystem och hur dessa på bästa sätt ska användas. Hon berättade om hur man tog fram en ”kokbok” för webbkonferens. Sigrún gjorde en historisk exposé likt Bo Dahlbom. Första mobiltelefonen dök upp 1924. 1927 togs det första videokonferenssystemet fram och 1973 kom den första mobiltelefonen. Nästa steg är kanske att “teleportera” kursdeltagare som hologram. Sigrún framhöll att webbkonferens ökar i användning. Att hålla kontakt utan att resa gör webbkonferens tilltalande. Hon forsatte sedan med att leverera ett antal tips och tricks som alla kan använda för att göra webbkonferensen bättre, roligare, intressantare och mer givande för alla deltagare. Noggranna förberedelser är som vanligt essentiellt. Att välja bra utrustning och kolla tekinken samt åter kolla tekniken är av största vikt. Den nya varianten av webbkonferens – WEB-based semiNAR (Webinar) kommer mer och mer. Det är en envägsföreläsning, som sådan kan formen även benämnas webcasting. Webbkonferens är till sin natur kollaborativ. Vilka egenskaper ska en bra webbkonferenssystem besitta? Sigrún rekommenderade bättre kameror och bättre utrustning i allmänhet. Även miljön där deltagaren sitter är viktig. Ljus och ljud är viktigt. En bra chattfunktion är viktig för samverkan mellan deltagare. Stöd för presentation av bilder är viktigt liksom hur whiteboarden är utformad. Skärmdelning kan vara av värde för att kunna dela ut information. Röstning och undersökningshjälpmedel finns i vissa system. De hjälper till att göra sändningarna mer intressanta. Att kunna påkalla sin uppmärksamhet, är användbart, men används sällan. Att kunna göra en inspelning är bra funktion. Automatiserade inbjudningar till webbkonferensen är en värdefull finess. Det är viktigt att reflektera över alla parametrar för att välja rätt. Det finns idag drygt 20-tal system på marknaden! Adobe Connect Pro tillhör de sex bästa. Citrix anses vara det bästa systemet. Notera att den här värderingsgraderingen gäller för användning inom företag – inte skolor och lärosäten! Bland problemkällor nämndes brandväggar. Viktigt att hålla rätt på miljöljud, fläktar, ljud från angränsande rum och liknande. Sigrún visade ett par flagranta exempel på vad som kan hända om du inte har kontrollerat allt i förväg. Hon levererade en bra, användbar, checklista för webbkonferens. Viktigt är att utse en moderator för webbkonferensen! Sigrún noterade att i Norden tycks vi vara mindre benägna att delta i diskussioner som deltagare i en webbkonferens. I USA är det motsatsen. 30-50% bör vara i form av föreläsning, resten ska ske kollaborativt. Det kräver planering. Som lärare anser Sigrún att du måste skapa avbrott med interaktiva övningar, två och två tillsammans. Grupparbeten är bra att lägga in. Brainstorming, brainteasers, frågor och svar, be studenterna visa sitt material, fokusera diskussionen, projektbaserade aktiviteter, fallstudier. Till sist kom en fråga från auditoriet; Måste alla se varandra? Sigrún svarade att bilden är avgörande för igenkännadet och kontakten!

