Open access – ett andrahandsalternativ?

När de stora vetenskapliga flaggskeppstidskrifterna Science och Nature nu startar open access-tidskrifter får dessa rollen av ett slags andrahandsalternativ för manuskript som fått avslag i de prenumerationsbaserade och mer prestigefyllda förstavalskanalerna.

Ulf Kronman, samordnare för KB:s Expertgrupp för OpenAccess.se och publiceringsfrågor, reflekterar kring denna nya trend i blogginlägget Science follows Nature and starts a second-tier open access journal. Till sin hjälp tar han de tre karaktärskategorierna i Sergio Leones krutdoftande kultwestern Den gode, den onde, den fule.

Det goda med trenden ser han i att en större mångfald av bidrag med god vetenskaplig kvalitet nu bereds möjligheten att få spridning och genomslag.

Det onda med trenden menar han ligger i att open access härigenom framstår som ett andrahandsval, vilket cementerar uppfattningen att prenumerationsbaserade tidskrifter per definition håller högre kvalitet.

Det fula med trenden relaterar han till dess krasst ekonomiska motiv. Förlagen kan nu – utöver de tidigare avgifterna för prenumerationer – dessutom ta ut publiceringsavgifter för de manuskript som fått avslag i den ordinarie tidskriften, och detta utan att i grunden behöva ompröva den prenumerationsbaserade affärsmodellen.

Kronman sammanfattar sitt resonemang med att vi nu bevittnar början på en tudelning av systemet för vetenskaplig artikelpublicering, baserad på två olika typer av tjänster. Å ena sidan har vi den prenumerationsbaserade modellen, vilken erbjuder läsarna ett redaktionellt urval. Å andra sidan har vi open access-publicering, vilken fokuserar på att tillhandahålla vetenskaplig granskning för forskarna. Uppdelningen som sådan behöver inte vara av ondo, men samtidigt manar han till vaksamhet, så att man inte hamnar i situationen att behöva betala två gånger för en och samma service.

Konferens om forskningsbibliotekens nya roller

Den 6 februari anordnades i Stockholm en välbesökt konferens om forskningsbibliotekens nya roller. Av de cirka 170 deltagarna var vi tre från Högskolebiblioteket i Halmstad som, förutom att ta del av det späckade programmet, också bland annat kunde passa på att knyta några viktiga kontakter med kollegor som jobbar med forskarstöd och publiceringsfrågor vid andra lärosäten.

Forskningsbibliotekens-nya-rollerKonferensen skulle kunna ses som en uppföljning på den pionjärrapport om svenska forskningsbiblioteks arbete med publiceringsfrågor som Helena Francke lade fram i fjol på uppdrag av Svensk Biblioteksförening. Rapportens övergripande slutsats är att vi befinner oss i ett paradigmskifte när det gäller bibliotekens kompetens: ”från att ge lokal tillgång till global litteratur till att ge global tillgång till lokal litteratur”.

Konferensen följde upp denna tråd från olika perspektiv och för arrangemanget stod just Svensk Biblioteksförening i samarbete med KB, Stockholms universitetsbibliotek och Södertörns högskolebibliotek. Alla programpunkterna filmades och finns nu tillgängliga på länkarna nedan.

Se även det sammandrag av dagen som Pieta Eklund från Bibliotek & läranderesurser vid Högskolan i Borås delar med sig av på bloggen Forskningsrelaterat.

Filmklipp med programpunkterna från dagen

Två rapporter

Publiceringsprojektet-rapportBåde rapporten från högskolebibliotekets projekt om vetenskaplig publicering och slutrapporten för forskningsutvärderingen ARC13 – där biblioteket bidrog med den bibliometriska studien – finns nu tillgängliga i fulltext.

Synlig forskning genom bibliometri, open access & strategisk publicering : Rapport om Publiceringsprojektet vid Högskolebiblioteket i HalmstadPDF

ARC13 : Assessment of Research and Coproduction: Reports from the assessment of all research at Halmstad University 2013PDF

Presentationer från workshop om forskningsinformationssystem

Torsdagen den 5:e december arrangerade Högskolebiblioteket i samarbete med Enheten för strategiskt stöd en workshop om utvecklingen av forskningsinformationssystem nationellt såväl som lokalt vid Högskolan i Halmstad.

Workshop-presentationInbjudna var representanter för högskolans ledning, forskningsledningarna, IT-avdelningen, personalavdelningen, funktionsansvariga vid ESS samt olika delar av administrationen.

De frågeställningar vi såg ett behov av att ventilera var:

1. Vad händer inom forskningsinformationsområdet och hur påverkar det forskningen, de lokala systemen och arbetet med forskarstöd vid Högskolan i Halmstad?

2. Vad behövs för att förenkla flöden och få de olika lokala systemen att hänga ihop?

3. Hur kan vi presentera publiceringsprofiler och CV-data på webben?

Här har vi lagt upp de presentationer som hölls under dagen.

