Monthly Archives: April 2009

Dialogmöte med lärcentrum

Ibland drar det ut på tiden mellan bloggarna. Jag har i förra veckan besökt Bryssel och EU-parlamentet. Hade planerat att blogga från Bryssel, men bredbandsuppkopplingen jag fick på hotellet var alltför långsam! Men, bättre sent än aldrig, här kommer ännu en blogg.

Lärcentrumrepresentanter i Halmstad

Lärcentrumrepresentanter i Halmstad


Tisdagen den 28 april besökte 29 lärcentrumadministratörer Högskolan Halmstad för att hålla ett dialogmöte om marknadsföring, antagning, genomförande och kvalitetssäkring inom högskolans lärcentrumförlagda kurser.

17 lärcentrum fanns representerade på plats i P-huset. Tre lärcentrum, Mönsterås, Tranås och Västervik deltog via videokonferens. Högskolan representerades av bloggaren som är koordinator för lärcentrumförlagda kurser här i Halmstad, Mats Lindh, studerandeavdelningen, Christel Sjunnesson, Sektionen för Ekonomi och Teknik samt Fredrik Panzio och Johan Lindström, båda från sektionen Hälsa och Samhälle.

Fredrik Panzio och Johan Lindström pratar teknik

Fredrik Panzio och Johan Lindström pratar teknik


Korta anföranden från högskolans ansvariga inom olika områden genererade mängder av frågor från lärcentrumansvariga. Uppenbart är att vi här i Halmstad är på tok för sena med att leverera besked om vilka kurser som ska ges samt kursinnehåll, sändningstider och övriga information. Ett mål är att vi ska integrera lärcentrumförlagda kurser i högskolans ordinarie program- och kursarbete. Den målsättningen berömdes av närvarande lärcentrumadministratörer!

Fredrik Panzio och Johan Lindström berättade om hur vi här på högskolan arbetar med att utbilda lärarna i olika media och vilken hjälp och stöd lärarna får. När det gäller internetförlagda kurser framförde lärcentrum en önskan om att lärarna, när de skapar en internetkurs, på något sätt ska integrera lärcentrum som träffpunkt i kursen. Lärcentrum kan exempelvis hjälpa till med tentamen. Det finns idag omkring 200 lärcentrum i Sverige, så det är ganska lätt för en student på distans att finna “sitt” lärcentrum.

Tre lärcentrum deltog via videokonferens

Tre lärcentrum deltog via videokonferens


En idé som fördes fram var att vi här på högskolan ska skapa en ”styrgrupp” där ett urval av lärcentrumrepresentanter och högskolans sektioner träffas en gång om året för att ta upp kvalitetsfrågor såväl som önskemål om nya kurser.

Ett gemensamt bekymmer är ekonomin. Både för lärcentrum (läs kommunerna) såväl som för lärosäten. Videokonferens kostar eftersom en brygga (en växel) måste hyras in när det är många lärcentrum uppkopplade samtidigt. En lösning är idag att gå över till ett webbkonferenssystem som Adobe Connect Pro. Då får vi acceptera en lägre bildkvalité, men bryggkostnaden undviks.

Samtliga bedömde att dialogmötet var mycket givande och alla hoppades på att återses om ett år. För även om våra lärosäten fyller platserna idag så är den målgrupp som läser via lärcentrum värd att bevara. Det handlar om breddad rekrytering. Där breddningen består i att studenter med mångårigt yrkesarbete, familj och hemmavarande barn ges möjlighet till högre studier. Speciellt i dessa ekonomiskt ansträngda tider är det viktigt att försöka behålla lärcentrum. De är idag och kommer att förbli en resurs för lärosäten vad gäller rekryteringen i framtiden.

I onsdagen

Datorn som läromedel

Utgåvan av Svenska Dagbladet fredagen den 17 april, gjorde mig störd, men inte skakad. På sidorna 6 till 7, i första delen, finns en artikel om friskolan Viktor Rydbergs gymnasium . Ett gymnasium där varje elev arbetar med sin egen dator. Genomsnittet för datortätheten i friskolor är en dator per 4,5 elever. I artikeln konstateras att i kommunala skolor finns ålderstigna datorer i en utsträckning av 6 elever per dator. I de kommunala lärarrummen får tre lärare samsas om en dator. I gymnasiet är datortätheten större, Kommunalt 2,5 elever på en dator och i friskolorna 1,6 elever per dator. Det satsas mer på gymnasiet. Läs mer här.