Nästa talare före lunchen var en norrman från Sverds systerorganisation, NFF Norsk forbund for fjernundervisning og flexibel utdanning, Thorild Slåtto. Thorild försökte definiera vad e-learning är. Vi är inne i en ny era för hela utbildningssektorn. Det finns ändlösa möjligheter att förbli en student för hela livet. Vi har också tillgång till förstklassiga föreläsningar från de bästa föreläsarna. Thorild framhöll att Google translation fungera väl för att översätta texter. Det ett exempel på det överflöd av nya hjälpmedel för lärande som finns. Många är dessutom gratis. Alla kan vara producenter och publicister idag samt vara interaktiva studenter. Hon berättade att e-learning som begrepp har försvunnit från Norge. Dock används begreppet fortfarande inom företag. Decentraliserad utbildning är ett mer frekvent begrepp i Norge. Thorild beskrev sedan vilka visioner, propositioner, som finns inom utbildningsområdet. Men ingen handlar om e-learning/distanslärande! Endast digital kompetens har definierats och fastställts. En e-elarning stategi saknas i Norge såväl som i Sverige. Även i Norge talar man om en lap-top till varje elev. Faktiskt resultat är dock att ingen e-learning används för tidigare åldrar än 20 år! Yngre elever ska finnas i klassrum. Undantag – samiska barn får utbildning i samiska som distansundervisning. I Norge finns en organisation inom utbildningsdepartementet som kallas NDLA Nasjonal digital learningsarena. Det är ett projekt. Målet för projektet är gymnasieelever. Inom projektet har skapats kurser i ämnena norska, matematik, engelska samt hälsa och vård. De kurserna köps av skolorna. Inga böcker används i kurserna. Intressant fenomen; Föräldrarna är emot att böcker saknas!? Många små, spridda, privata e-learning initiativ finns i Norge. NTNU Norwegian University ocf Science and Technology i Trodheim är på banan med att ha ett antal Open course ware som finns publicerade på iTunesU. Thorild visade exempel från Trondheim. Nästa universitet i iTunesU är Universitetet i Stavanger. I Norge, på Industriskolen, finns internationell svetscertifiering som e-learning! Den kombineras med workshops för certifieringen. Sex moduler på 1700 timmars utbildning. All teoriutbildning sker on line. Utbildningen har finansierats av Norsk industri och Aker Solutions. Svetsutbildningen följer EUs regler om certifiering i samtliga EU-länder. I Norge pågår ett digital initiativ för allmänna bibliotek. Ett första steg mot e-learning i allmänna bibliotek. Avslutningsvis framhöll Thorild att ett nordiskt samarbete skulle kunna vara kostnadseffektivt när det gäller e-learnigresurser. Med tanke på att regeringar har annat att ägna sig åt är organisationer som Sverd och NFF viktiga. Andra viktiga, påtryckande organisationer är; Nordflex, Nordic Network for Adult Learning. Avslutningsvis ställde Sigrún frågan om ett möjligt nordiskt samarbete inom e-learning. Nytillträdde ordföranden i Sverd, Ulf Sandström, framhöll att vi måste ta nordiska initiativ.

Lunch in togs i Åsö gymnasiums elevmatsal. Skönt att komma nära verkligheten.