Torulf Lind, IT-strateg på Vetenskapsrådet, var först ut och berättade i sin presentation om utvecklingen av det svenska ekosystemet för forskningsinformation.

Jonas Gilbert, chef för avdelningen för publiceringsservice och bibliometri på Chalmers bibliotek, stod näst i tur och talade i sin presentation om Chalmers pilotprojekt med det internationella författar-id:t ORCID samt utveckling av lokala forskningsinformationssystem.

Ulf Kronman, samordnare för Expertgruppen för OpenAccess.se och publiceringsfrågor vid Kungliga biblioteket, var först ut under eftermiddagen. Hans presentation kom (i något förkortat skick) huvudsakligen att handla om:

  1. bibliometri och hur regeringen använder sig av denna för medelstilldelning.
  2. open access som publicerings- och affärsmodell.
  3. något om publiceringsstrategier i den framväxande publikationsekonomin.

Min egen presentation avrundade dagen och handlade om forskarstöd och utvecklingen av ett lokalt forskningsinformationssystem vid Högskolan i Halmstad när publikationsdata nu allt tydligare kommit att integreras med ekonomi. Huvuddragen i presentationen var:

  1. Hur information från den lokala publikationsdatabasen på kort tid i praktiken integrerats med ett så gott som komplett lokalt system för forskningsinformation.
  2. Hur man utifrån data i detta forskningsinformationssystem skulle kunna visa upp kopplingen mellan publikation, person och projekt i en webbportallösning.
  3. Vilka nästa steg som skulle behöva tas för att realisera ovanstående.

En samordningsgrupp kommer att bildas som ska arbeta vidare med dessa frågor.

Vi tackar alla deltagare och medverkande för dagen och hoppas att även de anmälda som fick förhinder att delta vid detta tillfälle kan finna värde i de upplagda presentationerna.

/ Jonas Olsfelt, bibliotekarie & projektledare för forskarstöd i publiceringsfrågor

Höstens uppsatsdag blev en lyckad tillställning.

Uppsatsskrivandet är oftast en intensiv period när man är student.  Samtidigt som det är mycket lärorikt kopplas denna period till stress och osäkerhet. Faktorer som påverkar hur man presterar.

Oftast finns det stöd och hjälp som man inte känner till. Information och tips är därför en viktig aspekt under denna dag. Att ha tillgång till rätt verktyg underlättar uppsatsarbetet.

En annan aspekt som uppmärksammas är inspiration och motivation. Utan dessa ingredienser är drivkraften svag. Därmed är det viktigt att skapa förutsättningar som bidrar till att göra uppsatsskrivandet till en lustfylld process.

Sist men inte minst var syftet med uppsatsdagen att skapa en kontaktyta och bidra till en naturlig dialog mellan studenter och högskolans personal.

All tid som investeras, all inhämtad kunskap kommer att finnas innesluten i examensarbetet. Uppsatsen är det slutgiltiga beviset på att man har uppnått målet och avslutat en etapp. Häftigt eller hur?

För er som är nyfikna på presentationerna från dagen finns några här. Vill ni ha en dialog med de medverkande är ni välkomna med era frågor.

Till dagens kompetenta och entusiastiska föreläsare, Studenthälsan som är fantastisk på att sprida kärlek och energi och alla underbara studenter som deltog i tisdags:

Stort TACK för ert engagemang!

Tips! Studenthälsan har taktil massage varje tisdag kl. 12-13 😉

Biblioteksenkäten 2013, studenter

I våras fick alla studenter möjlighet att svara på en enkät om biblioteket. 502 personer fullföljde enkäten och många lämnade också kommentarer om verksamheten.

Resultatet i korthet: Nöjd-kundindex för 2013, medelvärden för 2013 och 2009

 

 

 

Bemötande och service får högst betyg och många positiva kommentarer. Några har kommenterat att de inte fått den service de förväntat sig. Biblioteket arbetar kontinuerligt för att alla ska få bra hjälp, service och handledning.

Även informationsresurserna är man nöjd med, resultatet är något högre än 2009. Särskilt nöjd är man med e-resurserna och dessa har  utökats sedan förra enkäten. I kommentarerna märks en önskan om att allt som man hittar i databaserna ska vara tillgängligt i fulltext. Fler exemplar av kurslitteraturen och mer kurslitteratur i elektronisk form är tydliga önskemål. Biblioteket köper kurslitteratur i e-format när så är möjligt. Kurslitteratur i tryckt format tillhandahåller biblioteket i minst 2 exemplar.

Många uppger att de tycker att biblioteket är en trivsam miljö men att antalet sittplatser är för få och att ljudnivån är hög. Fler grupprum är det som efterfrågas mest. Ett flertal åtgärder har vidtagits för att förbättra ljudnivån under sommaren och hösten 2013. Sedan gäller det för alla som vistas i biblioteket att tänka på att tala i en samtalsnivå som inte stör andra. Antalet sittplatser och grupprum är en fråga som biblioteket har ständigt aktuell då det ett känt önskemål sedan tidigare enkäter. Biblioteket har idag trettio fler studieplatser än 2009. Byggnaden begränsar möjligheten att utöka antalet sittplatser och bokhyllor.

