Författararkiv: Elisabet Frigell

Impaktfaktorers betydelse för publicering av omvårdnadsforskning

I en kort artikel redovisar Kumaran och Ha (2017) en undersökning av hur kanadensiska omvårdnadsforskare ser på impaktfaktorer och hur det påverkar dem i deras publiceringsstrategier. JIF (Journal impact factor) och andra bibliometriska mått påverkar var forskare strävar efter att bli publicerade. Vad är det som mäts? Vad kännetecknar tidskrifter med hög impaktfaktor och kan det finnas andra aspekter som är viktigare för den som vill nå ut med sina resultat till läsare som kan omsätta dem i praktiken?

De omvårdnadstidskrifter som har högst JIF har ofta ett fokus som snarare är internationellt och generellt än specialiserat. Omvårdnadsartiklar redovisar ofta klinisk och multidisciplinär forskning.

Kumaran, Maha, och Chau Ha. ”Knowledge of journal impact factors among nursing faculty: A cross-sectional study”. Journal of the Medical Library Association 105, nr 2 (2017): 140–44.
doi: 10.5195/jmla.2017.207.

» Läs mer om impaktfaktorer i tidningen Curie.

Does twittering promote the impact of your research?

Je suis désormais sur Twitter!! by Celtikipooh (CC BY-ND 2.0)

Je suis désormais sur Twitter!! by Celtikipooh
(CC BY-ND 2.0)

In a recent article two researchers from the Swedish school of Library and Information Science (University of Borås) report the results of an investigation on how academic texts are discussed on Twitter (Nelhans & Lorentzen, 2016).

Nelhans, G., & Lorentzen, D. G. (2016). Twitter conversation patterns related to research papers. Information Research, 21(2).

While previous research has studied the correlation between tweets and citations this study goes a step further and the authors analyze the conversations.

The data was tweets that contained a digital object identifier (DOI) and where the articles could be found in Web of Science.

Nelhans and Lorentzen found that natural science research and articles from open access journals was most common among the tweets found with these criteria. The tweets were used for self-promotion but also as conversation starters. The journals and the publication year for the mentioned articles are presented in the article as are the topics and types of conversation, for example quotes, comments, affirmation or argumentation. In the qualitative analysis the authors notice that material attainable to the public are more represented than would be expected compared to selections made on academic citations. Another interesting finding is that inter- and multidisciplinary research stand out.

Read more:

Is tweeting part of the publication process? Does it promote your research? Get the view from publisher and researcher (together with a twitter success story).

Tweet your research: A how-to guide

Nelhans and Lorentzen note that the dominance by the natural sciences they find are contradicted by the findings of e.g. Costas, Zahedi, and Wouters (2015) where biomedical and health sciences dominated.

Costas, R., Zahedi, Z., & Wouters, P. (2015). Do “altmetrics” correlate with citations? Extensive comparison of altmetric indicators with citations from a multidisciplinary perspective. Journal of the Association for Information Science and Technology, 66(10), 2003–2019. http://doi.org/10.1002/asi.23309

And what about Humanities? “Humanities research is a different animal” as Stacy Konkiel states in

Altmetrics for the humanities: Disciplines, output types, and discovery

Ökar twittrande spridningen av din forskning?

Je suis désormais sur Twitter!! by Celtikipooh (CC BY-ND 2.0)

Je suis désormais sur Twitter!! by Celtikipooh
(CC BY-ND 2.0)

I en nyligen publicerad artikel av två forskare från Bibliotekshögskolan (Högskolan i Borås) presenteras resultatet av en undersökning om hur akademiska texter diskuteras på Twitter (Nelhans & Lorentzen, 2016).

Nelhans, G., & Lorentzen, D. G. (2016). Twitter conversation patterns related to research papers. Information Research, 21(2).

Tidigare forskning har undersökt korrelationen mellan tweetar och citeringar men här går Nelhans and Lorentzen ett steg längre och analyserar innehållet. De undersökte twittermeddelanden som innehöll en digital identifierare (DOI) och där artiklarna kunde hittas i Web of Science.

De fann att naturvetenskaplig forskning och artiklar med open access var vanligast i de tweetar som identiferades på detta sätt. Man twittrade för att marknadsföra artikeln men också för att inleda ett samtal eller en diskussion.