Höstens SVERD konferens eftermiddagen 6 oktober

Efter lunchen talade Bo Dahlbom, professor vid IT-Universitetet i Göteborg. Han är medlem i vårt svenska IT-råd och har skrivit boken Sveriges framtid, Liber 2007. Bo vill peka på sammanhang i tillvaron. Hur och varför förändring sker kan förklaras. Tre faktorer skapar samhällsförändring.
1. Tekniken. Ökar produktiviteten. Gör det möjligt att skapa artefakter så vi kan bygga om vår värld.
2. Kampen för tillvaron delar vi med alla andra arter på planeten. Tävlandet kräver regler. Vi använder teknik i tävlandet.
3. Vi byter och handlar med varandra. Tjänster, varor och idéer. Det är motorn för samhällsutvecklingen.
Bo Dahlbom tar oss ut på en resa bakåt i tiden, till 1700-talet. Han berättar hur det moderna miraklet skapats. Levnadsnivån i slutet av 1700-talet är densamma som på bronsåldern eller Afrika för 7500 år sedan. Några få har en levnadsstandard som den vi har idag. Sedan 1800-talet har vi fått det 50 gånger bättre! En explosion i Europa. Nu kan vi på en dag höra mer musik än vad en medborgare på 1700-talet kunde uooleva under ett helt liv. Vi lever i överflöd! Vi lever längre och är friskare. Medellivslängden i Europa vid 1700-talet var 30 år. I slutet av 50-talet blir medellivslängden över 70-år. Samtidigt med TVs genombrott! Sambandet mellan innovationer och välstånd och livslängd är värt att studera. För 20 år sedan kom PCn. 10 år sedan kom e-post till kontoren. Vi har haft Internet under 10 år. Hur kommer det att se ut om 10 år? Det är omöjligt att förutse. Men ett är säkert, det ser inte ut som idag. 1800-talet tillhörde Britterna. 1900-talet USA och 2000-talet tillhör Kina konstaterade Bo. Det vi gör måste stämma med resten av världen hävdade Bo. Ett exempel; Samhällets fokus har flyttat från tillverkning till handel idag. Kommersialiseringen kommer att tillta. Det följer av förändringsprocesserna. Internet innebär att många tjänster kommer att läggas på nätet. Tid blir över för handledning och andra sorters tjänster. Internet är ett kunskapsverktyg. Men skolan utbildar för ett industriarbete som inte längre finns kvar! På 1800-talet var samhället ett självhushåll. Kunskapsbehovet var då tillverkningskompetens. Hur mycket av det vi konsumerar idag har vi tillverkat själva? Varför är det viktigt att kunna skriva? Beror det inte på hantverkssamhället? Idag behöver vi överblick. Varför inte låta Kinesiska civilingenjörer räkna, men på våra uppdrag? För att inte bli fast i det förflutna måste vi vara nära det som förändras. Därför måste skolan vara nära samhället! Web 2.0 innebär nätverkande. Det har betydelse för hur innovationer kommer fram. Användare står idag för innovationerna, konsumenterna hittar på. och användarna organiserar sig. Vi får gemenskaper som innoverar. Bo Dahlboms anförande stämmer väl med den slutsats Godelieve Van den Brandes levererade från EUs kartläggning över framtida kompetenser; – Manuellt arbete kommer att ersättas av icke manuellt arbete som kräver andra färdigheter. Problemlösning och analytiska egenskaper samt språkkunskaper och entreprenörskap värderas av yrkeslivet. Vi utbildar i Sverige våra barn och ungdomar för ett samhälle som inte längre finns!