Naturligtvis har Jan Björklund uttalat sig i SvD 17 april och han konstaterar att sex elever per dator är tillräckligt, eftersom eleverna inte sitter vid datorn hela tiden(!?). När det gäller tillgången av datorer för lärare tycker Björklund att; – En lärares huvuduppgift är ju inte vid datorn, utan i klassrummet (!?). Dessutom levererar han som ”eftersläng”; – Jag har besökt skolor där man har fantastiskt fin utrustning, men där det mest används till att eleverna spelar dataspel. Jag ifrågasätter om investeringen ger det man är ute efter (!?).

Egentligen är jag inte förvånad. Den populistiska och makthavarattityd som Jan Björklund företräder är känd sedan vi människor började kommunicera och organisera oss. I närtiden har nya media alltid mötts av misstro från det etablerade samhället. Sedan Gutenberg har litteraturen sina problem med klåfingriga makthavare som ville styra innehåll och distribution. Litteraturen, teatern, filmen och televisionen censurerades under lång tid. Censur av internet anser många idag vara av nöden. Massmedia anses generellt suspekta. De är spridare av ”farliga” åsikter och information till den stora ”massan”. Dessutom betraktas litteratur, teater, film, television, nätspel som fritidssysselsättning. Fritid, det individen ägnar sig åt utanför arbetet, skolan.

Tanken att datorn är ett läromedel föresvävar inte utbildningsministern. För en lärare är en dator ett bra, lättillgängligt administrativt hjälpmedel, anser jag. Att varje lärare inte har en bärbar dator är förvånande. Datorn, som jag ser det, är en ersättare för lärarens gamla läderväska som innehöll läroböcker, klassliggare, elevarbeten osv. För eleverna är datorn ett läromedel bland alla andra. I första delrapporten från Falkenbergsförsöket ”En till En” redovisas att ”spelbenägenheten” är försummbar hos eleverna! I rapporter från England, Skottland och Sverige berättas att spel kan användas som läromedel! Genom att avdramatisera ”spelandet” med problematisering, analys och skapandet av gemensamma värdegrunder i datorhanteringen verkar icke önskvärt datorspelande kunna hållas borta.

Ett intressant försök med internetanslutna privata elevdatorer pågår i England, Not School. Projektet handlar om ett alternativt sätt att hjälpa elever som hoppat av skolan. De eleverna är behov av mycket stöd och stöd när det passar individen. För att på bästa sätt möta elevernas behov har de tillgång till hjälp dygnet runt! På dagen finns lärare via uppkoppling tillgängliga i England. På natten finns lärarna i Nya Zeeland. En fördel med att vara engelskspråkig. I Sverige finns ett projekt vid Rektorsakademien som är sprunget ur det Engelska försöket, One Eighty. För “vanliga” elever i vårt land kan en så enkel sak som att kunna följa lektionerna hemifrån sjuksängen via datorn i influensatider göra att studieresultatet blir bättre.

Jag ser framför mig de berg av förutfattade åsikter och attityder som jag måste förflytta och förändra för att introducera mobiltelefonen som ett läromedel! Jag tillhör de som är övertygade om att mobilt lärande är nästa paradigmskifte.

Bloggat i måndagen

Intressanta gratisföreläsningar

Gratisföreläsningar på nätet är ibland överraskande informativa och faschinerande. På TED (Technology, Entertainment, Design) såg jag nyss dryga sex minuter förevisning från the AlloSphere. Ett nytt sätt att visualisera vetenskapliga data. Kompositören och chefen vid Center for Research in Electronic Art Technology (CREATE) vid University of Santa Barbara, JoAnn Kuchera-Morin, visar hur matematiker, fysiker, datatekniker och konstnärer samarbetat för att skapa nya konkreta modeller med ljud (!) av de minsta bitarna i vår tillvaro. Har kan du se kvantfysiken ta form tack vare tvärvetenskapligt arbete.

När det handlar om kommunikation finns en annan högintressant föreläsning på TED. Det är Bonnie Bassler, hon undervisar i molekylärbiologi vid Princeton, som berättar hur bakterier ”talar med varandra”! Bakterierna kommunicerar genom kemiska signaler. En forskning som kan ge oss nya, bättre mediciner. Mediciner som bakterien inte kan bli immun mot!