Vilka tidskrifter och publiceringsår som toppade bland de undersökta artiklarna presenteras i artikeln liksom vilka ämnen och vilken typ av kommentarer som förekom (till exempel citat, kommentarer, bekräftelser eller argumentation. I den kvalitativa analysen noterar författarna att material med större tillgänglighet är överrepresenterat i förhållande till vad man kunnat förvänta sig från ett urval baserad på akademiska citeringar. Ett annat intressant fynd är att inter- och mångdisciplinär forskning framträder tydligt.

Läs mer:

Är twittrande en del av publiceringsprocessen? Gynnar det spridningen av forskningsresultat? Ta del av forskares och förläggares syn (tillsammans med en framgångshistoria).

Tweet your research: A how-to guide

Nelhans ochLorentzen konstaterar att den dominans av naturvetenskapliga artiklar som de finner motsägs av andra studier, t.ex. Costas, Zahedi, and Wouters (2015), där biomedicin och hälsovetenskap dominerar.

Costas, R., Zahedi, Z., & Wouters, P. (2015). Do “altmetrics” correlate with citations? Extensive comparison of altmetric indicators with citations from a multidisciplinary perspective. Journal of the Association for Information Science and Technology, 66(10), 2003–2019. http://doi.org/10.1002/asi.23309

Och hur är det inom humaniora? “Humanities research is a different animal” som Stacy Konkiel konstaterar i

Altmetrics for the humanities: Disciplines, output types, and discovery

Omvårdnadstidskrifter i SveMed+

SveMed+ innehåller referenser till flera skandinaviska omvårdnadstidskrifter och tidskrifter för specialistsjuksköterskor. Dessutom finns ämnesområden som idrottsterapi och nutrition.

Att ämnesorden (MeSH) finns på både svenska och engelska gör också SveMed+ till en utmärkt startpunkt innan man söker i PubMed.

Databasen produceras av Universitetsbiblioteket vid Karolinska Institutet. På deras sidor finns mer information och ett lärobjekt som förklarar vad databasen innehåller och hur man söker på bästa sätt.

» Tidskrifter i SveMed+ efter ämne

» Sök i SveMed+

Informationskompetens för doktorander

PhD on Track (phdontrack.net) är en ny webbtjänst som riktar sig speciellt till forskarstuderande som vill veta mer om informationshantering och litteratur i forskningen. Den visar vägen från kartläggning av tidigare forskning till att publicera sin egna resultat.

  • Överblicka och upptäck! Hitta tidigare forskning – Citera och referera smart och effektivt
    ”By familiarizing yourself with available tools, techniques and methods for literature searching and referencing you will enhance both the efficiency and quality of your workflow.”
  • Publicera! Skicka in ditt manuskript – Ha koll på upphovsrätt och Open Access
    ”Making informed decisions about where and how to publish increases the chances of getting your work published and disseminated.”
  • Vad händer sedan? Bibliometri, citeringar och rankning av publiceringskanaler
    ”As a publishing researcher, you will need knowledge about how different publications are ranked by authorities and institutions.”

Verktyget är ett samarbetsprojekt mellan Aalborg Universitet, Høgskolen i Bergen, Norges Handelshøgskole, Universitetet i Bergen och Universitetet i Oslo.

Delaktighet och patientcentrering i fokus

Myndigheten för vårdanalys har nu publicerat en svenskspråkig version av utvärderingsrapporten om patientcentering – Patientcentrering i svensk hälso- och sjukvård. Rapporten presenteras på Svenska Dagbladets Brännpunkt idag.

Utvärderingen pekar  bland annat på behovet av att fastställa kriterier  för att kunna följa utvecklingen och mäta graden av patientcentrering och för också en intressant diskussion om hur begreppet patientcentrering kan definieras – vad det är och vad det inte är, hur det används i Sverige och internationellt och i vilken utsträckning en globalt accepterad definition behövs.

Den som vill göra litteratursökningar har lite att bita i men MeSH-termen ”Patient-Centered Care” kan vara en startpunkt. En blick på denna term i PubMed Trends (en mobilapp för Android) ger en indikation på frågans aktualitet.