Alastair Creelman, Linneuniversitet, var nästa talare. Han är känd för Sverds medlemmar genom sina Flexspaningar. Alastair talade på tema “Open Learning – Breaking out of the Walled Garden”. Hans PowerPoint bilder finns här. The Walled Garden är ett slutet rum. Privat, intimt där omvärlden inte kan tränga in. Varför ska bara omkring 35 elever/studenter ha tillgång till lärarens information? Varför inte alla? Varför är kursmaterial bara tillgängligt för de fåtal som går kursen? Alastair fortsatte att tala om Open Learning. Begreppet handlar inte om att vi ska lägga ut lärobjekt på nätet. Det är en fråga om hur fort vi hinner göra det! Det finns mänder med metoder för att publicera och erbjuda lärobjekt på nätet. Innehåll, kursmaterial finns överallt. Alltför många lärare skapa idag kursinnehåll som redan finns på nätet. Vad läraren istället kan göra är att skapa sammanhang och filtrerar allt material som redan finns tillgängligt. Vi måste undervisa i hur vi filtrerar information på nätet. Alastair gör en exposé över olika, fria, lärobjekt. MIT har Open Course wear. Vem som helst får använda material från MIT. Det ger MIT goodwill! Open University UK erbjuder mängder av lärobjekt som vem som helst får använda. Men i Sverige låser vi in våra lärobjekt i våra ”trädgårdar”. Alltför få lärare uppmanar sina elever/studenter att gå till MIT och Open University för att samla material som sedan kan diskuteras. Alastair presenterade iTunesU och det enorma material som redan finns tillgängligt. Men, inget Svenskt Universitet finns på iTunesU – ännu! Academic Earth var nästa sajt. Seminarier och föreläsningar finns tillgängligt där. YouTubeEdu är en ny kanal på YouTube. Det är hög kvalité på de filmer som finns där, tillgängliga för användning i den egna kursen. Teatcher Tube är en annan källa att ösa lärobjekt ur. Så finns kollaborativt lärande. Ett “bottom up” rörelse där lärare bjuder varandra lärobjekt på ett filantopiskt sätt. Lustigt nog sker det här i USA. En nation med de mest rigida upphovsmannarättsreglerna. OERCommons, Wikiversity, Wikimedia Commons, Wikibooks källor som det bara är att ösa material ur. Fritt tillgängliga lärresurser möjliggör för alla att ta del av materialet och bidra till det informella lärandet.
Roller för lärosäten är;
Erbjuda struktur och sammanhang.
Examinera studenter.
För läraren är den nya rollen att vara mentor och guide.
Att erbjuda “digital literacy”.
Sverige har gått vägen att låta alla lärosäten skapa sina egna distanskurser. Inte som i andra länder, med specialiserade nätuniversitet som Athabasca University. Kanske har omvärldens metod varit mer framgångsrik. University of the People och P2PU Peer to Peer University. I det sistnämnda nätuniversitetet hjälper och leder studenter varandra genom kurserna! Allt finns tillgängligt. Öppet och gratis. I andra länder erbjuds högre utbildning billigt och effektivt. Det finns kurser öppna för alla. De som betalar får snabbare hjälp av lärarna. University of Regina och University of Manitoba. Det Alastair berättar stämmer med EUs slutsats; – Manuellt arbete kommer att ersättas av icke manuellt arbete som kräver andra färdigheter. Problemlösning och analytiska egenskaper samt språkkunskaper och entreprenörskap värderas av yrkeslivet. Vi utbildar för självhushållssamhället, som inte längre finns. Det Bo Dahlbom, med eftertryck, noterat.

Nästa talare var Ulf Sandström. Nyvald ordförande i Sverd och projektledare för det EU-finansierade projektet E-akademin som utvecklar e-lärande, infrastruktur och digitala lärresurser samt metodutveckling. E-akademin har sitt säte i Härnösand. Temat är innovation och kreativitet. E-akademin började som ett regionalt projekt. Första frågan som ställdes i projektet var; Vad är E-lärande? Ulf vände sig till Nya Zeeland och fann en Digital Strategy. Ulf noterar att vi saknar en ICT-strategi i Sverige! Ett resultat av detta i Sverige är att vi inte använder de lärresurser som finns och som E-akademin erbjuder genom det kursnav man skapat. E-akademin vill skapa en infrasturktur för e-lärade och tillgängliggöra kursmaterial. Ulf påpekade att Svenska lärosäten nu har utmärkta möjligheter att utveckla och forska inom e-lärande. Vem tar utmaningen? Ingen ännu! Inom lärarkåren är det mest språklärare som använder e-lärande. Ulf misstänker (med rätta) att socialisering är viktigare idag med web 2.0. Många lärare använder lärobjekt för att introducera, konkretisera eller summera ett kursmoment. Lärare framför ofta att flexibilteten är den stora fördelen med e-lärande. Studenterna upplever sig mer motiverade och att de når målet snabbare. Hinder som finns är bristen på stöd, tid och rätt utrustning. För framtiden vill studenterna ha mer interaktivitet, ljud och möjlighet att skapa eget material. Gärna korta föreläsningar och instruktionsfilmer. Gärna material som de skapar själva. Återigen, studenterna “lever i en annan tid”. Utbildningen följer mallen från det producerande industrisamhället medan studenterna lever i nuet, det nätverkande tjänstesamhället.