Även i USA känns vår globala ekonomiska kris av. Universiteten har problem med att få ut studenter i yrkeslivet. Projekt och praktikplatser har minskat drastiskt även i USA, enligt artikeln Cooperation Breakdown i webbtidningen Inside Higher Education. En lösning, som vår regering framkastat är att studenterna blir egna företagare. Här kan den idé som Richard Branson konkretiserat i form av att entreprenörers ”pitchar” visas under Virgin Atlantics flygningar. Se gårdagens blogg, Affärsidéer i nätet.

Hälsningar i torsdagen

Affärsidéer i nätet

I min förra blogg skrev jag att Facebook siktar på 200 miljoner användare under påskaftonen den 11 april. 200 miljoner användare nåddes redan under skärtorsdagen den 9 april! Grundaren av Facebook, Mark Zuckerberg, konstaterade i ett blogginlägg att ”växa snabbt till 200 miljoner användare är en riktigt bra start”! Vem ska toppa det?

Mobilt lärande och utvecklingen av ”Apps” i allmänhet som hos Google och till iPhone i synnerhet ökar nära nog exponentiellt just nu. För att piska på utvecklingstakten har en sajt dykt upp som erbjuder teknikhjälp för att publicera i iPhone. Nya affärsiéer som ”ligger in tiden” kan snabbt bli lönsamma.

För att locka fram bra affärsidéer i tiden för investeringar har en av de rikaste, Richard Branson, startat ett försök helt i Google-anda (enligt modellen ”What Would Google Do”?). I TV-monitorerna på Bransons flygbolag Virgin Atlantic kan resenärerna se ett antal ”pitchar” från entreprenörer. De pitchar som visas har röstats fram av besökare på Bransons egen hemsida. Idén är att de framröstade pitcharna ska ses av kapitalstarka investerare som flyger Virgin Atlantic. Har en entreprenör tur dyker en investerare upp! Klockren WWGD-modell. Har Branson månne hämtat idén från Jeff Jarvis, mannen bakom boken WWGD.

Enligt min uppfattning har konkurrenterna till Apple ännu inte förstått skillnaden mellan iTunes och övriga sajter som säljer musik. Amazon startar nu priskrig mot iTunes genom att sälja sin musik 7 till 8 kronor lägre än konkurrenterna (läs iTunes). Säkert att priset spelar viss roll för många, men skillnaden mellan iTunes och övriga är att sistnämnda innefattar en hel infrastruktur för vardagsanvändningen av din dator. Köpa musik, ladda ner ”Apps” och uppdateringar till iPhone eller iPod, prenumerera på och ladda ner podcastingföreläsningar, få automatisk struktur på all musik, podcastinginslag, ljudböcker, köpa hårdvara och mjukvara med ditt iTunes-konto, allt det kan du göra. Det är tillgänglighet som är ledordet konkurrenterna ännu inte greppat!

I onsdagen

IT-molnet är över oss!

Precis när påskhelgen påbörjats fick jag återigen en kvittens på att nu går utveckligen, inom vissa delar av kommunikationtekniken, snabbt. På påskaftonen, lördagen den 11 april publicerade Svenska Dagbladet, Näringsliv, en artikel, ”IT-molnet tar över” av Tomas Augustsson. Tomas rapporterar om hur de stora aktörerna, Microsoft, IBM och många fler vill ”ta över” en stor del av privatpersoners, företags och offentliga organisationers behov av datalagring och utbyte av filer. Det sker genom att man skapar ”datamoln”.

För mig som Mac-användare är ”data-moln” inget nytt. Jag har i drygt två års tid utnyttjat Apples Mobile Me för att lagra bilder, publicera bilder och text samt ha e-postkonto. Systemet fungerar väl i den värld vi verkar i med väl utbyggd, bredbandig, infrastruktur för datakommunikation. Få störningar har förekommit sedan Apple fått dimensioneringen rätt på den serverkapacitet som krävs. Vid introduktionen ”kraschade” systemet eftersom anstormningen blev mycket större än förväntat. Ett kalkyleringsfel som de flesta dataföretag verkar göra än idag.