Länk till hela rapporten

Uppsatsdagen är här!

PS: kaffet är inte obligatoriskt 😉

Tisdagen 19 november är det åter dags att få tips, inspiration och motivation. Skriver du eller ska du skriva uppsats så är detta ett tillfälle du inte vill missa.

I programmet  kan du se vad dagen har att erbjuda. Utöver föreläsningarna är du välkommen att ställa frågor och ta en fika med oss.

Plats: Visionen, ingen anmälan krävs.

Obs! alla föreläsningar hålls både på svenska och engelska. För tider se respektive program.

Program Svenska

Programme Engelska

Hur bedöma forskningens samhälleliga genomslag och relevans?

ARC13 är den stora granskning av forskningens kvalitet och genomslag som Högskolan i Halmstad under det gångna året genomfört i samarbete med Mittuniversitetet och Högskolan i Skövde. Det är den hittills första utvärderingen vid svenska lärosäten som – genom bland annat bibliometri och fallstudier – explicit inkluderar samproduktion med offentliga och privata aktörer.

VR-OmslagDetta uppmärksammas i Vetenskapsrådets ”Kartläggning av olika nationella system för utvärdering av forskningens kvalitet” – en förstudie inför regeringsuppdraget att ta fram ett förslag till modell för resursfördelning till universitet och högskolor baserat på kollegial bedömning av forskningens kvalitet och relevans.

Frågan om hur man mäter och bedömer just forskningens samhälleliga genomslag och relevans är komplex och långt ifrån oomtvistad, men samtidigt brännande aktuell. Innovationsmyndigheten VINNOVA har fått ett till VR:s regeringsuppdrag närbesläktat dito att utforma metoder och kriterier för just bedömning av prestation och kvalitet i samverkan med det omgivande samhället.

Samtidigt pågår på KTH ett lokalt fördjupningsarbete rörande riktlinjer och mätning av forskningens samhällspåverkan i kölvattnet av forskningsutvärderingen RAE2012 (vilken i sin tur var inspirationskälla till vår ARC13).

Flera parallella och betydelsefulla processer för att ta sig an frågeställningen har med andra ord satts i rullning, såväl lokalt som nationellt. En svensk utvärderingsmodell som inkluderar bedömning av forskningens samhälleliga genomslag och relevans verkar vara på god väg att utkristalliseras. Många frågetecken återstår, men att modellen kommer att kunna få långtgående konsekvenser för vetenskapssamhällets villkor och förutsättningar är nog en inte alltför vågad gissning.

Internationella open access-veckan 2013

Med anledning av den pågående internationella Open Access-veckan vill vi ännu en gång passa på att lyfta fram open access-publicering (OA) som ett i många fall starkt och relevant alternativ till konventionell, prenumerationsbaserad publicering.

Vad är open access?

Open access-publicering av vetenskaplig litteratur innebär att denna görs fritt tillgänglig i digital form på webben för alla att läsa, ladda ned, kopiera och använda. Samtidigt behåller författaren upphovsrätten och har därför tillåtelse att till exempel länka till publikationen i fulltext från en hemsida med sitt CV. Sammantaget ger detta förutsättningar för att göra forskningen mer synlig, spridd och citerad.

Den gyllene och den gröna vägen

Open access-publicering av en artikel kan göras antingen genom den gyllene vägen – det vill säga direkt i en OA-tidskrift – eller genom den gröna vägen, det vill säga genom så kallad parallellpublicering av en tidigare publicerad artikel i ett öppet, digitalt arkiv. I databasen SHERPA/RoMEO kan man kontrollera om det utgivande förlaget tillåter att man parallellpublicerar.

Parallellpublicering i DiVA

Som forskare på Högskolan i Halmstad har man möjlighet att parallellpublicera i DiVA – det Digitala Vetenskapliga Arkivet. Enligt gällande riktlinjer är det obligatoriskt för alla forskare och anställda att registrera sina vetenskapliga publikationer i DiVA, men det publicerade materialet bör, i den mån det är juridiskt möjligt, även publiceras fritt tillgängliga i fulltext.

Synlighet på webben

När det gäller synlighet på webben är DiVA en mycket god plattform med hög användning per publikation. Bara under september månad har över 16 000 unika besökare utnyttjat möjligheten att ladda ner fulltextdokument från Högskolan i Halmstads DiVA – totalt fler än 35 000 gånger. De flesta av nedladdningarna sker genom direkta sökträffar från Google.

Några tidigare inlägg om open access

Förslag om open access-publicering av vetenskapliga böcker i Sverige
Open access och tveksamma förlag
Den ultimata open access-guiden?