Fil dr Eva Fåhreus talade under rubriken “E-learning Research from Organization and Hardcore Technology to Mobility and Feelings”. Eva Fåhreus fokusområden är datorstött lärande, distanslärande och kollaborativt lärande samt människa-datorinteraktion. Eva berättade om pågående forskning inom området e-lärande. Hon berättade om kommande konferenser som NU 2010, Internetforskning.se, CSCL, mLearn, ICODL. Eva lyfte fram tidskrifter som Per Distans, LearningNet, Digital kompetense för att få information om trender i tiden. Eva fortsatte sedan att redovisa avhandlingar i området e-lärande. De olika presenterade avhandlingarnas titlar kommer att finnas tillgängliga på Sverds hemsida. Eva ser i framtiden att gränsytorna mellan campus utbildning och distansutbildning försvinner. En fördel är att distansutbildning erbjuder flexibilitet i tid och rum. Något som efterfrågas av dagens studenter. Större vikt kommer att läggas vid lärande som en social process. En annan fråga är hur studenter vill få kunskap i kontrast till hur lärare tror att studenter och elever vill få kunskap. Det är svårt få studenter att på djupet diskutera och genomföra grupparbeten. Mer forskning över vilka möjligheter web 2.0 erbjuder behövs och forskning behövs i området när digitala invånare möter lärare utan digital kompetens. Mer forskning behövs i hur vi når nya grupper genom distansundervisning. Teknologi och pedagogiken ska stödja varandra för att skapa nya distansutbildningar. Eva avsluta med att uppmana oss alla till att komma med inspel till forskningsområden för distansutbildningen!

Kjell Näckros, fil dr inom säkerhetsinformatik vid Institutionen för Data- och Systemvetenskap vid Stockholms Universitet, arbetar som lärare och forskare. Hans område är dataspel och digitala media. Kjell ingår i en forskningsgrupp som studerar flexibelt lärande, “Reflex”. Flexibelt lärande kan vara dataspel, wikis, distanslärande och konventionellt lärosalslärande. Kjell konstaterade först att spel inte är svaret på utbildningsfrågorna! Studenter beter sig olika i olika miljöer. Att skapa ett datorspel är krävande och mycket dyrt. Att spela är snarare ett komplement till andra lärandeformer. Forskningen tyder på att den student som är bra i konventionell utbildning vinner inget på att undervisningen sker som dataspel. Möjligen kan spelet ge en högre motivitationsgrad. Inte alla speltyper fungerar för lärande. Krigsspel, där studenterna ska samverka och interagera socialt har visat att en del studenter inte klarar miljön i krigsspelen. Dessutom, spelets natur är att ha roligt! Inte att lära! Kjell kom nu in på begreppet Edutainment. Enkla spel som är byggda för utbildning. De passar för barn. Inte för vuxna och ungdomar. Psykologiskt inträffar också fenomenet att om användaren får information att spelet är för lärande, försvinner intresset för spelet! Seriösa spelprogram för utbildning har funnits en tid. De fyller vissa funktioner, inom vården exemplevis. Simuleringar är ett ofta förekommande inslag i den här kategorin. Inom företagsutbildning har man använt sig av spelmodellen. Kjell avslutade med att visa Second Life. Det finns mycket att utforska inom den webbdistribuerade utbildningen.

Dagen avslutades med prisutdelning för årets Boldic Award Årets pris gick till Norge. Jakob Sletten från Nordiskt Nätverk för Vuxnas Lärande (NVL) delade ut priset. Distanskursen ”Nettspansk” från Universitetet i Bergen vann. Åse Johnsen från Universitetet i Bergen tog emot priset. ”Nettspansk” är flexibelt, distansbaserat och byggt som en ”Blended Learning”-kurs. Programmet riktar sig till lärare som snabbt ska kompetenshöjas. Möjligheten till synkron kommunikation med Adobe Connect är en av framgångsfaktorerna för den utbildningen. Sverds ordförande Erica Sahlin uppmanade oss alla att ta fram tävlingsbidrag till nästa års Boldic Award.

Dagen avslutades med Sverds Jubileumsmiddag, en härlig buffé. Kapell Velocipedes Erik Petersen svarade för den musikaliska underhållningen. Bland annat genom att spela på cykel, bordtennis racket och på en skida! En upplevelse som gav nya insikter i hur musik kan skapas.