Företag som erbjuder rena servertjänster där du kan dela dokument och filer dels mellan egna datorer och dels bjuda in andra är Dropbox och Diino. Nu kommer även Microsoft, IBM, HP, Cisco, Google, Amazon med flera att göra mångmiljardinvesteringar i‑datamolnet, eller Cloud Computing som företeelsen kallas. De stora aktörerna tar helt enkelt över en del av det som IT-avdelningar har ansvar för. Det sparar många miljarder för företag och organisationer. Några som praktiskt provar vad det innebär att inte ha en IT-avdelning är de som ingår i försöket ”En till En” som pågår i Falkenberg. Där har 850 elever och lärare i år 7 till 9 fått varsin bärbar dator.

I försöket ingår att ingen IT-tekniker ska finnas på plats. Problem löser alla i första hand via personliga närverk – man frågar varandra! Dels genom webb-support. Det har fungerat! Mycket bygger på hur väl distansunderhållsfunktionerna är uppbyggda. Apple har erfarenhet av distribuerad support. Hur det företaget bygger upp sin information för utbildningssektorn kan du se här. Här finns material för lärarnas egen utbildning, hur att använda datorer i utbildningen. Hur det är att utbilda med Appleprodukter och hur lärobjekt skapas digitalt. Allt är exempel på framtidens dataunderhåll.

Om du öppnar videoinslaget till höger på den här sidan får du en inblick i hur lärarna vid Arizona State University, Cronkite School of Journalism, utbildar framtidens journalister. Videoinslaget är roligt för mig eftersom jag i mitten av 1990-talet, vid Centrum för Livslångt Lärande, hävdade att framtidens mediaproducenter ska utbildas som de journalister Cronkite School of Journalism utbildar. TV 24, som blev ett kortlivat inslag i SVTs repertoar, krävde den här, nya typen av journalister. Hög tid att fråga oss, innan det är för sent – Hur utbildar vi framtidens lärare? De lärare som ska lära andra hur datorer används i utbildningen. Mot bakgrund att datorer och all digital teknik blir enklare att sköta och underhålla för den enskilda användaren.

Med tanke på tidens tempo – Påskaftonen den 11 april hoppas Facebook på att nå 200 miljoner användare!

Molnfria efterpåsken-hälsningar

Ny litteratur om mobilt lärande

Innan fokus är helt på påskfirandet kommer några litteraturtips från mig. Jag är, som du redan kanske läst i min blogg, “helt såld” på mobilt lärande. Av en orsak. Jag har under åratal funderat över hur elever och studenter på ett naturligt sätt ska kunna hålla kontakt med sina lärare. En kommunikation som integreras i den sociala situation som elever och studenter rör sig.

Att lägga kurser och diskussioner på sociala plattformar som Lunarstorm och Facebook är en lösning. Men långt från optimal. När det gäller kommunikation av korta meddelanden som eleven eller studenten ska ta ställning till omgående har den här formen av kontakt visat sig mindre lyckad. Det saknas en plattform som är helt integrerad i vardagen. Svaret är – mobiltelefonen!

Just nu fullständigt exploderar försökverksamheter med att nyttja mobila terminaler i alla upptänkliga lärandesituationer. Som vanligt – på gott och ont. En drivkraft är att mobiltelefonen utvecklas mot att bli en enkel dator. Från andra hållet försöker elektronikproducenterna “krympa” bärbara datorer än mer. Mini Lap Tops säljer bra, trots alla ekonomiska bekymmer. I det här fallet ser jag Mini Lap Tops som ett snabbt övergående design-/marknadsföringsförsök. Mobiltelefonen blir den mobila terminal som kommer att dominera marknaden – tror jag.

Det fina med att integrera mobiltelefonen i utbildning är att den alltid följer sin användare. Oberoende av ålder. Ungdomar (och även vissa äldre, som undertecknad) stänger aldrig av sin mobil. Det påstås iaf. i vissa rapporter. Om så är fallet har vi utbildningsgenomförare ett hjälpmedel med vilket vi alltid kan nå våra elever och studenter.

Vad vi ska akta oss för är att se mobila terminaler som en lösning på “alla” problem. Den kan utveckla pedagogiken, men främst bedömer jag mobilen ha sin styrka i snabb kommunikation, synkron och icke synkron. Återigen, titta på hur man i Texas, vid Abilene Christian University (ACU) använder mobiltelefonen. Den används för att påminna studenterna om föreläsningar. Campuskarta finns i mobilen så studenterna hittar rätt hörsal. Lärarna använder mobilen för att göra omedelbara enkäter i föreläsningssalen. Lärobjekt laddas upp i mobilerna. Föreläsningar finns som podcasting och så vidare. Se gärna några av de filmer som finns på ACU-hemsidan.

Nu kommer ny litteratur i ämnet mobilt lärande. I vissa fall känns den daterad, trots att den är nyskriven. Utvecklingen mobil teknik och lärande går alltför snabbt för det tryckta mediet. Även om texten i de här två noterade böckerna är allmänt hållen. Som jag skrivit i ett tidigare blogginlägg driver just nu Apple utvecklingen framåt. Övriga tillverkare har svårt att hålla tempo nu när Apple släppt “utvecklingssatser” för att skapa applikationer till iPhone. Plötsligt finns över 10 000 utvecklare som ökar i antal varje dag! Visst skapas det (alltför) mycket spel och onödiga “Apps”. Men då och då dyker det upp utmärkta, användbara och nyttiga “Apps”. Det finns över 25000 “Apps” att ladda hem. Det är lätt att bli “beroende” som i den här webbartikeln; iPhone apps for nearly every waking minute.

Nu finns två nya böcker i ämnet för den som vill sätta sig in i allmänna teorier och modeller bakom det mobila lärandet. Den ena är Mobile Learning: Transforming the Delivery of Education and Training redaktör Mohamed Ally. Som sig bör, i dessa tider när honnörsbegreppet är “dela med dig”, finns den här boken att ladda ner gratis. Boken är skyddad enligt Creative Commons och det betyder att du får kopiera den så länge du anger källan. Bokens slutsatser är kloka och väl värda att reflektera över. En slutsats är att eftersom mobilt lärande är så nytt och oprövat är det av största vikt att vi alla delar med oss av våra erfarenheter! Så rätt så!

Det finns, enstaka, svenska exempel beskrivna. Som från Växjö, Bergunda skola, i boken Innovative Mobile Learning – Techniques and Technologies, av Hokyoung Ryu och David Parsons. Min kritik, generellt för den här litteraturen, gäller beskrivningar av tekniken som alltför fort blir (redan är) föråldrad. Men, böckerna genererar (lästa på rätt sätt) nya idéer om hur mobilt lärande kan eller inte ska användas i utbildningen.

Ha en fin Påskhelg!

Under nya hattar

Första april 2009, i strålande vårsol, i Kommunals tillfälliga lokaler ute i Liljeholmen, höll Sverd (Svenska Riksorganisationen för Distansutbildning) sin årliga konferens ”Under nya hattar”. Vi var en liten skara entusiaster som samlats lyssna till två nya doktorander.

Henrik Hansson, moderator

Henrik Hansson, moderator


Henrik Hansson, Stockholms Universitet, dagens moderator, inledde med att tala om ”massindividualisering”. Henrik är expert på bluff-Universitet. Hans rapport ”Bluffuniversitet och falska examensbevis” kan laddas hem från nätet. Just nu ägnar Henrik sig åt en studie om plagiat. Fusk på studentnivå väcker frågor; Ändra examinationsformen? Hindra utbyte med omvärlden? Inga datorer? Fusk eller samarbete? Uppmuntra eller förbjuda? Några vill ha kontroll, andra ändra examinationsformen.

Lars-Erik Nilsson, dagens första nyblivna doktor, ”fångade bollen”. Lars-Erik började under 80-talet att använda datorer i undervisningen.

Lars-Eriks första projekt i högskolevärlden handlade om implementering av teknik i skoldistrikt. Lars-Erik hade kunnat doktorera på den frågan men gled över i fuskproblematiken. När han möttes av kommentarer som; Om bara man kunde stänga av ”klipp- och klistrafunktionen” skulle kvalitén på elevarbeten öka! Frågorna blev viktiga att undersöka.

Lars-Erik Nilsson

Lars-Erik Nilsson


Ett ökat antal studenter anmäls för fusk. Avhandlingen strukturerar fuskets anatomi. Kopplingen mellan fusk och informations- och kommunikationsteknik är tydlig. Antaganden om förändringar i lärande med examination och bedömning.

Plagiering kan ha olika ursprung. Studenterna kan, som under 1800-talet, samla stora kartotek med tidigare skrivningar. Det andra är frågan om plagiering uppstår när studenten förväntas att memorera en text. Det är inte förbjudet att memorera någon annans text, men studenten ska kunna texten utantill. Begreppet fusk är inget nytt utan kulturrelativt.