Höstens Sverd-konferens förmiddagen den 6 oktober

Jag har inte varit påfallande aktiv i mitt bloggande den senaste tiden. En del beroende på att jag och min Eva varit på vinresa till Italien. Det blev tio härliga och givande dagar i underbart högsommarväder. Jag har blivit expert på ståltankar och vinframställning. Både när det gäller traditionella metoder såväl som senaste High Tech-metoden.

Jag har emellertid under tisdagen den 6 och onsdagen den 7 oktober befunnit mig i Stockholm. På Hornsgatan15 (det gamla kommunförbundshuset), Saturnus konferens där organisationen SVERD, hållit konferensen ”Innovation, kreativitet och e-lärande”. Konferensens tema hade utgångspunkt i faktum att Sverige har ordförandeskapet för EU och tema för det Europeiska året 2009 är ”Innovation och kreativitet”.

Som styrelseledamot inom SVERD var jag delvis ansvarig för dagarnas talare. Det var en speciell konferens eftersom SVERD firar 25 år! Kvällen den 6 oktober kommer jubileet att firas med en jubileumsmiddag. Konferensen har fått ett Internationellt inslag med deltagare från andra länder än Sverige.

Ordförande Erica Sahlin hälsade alla välkomna morgonen den 6 oktober till två spännande, inspirerande dagar på tema ”Innovation, kreativitet och e-lärande”. Erica introducerade dagens första talare.

Första talare var Godelieve van den Brande från från EU-kommissionens generaldirektorat för utbildning och kultur”. Godelieve van den Brande har ägnat senaste tiden åt forskning inom IKT-teknik. Titeln för Godelieves tal var Learning, innovation and ICT. Hon redovisade undersökningar rörande eLearning. Som vanligt används datorer av unga mer än av äldre medborgare. Det förhållandet sätter sin prägel på utbildningen. Slutsatsen är att vi måste satsa mer på datoranvändining inom utbildningssektorn. Speciellt inom det Livslånga Lärandet. Ett mål är att övebrygga skillnaden mellan arbete, lärande och fritid. Sociala nätverk har dramatiskt påverkat ungdomars liv, men inte skolan. ICT (Information and Communication Technologies) måste bäddas in i samtliga lärinstitutioner. OECD fastslår att vi måste fördjupa debatten om teknologi inom utbildningssektorn. Det är bråttom att ”komma i fatt” ungdomsgenerationens ICT-användning för att utnyttja de goda egenskaperna med nya teknologier inom hela utbildningssektorn. Det är lärarna som måste ta till sig den nya teknologin och använda den på ett ansvarsfullt och kritiskt sätt. Det gäller att förbättra lärprocessen i ett holistiskt angreppssätt. STEPS, en första Europiskt studie över hur ICT teknologin används inom grundskolan, visar att ICT används än idag för administrativa åtgärder – inte undervisning! Inom EU pågår kartläggning över vilka kompetenser som kommer att efterfrågas. Manuellt arbete kommer att ersättas av icke manuellt arbete som kräver andra färdigheter. Problemlösning och analytiska egenskaper samt språkkunskaper och entreprenörskap värderas av yrkeslivet.

Andra talare på tisdagen var Bengt Wahlström. Bengt Wahlström, som är civilekonom, framtidsforskare och estradör (författare till boken ”Guide till det virtuella samhället”). Han höll ett intressant föredrag. Det handlade om maktkampen mellan det verkliga livet och det virtuella dito, och hur det virtuella kan ta sig in i utbildningssfären. Web 2.0 har redan förändrat hela vår tillvaro. Open Source, den nya ekonomin, påverkar oss påtagligt. Ett tecken i tiden är att Nokia tar till sig Linux som operativsystem. Enda kostnad idag är kunskap. Tidsandan är öppenhet och samarbete. Makten förskjuts från producent till konsument/användare. Att vara användare är att utveckla det andra ställer till förfogande. Baksidan av Open Source kan sägas vara att misstag begås ständigt, men det är positivt! Synen på kunskap skiljer sig från Encyklopedia Britannica till Wikipedia som är ett pågående dynamiskt förlopp. Den digitala världen exkluderar många. Bengt sammanfattade; Vi har här idag, här i Stockholm, valt att mötas fysiskt. Något som har ett värde i sig. Det öppnar för oväntade dimensioner. Antag att skolan kommer att befinna sig i ”det elektroniska molnet”! Bengt visade här en promotionsvideo för Microsoft Project NATAL (rörelsestyrda spel). Utvecklingen av spel ställer krav på skolan. Lägg därtill det faktum att en Moldavisk popgrupp publicerade 2003 en låt som togs upp av japanska ungdomar. De gjorde sin version av musikvideon, fram till idag ungdomar i USA där nya versioner av låten skapas. Den Moldaviska gruppen har på så sätt fått 32 millioner nerladdningar. Behovet av nyckelkompetenser blir i framtiden tydligare. Skog för ungdomar idag är där man inte alltid har On Line uppkoppling! Värt att problematisera. Bengt visade ”Did You Know”. Ett inslag att reflektera över. Digitala immigranter eller dito infödingar är idag etablerade begrepp. Även Bengt tog upp EUs nyckelkompetenser. De som Godelieve van den Brande visade. Det vikitga för skolan är att lära sig lära. Inte att lära in specifika kunskaper. De digital infödingarna är vana vid att dra ut användbar information från nätet. Föredrar bilder, video framför text. De är vana vid att göra många saker samtidigt som man ”Multitaskar”. De beter sig icke linjärt! Bengt avslutade med att visa Michael Jackson Tribute – Stockholm July 8 2009. Hur man genom nätet kan samla människor på en plats och instruera i förväg vad de ska göra, plus redovisa resultatet. Vi måste hålla en utblick på vad som händer i omvärlden. Det som sker på nätet är inte konsumtion utan skapande, användande. Nätet har grupper som skapare. Där finns kritiker, samlare, deltagare, besökare och inaktiva. Hur hanterar vi det här grupperna inom utbildningssektorn? Bengt sammanfattade att Google för honom är en möjlighet, inte ett hot och RSS är något vi alla borde använda. Använd Google mail och iGoogle, en aggregator som Netvibes för att samla det du anser viktigt att veta. Bengt visade hur du med iGoogle kan personalisera din egen nyhetsbas för att få och värdera information från olika källor. Framtiden är alltid försent! Medicin, prenumerera på Bengts hemsida.

Förmiddagens sista talare var Per Brahm. Per Brahm är vd för Contento och Learnify. Han hjälper andra företag att komma igång med utbildning på nätet. Contendo erbjuder lärobjekt – gratis. För 10 år sedan startades verksamheten i Contendo. Målet var att skapa verktyg för att återanvända lärobjekt. När Nätuniversitetet lades ned har Learnify tagit över verksamheten. Målet är att skapa ett utbyte av lärresurser. Per visade Kunskapsnavet. Hur man där söker och använder de lärresurser som finns i databasen. I Kunskapsnavet finns även Europeiska lärresurser (sök under Melt). Per visade konkret hur man av de lärresurser som finns i Kunskapsnavet kan skapa sitt eget lärobjekt. I Kunskapsnavet finns också en enkel videoinspelningsmöjlighet för att skapa egna, korta videoinslag. DimDim och MSN finns i systemet. Man hoppas på att Kundskapsnavet ska få större spridning. Bland våra svenska lärosäten är Mittuniversitetet en partner Kunskapsnavet. Per uppmanade oss alla att se om vi kan bidra till verksamheten i Kunskapsnavet. Per lade några ord för nätverket Promise. Per Brahm var siste talaren före tisdagens konferenslunch.