Lars-Eriks avhandling fäster uppmärksamhet på den kunskapsidé som ligger till grund för att tolka det som händer. Nya konventioner utvecklas snabbt. Nya bedömningsgrunder har blivit att vilseledande (fusk) idag är att vara för snabb, för bra, för ojämn och att använda för svåra ord. Forumdiskussioner kan innebära att studenterna anses ha samarbetat dvs. fuskat! Även om det i uppgiften ingår att man ska föra forumdiskussioner! Studenten har svårt att tolka vad som krävs för och hur bedömningen av ett arbete görs.

Vi validerar inte förmågan att hitta kunskap. Vi har föråldrade bedömningssituationer. Vi bygger ”entrapment”-modeller för bedömning. Studenterna får lov att samarbeta, men ska skriva individuellt. Alltså tar studenterna fram materialet tillsammans och skriver sedan texten individuellt. Möjligheten till diskussion i grupp gör det omöjligt för studenten att skriva individuellt.

En lösning kan vara att designa en situation så att fuskrisker minimeras. Muntlig examination kan minska risken. Vi kan lägga större vikt vid oppositionstillfället. Ge studenterna individuella uppgifter före gruppuppgiften. Att rotera grupperna i arbetet minskar också risken för att studenterna får alltför många gemensamma ståndpunkter. Peer Reviewing och handledning kan begränsa riskerna för den enskilde studenten att råka ut för fusk.

Efter lunchen presenterade Farzaneh Moinian sin avhandling Negotiating Identities: Exploring children’s perspectives on themselves and their lives. Barns sätt att tala om sig själva. Farzaneh Moinian har varit fritids- och specialpedagog. Hon har arbetat med ”svåra” barn. De som störde och varken ville läsa eller skriva. Frazanehs dagliga arbete formade tankarna kring avhandlingen. En avhandling som är uppdelad i fyra delar.

Farzaneh Moinian

Farzaneh Moinian


Första studien består i att år 5-klasser observeras under ett år och eleverna intervjuas. Farzaneh Moinian ställde konventionella frågor och fick konventionella svar. Hon noterade att det var stor skillnad på vad barnen talade om under rasterna och hur svaren på hennes frågor formulerades. Finns en annan värld för barnen? Det fanns det. Under raster och på luncher berättade barnen öppet.

Farzaneh studerade barnens beteende på internet i del två av studien. En upptäckt var att jargongen på internet skiljde sig från den på skolgården. Det var en annan kod/diskurs. Jargongen är också ett sätt att provocera vuxenvärlden. Barnet förstår vuxenvärlden genom parodier och ironier. Bakom allt detta finns vad barnen vill säga och det handlar i grunden om barns maktlöshet. Barnen säger saker som är accepterat bland barn. Som att det inte är roligt med skolan och matematik.

Tredje och fjärde studien genomfördes hemma hos eleverna. Farzaneh Moinian ställde existensiella, etiska, religiösa och etniska frågor. Barnen svarade på de svåra frågorna öppenhjärtigt. Resultatet finns publicerad i The Global Journal of Childhood. Barn är lojala. De anser att surfa på nätet i skolan är skolk. Läraren däremot, får använda nätet i skolan, anser barnen.

Sista studiens urval utgörs av elever upp till år 9. På internet plockade barnen identiteter som de utforskade. Att inte vara klar/ambivalent är ett kännetecken för barn. Barnen byter lätt roller och platser. Barnen förhandlar sin identitet med samhället och oss vuxna.

Idag är Farzanehs intresse inställt på att undersöka vår acceptans och uppskattning av barnens datoranvändning. Barnens dataspelsvärld krockar med skolans värld. De kan och vill kommunicera med kompisar på nätet. Skolan står i konflikt med barnens värld. Vi måste ta tillvara barnens datorintresse.

Barn vill inte vara anonyma. Att Facebook har bilder av medlemmarna är tecken på detta. Man öppnar sig för alla, även med bilder. Resultatet är alltså tvärt om! Anynomiteten blir mindre. Det privata blir allmänt. Ungdomar är inte oroliga för att kompisarna läser vad mamma skriver. På Twitter är integritetsdebatten helt borta.

De barn som ligger i farozonen i verkliga livet ligger också i farozonen på internet. Med kompisar förs normerade samtal. Barnen känner varandra på sina ”nics”. Internet kommunikationen är inte anonym.

Fortsätter vi alla att prova roller på nätet? Vi tar alltid roller och provar nya roller, som barn och vuxen.

Hälsningar från Stockholm